52007PC0766

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 5.12.2007

KOM(2007) 766 slutlig

2007/0280 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa offentliga kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten, varor och tjänster på försvars- och säkerhetsområdet

(framlagt av kommissionen) {SEK(2007) 1598}{SEK(2007) 1599}

MOTIVERING

1) Bakgrund

- Motiv och syfte

Upprättandet av en europeisk marknad för försvarsmateriel är en avgörande faktor till stöd för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESIFP). På området för offentlig upphandling kräver detta en ny europeisk rättslig ram som är anpassad för tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt på försvars- och säkerhetsområdet som rör känsliga säkerhetsfrågor. Syftet med föreliggande direktiv är att fastställa denna ram, genom att fylla ut de brister i den gällande rättsliga ramen som kommissionen konstaterat efter samråd med berörda parter.

De offentliga upphandlingar som görs på försvars- och säkerhetsområdet omfattas för närvarande av tillämpningsområdet för direktiv 2004/18/EG[1] med förbehåll för de undantag som gäller de förhållanden som avses i artiklarna 30, 45, 46, 55 och 296 i fördraget.

EG-domstolen har, genom en fast rättspraxis, tydligt fastställt att utnyttjandet av dessa undantag från gemenskapslagstiftningen, även undantaget i artikel 296 i fördraget, bör begränsas till klart definierade extraordinära förhållanden. Inom försvars- och säkerhetsområdet tillämpas emellertid direktiv 2004/18/EG sällan av medlemsstaterna, som utnyttjar de undantag som anges dels i artikel 296 i fördraget, beträffande offentlig upphandling av försvarsmateriel, dels i artikel 14 i direktivet, beträffande offentlig upphandling på säkerhetsområdet. Undantagen, som i enlighet med fördraget och EG-domstolens fasta rättspraxis, bör begränsas till extraordinära förhållanden, utgör i praktiken regeln.

Följaktligen inhandlas merparten försvars- och säkerhetsmateriel på grundval av icke samordnade nationella regler och förfaranden för upphandling. Dessa bestämmelser är mycket olika i fråga om annonsering, anbudsförfaranden, urvals- och tilldelningskriterier osv. Dessa olikartade rättsregler utgör ett betydande hinder för upprättandet av en europeisk marknad för försvarsmateriel och öppnar dörren för åsidosättandet av fördragets principer, särskilt de som gäller öppenhet och insyn, icke-diskriminering och likvärdig behandling, på stora delar av försvarsmarknaderna i Europa.

Det utbredda utnyttjandet av dessa undantag sammanhänger till stor del med att direktiv 2004/18/EG, trots de förbättringar som det medfört jämfört med de samordningsregler som gällde tidigare, inte tillräckligt beaktar de specifika krav som måste uppfyllas vid vissa inköp av varor och tjänster på försvars- och säkerhetsområdet.

Kommissionens mål är således att på de känsliga försvars- och säkerhetsområdena, i enlighet med EG-domstolens fasta rättspraxis, begränsa utnyttjandet av undantagen i fördraget och i direktiv 2004/18/EG till extraordinära situationer, och samtidigt respektera medlemsstaternas säkerhetsintressen.

Förslaget syftar således till att införa ett nytt rättsligt instrument som är anpassat till inköpens specifika karaktär inom dessa sektorer, som identifierats som känsliga och där upphandlingsförfarandena omgärdas av särskilda krav och försiktighetsåtgärder. Medlemsstaterna kommer genom förslaget att få en gemensam regelram för upphandlingar som både garanterar att EG-fördragets principer tillämpas och beaktar de specifika dragen i dessa upphandling, såsom kraven på informationssäkerhet, försörjningssäkerhet och nödvändig flexibilitet i förfarandena.

- Allmän bakgrund

Europeiska kommissionen lade 1996 och 1997 fram två meddelanden om försvarsindustrin i syfte att uppmuntra en omstrukturering av försvarsmaterielindustrin och upprätta en effektiv europeisk marknad för försvarsmateriel. Detta har utmynnat i förslag och konkreta åtgärder som rör vissa aspekter av frågan. När det gäller de viktigaste reformerna bedömde emellertid vissa medlemsstater att alla åtgärder på europeisk nivå var förhastade.

