52007SC0192

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 13.2.2007

SEK(2007) 192 slutlig

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

enligt artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Sveriges uppdaterade konvergensprogram för 2006-2009

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Allmän bakgrund

Stabilitets- och tillväxtpakten som trädde i kraft den 1 juli 1998 syftar till att genom sunda offentliga finanser stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark hållbar tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning. Reformen av pakten 2005 genomfördes mot bakgrund av att den hade visat sig användbar för att förankra budgetdisciplin, men syftade till att stärka dess effektivitet och ekonomiska underbyggnad och säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten, skall medlemsstaterna lägga fram stabilitets- eller konvergensprogram och årliga uppdateringar av dessa för rådet och kommissionen (medlemsstater som redan har övergått till den gemensamma valutan lägger fram (uppdaterade) stabilitetsprogram och medlemsstater som ännu inte har gjort det lägger fram (uppdaterade) konvergensprogram). Sveriges första konvergensprogram lades fram i december 1998. I enlighet med förordningen yttrade sig rådet om programmet den 8 februari 1999, på grundval av en rekommendation från kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén. Enligt samma förfarande bedöms uppdaterade stabilitets- och konvergensprogram av kommissionen och granskas av den ovannämnda kommittén. De kan även granskas av rådet.

Bakgrund till bedömningen av det uppdaterade programmet

Kommissionen har granskat den senaste uppdateringen av Sveriges konvergensprogram, som lades fram den 7 december 2006, och har antagit en rekommendation till rådets yttrande om detta program (se faktarutan när det gäller de viktigaste punkterna i bedömningen).

För att beskriva den bakgrund mot vilken strategin för de offentliga finanserna i det uppdaterade konvergensprogrammet bedöms, sammanfattas i denna motivering följande:

1. Den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av de offentliga finanserna under de senaste tio åren.

2. Den senaste bedömningen av landets ställning när det gäller paktens preventiva aspekt (en sammanfattning av rådets yttrande om den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet).

3. Kommissionens bedömning av det nationella reformprogrammet från november 2006.

Den senaste ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av de offentliga finanserna

Under de senaste tio åren har Sverige genomgående presterat starka ekonomiska resultat. Tillväxten av reala BNP har varit högre än i euroområdet. Denna tillväxt har byggt på en stark produktivitetsutveckling med bidrag från nettoexporten. Bytesbalansen har visat stigande överskott. Arbetslösheten är lägre än i euroområdet och har minskat men anses fortfarande vara hög nationellt sett. Arbetsmarknadsdeltagandet är relativt högt. Inflationen är låg till följd av en trovärdig penningpolitik som bygger på inflationsmål. Också i Sverige har realräntor och nominella räntor sjunkit. De offentliga finanserna, som styrs av nationella regelbaserade ramar, har varit sunda och uppvisat genomsnittliga budgetöverskott som i stort motsvarar det nationella målet på 2 procents överskott över konjunkturcykeln. Den offentliga bruttoskuldkvoten har gradvis minskats och ligger gott och väl under referensvärdet på 60 % av BNP.

Bedömningen i rådets yttrande om det föregående programmet

Den 24 januari 2006 antog rådet sitt yttrande om den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet för perioden 2005–2009. Rådet ansåg att de offentliga finanserna var sunda och att den finansiella strategin kunde betraktas som ett exempel på en finanspolitik i stabilitets– och tillväxtpaktens anda.

Sverige utnyttjar övergångsperioden (som löper ut under våren 2007) för att genomföra Eurostats beslut av den 2 mars 2004 om klassificeringen av fonderade pensionssystem. Genomförandet av Eurostats beslut kommer att minska överskotten med cirka 1 % av BNP per år och öka den offentliga skuldkvoten med 0,5 procentenheter.

Kommissionens bedömning av det nationella reformprogrammet från november 2006

Rapporten om genomförandet av Sveriges nationella reformprogram, som tagits fram inom ramen för den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och reviderats av den nya regeringen, lades fram den 28 november 2006. I Sveriges nationella reformprogram anges följande centrala problem och prioriteringar: behovet av höga nivåer på arbetsmarknadsdeltagandet och arbetstiden samt främjandet av en kunskapsbaserad ekonomi med miljöeffektiva tillverkningsprocesser.

