52007PC0797

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.12.2007

KOM(2007) 797 slutlig

2007/0278 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010)

(framlagt av kommissionen) {SEK(2007) 1661SEK(2007) 1662}

MOTIVERING

1. Inledning

Bekämpning av fattigdom och social utestängning är ett av Europeiska unionens och dess medlemsstaters centrala mål. Vid lanseringen av Lissabonstrategin i mars 2000 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder för att verkningsfullt försöka utrota fattigdomen senast 2010. Detta mål har bekräftats på efterföljande möten i Europeiska rådet. Samrådet om kartläggning av den sociala verkligheten, som Europeiska kommissionen inledde 2006, visar hur viktigt det är att lösa problemen med både gamla och nya former av fattigdom och social utestängning i Europa.

I EU lever 78 miljoner människor för närvarande på gränsen till fattigdom. I alla medlemsstater består en del av befolkningen av utestängda och eftersatta grupper som ofta endast har begränsad tillgång till grundläggande samhällstjänster. Det finns dessutom tecken på att djup fattigdom har blivit ett större problem, och att det är fler som lever i absolut fattigdom.

Denna situation strider klart mot EU:s centrala gemensamma värden och måste tacklas genom en resolut och trovärdig insats. Den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration – som infördes vid Europeiska rådets möte i Lissabon – har varit ett viktigt verktyg för att vägleda och stödja medlemsstaterna i deras strävanden för att förbättra den sociala sammanhållningen i Europa. För att den ska lyckas måste dock de berörda aktörerna ta sitt ansvar och engagera sig i uppgiften.

I den sociala agendan för 2005–2010 tillkännagav kommissionen därför att den skulle lägga ett förslag om att utnämna 2010 till europeiskt år för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Det europeiska året kommer att komplettera insatsen inom den öppna samordningsmetoden och bidra till att konsolidera EU:s och medlemsstaternas politiska åtagande att på ett avgörande sätt utrota fattigdom och bekämpa social utestängning.

2. ETT EUROPEISKT ÅR FÖR BEKÄMPNING AV FATTIGDOM OCH SOCIAL UTESTÄNGNING

2.1. Allmänna mål

Syftet med förslaget att utnämna 2010 till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning är att bekräfta och stärka det politiska åtagande som EU gjorde i inledningen av Lissabonstrategin om att verkningsfullt försöka utrota fattigdomen.

Det europeiska året ska öka den allmänna medvetenheten om fattigdom och social utestängning i Europa och förmedla budskapet att fattigdom och utanförskap skadar den sociala och ekonomiska utvecklingen. Det bör medverka till att motarbeta uppfattningen att bekämpning av fattigdom är en utgift för samhället, och bekräfta betydelsen av kollektivt ansvar, som inte endast berör beslutsfattarna utan också offentliga och privata aktörer.

Det europeiska året bör också medverka till att ge dem som lever i fattigdom och social utestängning en möjlighet att komma till tals, t.ex. genom att stärka de organisationer som de deltar i och involvera dem i verksamhet som syftar till att verkningsfullt bekämpa fattigdomen.

EU måste också bekräfta sitt globala ansvar för att bekämpa fattigdom i hela världen. Som en del av arbetet för att öka medvetenheten bör man också sträva efter att öka kunskaperna om det globala inbördes beroendet och behovet av en hållbar utveckling och solidaritet mellan och inom generationerna. Insatserna för att öka medvetenheten om den globala fattigdomen kommer att vara nära knutna till insatserna för att informera om frågor som rör utvecklingssamarbete och detta samarbetes huvudsyfte, nämligen att bekämpa fattigdom.

Det europeiska året kommer därmed att bekräfta EU:s åtagande för solidaritet, social rättvisa och större sammanhållning samt främja samstämmighet och stöd till EU:s överordnade mål, i synnerhet när det gäller Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och strategin för hållbar utveckling.

2.2. Specifika mål: erkännande, ansvar, sammanhållning och engagemang

Utöver de allmänna målen bygger förslaget om ett europeiskt år för bekämpning av fattigdom och social utestängning på fyra specifika mål:

Erkännande – Erkänna rätten för människor som lever i fattigdom och social utestängning att leva ett värdigt liv och delta fullt ut i samhällslivet.

Ansvar – Stärka det offentliga ansvaret för politiska riktlinjer och åtgärder för social integration genom att understryka allas ansvar för bekämpning av fattigdom och marginalisering.

Sammanhållning – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning genom att öka allmänhetens medvetenhet om fördelarna för alla med ett samhälle utan fattigdom, där ingen är dömd att leva i samhällets utkanter.

Engagemang – Bekräfta EU:s starka politiska engagemang för att bekämpa fattigdom och social utestängning och främja detta engagemang på alla förvaltningsnivåer.

2.3. Genomförandet av insatserna

Verksamheten i samband med det europeiska året kommer att understödja den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration och syftar till att bidra till ökad politisk genomslagskraft och effektivitet.

I överensstämmelse med prioriteringarna i processen för social trygghet och social integration föreslås att det europeiska året särskilt inriktas på följande frågor:

- Barnfattigdom och fattigdom som överförs från en generation till nästa.

- En arbetsmarknad för alla.

- Bristande tillgång till utbildning.

- Genusaspekter på fattigdom.

- Tillgång till grundläggande samhällstjänster.

- Bekämpning av diskriminering, främjande av invandrarintegration och integration av etniska minoriteter i samhället och på arbetsmarknaden.

- Hänsyn till funktionshindrades och andra utsatta gruppers behov.

Vid planeringen av insatserna under det europeiska året ska medlemsstaterna anpassa dessa teman till situationen och utmaningarna på nationell, regional och lokal nivå och ska i det sammanhanget ta hänsyn till den territoriala sammanhållningen. Man kommer att se till att berörda parter deltar på alla prioriterade områden.

Vid genomförandet av verksamhet i samband med det europeiska året ska kommissionen och medlemsstaterna ta hänsyn till mäns och kvinnors olika sätt att uppleva fattigdom och social utestängning. De ska också se till att genusaspekten integreras på alla prioriterade områden i samband med det europeiska året, för att främja jämställdhet.

2.4. Arbeta i partnerskap med deltagarländerna

EU kan tillhandahålla samordning på olika nivåer, men konkreta framsteg kan endast göras om de deltagarländerna engagerar sig starkt på nationell nivå. Insatser som utarbetats på europeisk nivå för att skapa strategisk samstämmighet på vägen mot ett integrerat samhälle kan sedan anpassas till de olika ländernas förutsättningar.

