31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 76/1

—

Regionkommittén anser att den interkulturella dialogen i detta sammanhang är ett viktigt instrument för att främja förståelsen för den kulturella mångfalden och för att stärka och förena människor i ett flerspråkigt och mångkulturellt Europa.

—

Regionkommittén är övertygad om att dialogen mellan olika religioner och världsåskådningar är ett av de främsta verktygen för en hållbar interkulturell dialog.

—

Regionkommittén uppmanar därför Europaparlamentet att verka för en europeisk stadga för interkulturell dialog och uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att inrätta en permanent europeisk plattform för interkulturell dialog, som inbegriper de lokala och regionala myndigheterna, för att utveckla en systematisk dialog med början i våra städer och regioner.

—

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna har viktiga befogenheter när det handlar om att stimulera interkulturell dialog.

—

Regionkommittén anser att de lokala myndigheterna bör inleda en öppen dialog med enskilda grupper eller delar av samhället, därefter främja och stödja kommunikation mellan dessa grupper, anordna möten och utbilda människor genom föredrag, festivaler, utställningar och andra former av aktiviteter.

—

Regionkommittén påpekar att de lokala och regionala myndigheterna i många medlemsstater har ansvaret för lagstiftningen rörande integrationspolitiken och dess genomförande och på så sätt spelar en viktig roll för invandrarnas integration.

—

Regionkommittén anser att interkulturell dialog är en förutsättning för en lyckad integration. De lokala och regionala myndigheterna står människorna närmast och kan därför verka för ömsesidigt erkännande och ett mer aktivt engagemang i den interkulturella dialogen.

Föredragande

:

Milan BELICA (SK–PPE), regionpresident i Nitra

1.

Regionkommittén anser att respekten för och främjandet av den kulturella mångfalden är den grundläggande principen för den europeiska integrationen. Den interkulturella dialogen är i detta sammanhang ett viktigt instrument för att främja förståelsen för den kulturella mångfalden och för att stärka och förena människor i ett flerspråkigt och mångkulturellt Europa.

2.

Regionkommittén framhåller att konceptet interkulturell dialog tillsammans med social och territoriell sammanhållning kan bidra till att förankra privatlivets, det sociala livets och samhällslivets grundläggande värderingar som solidaritet, ansvar, tolerans, respekt, traditionella värderingar, strävan efter sociala framsteg och förståelse för social och kulturell mångfald. Det kan också främja förmågan hos enskilda individer och grupper från en annan kulturell bakgrund att kommunicera med varandra och att leva tillsammans i solidaritet.

3.

Regionkommittén understryker att lika tillgång till kultur och frihet att ge uttryck för sin kultur är grundläggande inslag i den europeiska värdegrunden och förutsättningar för interkulturell dialog och integration.

4.

ReK framhåller att det för att man effektivt ska kunna främja den interkulturella dialogen måste finnas ett samarbete på regional och lokal nivå, där lokala och regionala beslutsfattare, arbetsmarknadsparter, utbildningsinrättningar, icke-statliga organisationer, ungdoms-, idrotts- och kulturorganisationer samt strukturer som företräder invandrare och andra berörda partner på gräsrotsnivå deltar. Religiösa och sekulära sammanslutningar är också viktiga parter i denna dialog genom att de hjälper till att skapa behov av ömsesidig förståelse och tolerans, förutsatt att de i praktiken förmedlar behovet av detta.

5.

Regionkommittén är övertygad om att dialogen mellan olika religioner och världsåskådningar är ett av de främsta verktygen för en hållbar interkulturell dialog. De olika trosåskådningarnas organisationer är ofta grundläggande aktörer i vårt samhälle, och på lokal och regional nivå kan offentliga och religiösa myndigheter tillsammans utveckla arbetsmetoder för att främja ömsesidig förståelse och såtillvida stärka den interkulturella dialogen. Genom att stödja dessa metoder och aktiviteter som utvecklas på lokal och regional nivå kan man också främja principen om ömsesidig förståelse.

6.

Regionkommittén uppmanar därför Europaparlamentet att verka för en europeisk stadga för interkulturell dialog och uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att inrätta en permanent europeisk plattform för interkulturell dialog, som inbegriper de lokala och regionala myndigheterna, för att utveckla en systematisk dialog med början i våra städer och regioner.