Av kommissionens bedömning av det programmet (antagen i samband med dess årliga lägesrapport i december 2006 [2] ) framgår att Sverige gör mycket goda framsteg i genomförandet av sitt nationella reformprogram. Den stabilitetsinriktade makroekonomiska ramen är välavvägd och ger goda resultat. Stora ansträngningar görs för att stärka incitamenten till arbete. Ytterligare åtgärder behövs för att öka konkurrensen inom tjänstesektorn.

Mot bakgrund av dessa framsteg uppmanades Sverige att inrikta sig på följande områden: regleringsåtgärder för ökad konkurrensen, konsekvensanalyssystemet, förbättrad reglering, ökad tillgång på arbetskraft, ökad arbetstid, sysselsättningsgraden hos invandrare och ungdomar samt återintegrering av långtidssjukskrivna.

Faktaruta: De viktigaste punkterna i bedömningen I enlighet med artikel 5.1 (stabilitetsprogram) och artikel 9.1 (konvergensprogram) i rådets förordning (EG) nr 1466/97 tas följande punkter upp i bedömningen: Är de ekonomiska antaganden som programmet bygger på rimliga? Vilket är medlemsstatens medelfristiga mål för de offentliga finanserna? Är anpassningsplanen lämplig för att uppnå detta mål? Är de vidtagna eller föreslagna åtgärderna för att följa denna plan tillräckliga för att nå det medelfristiga målet för de offentliga finanserna över konjunkturcykeln? I bedömningen av anpassningsplanen uppmärksammas om en större anpassning görs i ekonomiskt goda tider och en mer begränsad i ekonomiskt dåliga tider. För de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet eller i ERM II uppmärksammas vidare om medlemsstaten som riktvärde eftersträvar en årlig förbättring av det konjunkturrensade saldot, exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, motsvarande 0,5 % av BNP för att uppnå sitt medelfristiga mål för de offentliga finanserna När anpassningsplanen fastställs (för medlemsstater som ännu inte har uppnått målet), eller vid beslut om en tillfällig avvikelse från målet (för medlemsstater som har uppnått målet), ingår det ett genomförande av större strukturreformer som har direkta kostnadsbesparande effekter på lång sikt (t.ex. genom att öka den potentiella tillväxten) och därigenom påvisbara effekter på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet (under iakttagande av villkoret att en tillräcklig säkerhetsmarginal för referensvärdet på 3 % av BNP skall behållas och att situationen för de offentliga finanserna förväntas återgå till det medelfristiga målet under programperioden)? Särskild uppmärksamhet ägnas här pensionsreformer som syftar till att införa system med flera pelare, varav en obligatorisk pelare som fullständigt täcks av fondmedel. Är medlemsstatens ekonomiska politik förenlig med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken? Rimligheten i programmets makroekonomiska antaganden bedöms med utgångspunkt i kommissionens höstprognos 2006 och i enlighet med den allmänt vedertagna metoden för beräkning av potentiell total produktion och konjunkturrensade saldon. Bedömningen av förenligheten med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken bygger på de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken när det gäller de offentliga finanserna som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008. Bedömningen tar också upp följande: Utvecklingen av skuldkvoten och utsikterna för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, vilket man ”vid övervakningen av de offentliga finanserna [bör] ägna tillräcklig uppmärksamhet” enligt rådets rapport av den 20 mars 2005 ”Att förbättra genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten”. I ett meddelande från kommissionen av den 12 oktober 2006 anges metoden för att bedöma den långsiktiga hållbarheten[3]. Graden av integration med de nationella reformprogram som medlemsstaterna överlämnat inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. I sin följenot av den 7 juni 2005 till Europeiska rådet om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för perioden 2005–2008 framhöll Ekofinrådet att de nationella reformprogrammen borde vara förenliga med stabilitets– och konvergensprogrammen. Efterlevnaden av uppförandekoden[4], som bl.a. föreskriver en gemensam struktur och uppsättning tabeller för stabilitets– och konvergensprogrammen. |

- Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

enligt artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Sveriges uppdaterade konvergensprogram för 2006-2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[5], särskilt artikel 9.3,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

4. Den [27 februari 2007] granskade rådet Sveriges uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2006–2009.

5. Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario räknar man med att den reala BNP-tillväxten kommer att minska från 4,0 % under 2006 till i genomsnitt 3,0 % under resten av programperioden, även om den kommer att fortsätta att ligga nära sin potential. Mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter verkar scenariot bygga på rimliga tillväxtantaganden, och tillväxten under år 2006 kan eventuellt till och med ha varit högre än beräknat. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller också vara realistiska.