Om de deltagande länderna ska kunna involveras krävs det att man inför samordningsmekanismer både på nationell nivå och på EU-nivå, för att skapa de nödvändiga samverkans- och hävstångseffekterna. Det kommer att utses en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna, vilken ska hjälpa kommissionen att genomföra insatserna under det europeiska året.

Denna kommitté kommer att övervaka genomförandet av insatserna på grundval av gemensamma riktlinjer som kommissionen utarbetat, nämligen ett strategiskt ramdokument , för att säkerställa samstämmighet med den gemensamma rapporten om social integration. Det strategiska ramdokumentet kommer att tjäna som referensgrundval för medlemsstaterna, och i det kommer de viktigaste prioriteringarna för det europeiska året att fastställas tillsammans med det årets mål.

För att det europeiska året ska få ett ordentligt genomslag kommer EU att sträva efter att samla många olika berörda parter till en löpande debatt om det europeiska årets prioriteringar och åtgärdsmekanismer. Kommissionen kommer dessutom att etablera de nödvändiga förbindelserna med kommittén för socialt skydd för att se till att den regelbundet och på lämpligt vis informeras om genomförandet av insatserna under det europeiska året.

Inför det europeiska året kommer kommissionen eventuellt också att samarbeta med relevanta internationella organisationer, i synnerhet Europarådet, ILO och FN. På nationell nivå kommer varje enskild medlemsstat att ansvara för samordningen och genomförandet av nationella, regionala och lokala åtgärder.

Genomförandet på nationell nivå ska överensstämma med de politiska mål som fastställts för det europeiska året, som svar på det strategiska ramdokument som nämns ovan. Varje medlemsstat ska förelägga kommissionen ett nationellt genomförandeprogram för det europeiska året. I dessa program ska medlemsstaterna integrera de överordnade mål och väsentliga principer som fastställs i beslutet om det europeiska året och utvecklas i det strategiska ramdokumentet. Programmen kommer att utarbetas i nära samordning och samstämmighet med de nationella strategierna för social trygghet och social integration.

De enskilda programmen bör utformas, antas och genomföras i nära samarbete med och under tillsyn av de nationella genomförandeorganen , som ska utses av de länder som deltar i det europeiska året. Dessa genomförandeorgan är administrativa myndigheter eller motsvarande som har behörighet och dokumenterad erfarenhet inom området bekämpning av fattigdom och social utestängning, och som spelar en viktig roll vid utarbetandet, övervakningen och utvärderingen av de nationella handlingsplanerna för social integration. De nationella genomförandeorganen kommer att ansvara för att välja ut nationella, regionala och lokala initiativ som ligger i linje med de strategiska politiska mål som kommissionen fastställt.

De nationella genomförandeorganen ska inrätta och genomföra sina nationella strategier efter samråd med och i nära samarbete med en nationell rådgivande grupp bestående av ett stort antal olika berörda parter, däribland organisationer i det civila samhället som företräder fattigas intressen, företrädare för de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala myndigheter.

3. KOMPLEMENTARITET

Kommissionen kommer att se till att den verksamhet som finansieras under det europeiska året kompletterar andra relevanta gemenskapsinitiativ och gemenskapsverksamheter med nära anknytning till social integration, t.ex. strukturfonderna (särskilt Europeiska socialfonden), färdplanen för jämställdhet, Progress-programmet, utbildningsprogrammen, Europeiska ungdomspakten, programmet ”Aktiv ungdom”, hälsoprogrammet, invandrings- och asylpolitiken, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och det sjunde ramprogrammet för forskning.

Man kommer därför att etablera samordningsmekanismer för att undvika överlappning och se till att stödet används till att främja det europeiska årets centrala budskap.

Kommissionen kommer också att säkerställa komplementaritet med andra initiativ för samarbete med internationella organisationer och tredjeländer, även utvecklingsländer, på områden som är av relevans för det europeiska årets mål.

4. MERVÄRDE PÅ EU-NIVÅ (SUBSIDIARITET OCH PROPORTIONALITET)

Erfarenheterna av tidigare europeiska år på det sociala området har visat att de kan öka medvetenheten hos allmänheten, främja deltagande, stärka den politiska viljan på alla nivåer och medverka till politiska förändringar.

De åtgärder som föreslås i samband med europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning är utformade så att de ska skapa mervärde på EU-nivå genom att åstadkomma följande:

- Öka allmänhetens medvetenhet om fattigdomens orsaker och utbredning och problemets mångfacetterade natur i dagens EU samt om den europeiska sociala modellens landvinningar. Det europeiska året erbjuder ett enastående tillfälle till delaktighet när det gäller att bedöma konsekvenserna av politiska åtgärder för att främja social integration, bl.a. stöd till innovativa insatser på nationell och regional nivå.

- Stimulera till debatt om hur man kan ge människor som idag är utestängda möjlighet att delta i samhällslivet och se till att fler berörda parter kan lämna synpunkter på hur fattigdom och utanförskap ska bekämpas, ge deras insatser publicitet, stärka deras inbördes komplementaritet och utbyta konkreta förslag på nya insatser inom detta område.

- Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning och mer hänsyn till den sociala aspekten av EU:s och medlemsstaternas politik för ekonomisk tillväxt och sysselsättning och av strategin för hållbar utveckling samt främja starkare band till och samverkanseffekter med EU:s initiativ och program, däribland strukturfonderna.

- Säkerställa ett starkt politiskt engagemang hos de olika aktörerna i EU för att utrota fattigdom och social utestängning i enlighet med de åtaganden som gjorts inom ramen för den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration.

För att uppnå detta spelar EU en avgörande och oersättlig roll när det gäller att samordna, stödja och komplettera de insatser som ska genomföras på nationell och lokal nivå. Förslaget överensstämmer därför med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.

Samtidigt betonas i förslaget till beslut om det europeiska året hur viktigt det är att respektera medlemsstaternas olika traditioner och nationella förhållanden, både för att säkerställa flexibilitet i genomförandet och för att undvika att inkräkta på den goda praxis som redan finns i vissa medlemsstater. Förslaget följer därför även proportionalitetsprincipen.

5. EXTERNT SAMRÅD

Vid utarbetandet av detta förslag har kommissionen inhämtat viktiga berörda parters synpunkter på målen för och genomförandet av det europeiska året.

Mellan april och juni 2007 hölls ett externt samråd med relevanta berörda parter. Det var inriktat på ett frågeformulär som efterfrågade synpunkter på bl.a. följande frågor: mål, berörda parters deltagande, allmän utformning samt formella förutsättningar och typer av insatser. Synpunkter efterfrågades också när det gäller vilken uppföljning som krävs för att se till att verkningarna av det europeiska året blir bestående.