Efter en period då denna sektor liksom Europeiska unionens institutionella ram genomgick stora förändringar (bland annat togs de första stegen till en verklig europeisk säkerhets- och försvarspolitik) uppmanade Europaparlamentet i en resolution av den 10 april 2002 kommissionen att i ett nytt meddelande behandla frågan om försvarsmateriel.

Europeiska konventet inrättade hösten 2002 en arbetsgrupp om försvarsfrågorna med kommissionsledamoten Michel Barnier som ordförande. I den rapport som gruppen utarbetade[2] understryks särskilt att den europeiska försvarspolitikens trovärdighet vilar på en befintlig europeisk försvarsförmåga och på hur den utvecklas samt på att försvarssektorns industriella och teknologiska bas förstärks. I detta syfte inrättades Europeiska försvarsbyrån i juli 2004, ursprungligen som en del av förslaget till en europeisk författning, och den utgör ett bevis för medlemsstaternas beslutsamhet att utveckla sin försvarsförmåga.

Jämsides med medlemsstaternas ansträngningar, sjösatte kommissionen, genom sitt meddelande från 2003 med titeln På väg mot en EU-politik för försvarsutrustning [3], sju initiativ i syfte att upprätta en effektivare europeisk marknad för försvarsutrustning. I detta meddelande underströk kommissionen det nödvändiga i att börja att reflektera över hur det är möjligt att optimera inköpen av försvarsmateriel och aviserade antagandet av ett tolkningsmeddelande om tillämpningsområdet för artikel 296 i fördraget samt utarbetandet av en grönbok som var tänkt att ligga till grund för diskussioner med alla berörda parter i syfte att nå en överenskommelse om de regler som ska tillämpas vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för försvarsmateriel i förhållande till graden av känslighet.

Kommissionen offentliggjorde 2004 grönboken med titeln Försvarsupphandlingar [4] . Vid utgången av samrådsperioden hade kommissionen erhållit fyrtio bidrag från sexton medlemsstater samt från institut och företag.

Efter att ha analyserat dessa bidrag och med beaktande av den fortsatta dialogen med de berörda sektorerna, offentliggjorde kommissionen 2005 ett meddelande "om resultaten av samrådet i anslutning till grönboken om försvarsupphandlingar och om kommissionens framtida initiativ" [5] Dessa bidrag bekräftar att det var lämpligt att utarbeta ett tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget – vilket antogs 2006[6] - och visar att det är nödvändigt med gemenskapsregler för försvarsupphandlingar som beaktar den specifika karaktären hos vissa upphandlingar som görs inom denna sektor.

Vid samråden med berörda parter har det framkommit att det finns liknande krav när de gäller upphandlingar på säkerhetsområdet, för vilka det är nödvändigt att utforma en lagstiftningslösning på europeisk nivå. Som Europeiska rådet konstaterade i 2003 års europeiska säkerhetsstrategi "Ett säkert Europa i en bättre värld" tenderar framväxten av gränsöverskridande och asymmetriska hot, såsom terrorism och organiserad brottslighet, i praktiken att sudda ut gränserna mellan extern och intern samt militär respektive icke-militär säkerhet och kräva en helhetslösning. För att bekämpa dessa hot använder säkerhetsstyrkorna vidare materiel som ur teknisk synpunkt ofta kan jämföras med försvarsmateriel. Upphandlingarna för säkerhetssektorn blir följaktligen allt mer känsliga, särskilt i fråga om komplexitet och förtrolighet, vilket jämställer dem med upphandlingar för försvarsändamål.

- Gällande bestämmelser på området för förslaget

De upphandlingar som omfattas av detta förslag regleras för närvarande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster

- Förenlighet med politiken på andra områden

Förslaget ligger inom ramen för politiken för den inre marknaden och kommer att främja den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) och den europeiska industripolitiken.

Det ligger också inom ramen för de sju åtgärdsområden som kommissionen räknade upp i sitt meddelande från 2003 "på väg mot en EU-politik för försvarsutrustning" och kompletterar kommissionens övriga initiativ med koppling till försvarsindustri och försvarsupphandlingar.

2) SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

- Samråd med berörda parter

Kommissionen har ända sedan den 2003, när den sjösatte sitt initiativ om offentliga försvarsupphandlingar, fört en intensiv dialog med alla berörda parter, som har lett fram till detta förslag. Dessa samråd har förts inom ramen för den rådgivande kommittén för offentlig upphandling, via Europeiska försvarsbyrån, samt under bilaterala möten med medlemsstaterna och den europeiska industrin. Regelbundna kontakter har också förekommit med medlemmar av Europaparlamentets utskott för inre marknaden och konsumentskydd.

Grönboken om försvarsupphandlingar togs fram på grundval av expertis från såväl medlemsstaterna som den europeiska industrin (se nedan). Själva grönboken har givit upphov till ett omfattande samråd, i vilket fyrtio parter (medlemsstater, företagen och övriga parter) har deltagit. Utifrån resultat av detta samråd har kommissionen kunnat fullfölja arbetet.

Medlemsstaterna har aktivt deltagit i utarbetandet av det tolkningsmeddelande som antogs i december 2006 och har av kommissionen uppmanats att ge kommentarer till en första version av texten som distribuerats till dem inom ramen för rådgivande kommittén för offentlig upphandling. Likaså har alla berörda parter aktivt deltagit i utarbetandet av detta förslag, i talrika multilaterala och bilaterala möten och genom att skicka in skriftliga reaktioner på fyra dokument som tillställts medlemmarna i rådgivande kommittén för offentlig upphandling. Regeringarna och företagen har dessutom tillfrågats inom ramen för konsekvensanalysen genom fem studier som beställts från externa konsulter och som täcker in alla aspekter av försvarsupphandlingar (förfrågan, offert, regelram och produkter).

- Extern experthjälp

Mellan januari och april 2004 organiserade kommissionen diskussionssessioner med sex expertgrupper bestående av företrädare för medlemsstaternas regeringar och för industrin för att samla information om nuvarande praxis på området för försvarsupphandlingar. Dessa sessioner har gällt kartläggning av försvarsupphandlingarnas särdrag och ekonomiska betydelse, reglerna på försvarsupphandlingsområdet på nationell nivå, mellanstatlig nivå och gemenskapsnivå och beslutsgången för ett gemenskapsinstrument om försvarsupphandlingar.

- Konsekvensanalys

Kommissionen har inom ramen för sin konsekvensanalys övervägt tre alternativ: Att inte vidta någon gemenskapsåtgärd, att anta en annan åtgärd än lagstiftning samt att anta en lagstiftningsåtgärd.

Bland de andra åtgärder än lagstiftning som övervägdes ingick ett tolkningsmeddelande som förtydligar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 2004/18/EG på säkerhetsområdet, en mer energisk politik för att bekämpa överträdelser och ett fortbildningsprogram för upphandlande myndigheter och kommissionsanställda för att ge dem möjlighet att dra konsekvenserna av tolkningsmeddelandet om tillämpningen av artikel 296 i fördraget.

De lagstiftningsåtgärder som övervägdes inbegrep en förordning, ett sektorsdirektiv tillämpligt på alla upphandlande myndigheter på försvars- och säkerhetsområdet, ett självständigt direktiv tillämpligt på försvarsupphandlingar och upphandlingar som rör känsliga säkerhetsfrågor samt, slutligen, ett direktiv om ändring av direktiv 2004/18/EG i syfte att införa nya specifika bestämmelser för dessa upphandlingar.

Kommissionen avfärdade på ett mycket tidigt stadium alternativet andra åtgärder än lagstiftning. Dessa åtgärder skulle, även de vore lämpliga, faktiskt inte i sig kunna minska utnyttjandet av undantag på grundval av artikel 296 i fördraget och artikel 14 i direktiv 2004/18/EG. Detta mål kan endast uppnås om gemenskapens upphandlingslagstiftning innehåller bestämmelser anpassade till upphandlingarnas specifika karaktär på försvars- och säkerhetsområdet. Eftersom sådana regler inte finns i dagsläget bör de skapas, vilket kräver att en åtgärd av lagstiftningskaraktär antas.