6. Enligt kommissionens höstprognos 2006 beräknas överskottet i den offentliga sektorns finanser för 2006 uppgå till 2,8 % av BNP, vilket kan jämföras med det prognostiserade resultatet på 0,9 % av BNP i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Skillnaden beror i huvudsak på en baseffekt från 2005 års överskott som var mycket högre än väntat. De nu tillgängliga uppgifterna om in- och utbetalningsflöden tyder på att 2006 års överskott troligen blev större än vad som antogs i kommissionens prognos till följd av både mindre primära utgifter och större skatteintäkter än prognostiserat.

7. I det uppdaterade programmet bekräftas att den centrala riktlinjen för finanspolitiken fortfarande är ett genomsnittligt överskott i de offentliga finanserna på 2 % över konjunkturcykeln med stöd av fleråriga utgiftstak. I 2007 års ekonomiska vårproposition kommer regeringen att göra en förnyad utvärdering av det nuvarande målet för överskottet i den offentliga sektorns finanser för att beakta Eurostats beslut om klassificeringen av fonderade pensionssystem inom den andra pelaren[6]. Efter utgången av övergångsperioden för genomförandet av detta beslut (under våren 2007) kommer överskottet att minska med cirka 1 % av BNP varje år och bruttoskuldkvoten att skrivas upp med cirka 0,5 % av BNP. Enligt den finanspolitiska strategi som läggs fram i uppdateringen kommer överskottet att minska under 2007 (från 3,0 % av BNP 2006 till 2,4 %), varefter en återhämtning kommer att ske gradvis (till 3,1 % 2009). Det primära överskottet kommer att utvecklas på liknande sätt. Såväl utgifts– som intäktskvoterna visar en gradvis sjunkande trend under programperioden. Tyngdpunkten i strategin är något förskjuten till de senare åren av programperioden, och de betydande skattesänkningarna under 2007 är endast delvis finansierade. I jämförelse med den föregående uppdateringen är prognosen för utvecklingen av överskottet liknande (en inledande nedgång följd av gradvis återhämtning), men beloppen är högre under hela programperioden.

8. Enligt beräkningar med den allmänt vedertagna metoden väntas det strukturella överskottet (dvs. det konjunkturrensade överskottet exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) ligga kvar över 2 % av BNP under hela programperioden. Liksom i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet är det medelfristiga mål för de offentliga finanserna som läggs fram i programmet lika med det nyss nämnda målet på ett överskott med i genomsnitt 2 % av BNP över konjunkturcykeln (i strukturella termer), och enligt programmet skall denna nivå upprätthållas under hela programperioden. Eftersom detta medelfristiga mål är betydligt mer långtgående än minimiriktvärdet (ett beräknat underskott på cirka 1 % av BNP), bör dess uppfyllande skapa en tillräcklig säkerhetsmarginal mot ett alltför stort underskott. Det medelfristiga målet är också betydligt mer ambitiöst än vad som krävs sett till skuldkvoten och den genomsnittliga produktionstillväxten på lång sikt.

9. Riskerna i programmets beräkningar av de offentliga finanserna förefaller på det hela taget uppväga varandra från och med 2007. De makroekonomiska utsikterna och beräknade skatteintäkterna verkar bygga på rimliga antaganden, trots att det råder viss osäkerhet om hur skatterna på inkomst av kapital kommer att utvecklas under de kommande åren. De tidigare erfarenheterna av iakttagandet av utgiftsmålen är goda på grund av de tidigare nämnda utgiftstaken.