Resultaten av samrådet visar att förslaget om ett europeiskt år för bekämpning av fattigdom och social utestängning välkomnas av alla berörda parter. Svaren belyser ett sådant europeiskt års potential i fråga om kommunikation och mobilisering, och bidrar med användbara förslag om initiativets syfte och utformning. De visar dessutom hur det europeiska året kan bidra till att vidareutveckla den öppna samordningsmetoden för social integration. Resultaten av samrådet har använts vid fastställandet av mål och insatser i samband med det europeiska året.

Ett samråd kan aldrig vara en engångsföreteelse, och ett effektivt förberedelsearbete kräver samråd i fler etapper. Inför det europeiska året kommer en rad olika berörda parter att få ytterligare möjligheter att bidra till utformningen och förberedelsearbetet (t.ex. på den årliga rundabordskonferensen om fattigdom och social utestängning).

6. KONSEKVENSANALYS

Kommissionens konsekvensanalys av det europeiska året har bifogats detta förslag till Europaparlamentets och rådets beslut. Den har utförts av kommissionen. I överensstämmelse med reglerna för förhandsutvärderingar innehåller den en detaljerad redogörelse för de behov som ska uppfyllas, de mål som ska uppnås, de förväntade resultaten och de indikatorer som är nödvändiga för att man ska kunna mäta dem. I konsekvensanalysen ser kommissionen dessutom närmare på mervärdet av gemenskapens deltagande, risker med förslagen, alternativa möjligheter och erfarenheter från liknande tidigare insatser. Slutligen görs i konsekvensanalysen en bedömning av de anslag, personalresurser och övriga administrativa utgifter som kommer att krävas, med behörig hänsyn till principen om kostnadseffektivitet och det övervakningssystem som ska införas.

7. NÄRMARE OM DE ENSKILDA ARTIKLARNA

I artikel 1 utnämns 2010 till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning.

I artikel 2 fastställs målen för det europeiska året.

I artikel 3 beskrivs insatsernas innehåll och läsaren hänvisas till bilagan för närmare uppgifter.

I artikel 4 fastställs att genusaspekten ska integreras i all verksamhet i samband med det europeiska året.

I artikel 5 fastställs villkoren för samarbete och genomförande på gemenskapsnivå, och det anges hur insatserna kommer att genomföras på europeisk nivå i samband med det europeiska året.

I artikel 6 fastställs villkoren för samarbete med medlemsstaterna och genomförandet där, och det anges hur insatserna kommer att genomföras i samband med det europeiska året.

I artikel 7 inrättas en rådgivande kommitté som kommer att bistå kommissionen när det gäller beslut om genomförandet av det europeiska året.

Artikel 8 innehåller finansiella bestämmelser för de insatser som ska genomföras på såväl gemenskapsnivå som nationell nivå.

I artikel 9 fastställs det urvalsförfarande som ska tillämpas vid insatser på såväl gemenskapsnivå som nationell nivå.

I artikel 10 föreskrivs att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna ska ansvara för insatsernas samstämmighet och komplementaritet med gemenskapens andra insatser och initiativ.

I artikel 11 fastställs villkoren för deltagande av länder som inte är EU-medlemsstater.

I artikel 12 fastställs budgeten för insatsen.

I artikel 13 fastställs att kommissionen får samarbeta med internationella organisationer.

Artikel 14 innehåller bestämmelser om skydd av gemenskapens ekonomiska intressen.

I artikel 15 fastställs ramen för övervakning och utvärdering av det europeiska året.

I artikel 16 fastställs bestämmelser för beslutets ikraftträdande.

2007/0278 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010) (text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2,

med beaktande av kommissionens förslag[1],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[3],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[4], och

av följande skäl:

(1) Med antagandet av Amsterdamfördraget 1997 införlivades bekämpning av social utestängning i EG-fördraget bland de insatsområden som omfattas av bestämmelserna om social- och arbetsmarknadspolitiken – särskilt artikel 136 och 137 – och en ny rättslig grundval för ett nytt politiskt åtagande infördes på detta område.

(2) På Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 konstaterades det att fattigdomen och den sociala utestängningen har nått en oacceptabel nivå. Att skapa ett mer integrerat EU betraktades därmed som en väsentlig beståndsdel av strävandena för att förverkliga EU:s tioåriga strategiska mål rörande ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och större social sammanhållning.

(3) Vid sitt möte i Lissabon uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder för att verkningsfullt försöka utrota fattigdom senast 2010. På detta möte enades man därför om att införa en öppen samordningsmetod på detta område.

(4) Redan från början har den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration varit ett viktigt verktyg för att stödja detta politiska åtagande och stärka EU:s kapacitet att stödja medlemsstaterna i deras strävanden att förbättra den sociala sammanhållningen i Europa.

(5) Den öppna samordningsmetoden bidrar till att fördjupa det ömsesidiga lärandet och har ökat medvetenheten om de olika aspekterna på utanförskap och fattigdom. Metoden håller därmed på att skapa villkor som ger större praktisk inverkan och gör EU:s engagemang för sociala värderingar mer synligt för EU:s medborgare.

(6) Trots dessa landvinningar finns det inom befolkningen i alla medlemsstater fortfarande stora eftersatta grupper som dessutom endast har begränsad tillgång till grundläggande samhällstjänster eller känner sig utestängda från samhället. Dessutom lever 78 miljoner människor på gränsen till fattigdom.

(7) Det finns dessutom tecken på att djup fattigdom håller på att bli ett större problem, och att det är fler som lever i absolut fattigdom, inte minst på grund av den växande ojämlikheten när det gäller fördelningen av rikedom i EU.

(8) Bekämpning av fattigdom och social utestängning är ett av EU:s och medlemsstaternas centrala mål.

(9) Fattigdom och social utestängning kan anta sammansatta och flerdimensionella former. Det rör sig om inkomst och levnadsstandard, tillgång till vårdtjänster av god kvalitet och andra tjänster samt möjligheter till utbildning och arbete.

(10) Den sociala agendan 2005–2010, som kompletterar och stöder Lissabonstrategin, spelar en viktig roll när det gäller att främja den ekonomiska tillväxtens sociala dimension. En av prioriteringarna i den sociala agendan är att främja lika möjligheter som ett sätt att skapa ett samhälle präglat av större sammanhållning.