Om kommissionen avstår från att agera kommer på motsvarande sätt tillämpningen av de omfattande undantagen från inre marknadsreglerna för förvars- och säkerhetsupphandlingar otvetydigt att bestå. Baserat på den nuvarande rättsliga ramen skulle flertalet försvars- och säkerhetsupphandlingar således inte vinna vare sig i fråga om insyn eller öppenhet.

De motiv som kommissionen vägletts av i valet av typen av rättsligt instrument utvecklas i det avsnitt som rör detta ("val av instrument").

Utöver frågan om valet av instrument har talrika underordnade valmöjligheter övervägts beträffande

° de nya bestämmelsernas tillämpningsområde, och

° deras innehåll, särskilt vad avser hanteringen av försörjningstryggheten, informationssäkerheten och tilldelningsförfarandena.

Alternativen när det gäller tillämpningsområdet har utvärderats med sikte på att begränsa utnyttjandet av undantagen från gemenskapsbestämmelserna till exceptionella fall, och samtidigt respektera medlemsstaternas rätt, med hänvisning till behovet att skydda deras vitala säkerhetsintressen, att inte tillämpa gemenskapsreglerna.

De olika valmöjligheterna beträffande innehållet i de nya bestämmelserna, särskilt med avseende på försörjningstryggheten, informationssäkerheten och tilldelningsförfarandena, har utvärderats i förhållande till målet som består i att införa så mycket insyn och öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering som möjligt i försvarsupphandlingar och i upphandlingar som rör känsliga säkerhetsfrågor. Denna målsättning bör dock inte skada medlemsstaternas legitima säkerhetsintressen.

Detta direktiv kommer att avsevärt förbättra den rättsliga ramen för försvars- och säkerhetsupphandlingar. Det kommer att göra det möjligt att samordna de nationella rättigheterna och säkerställa efterlevnaden av principerna om överblickbarhet, likabehandling och icke-diskriminering.

I konsekvensanalysen har för övrigt de administrativa kostnaderna för de upphandlande myndigheterna uppskattats bli mycket begränsade. De eventuellt ökade kostnader som följer av införandet av de nya bestämmelserna bör vara begränsade och på medellång och lång sikt leda till minskade administrativa kostnader för företagen, särskilt de små och medelstora.

Öppnandet av försvars- och säkerhetsmarknaderna för ökad konkurrens bör, ur ekonomisk synvinkel, förbättra företagens möjligheter att vinna marknader i andra medlemsstater, vilket kommer att göra det möjligt för de mest konkurrenskraftiga företagen att uppnå skalfördelar och utveckla sin verksamhet. Produktionskostnaderna per enhet kommer att sjunka, vilket kommer att göra de europeiska produkterna mer konkurrenskraftiga på världsmarknaden. De upphandlande myndigheternas inköp kommer att bli ekonomiskt mer fördelaktiga. I slutändan kommer skattebetalarnas pengar att användas mer effektivt och medborgarna i EU att skyddas bättre mot hoten mot deras säkerhet.

De internationella handelsrelationerna, särskilt de transatlantiska, på försvars- och säkerhetsområdena kommer inte att förändras av bestämmelserna i detta förslag. Dessa relationer regleras av avtal som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och i synnerhet av avtalet om offentlig upphandling. Känsliga offentliga upphandlingar som görs av upphandlande myndigheter verksamma på försvarsområdet, dvs. kontrakt om vapenleveranser, ammunition och krigsmateriel är undantagna från avtalets tillämpningsområde. Offentliga upphandlingar på säkerhetsområdet kan från fall till fall undantas från avtalets tillämpningsområde på grundval av dess artikel XXIII. De upphandlande myndigheter som berörs av detta förslag bevarar således rätten bestämma om de vill infordra anbud från ekonomiska aktörer i tredje land.

3) FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

- Sammanfattning av de föreslagna åtgärderna

Detta förslag till direktiv är tillämpligt på offentliga upphandlingar av känslig karaktär av varor, entreprenader och tjänster på försvars- och säkerhetsområdet. De föreslagna tröskelvärdena är desamma som de som för närvarande tillämpas i enlighet med direktiv 2004/18/EG.

Förslaget är till stor del uppbyggt på liknande sätt och följer liknande tankemönster som direktiv 2004/18/EG, men innehåller ett antal specifika bestämmelser som anpassats till särdragen hos de offentliga upphandlingarna av känslig karaktär på försvars- och säkerhetsområdet. I dessa specifika bestämmelser föreskrivs dels ökad flexibilitet för de upphandlande myndigheterna, dels nödvändiga skyddsåtgärder för att garantera informationssäkerhet och försörjningstrygghet. Nyckelbestämmelserna i detta förslag rör följande:

° Förfaranden: Förhandlat förfarande med meddelande om upphandling (annonsering) tillåts utan särskild motivering för att erbjuda nödvändig flexibilitet för försvars- och säkerhetsupphandlingar av känslig karaktär. Selektivt förfarande och konkurrenspräglad dialog kan också användas. Öppet förfarande har däremot bedömts inte vara anpassat till de krav på förtrolighet och informationssäkerhet som gäller för dessa upphandlingar.

° Försörjningstrygghet: Medlemsstaternas särskilda behov när det gäller försörjningstrygghet för de offentliga upphandlingarna av känslig karaktär på försvars- och säkerhetsområdena motiverar specifika bestämmelser, såväl i fråga om kontraktsmässiga krav som urvalskriterier för anbudssökande.

° Informationssäkerhet: Den ofta förtroliga karaktären på information med anknytning till försvars- och säkerhetsupphandlingar av känslig karaktär kräver skyddsåtgärder, både beträffande själva tilldelningsförfarandet, urvalskriterierna för anbudssökande och vad gäller de kontraktsmässiga krav de upphandlande myndigheterna ställer.

- Rättslig grund

Den rättsliga grunden utgörs av artiklarna 47.2, 55 och 95 i EG-fördraget, eftersom det rör sig om bestämmelser som avser att säkerställa att de förfaranden som används för upphandling av varor och tjänster följer principerna om fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster.

- Subsidiaritetsprincipen

I överensstämmelse med resultaten av de samråd som ägt rum de senaste åren har en lagstiftningsåtgärd på gemenskapsnivå framstått som nödvändig för att ta fram ett direktiv för samordning av förfarandena vid offentlig upphandling i gemenskapen som särskilt gäller för upphandlingar av känslig karaktär på försvars- och säkerhetsområdet.

En sådan målsättning skulle inte kunna uppnås vare sig genom att avstå från att handla eller genom medlemsstaternas åtgärder.

Det krävs således ett lagstiftningsinitiativ för att få ett slut på förekomsten av överträdelser till följd av att de nu tillämpliga gemenskapsbestämmelserna om samordning av förfarandena för tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt är olämpliga.

- Proportionalitetsprincipen

Den valda formen för åtgärden är ett direktiv, vilket ger medlemsstaterna en grad av flexibilitet i genomförandet.

De angivna bestämmelserna bygger på direktiv 2004/18/EG när det gäller områdena för detta förslag. Bestämmelserna beaktar å andra sidan specifikt försvars- och säkerhetsområdenas särdrag och ger medlemsstaterna och de upphandlande myndigheterna en betydande marginal att göra en egen bedömning av de val de ställs inför när de genomför sina upphandlingar.

Under förutsättning att direktivets bestämmelser fullt ut efterlevs, medger genomförandet i den nationella lagstiftningen att varje medlemsstat beaktar den specifika karaktären och särdragen i deras upphandlingar av känslig karaktär på försvars- och säkerhetsområdet.

- Val av regleringsform

Eftersom den rättsliga grunden är artiklarna 47.2, 55 och 95 i EG-fördraget, skulle inte fördraget tillåta att man genom en förordning inför bestämmelser som är tillämpliga på offentlig upphandling av både varor och tjänster. Följaktligen utgör den föreslagna regleringsformen ett direktiv.