10. Utifrån denna riskbedömning förefaller programmets finanspolitiska inriktning vara tillräckligt ambitiös för att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna skall kunna bibehållas under resten av programperioden, så som förutses i programmet. Det finns också en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla ett underskott under referensvärdet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar under programperioden. Det finns det dock en risk för att den finanspolitiska inriktningen i programmet kan visa sig vara konjunkturförstärkande under 2007 när de goda tiderna väntas fortsätta. Detta skulle inte ligga i linje med stabilitets– och tillväxtpakten.

11. Den offentliga bruttoskulden beräknas ha minskat till 46,5 % av BNP år 2006, vilket ligger långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Enligt programmet beräknas skuldkvoten fortsätta att reduceras och minska med 13,5 procentenheter under programperioden.

12. De långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande är lägre i Sverige än genomsnittet i EU, och pensionsutgifterna, som andel av BNP, beräknas på lång sikt hålla sig relativt stabila till följd av de betydande utgiftsminskningar som reformen av pensionssystemet medför. De offentliga finansernas utgångsläge med ett stort primärt överskott bidrar till att minska bruttoskulden och bygga upp tillgångar. Om sunda offentliga finanser med fortsatta överskott kan bibehållas som planerat kommer det att begränsa riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet. På det hela taget förefaller dessa risker vara låga i Sverigen.

13. Konvergensprogrammet innehåller en kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från november 2006 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för den medelfristiga strategin för de offentliga finanserna. Vidare ges systematiska uppgifter om de direkta budgetkostnader eller budgetbesparingar som de viktigaste planerade reformerna i det nationella reformprogrammet ger upphov till. Konvergensprogrammets beräkningar av de offentliga finanserna förefaller också ta hänsyn till inverkan på de offentliga finanserna av de åtgärder som beskrivs i det nationella reformprogrammet. De finanspolitiska åtgärderna i konvergensprogrammet verkar ligga i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet. I synnerhet skall enligt båda programmen åtgärder genomföras för att öka tillgången på arbetskraft.

14. Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008.

15. När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram saknas i programmet vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter[7].

Sammantaget är slutsatsen att de situationen för de offentliga finanserna är sund på medellång sikt och att den finanspolitiska strategin är ett gott exempel på en finanspolitik i linje med stabilitets- och tillväxtpakten. Det kommer dock att vara viktigt att se till att den försämring av det strukturella saldot 2007 som beror på strukturreformer för större deltagande på arbetsmarknaden inte övervältras på följande år.

Jämförelse av nyckeltal i makroekonomiska beräkningar och budgetberäkningar 1

2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |

Real BNP (förändring i %) | KP dec. 2006 | 2,7 | 4,0 | 3,3 | 3,1 | 2,7 |

KOM nov. 2006 | 2,7 | 4,0 | 3,3 | 3,1 | Uppgift saknas. |

KP dec. 2005 | 2,4 | 3,1 | 2,8 | 2,3 | Uppgift saknas. |

HIKP-inflation2 (i %) | KP dec. 2006 | 1,3 | 1,9 | 2,2 | 1,5 | 1,9 |

KOM nov. 2006 | 0,8 | 1,5 | 1,6 | 1,8 | Uppgift saknas. |

KP dec. 2005 | 1,5 | 1,5 | 2,0 | 2,0 | Uppgift saknas. |

Produktionsgap (i % av potentiell BNP) | KP dec. 20063 | -0,7 | 0,0 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |

KOM nov. 20067 | -0,5 | 0,2 | 0,5 | 0,6 | Uppgift saknas. |

KP dec. 20053 | -0,4 | -0,1 | 0,1 | -0,1 | Uppgift saknas. |

Saldo i de offentliga finanserna (i % av BNP) | KP dec. 2006 | 3,0 | 3,0 | 2,4 | 2,7 | 3,1 |

KOM nov. 2006 | 3,0 | 2,8 | 2,4 | 2,5 | Uppgift saknas. |

KP dec. 2005 | 1,6 | 0,9 | 1,2 | 1,7 | Uppgift saknas. |

Primärt saldo (i % av BNP) | KP dec. 2006 | 4,6 | 4,5 | 4,1 | 4,2 | 4,6 |

KOM nov. 2006 | 4,6 | 4,5 | 4,1 | 4,3 | Uppgift saknas. |

KP dec. 2005 | 3,2 | 2,5 | 3,0 | 3,6 | Uppgift saknas. |

Konjunkturrensat saldo (i % av BNP) | KP dec. 20063 | 3,4 | 3,0 | 2,2 | 2,5 | 3,0 |