(11) I sina nationella handlingsplaner för social integration framhäver ett antal länder den stora risken för fattigdom och social utestängning i vissa befolkningsgrupper, däribland barn, ensamstående föräldrar, äldre, invandrare och etniska minoriteter, funktionshindrade, hemlösa, interner, våldsdrabbade kvinnor och barn samt narkotikamissbrukare

(12) Även om sysselsättning reducerar risken för fattigdom betydligt för den enskilde, räcker den inte alltid till för att hjälpa människor ut ur fattigdom. Risken för fattigdom är fortfarande relativt stor även för förvärvsarbetande. Fattigdom bland förvärvsarbetande är dels förknippat med låg lön, låg utbildning och osäkra anställningsförhållanden, ofta deltidsanställning, dels med förhållandena i det hushåll den enskilde tillhör, dvs. antalet personer som måste försörjas och hushållets arbetsintensitet. Sysselsättning av hög kvalitet är således mycket viktig för att hjälpa den enskilde ut ur fattigdom.

(13) Bristande grundläggande färdigheter och kvalifikationer är också ett stort hinder för integration i samhället. Det finns en växande fara för att det ska uppstå nya klyftor i samhället, mellan dem som har tillgång till livslångt lärande och därmed kan öka sin sysselsättnings- och anpassningsförmåga, utvecklas på det personliga planet och bli aktiva medborgare, och dem som förblir utestängda. De som inte har den kompetens som krävs kommer att få det svårare att komma ut på arbetsmarknaden och finna ett arbete av god kvalitet, de kommer med större sannolikhet att vara arbetslösa under långa perioder, och om de arbetar kommer de med större sannolikhet att ha ett lågavlönat arbete.

(14) Tillgång till och förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik blir i allt högre grad en förutsättning för integration. I en ministerförklaring som antogs i juni 2006 i Riga efterlystes ett informationssamhälle för alla.

(15) Ett brett folkligt stöd är nödvändigt för att gemenskapens insats för bekämpning av fattigdom och social utestängning ska få ett ordentligt genomslag. Det europeiska året bör fungera som en katalysator för att öka medvetenheten och intensifiera arbetet. Det bör också bidra till att fokusera den politiska uppmärksamheten och mobilisera alla berörda parter för att föra den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration framåt.

(16) De skillnader som råder mellan länderna i fråga om uppnådda resultat och socioekonomiska och kulturella förhållanden och tänkesätt gör att det är lämpligt att decentralisera huvuddelen av verksamheten till nationell nivå genom ett system med indirekt centraliserad förvaltning enligt de förfaranden som föreskrivs i artikel 54.2 c i budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser[5].

(17) Fastställandet av politiska prioriteringar på nationell nivå bör dock övervakas av kommissionen för att säkerställa samstämmigheten med de strategiska målen för det europeiska året, och i slutändan med de gemensamma mål som fastställts för den öppna samordningsmetoden.

(18) Deltagande i Europeiska året bekämpning av fattigdom och social utestängning bör vara öppet för medlemsstaterna, Efta-/EES-länderna enligt bestämmelserna i EES-avtalet, de kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi och länderna på Västra Balkan, i linje med bestämmelserna i deras respektive avtal, samt de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med bestämmelserna i strategidokumentet från maj 2004 och ländernas handlingsplaner.

(19) Det krävs samstämmighet och komplementaritet med andra gemenskapsinsatser, i synnerhet med Progress-programmet, strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), insatser för att bekämpa diskriminering och främja jämställdhet och grundläggande rättigheter samt insatser inom utbildning, kultur och interkulturell dialog, ungdomsfrågor, medborgarskap, invandring och asyl samt forskning.

(20) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och god ekonomisk förvaltning[6].

(21) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

(22) Målen för det föreslagna Europeiska året kan inte uppnås helt på nationell nivå på grund av behovet av bland annat multilaterala partnerskap, gränsöverskridande informationsutbyte och spridning av god praxis i hela unionen, och dessa mål kan därför, mot bakgrund av den föreslagna insatsens omfattning, uppnås bättre på gemenskapsnivå. Därför kan gemenskapen genomföra åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EG-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska året

År 2010 ska utses till ”Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning” (i det följande benämnt ”det europeiska året”) med syftet att stödja gemenskapens insatser för att bekämpa social utestängning.

Artikel 2

Mål

Det europeiska året ska ha följande mål:

a) Erkännande – Erkänna rätten för människor som lever i fattigdom och social utestängning att leva ett värdigt liv och delta fullt ut i samhällslivet. Det europeiska året ska bidra till erkännandet av fattiga människors situation och främja att de får tillgång till sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter och till resurser och tjänster, samt ska bidra till bekämpningen av stereotypa uppfattningar och stigmatisering.

b) Ansvar – Stärka det offentliga ansvaret för politiska riktlinjer och åtgärder för social integration genom att understryka allas ansvar för bekämpning av fattigdom och marginalisering. Det europeiska året ska främja medvetenhet, deltagande och engagemang samt skapa nya möjligheter för vanliga medborgare att bidra till samhällslivet.

c) Sammanhållning – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning genom att öka medvetenheten hos befolkningen om fördelarna för alla med ett samhälle utan fattigdom, där ingen är dömd att leva i samhällets utkanter. Det europeiska året ska främja ett samhälle som upprätthåller och utvecklar livskvalitet, socialt välbefinnande och lika möjligheter för alla oavsett bakgrund, och som säkerställer hållbar utveckling och solidaritet mellan och inom generationerna samt politisk samstämmighet med EU:s insatser på global nivå.

d) Engagemang – Bekräfta EU:s starka politiska engagemang för bekämpning av fattigdom och social utestängning och främja detta engagemang på alla förvaltningsnivåer. Det europeiska året ska med utgångspunkt i landvinningarna för och de eventuella bristerna hos den öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration stärka den politiska viljan att bekämpa fattigdom och social utestängning och ge nya impulser till utvecklingen av EU:s insatser på detta område.

Artikel 3

Insatsernas innehåll

1. Bland insatserna för att uppnå målen i artikel 2 kan särskilt ingå

a) möten och evenemang,

b) informations-, PR- och utbildningskampanjer,

c) gemenskapsomfattande enkäter och undersökningar.

2. De insatser som anges i punkt 1 beskrivs närmare i bilagan till detta beslut (i det följande benämnt ”bilagan”).

Artikel 4

Integration av genusaspekten

I samband med det europeiska året ska hänsyn tas till mäns och kvinnors olika sätt att uppleva fattigdom och social utestängning.

Artikel 5

Samarbete och genomförande på gemenskapsnivå

1. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 7.

2. Kommissionen ska se till att gemenskapsinsatser som omfattas av detta beslut genomförs i enlighet med vad som anges i bilagan.

3. Kommissionen ska i synnerhet sörja för samstämmighet och komplementaritet i gemenskapens insatser och initiativ enligt artikel 10, för att bidra till uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 2.

4. Kommissionen ska särskilt på europeisk nivå svara för ett fortlöpande åsiktsutbyte med berörda parter i fråga om utformningen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av det europeiska året.