7.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna har viktiga befogenheter när det handlar om att stimulera interkulturell dialog. De har ett viktigt ansvar när det gäller att utforma och stödja vår rika kulturella mångfald. De har en viktig roll när det gäller att sprida och tillämpa bästa praxis och att utbyta erfarenheter i den interkulturella dialogen, framför allt genom att de samordnar mångdimensionella lokala och regionala nätverk där alla berörda parter kan delta.

8.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna kan utnyttja sin ställning för att öka medvetenheten om den komplicerade situation som råder i nuläget och om samexistensen mellan olika kulturella identiteter och trosinriktningar. Av denna anledning är det viktigt att de verkligen förstår de enskilda grupperna, deras verksamhet och deras inflytande i samhället. Man måste därför identifiera en så bred krets aktörer som möjligt i den interkulturella dialogen och se till att de ingår i strukturer för direkt och intensiv diskussion med relevanta regionala och lokala myndigheter.

9.

Regionkommittén noterar att många interkulturella initiativ sköts på lokal eller regional nivå. Genom sin närhet till medborgarna är de lokala och regionala myndigheterna strategiskt lämpade att – i partnerskap med andra lokala aktörer – tillgodose de specifika behoven och önskemålen hos de olika kulturella grupperna i deras områden och främja ökad interkulturell dialog.

10.

Regionkommittén anser att de lokala myndigheterna bör inleda en öppen dialog med enskilda grupper eller delar av samhället, därefter främja och stödja kommunikation mellan dessa grupper, anordna möten och utbilda människor genom föredrag, festivaler, utställningar och andra former av aktiviteter. De lokala och regionala myndigheterna bör ta initiativ till en öppen dialog där de deltar opartiskt och med respekt för enskilda individers och gruppers frihet och rättigheter. I övrigt bör de endast agera förmedlare och eventuellt tillhandahålla ”rådgivning” (information, projekt).

11.

Regionkommittén anser att invandrare bör ha möjlighet att rösta i val på lokal, regional och europeisk nivå.

12.

Regionkommittén uppmanar behöriga myndigheter och politiska grupper att främja invandrares deltagande för att underlätta deras integration i samhället.

13.

Regionkommittén anser att interkulturell dialog är en förutsättning för en lyckad integration. De lokala och regionala myndigheterna står människorna närmast och kan därför verka för ömsesidigt erkännande och ett mer aktivt engagemang i den interkulturella dialogen.

14.

Regionkommittén anser att EU inom ramen för sina befogenheter bör se till att det finns tydliga ramar och att förutsättningarna för en lyckad integration är uppfyllda men konstaterar samtidigt att invandrings- och integrationspolitiken är en nationell behörighet och att subsidiaritetsprincipen måste respekteras.

15.

Regionkommittén vill peka på behovet av att inrätta och stödja förvaltningsstrukturer (en enda kontaktpunkt) för de praktiska frågor som invandrare ställs inför (utöver de vanliga byråkratiska problemen). Dessa strukturer ska kunna erbjuda viktig information, särskilt för nyanlända.

16.

Regionkommittén påpekar att de lokala och regionala myndigheterna i många medlemsstater har ansvaret för lagstiftningen rörande integrationspolitiken och dess genomförande och på så sätt spelar en viktig roll för invandrarnas integration. När man utarbetar gemensamma europeiska ramar enligt punkt 14 måste man ta hänsyn till skillnaderna mellan de nationella systemen och de olika medlemsstaternas geografiska läge, seder och bruk samt historiska och kulturella särdrag. Detta innebär också att de lokala och regionala myndigheterna bör tillämpa en integrationsmodell som är avpassad till den egna specifika situationen.

17.

Regionkommittén framhåller att lokala och regionala myndigheter ofta påverkar hur effektiv integrationspolitiken är i olika aspekter genom sitt sätt att fullgöra sitt ansvar.

18.

Regionkommittén anser att integrationsåtgärder på lokal och regional nivå måste få tillräckliga resurser medan befintliga program granskas. De lokala och regionala myndigheterna bör få hjälp att sköta integrationsprocessen – med information och finansiering samt med att utveckla bästa praxis. Vi anser därför att man bör ta med åtgärder som gör det möjligt att finansiera projekt och åtgärder på lokal och regional nivå som syftar till att integrera invandrare.

19.