KOM nov. 2006 | 3,3 | 2,7 | 2,1 | 2,1 | Uppgift saknas. |

KP dec. 20053 | 1,8 | 0,9 | 1,1 | 1,7 | Uppgift saknas. |

Strukturellt saldo4 (i % av BNP) | KP dec. 20065 | 3,0 | 3,0 | 2,2 | 2,5 | 3,0 |

KOM nov. 20066 | 2,9 | 2,7 | 2,1 | 2,1 | Uppgift saknas. |

KP dec. 2005 | 1,8 | 0,9 | 1,1 | 1,7 | Uppgift saknas. |

Offentlig bruttoskuld (i % av BNP) | KP dec. 2006 | 50,3 | 46,5 | 41,5 | 37,4 | 33.0 |

KOM nov. 2006 | 50,4 | 46,7 | 42,6 | 38,7 | Uppgift saknas. |

KP dec. 2005 | 50.9 | 49.4 | 47.8 | 46.0 | Uppgift saknas. |

Anm.: 1 Budgetberäkningarna inkluderar inte effekten av Eurostats beslut av den 2 mars 2004 om klassificeringen av fonderade pensionssystem, som måste genomföras senast i samband med den anmälan som lämnas in våren 2007. Om effekten av detta räknas in, kommer saldot i den offentliga sektorns finanser enligt det uppdaterade programmet att uppgå till 2,0 % av GDP 2005, 2,0 % 2006, 1,3 % 2007, 1,6 % 2008 och 2,0 % 2009, medan den offentliga bruttoskulden skulle bli 50,9 % av GDP 2005, 47,0 % 2006, 42,0 % 2007, 37,9 % 2008 och 33,5 % 2009. 2Inflationsuppgifterna i konvergensprogrammet har beräknats från december till december, medan kommissionens uppgifter är årsgenomsnitt. Detta förklarar skillnaderna mellan kommissionens uppgifter och HIKP-inflationen för 2005 och 2006. Programmet bygger också på antagandet att HIKP kommer att följa UND1X (ett nationellt konsumentprisindex som utesluter ändringar av indirekt beskattning, bidrag och räntor på fastighetslån) under 2008 och 2009. HIKP väntas dock bli 0,5 procentenheter högre än UND1X-inflationen under 2007, vilket ytterligare framhäver den minskning av HIKP-inflationen under 2008 som beräknats i programmet. 3 Kommissionens beräkningar baseras på uppgifterna i programmet. 4Konjunkturrensat saldo (liksom i föregående rader), exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder. 5Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder enligt programmet (0,4 % av BNP 2005, underskottsminskande). 6 Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder enligt kommissionens höstprognos 2006 (0,4 % av BNP år 2005, underskottsminskande). 7Baserat på en beräknad potentiell tillväxt på: 2,6 %, 3,2 %, 3,1 % respektive 3,0 % för perioden 2005–2008. Källor: Konvergensprogrammet (KP), kommissionens höstprognos 2006 (KOM) och kommissionens beräkningar. |

[1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1055/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 1). De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

[2] Meddelande från kommissionen inför Europeiska rådets vårmöte: ”Implementing the renewed Lisbon strategy for growth and jobs – A year of delivery”, 12.12.2006, KOM(2006) 816.

[3] Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – De offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt i EU, 12.10.2006, KOM(2006) 574, och Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för ekonomi och finans (2006): ”The long-term sustainability of public finances in the European Union”, European Economy nr 4/2006.

[4] ”Närmare angivelser för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens utformning och innehåll”, som godkändes av Ekofinrådet den 11 oktober 2005.

[5] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1055/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 1). De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

[6] Se Eurostats pressmeddelanden nr 30/2004 av den 2 mars 2004 och nr 117/2004 av den 23 september 2004.

[7] Detta gäller bland annat vissa deflatorer, skattetrycket och tillväxten på relevanta utlandsmarknader.