5. Kommissionen ska knyta nödvändiga kontakter med kommittén för socialt skydd för att se till att de regelbundet och på lämpligt sätt informeras om genomförandet av de verksamheter som avses i detta beslut.

Artikel 6

Samarbete och genomförande på nationell nivå

1. Medlemsstaterna ska utse ett ”nationellt genomförandeorgan” som ska organisera deras deltagande i det europeiska året och se till att samordningen fungerar på nationell nivå. Det nationella genomförandeorganet ska ansvara för att fastställa det nationella programmet och prioriteringarna för det europeiska året samt för att välja ut de insatser som ska föreslås för gemenskapsfinansiering. Den nationella strategin och prioriteringarna för det europeiska året ska fastställas i enlighet med målen i artikel 2.

2. Förfarandet för tilldelning av gemenskapsmedel till insatser på nationell nivå fastställs i del II av bilagan.

3. Det nationella genomförandeorganet ska vid utförande av sina uppgifter regelbundet rådgöra med och ha ett nära samarbete med en nationell rådgivande grupp bestående av ett stort antal olika berörda parter, däribland organisationer i det civila samhället och organisationer som försvarar eller företräder fattiga och socialt utestängda människors intressen, företrädare för de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala myndigheter.

Artikel 7

Kommitté

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté som består av en företrädare för varje stat och har en företrädare för kommissionen som ordförande. Varje stats företrädare ska utses av det nationella förmedlingsorgan som avses i artikel 6.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Kommittén ska själv anta sin arbetsordning.

Artikel 8

Finansiella bestämmelser

1. De insatser på gemenskapsnivå som beskrivs i del I i bilagan kan beviljas stöd med upp till 80 % eller bli föremål för ett upphandlingsförfarande som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget.

2. Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan samfinansieras via Europeiska unionens allmänna budget med upp till 50 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för insatser som genomförs enligt förfarandet i del II i bilagan.

Artikel 9

Ansöknings- och urvalsförfarande

1. Beslut om finansiering av insatser enligt artikel 8.1 och 8.2 ska fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7.2.

2. De nationella genomförandeorganen ska sända in ansökningar om ekonomiskt stöd till insatser enligt artikel 8.3 till kommissionen enligt förfarandet i del II i bilagan.

Artikel 10

Samstämmighet och komplementaritet

1. Kommissionen ska tillsammans med deltagarländerna se till att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut är samstämmiga med andra insatser och initiativ på europeisk, nationell och regional nivå.

2. De ska se till att det råder full komplementaritet mellan det europeiska året och andra befintliga europeiska, nationella och regionala initiativ och resurser, där dessa kan bidra till uppnåendet av målen för det europeiska året.

Artikel 11

Deltagarländer

Följande länder ska kunna delta i det europeiska året:

a) Medlemsstaterna.

b) Kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi enligt de allmänna principer och bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts för dessa länder genom ramavtalet respektive associationsrådens beslut.

c) Länderna på Västra Balkan i enlighet med de överenskommelser som ska ingås med dessa länder enligt ramavtalen om allmänna principer för deras deltagande i gemenskapsprogram.

d) De Efta-stater som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

e) Partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken, enligt de allmänna principer och bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts för dessa länder i strategidokumentet från maj 2004 och ländernas handlingsplaner. Allt ekonomiskt stöd från EU till insatser i dessa partnerländer ska omfattas av instrumentet för den europeiska grannskapspolitiken enligt de prioriteringar och förfaranden som fastställts för det övergripande samarbetet med de länderna.

Artikel 12

Budget

1. Budgeten för genomförandet av de insatser som avses i detta beslut ska för perioden från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2010 omfatta 17 miljoner euro, varav 6,5 miljoner euro ska avsättas för perioden fram till den 31 december 2009.

2. De årliga anslagen ska godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramarna 2007–2013.

Artikel 13

Internationellt samarbete

Inför det europeiska året får kommissionen samarbeta med relevanta internationella organisationer, i synnerhet Europarådet, Internationella arbetsorganisationen och Förenta nationerna.

Artikel 14

Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1. Kommissionen ska se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas i samband med insatser som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

2. För de gemenskapsinsatser som finansieras enligt detta beslut ska begreppet oegentligheter i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje sådan överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt i form av en otillbörlig utgift för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.

3. Kommissionen ska minska, avbryta utbetalningen av eller återkräva det ekonomiska stöd som beviljats för en insats om oegentligheter konstateras, t.ex. underlåtenhet att följa bestämmelserna i detta beslut eller i det enskilda beslutet eller kontraktet om det ekonomiska stödet i fråga, eller om det visar sig att åtgärden undergått en väsentlig förändring som är oförenlig med åtgärdens karaktär eller som strider mot villkoren för genomförandet, utan att kommissionen har lämnat sitt godkännande.

4. Om tidsfristerna inte har hållits eller om endast en del av det tilldelade ekonomiska stödet är berättigat med hänsyn till genomförandet av en insats, ska kommissionen anmoda stödmottagaren att yttra sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra att utbetala det resterande ekonomiska stödet och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

5. Belopp som felaktigt betalats ut ska återbetalas till kommissionen. Ränta ska läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 15

Övervakning och utvärdering

Kommissionen ska senast den 31 december 2011 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna en rapport om genomförandet, resultatet och den övergripande utvärderingen av alla de insatser som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 16

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Beskrivning av de insatser som avses i artikel 3:

I. INSATSER PÅ GEMENSKAPSNIVÅ

1. Möten och evenemang

Anordnandet av möten och evenemang på gemenskapsnivå har till syfte att öka medvetenheten om frågor som rör det europeiska året och om fattigdom och social utestängning samt att skapa ett forum för utbyte av idéer. Dessa möten och evenemang ska planeras tillsammans med människor som lever i fattigdom och organisationer i det civila samhället som företräder dem, för att skapa goda möjligheter att ta itu med brister i befintlig politik och vardagsproblem.

2. Informationskampanjer som omfattar följande:

- Anordnande av olika solidaritetsinitiativ för att begränsa fattigdom och främja social integration, så att vanliga medborgare får möjlighet att bidra direkt eller genom sina organisationer, även om bidragen är av mindre omfattning och oavsett vilken form de har. Mediekampanjer kan stödja insamling av medel i samband med det europeiska året.

- Utarbetande av en logotyp och ett motto för det europeiska året, vilka ska finnas tillgängliga i många olika format och kunna användas i samband med all verksamhet inom ramen för det europeiska året.

- En informationskampanj på EU-nivå med nationella utlöpare som baseras på såväl traditionella och nya kommunikationskanaler som ny teknik.

- Framställning av kommunikations- och medieredskap som ska finnas tillgängliga i hela gemenskapen, för att stimulera allmänhetens intresse.