Regionkommittén noterar invandringens stora omfattning i EU. I detta fall måste samarbetet och dialogen på kulturens område öka, så att de kulturella skillnaderna inte leder till disharmoni utan i stället blir ett utvecklingsverktyg, ett instrument för att öka toleransen och förena befolkningarna i ett mångkulturellt Europa på grundval av ömsesidig respekt och solidaritet.

20.

Regionkommittén efterlyser ökade satsningar på att utarbeta en gemensam europeisk politik för att hantera regelstridig invandring. Många av de rättsliga aspekterna av regelstridig invandring går utanför de lokala myndigheternas befogenheter, men de sociala konsekvenserna av sådan invandring drabbar först och främst den lokala och regionala nivån. Satsningar bör göras för att finna lösningar vad gäller att rådfråga regionerna och den lokala nivån när man utarbetar den gemensamma politiken i denna fråga och att ta itu med problemen i samband med regelstridig invandring inom ramen för den interkulturella dialogen.

21.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna spelar en särskild roll i migrationspolitiken, eftersom många av de tjänster som är viktiga för en lyckad integration, t.ex. bostäder, hälsovård, utbildning, program för inlärning av färdigheter och språk, tillhandahålls av lokala och regionala myndigheter. Dessa myndigheter är därför de som främst berörs av problem inom dessa områden.

22.

Regionkommittén påpekar att integrationsprocessen ibland sträcker sig över flera generationer – framför allt på lokal nivå – och anser därför att det är mycket viktigt att de lokala och regionala myndigheterna verkar för en faktisk strukturell, social, ekonomisk och kulturell integration och för att nykomlingar inte diskrimineras utan har rätt och tillgång till resurser, sysselsättning och tjänster så att de fullt ut kan delta i det europeiska samhället. En förutsättning är att de har tillgång till den normala arbetsmarknaden, en fråga som regleras av medlemsstaterna.

23.

Regionkommittén anser att man i varje medlemsstat bör studera möjligheten att inrätta ett system med nätverk av lokala och regionala myndigheter för att öka samarbetet för att ta itu effektivt med migrationsströmmarna och integrera invandrarna på ett målmedvetet sätt, genom lokala projekt som främjas av dessa myndigheter.

24.

Kommittén vill påminna om det europeiska året för interkulturell dialog 2008, som genom att främja förståelse för olika kulturer lämnar ett viktigt bidrag till integrationen av människor med invandrarbakgrund. Kommissionen bör undersöka om en årlig ”europeisk dag för integration och interkulturell tolerans” kan öka medvetenheten, särskilt om den rikedom som den kulturella mångfalden innebär.

25.

Regionkommittén anser att man bör skapa förutsättningar för invandrarfamiljer att integreras bland lokala familjer och i närsamhället genom integrerade program som invandrarna deltar aktivt i och som omfattar upprustning av byggnader och förbättrad stadsplanering, tillhandahållande av tjänster, förbättrad miljökvalitet och kamp mot social utestängning. Regionkommittén anser att det behövs ytterligare forskning och att man bör sammanställa de erfarenheter som alla medlemsstater fått under de senaste åren rörande möjligheten till (att tillhandahålla) bostäder (för invandrare), särskilt erfarenheter från program för upprustning av invandrartäta områden.

26.

Regionkommittén uppmuntrar de lokala och regionala myndigheterna att utnyttja de befintliga möjligheterna till EU-finansiering för att kunna hjälpa invandrare, asylsökande och flyktingar att få arbete, tillgång till sociala tjänster, hälsovård och bostäder. De lokala och regionala myndigheterna bör värna om kvaliteten på och omfattningen av offentliga tjänster, utbildning samt livskvaliteten i städerna genom att bedriva en effektiv stadsplanering och en lämplig bostadspolitik så att man kan förhindra att områden i städerna blir nedgångna och effektiva program för upprustning av förfallna stadsområden.

27.

Regionkommittén vill påpeka att invandrare, om det inte sker någon planering för mottagande, integration och stabil sysselsättning, kan råka ut för exploatering och kriminalitet samt medvetet eller omedvetet begå brott, vilket kan skapa problem vad gäller säkerhet och social sammanhållning.

28.

