52007SC0936

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 11.7.2007

SEK(2007) 936

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

Dokument som åtföljer vitboken om idrott {KOM(2007) 391 slutlig.} {SEK(2007) 932} {SEK(2007) 934} {SEK(2007) 935}

I konsekvensanalysen av vitboken om idrott förklaras de huvudsakliga anledningarna och processen som ledde till kommissionens beslut att utarbeta en vitbok om idrott. Beslutet bygger på kommissionens egen kunskap, omfattande samråd med offentliga och icke- offentliga berörda aktörer och en granskning av befintliga rapporter och undersökningar[1], som hjälpte kommissionen att fastställa prioriteringar för ett politiskt initiativ inom idrott. I analysen bekräftas att det finns en stor rad förväntningar på att EU bättre beaktar idrottens särart i sitt beslutsfattande[2] och samtidigt tar hänsyn till idrottens självständighet, och att det finns olika områden där EU:s verksamhet inom idrott skulle kunna tillföra mervärde till befintliga åtgärder på nationell nivå. Analysen bekräftar också att idrottens potential inom samhälle och ekonomi skulle kunna användas bättre för att uppnå EU:s strategiska mål.

Den aktuella juridiska ramen ger inte EU någon särskild rättslig behörighet inom idrott. Det är emellertid ett område där många bestämmelser i EG-fördraget gäller och som därför också har omfattats av EG-domstolens domar och kommissionens beslut. Den invecklade situationen när det gäller idrotten i Europa är kopplad till ett stort antal av EU:s politiska åtgärder och står inför nya sociala och ekonomiska lägen och utmaningar, vilket hittills inte behandlats på ett övergripande sätt i något initiativ på EU-nivå. Därför måste alla svar på aktörernas förväntningar på ett EU-initiativ utgå från ett övergripande tillvägagångssätt, där man tar hänsyn till den juridiska bakgrunden å ena sidan och behovet att beakta idrottens självständighet och subsidiaritetskraven å den andra. Alla sådana initiativ fordrar naturligtvis att alla berörda avdelningar vid kommissionen samarbetar.

Med beaktande av ovanstående beskrivs i konsekvensanalysen huvudlinjerna för ett initiativ från kommissionen inom idrott, genom att förklara skälen, fastställa huvudproblemen och beskriva huvudmålen. Huvudproblemen kan kartläggas i förhållande till tre centrala områden, nämligen idrottens roll i samhället, idrottens ekonomiska dimension och idrottens organisation. De presenteras i form av en förteckning över frågor och de viktigaste utmaningarna i samband med dessa frågor. Med tanke på det stora antal frågor som man måste ta itu med i ett övergripande tillvägagångssätt när det gäller idrott har man fastställt sex prioriterade frågor för denna konsekvensanalys, vilka återspeglar de huvudsakliga problemen som aktörerna framfört, nämligen:

a) Bristen på rättssäkerhet beträffande tillämpningen av EU-rätten inom idrott.

b) Frågor som gäller styrelseformer, huvudsakligen i samband med professionell idrott, särskilt illegal praxis som verkar vara utbredd bland spelaragenter, dåligt skydd för minderåriga idrottsutövare, samt dopningens, rasismens och idrottsvåldets negativa effekter.

c) Finansiering av idrott och utmaningarna för den traditionella finansieringen av idrott på gräsrotsnivå.

d) Brist på uppgifter om idrott som kan ligga till grund för beslutsfattande.

e) De tilltagande problemen med övervikt, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och artros som till stor del beror på bristen på motion.

f) Det begränsade beaktandet av idrottsfrågor i utbildningspolitiken.

Av rapporten framgår att ett EU-initiativ inom idrott borde syfta till att ge en strategisk vägledning om idrott i Europa, främja en debatt om de angivna problem och göra sektorn synligare i EU:s beslutsfattande. I rapporten anges att man i initiativet inom EU:s beslutsfattande vill belysa, erkänna och främja idrottens sociala, ekonomiska och organisatoriska särdrag. Ett annat mål är att bättre integrera idrotten i aktuella och planerade EU-program och EU-insatser och kartlägga hur idrottsrelaterade projekt kan få bidrag ur EU:s finansiella instrument. I konsekvensanalysen fastställs också målet att ha bättre strukturer för dialog och politiskt samarbete inom idrott på EU-nivå.

Fyra alternativ för att ta upp idrottens roll i Europa inom den gällande juridiska och politiska ramen framgår ur konsekvensanalysen, nämligen:

- Alternativ 1: inga insatser, de nuvarande arrangemangen inom idrott får fortsätta.

- Alternativ 2: vidare samråd om behovet av ett EU-initiativ om idrott med hjälp av en grönbok.

- Alternativ 3: idrott behandlas i ett omfattande initiativ i form av ett icke rättsligt bindande instrument, som en vitbok eller ett meddelande.

- Alternativ 4: reglerande åtgärder för särskilda problem och en bättre integrering av idrott i EU:s politik och program.

Via en analys av eventuella effekter, genomslagskraft, kostnadseffektivitet, samstämmighet och möjliga risker i de föreslagna insatserna på de sex prioriterade områdena, drar man i rapporten slutsatsen att alternativ 1 (inga EU-insatser) inte skulle svara på aktörernas önskemål och kan leda till att man vidare missar tillfällen att ta itu med aktuella utmaningar inom idrott. I ljuset av det omfattande samråd som redan genomförts under de senaste åren ser man inget mervärde i något fortsatt samråd (alternativ 2). I rapporten anser man att reglerings- eller lagstiftningsförslag på en rad områden, vilket föreslås i alternativ 4, skulle riskera att man inte tar hänsyn till subsidiaritetsprincipen och idrottens självständighet och inte beaktar idrottens komplexitet.

Valet av vitbok motsvarar på bästa sätt målen och är också mest kostandseffektivt. I en handlingsplan där man anger konkreta åtgärder för de kartlagda frågorna samlas de mest effektiva insatserna på olika nivåer alltmedan idrottens självständighet och fördelningen av behörighet inom idrott respekteras. Detta är det alternativ som på bästa sätt tillmötesgår önskemålet om att ge politisk betydelse och synlighet till ett initiativ inom idrott på EU-nivå inom den gällande juridiska ramen.

[1] En utförlig sammanfattning av det samråd som hölls under de gånga åren med offentliga och privata aktörer finns i bilaga III i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer vitboken.

[2] Enligt Europeiska rådets uttalande i Nice från 2000.