- Lämpliga åtgärder som har till syfte att sätta fokus på resultaten och öka synligheten för gemenskapsprogram, gemenskapsinsatser och gemenskapsinitiativ som bidrar till uppnåendet av målen med det europeiska året.

- Lämpliga initiativ från utbildningsinstitutioner för att sprida information om det europeiska året.

- Anordnande av tävlingar på EU-nivå som lyfter fram goda resultat och erfarenheter som rör europeiska årets temaområden.

- Nära kontakt med organisationer och sektorer som vanligen inte sysslar med frågor som berör fattigdom och social utestängning (t.ex. idrott och konst), där man även kan använda sig av ”vittnesbörd” och ”ambassadörer”.

- Inrättande av en webbplats för information på Europa-servern.

3. Övriga insatser

- Undersökningar och rapporter på gemenskapsnivå för att utvärdera och rapportera om såväl förberedelserna av det europeiska året som dess effektivitet och verkan samt om övervakningen av dessa frågor på lång sikt. För att främja en ny enighet om politiska lösningar kommer en av undersökningarna också att innehålla ett antal frågor för att sondera den allmänna opinionen i fråga om politik för förebyggande av och bekämpning av fattigdom och social utestängning, däribland sociala trygghetssystem, och om EU:s potentiella roll i bekämpningen av fattigdom och social utestängning. Denna undersökning kommer att genomföras under 2009, så att resultaten kan föreläggas på öppningskonferensen för det europeiska året.

- Samarbete med den privata sektorn, radio- och tv-stationer samt andra medier som kan fungera som partner vid spridningen av information om det europeiska året samt vid insatser för en långsiktig dialog om sociala frågor.

- Tekniskt stöd för att underlätta överföring av kunskap.

- En utvärderingsrapport om det europeiska årets effektivitet och verkan.

Särskilda förbindelser till evenemang på europeisk och internationell nivå skulle kunna etableras.

Kommissionen kan anlita tekniskt och/eller administrativt stöd till ömsesidig fördel för kommissionen och deltagarländerna, t.ex. genom att finansiera extern sakkunskap på ett särskilt område.

4. Finansiering

Finansiering kan ske genom följande:

- Inköp av varor och tjänster, särskilt på kommunikationsområdet, via anbudsförfaranden.

- Inköp av konsulttjänster via upphandlingsförfaranden.

- Bidrag till utgifter för särskilda evenemang på europeisk nivå som syftar till att lyfta fram och öka medvetenheten om det europeiska året. Denna finansiering kommer inte att överstiga 80 % av mottagarens totala utgifter.

II. SAMFINANSIERING AV INSATSER PÅ NATIONELL NIVÅ

Vid dessa insatser bör man ta hänsyn till behovet av att skapa finansieringsmöjligheter som ska säkerställa tillträde för gräsrotsorganisationer och projekt där de mest marginaliserade grupperna är involverade.

1. Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan finansieras via gemenskapens budget med upp till 50 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna per deltagande land. Den nationella delen av stödet ska motsvara EU-finansieringen med minst 50 % från offentliga och privata källor. Vid urvalet av insatser har de nationella genomförandeorganen fria händer att avgöra om och i vilken omfattning de kommer att begära samfinansiering från den organisation som ansvarar för genomförandet av de enskilda insatserna.

2. Efter antagandet av detta beslut kommer kommissionen att utarbeta ett strategiskt ramdokument, som tillsammans med målen i artikel 2 kommer att innehålla viktiga prioriteringar för genomförandet av verksamheter i samband med det europeiska året, bl.a. minimistandarder för deltagande i nationella organ och insatser.

3. Som uppföljning till det strategiska ramdokumentet kommer alla de nationella genomförandeorganen att utarbeta ett nationellt program för genomförandet av det europeiska året i nära samordning och samstämmighet med de nationella strategierna för socialt skydd och social integration.

4. Alla de nationella genomförandeorganen ska sända in en enskild ansökan om gemenskapsstöd. Denna ansökan ska innehålla en beskrivning av det nationella programmet och prioriteringar för det europeiska året, de insatser som föreslås för finansiering i det berörda deltagarlandet och de organisationer som ansvarar för genomförandet av de enskilda insatserna. Ansökan ska åtföljas av en detaljerad budget, där de sammanlagda kostnaderna för de förslagna insatserna samt samfinansieringsbelopp och samfinansieringskällor framgår. De stödberättigande kostnaderna kan också omfatta de nationella genomförandeorganens utgifter för personal och administration.

5. Tilldelningen av övergripande stöd till deltagarländer är beroende av om man i det nationella programmet för genomförande av det europeiska året har tagit tillräcklig hänsyn till de mål som fastställs i artikel 2 och som fördjupas i det strategiska ramdokumentet.

6. Kommissionen kommer att utvärdera och om nödvändigt begära ändringar till de ansökningar om gemenskapsfinansiering som de nationella genomförandeorganen har lämnat in.

7. I insatser enligt punkt 1 ovan kan bl.a. följande ingå:

a) Möten och evenemang i samband med målen för det europeiska året, bl.a. nationella evenemang för inledande och främjande av det europeiska året som fungerar som en katalysator och skapar öppna forum för debatt om konkreta åtgärder för att bekämpa fattigdom och social utestängning.

b) Seminarier för ömsesidigt lärande på nationell, regional och lokal nivå.

c) Andra evenemang i anslutning till utarbetandet av initiativ på EU-nivå (t.ex. den årliga rundabordskonferensen om fattigdom och social utestängning [ Round Table on Poverty and Social Exclusion ] och det europeiska mötet om människor som drabbats av fattigdom).

d) Informations-, utbildnings- och PR-kampanjer och andra insatser på skolor samt åtgärder med en kraftig muliplikatoreffekt för att sprida de principer och värden som utgör grundvalen för det europeiska året på nationell, regional och lokal nivå, däribland utdelning av priser och anordnande av tävlingar.

e) Andra enkäter och undersökningar än de som nämns i del I punkt 3, där en fördjupad översyn ska göras av de viktigaste frågorna i samband med det europeiska året.

f) Utbildningsmöjligheter för tjänstemän, arbetsmarknadens parter, medierna, företrädare för icke-statliga organisationer och andra aktörer i syfte att öka deras kunskap om fattigdom och social utestängning, om europeisk och nationell politik för social integration och om de olika politiska verktyg som finns på området, så att de blir bättre rustade att hantera fattigdomsrelaterade problem och uppmuntras att spela en aktiv roll i bekämpningen av fattigdom och social utestängning.

g) Samarbete med medierna.

h) Utveckling av regionala och lokala pilothandlingsplaner för social integration.