Eftersom målet är att förbättra den inre marknadens funktion i fråga om upphandlingar av specifik karaktär och samtidigt bevara det nyligen införda rättsliga regelverket (direktiv 2004/18/EG) och den rättspraxis som gäller för de upphandlingar för vilka samma begränsningar och krav inte finns, framstår ett förslag till direktiv som den bästa metoden. Dessutom säkerställs genom ett direktiv en större tydlighet och läsbarhet.

Medlemsstaterna har vid införlivandet i den nationella lagstiftningen full frihet att, om de så vill, föreskriva en lagstiftning som är tillämplig på alla deras offentliga upphandlingar, inklusive upphandlingarna av känslig karaktär med koppling till försvars- och säkerhetssektorerna.

4) BUDGETKONSEKVENSER

JA

Detta direktiv kommer att få budgetkonsekvenser som följer av en rad åtgärder:

- Dagliga offentliggöranden av meddelanden om upphandling i Europeiska unionens officiella tidning .

- Årlig uppföljning av genomförandet av direktivet.

- Utvärdering på medellång sikt (tidigast efter fem år) av de administrativa konsekvenserna av genomförandet av direktivet för de upphandlande myndigheterna och i företagen.

- Utvärdering på lång sikt (tidigast efter tio år) av direktivets ekonomiska konsekvenser.

För de åtgärder som anges ovan rörande uppföljning och utvärdering kan det helt eller delvis bli nödvändigt att anlita externa konsulter, inom ramen för ett underleverantörskontrakt om tekniskt stöd, ett befintligt ramavtal rörande utvärderingstjänster eller efter en anbudsinfordran enligt ett selektivt eller öppet förfarande.

I en finansieringsöversikt som bifogats direktivförslaget beskrivs mer detaljerat syftet med och de planerade beloppen för de åtgärder som får budgetkonsekvenser.

5) ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

- Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Den föreslagna texten har betydelse för EES och bör följaktligen tillämpas på det.

2007/0280 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa offentliga kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten, varor och tjänster på försvars- och säkerhetsområdet (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2 och artiklarna 55 och 95,

med beaktande av kommissionens förslag[7],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[9],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[10], och

av följande skäl:

(1) För att förstärka den industriella och teknologiska grunden för ett europeiskt försvar och utveckla den behövliga militära kapaciteten för att genomföra EU:s säkerhets- och försvarspolitik (ESFP) är det nödvändigt att stegvis upprätta en europeisk marknad för försvarsmateriel.

(2) Uppbyggnaden av en europeisk marknad för försvarsmateriel förutsätter att en för detta ändamål anpassad rättslig ram upprättas. På upphandlingsområdet kräver detta en samordning av de offentliga upphandlingsförfarandena som uppfyller medlemsstaternas krav på säkerhet och som är förenlig med deras skyldigheter enligt fördraget.

(3) Dessa regler bör samtidigt avspegla Europeiska unionens globala syn på säkerhet, som avspeglar utvecklingen i den strategiska omgivningen. Framväxten av asymmetriska och gränsöverskridande hot har nämligen lett till att gränserna mellan extern och intern säkerhet respektive militär och icke-militär säkerhet gradvis har suddats ut.

(4) Försvars- och säkerhetsutrustning är av avgörande betydelse såväl för medlemsstaternas säkerhet och självständighet som för unionens självständighet. Upphandlingarna av varor, tjänster och entreprenader inom försvars- och säkerhetssektorerna är följaktligen ofta av känslig karaktär.

(5) Detta ger upphov till särskilda krav, särskilt på områdena för försörjningstrygghet och informationssäkerhet. Dessa krav gäller särskilt för inköp av vapen, ammunition och krigsmateriel (samt tjänster och entreprenader som har direkt samband med dessa inköp) avsedda för de väpnade styrkorna, men även vissa särskilt känsliga inköp på det icke-militära säkerhetsområdet.