Regionkommittén föreslår att medlemsstaterna i samarbete med de lokala och regionala myndigheterna, alla ekonomiska partner och arbetsmarknadspartner anstränger sig för att förbättra invandrarnas tillgång till arbete inom ramen för medlemsstaternas befogenheter och för att bekämpa diskriminering på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna måste informera dem om möjligheterna och uppmuntra dem att förbereda sig för ett arbete genom bland annat särskilda fortbildningsprogram.

29.

Regionkommittén anser att känslan av tillhörighet uppstår redan i skolan och att programmen för mottagande och integration kan utformas som en naturlig del av alla förskole-, skol- och universitetssystem i medlemsstaterna.

30.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna bör framhäva utbildningens roll och betydelse som ett viktigt verktyg för att öka medvetenheten om mångfalden.

31.

Regionkommittén anser att man bör ägna större uppmärksamhet åt invandrarnas kulturella, språkliga och intellektuella potential, som är av stor betydelse för EU i en allt mer globaliserad värld.

32.

Regionkommittén framhåller behovet av att stödja undervisning som syftar till ömsesidig förståelse. I enlighet med enighetens princip bör man anpassa läroplanerna till EU:s mångkulturella miljö och till principen om att aktivt stödja den interkulturella dialogen.

33.

Regionkommittén lägger stor vikt vid undervisning i främmande språk och vid att man lägger grunden för utveckling av flerspråkighet redan i förskoleåldern. Kommittén understryker vikten av goda kunskaper i språken i värdländerna och i de områden där man bor. Regionkommittén föreslår därför att man vidtar lämpliga stödåtgärder för att uppmuntra språkstudier både i skolorna, och – för invandrare i andra åldersgrupper – utanför skolan.

34.

Regionkommittén anser också att det finns ett behov av att uppmuntra dialogen mellan religiösa gemenskaper och sammanslutningar samt andra aktörer på kulturområdet. Människor inom EU behöver få bättre kunskaper om och en bättre förståelse av länder både inom och utanför EU, deras historia och deras kultur. Invandrare och ursprunglig befolkning måste få en positiv utbildning om Europa: upptäckten av delade värderingar och en gemensam historia, interaktionen mellan kulturer, liknande sociala och politiska rättigheter och skyldigheter.

35.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna bör åta sig att främja den interkulturella medvetenheten bland personalen vid de lokala och regionala myndigheterna och andra organ som tillhandahåller offentliga tjänster och verka för en rättvis representation av invandrare och personer från nationella minoriteter inom personalen vid dessa institutioner.

36.

Kommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna kan hjälpa till att skapa en miljö för utländska studerande där de åtminstone under en kort tid kan skapa band till den ort där de studerar.

37.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna, i nära samarbete med lokala medier samt organisationer och sammanslutningar av kulturellt intresse, bör genomföra informationskampanjer på lokal och regional nivå så att man framför allt når ut till ”missgynnade” grupper och på så sätt kan se till att de kan dra största möjliga nytta av de möjligheter som finns.

38.

Regionkommittén anser att lokala media har en viktig roll att spela när det gäller att informera så objektivt som möjligt om situationen och verkligheten i Europas mångkulturella samhällen, och därmed å ena sidan öka anpassningsförmågan hos värdlandets befolkning (öka deras interkulturella medvetenhet och kunskaper, öka acceptansen för invandring) och å andra sidan uppmuntra invandrare att integrera sig, respektera kulturen, traditionerna, sederna och språket i mottagarlandet och andra EU-länder.

39.

Regionkommittén föreslår att man når ut till aktörer på lokal eller regional nivå genom decentraliserade evenemang och verkar för att de får tillräcklig täckning i regionala media. De lokala och regionala myndigheterna borde framhäva medias roll när det gäller att stödja jämlikhet och ömsesidig förståelse och fortsätta skapa förutsättningar till stöd för den kulturella dialogen.

40.

Regionkommittén noterar att man måste stimulera arbetet med att skapa nya forum för interkulturell dialog (olika e-miljöer, särskilda kaféer, aktiviteter i parker eller på torg) och föreslår att stöd ges till debatter i städerna, dialoger, språkundervisning, naturaliseringskurser, sysselsättningsprogram, jämställdhetskurser och antidiskrimineringsprogram m.m. och att man ser till att det sker ett systematiskt utbyte och uppföljning av erfarenheter, nya tillvägagångssätt, framsteg och misstag på lokal nivå.