III. INSATSER SOM INTE KAN FÅ NÅGOT EKONOMISKT STÖD VIA EUROPEISKA UNIONENS BUDGET

Gemenskapen kommer att ge icke-ekonomiskt stöd, bl.a. en skriftlig tillåtelse att använda den särskilda logotyp som utformats för det europeiska året och annat material med anknytning till det europeiska året, till initiativ som genomförs av offentliga eller privata organisationer, om dessa organisationer – på grundval av specifika kriterier som fastställs i det strategiska ramdokumentet – kan ge kommissionen säkerhet för att de berörda initiativen kommer att utföras under det europeiska året och kan förväntas bidra väsentligt till genomförandet av ett eller fler av årets mål.

Initiativ som genomförs i tredjeländer i associering eller samarbete med det europeiska året kan också få icke-ekonomiskt stöd från gemenskapen och använda såväl logotypen som annat material i anknytning till det europeiska året.

IV. PRIORITERAD VERKSAMHET I SAMBAND MED DET EUROPEISKA ÅRET

Med hänsyn till att fattigdom och social utestängning är en flerdimensionell företeelse, och för att förebyggande och bekämpning av fattigdom och social utestängning ska kunna integreras på andra politikområden bör verksamheten i samband med det europeiska året syfta till att ge ett klart mervärde och effektivt komplettera den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration. Dessa verksamheter ska därför inriktas på ett begränsat antal prioriterade områden.

I överensstämmelse med analysen och prioriteringarna i den gemensamma rapporten om socialt skydd och social integration bör det europeiska år inriktas på följande frågor:

- Barnfattigdom och fattigdom som överförs från en generation till nästa.

- En arbetsmarknad för alla.

- Åtgärder för att skapa mer jämlik tillgång till utbildning, bl.a. genom utbildning som ger digital kompetens.

- Genusaspekter på fattigdom.

- Tillgång till grundläggande samhällstjänster, bl.a. människovärdiga bostadsförhållanden.

- Bekämpning av diskriminering, främjande av invandrarintegration och integration av etniska minoriteter i samhället och på arbetsmarknaden.

- Hänsyn till funktionshindrades och andra utsatta gruppers behov.

Vid planeringen av det europeiska året i överensstämmelse med ovannämnda prioriteringar ska deltagarländerna anpassa verksamheten till situationen och utmaningarna på nationell, regional och lokal nivå, och ska då göra överväganden rörande den territoriala sammanhållningen.

Mot bakgrund av målen i artikel 2 i beslutet ska deltagandeaspekten integreras i alla prioriteringar.

Enligt artikel 4 i beslutet ska kommissionen och medlemsstaterna ta hänsyn till mäns och kvinnors olika sätt att uppleva fattigdom och social utestängning. De ska också se till att genusaspekten integreras på alla prioriterade områden i samband med det europeiska året, i syfte att främja jämställdhet.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BETECKNING

Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning

2. AKTIVITETSBASERAD FÖRVALTNING/BUDGETERING

Politikområde(n) och verksamhet(er) som berörs:

Politikområde: Sysselsättning och sociala frågor

Verksamhet: Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning

3. BERÖRDA BUDGETPOSTER

3.1. Budgetposter (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd, före detta BA-poster)

Ny budgetpost 04 04 12 för stöd till verksamhet som genomförs i samband med Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och inverka på budgeten:

01.01.2009 – 31.12.2010

3.3 Budgettekniska uppgifter (lägg till rader vid behov):

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budget-ramarna |

04 04 12 | Icke-oblig. utg. | Differentierade anslag. | NEJ | NEJ | NEJ | 1a |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Sammanfattning av åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB)) i löpande priser

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Totalt antal personer | 5 | 5 | 3 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska uppfyllas på lång eller kort sikt

Kommissionen ämnar skapa uppmärksamhet kring bekämpning av fattigdom och social utestängning och insatsen för ett mer integrerat samhälle bland ett större antal berörda parter i medlemsstaterna, samordna insatserna för att öka medvetenheten samt bekräfta och stärka det politiska åtagande som EU ursprungligen gjorde i samband med införandet av Lissabonstrategin om att verkningsfullt försöka utrota fattigdomen.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument samt eventuella samverkanseffekter

Även om målen med det europeiska året är inriktade på den enskilda medborgaren kommer de att genomföras bättre och få större effekt på gemenskapsnivå än på medlemsstatsnivå. De planerade insatserna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Kommissionen kommer att se till att den verksamhet som finansieras i samband med det europeiska året kompletterar andra gemenskapsinsatser.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom den verksamhetsbaserade förvaltningen

Det europeiska året förväntas stimulera till debatt och skapa lösningar som gör det möjligt för fattiga och socialt utestängda att delta i samhällslivet på ett meningsfullt sätt, stärka de organisationer som de deltar i och skapa bättre förutsättningar för deras deltagande i insatser som ska bidra till att verkningsfullt bekämpa fattigdom. Det europeiska året kommer att medverka till att ge den öppna samordningsmetoden större verkan på gräsrotsnivå.

5.4. Genomförandemetod

Centraliserad förvaltning, direkt av kommissionen och indirekt genom delegation till nationella offentliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter inom offentlig förvaltning.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

I tabellen nedan anges några exempel på indikatorer.

MÅL | INDIKATORER (INDIKATIVA) |

Särskilda mål | Indikatorer |

Erkännande – Erkänna rätten för människor som lever i fattigdom och social utestängning att leva ett värdigt liv och delta fullt ut i samhällslivet | Medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas kunskap om/förståelse av de olika aspekterna på fattigdom och dess bakomliggande orsaker Möjligheter att skapa en regelbunden dialog om sociala frågor med medieorganisationer Ändrade attityder till människor som drabbats av fattigdom i fråga om stereotyper och stigmatisering samt i fattiga människors självuppfattning |

Ansvar – Stimulera till debatt om olika sätt att öka samhällsdeltagandet | Specifika möjligheter att diskutera de lämpligaste mekanismerna och modellerna för eftersatta gruppers deltagande i utformningen av politiken Brett och effektivt deltagande på grundval av gemensamma riktlinjer, i det förberedande arbetet i samband med det europeiska året Effektiva lärande- och utbildningsmöjligheter |

Sammanhållning – Främja ett bättre integrerat samhälle med större sammanhållning | Evenemang, undersökningar och kampanjer för att främja en debatt med brett deltagande om EU:s roll i strävandena för att skapa ett samhälle som präglas av större sammanhållning Möjligheter att utvidga debatten till att också omfatta organisationer och sektorer som normalt inte sysslar med frågor som rör fattigdom och social utestängning Synligheten för gemenskapsprogram och gemenskapsinsatser som främjar social sammanhållning och hållbar utveckling och för EU:s insatser för bekämpning av fattigdom i hela världen Utveckling av innovativa initiativ, särskilt för att främja tvärsektoriella angreppssätt när det gäller social utestängning |

Engagemang – Bekräfta det starka politiska åtagandet | Utvärdering av resultaten av den öppna samordningsmetoden Analys på både EU-nivå och nationell nivå för att ytterligare stödja faktabaserad politik och den fortsatta utvecklingen av politiken Möjligheter till ett nytt långsiktigt EU-engagemang för utrotande av fattigdom |

Operationella indikatorer |

Informations- och PR-kampanjer | Antal och typ av informations- och PR-insatser Ökad medvetenhet hos och större stöd från allmänheten Inverkan på utformningen av politiken och den offentliga debatten Tonen i press- och mediebevakningen av de evenemang som stöds i samband med det europeiska året, samt bevakningens omfattning (kvalitativt och kvantitativt) Relevansen av tidpunkten och det förmedlade budskapet Antal och typ av redskap för att skapa intresse hos allmänheten Andel av befolkningen som nåtts Tillgång till och användning av informationsredskap som inrättats och spritts i samband med det europeiska året, rörande relevanta gemenskapsprogram Kunskap om denna verksamhet bland deltagarna i programmen och insatserna i samband med det europeiska året Användning av logotypen och slogan som en del av verksamheten i samband med det europeiska året Användning av webbplatsen för det europeiska året |

Enkäter och undersökningar | Bevakning av publikationer Förbättring av kunskapsbasen Rekommendationernas relevans Användning i samband med programbeslut |

Evenemang och initiativ på gemenskapsnivå | Antal och typ av deltagare Antal nöjda deltagare Typ av lärandeeffekter Mediebevakning Åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet Budskapets kvalitet Inverkan på utformningen av politiken och den offentliga debatten |

Evenemang och initiativ på nationell nivå | Antal och typ av initiativ (inledning och främjande av det europeiska året; öppna debattforum; seminarier för inbördes utvärdering; utbildningskampanjer och insatser på skolor; anordnande av prisutdelningar och tävlingar; enkäter och undersökningar; praktikmöjligheter osv.) Antal och typ av deltagare Tidpunktens relevans Ämnets relevans för målen med det europeiska året Antal nöjda deltagare Typ av lärandeeffekter Mediebevakning Budskapets kvalitet Ökad medvetenhet Inverkan på utformningen av politiken och den offentliga diskursen Förbättring av kunskapsbasen Projekt med projektledare eller nätverk från olika sektorer Andel av den totala budgeten som används till detta operationella mål Multiplikatoreffekt (antal insatser och initiativ på nationell, regional och lokal nivå som sponsrats, men inte finansierats i samband med det europeiska året) |

Tekniskt stöd för att underlätta överföring av kunskap | Antal och typ av initiativ Antal och typ av deltagare Tidpunktens relevans. Antal nöjda deltagare Typ av lärandeeffekter |

6.2. Utvärdering

6.2.1. Konsekvensanalys

En konsekvensanalys av det europeiska året har bifogats detta förslag till Europaparlamentets och rådets beslut.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdom som dragits av erfarenheter från liknande åtgärder)

En extern utvärdering kommer att inledas under 2009 för insamling av grundläggande uppgifter för övervakning av hur det europeiska året genomförs och tillhandahållande av deltidsresultat om så krävs. Utvärderingsresultaten bör vara tillgängliga i mitten av 2011.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Kommissionen ska när insatser enligt detta beslut genomförs se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp, och, om oegentligheter påvisas, verkningsfulla, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

För gemenskapsinsatser som finansieras enligt detta beslut ska med begreppet oegentligheter i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje sådan överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt i form av en oberättigad utgift för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.

8. UPPGIFTER OM MEDEL

Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Fast anställda eller tillfälligt anställda (XX 01 01) | A*/AD | 1 | 1 | 1 |

B*, C*/AST | 2 | 2 | 1 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontrakts-anställda, etc.) | 2 | 2 | 1 |

Övrig personal som finansieras via artikel XX 01 04/05 | 0 | 0 | 0 |

TOTALT | 5 | 5 | 3 |

Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

A-tjänstemän: ledning av det europeiska året på EU-nivå och i samarbete med de nationella genomförandeorganen, kommittén, utlysning av upphandlingar, övervakning av bidrag till medlemsstaterna, informationskampanjer, evenemang, undersökningar och kommunikation.

B-tjänstemän: finansiell övervakning av anbud och bidrag, allmänt bistånd till A-tjänstemän i samband med alla uppgifter.

C-tjänstemän: bistånd med alla uppgifter som avses ovan.

Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

ٱ Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas

0 Tjänst som på förhand har tillsatts inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för 2008

0 Tjänst som kommer att begäras inom ramen för 2009 års förfarande för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget (men 1 kontraktsanställd tjänsteman i tjänstegrupp IV eller nationell expert från 2009 till 2011 + 1 kontraktsanställd tjänsteman i tjänstegrupp II eller III under 2009–2010)

3 tjänster under 2009 och 2010 och 2 tjänster 2011 som ska omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

1. Tekniskt och administrativt stöd (inklusive tillhörande personalkostnader) |

Genomförandekontor | 0 | 0 | 0 |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd | 0 | 0 | 0 |

internt |

externt |

Totalt för tekniskt och administrativt bistånd | 0 | 0 | 0 |

Personalkostnader och utgifter i samband därmed som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0,351 | 0,351 | 0,234 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.) (ange budgetrubrik) | 0,126 | 0,126 | 0,063 |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,477 | 0,477 | 0,297 |

Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,017 | ,069 | 0,086 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten | 0,019 | 0,038 | 0,019 | 0,076 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2. Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) | 0,036 | 0,107 | 0,019 | 0,162 |

3. Övriga utgifter av administrativ art (med hänvisning till budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,036 | 0,107 | 0,019 | 0,162 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Tjänsteresor: i genomsnitt 3 tjänsteresor i 32 länder (27 medlemsstater + andra deltagarländer) x 900 euro

Kommittén: 4 möten x 32 deltagare (27 medlemsstater + andra deltagarländer) x 700 euro

Behovet av personalresurser och administrativa resurser kommer att täckas med den övergripande budget som vid det årliga budgetanslagsförfarandet tilldelas det ansvariga generaldirektoratet.[pic]

[1] EUT C […], […], s. […].

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002), senast ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006 (EUT L 390, 31.12.2006). Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 31.12.2002), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 478/2007 av den 23 april 2007 (EUT L 111, 28.4.2007).

[6] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.