(6) Tilldelning av kontrakt som ingås i medlemsstaterna för statens räkning, för enheter på regional eller lokal nivå och för andra offentligrättsliga organ omfattas av kravet på respekt för principerna i fördraget, särskilt principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet och principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de principer som följer av dessa, t.ex. principen om likabehandling, principen om icke-diskriminering, principen om ömsesidigt erkännande, proportionalitetsprincipen och överblickbarhetsprincipen. För offentliga kontrakt över ett visst värde rekommenderas att det utarbetas bestämmelser om samordning inom gemenskapen av nationella förfaranden för tilldelning av sådana kontrakt på grundval av dessa principer för att sörja för att de får effekt och för att garantera att de offentliga upphandlingarna öppnas för konkurrens. Bestämmelserna om samordning bör därför tolkas i överensstämmelse med såväl ovannämnda regler och principer som andra bestämmelser i fördraget.

(7) I artiklarna 30, 45, 46, 55 och 296 i fördraget föreskrivs specifika undantag från tillämpningen av fördragets principer och, följaktligen, från tillämpningen av den sekundärlagstiftning som utgår från dessa principer. Härav följer att ingen bestämmelse i detta direktiv får förbjuda att åtgärder införs eller tillämpas som skulle visa sig vara nödvändiga för att skydda de intressen som erkänns som berättigade i kraft av dessa bestämmelser i fördraget. Enligt EG-domstolens rättspraxis är det dock lämpligt att tolka möjligheten att utnyttja sådana undantag på ett sådant sätt att dess effekter inte utsträcks utöver vad som är strikt nödvändigt för att skydda de berättigade intressen som dessa artiklar i fördraget medger skydd för. Detta betyder att undantaget från tillämpningen av direktivet dels måste stå i proportion till det eftersträvade målet, dels utgöra minsta möjliga hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster

(8) Upphandlingar av vapen, ammunition och krigsmateriel som görs av de upphandlande myndigheter som är verksamma på försvarsområdet är undantagna från tillämpningsområdet för avtalet om offentlig upphandling som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen (nedan kallat avtalet ). När det gäller de övriga marknader som täcks av detta direktiv kan de komma att uteslutas från det nämnda avtalets tillämpningsområde enligt artikel XXIII i avtalet.

(9) Ett kontrakt kan bedömas vara ett offentligt byggentreprenadkontrakt endast om det specifikt avser utförande av verksamheter som regleras i avsnitt 45 i "den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling" i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling[11] (nedan kallad CPV ), även om kontraktet kan omfatta utförandet av andra tjänster som är nödvändiga för utförandet av sådana verksamheter. Den offentliga upphandlingen av tjänster kan, i vissa fall, inkludera entreprenader. Om emellertid sådan byggentreprenad är av underordnad betydelse jämfört med kontraktets huvudinnehåll och är en följd av eller ett komplement till detta, kan det faktum att sådan byggentreprenad ingår i upphandlingen inte anses vara ett tillräckligt skäl för att klassificera kontraktet som ett offentligt byggentreprenadkontrakt.

(10) Offentliga upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet innehåller ofta känsliga uppgifter som obehöriga av säkerhetsskäl inte bör ges tillgång till. På det militära området finns det i medlemsstaterna system för att klassificera dessa uppgifter. På det icke-militära säkerhetsområdet är däremot situationen mer varierande. Därför rekommenderas ett koncept som beaktar medlemsstaternas skiljaktiga praxis och som gör det möjligt att täcka in både det militära och det icke-militära området. Offentliga upphandlingskontrakt bör under alla omständigheter i förekommande fall inte strida mot de skyldigheter som följer av kommissionens beslut 2001/844/EG av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna[12] eller mot beslut 2001/264/EG om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser[13].

(11) De upphandlande myndigheterna bör ha rätt att teckna ramavtal. Det är således nödvändigt att fastställa en definition av ramavtal och särskilda regler. Enligt dessa regler får en upphandlande myndighet, när den ingår ett ramavtal i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv om bland annat offentliggörande, tidsfrister och villkor för anbudsgivning, under ramavtalets löptid ingå kontrakt som grundas på sådana ramavtal antingen genom att tillämpa villkoren i ramavtalet eller, om inte samtliga villkor fastställts i förväg, genom att på nytt inbjuda parterna i ramavtalet att lämna anbud utan fastställda villkor. En ny inbjudan att lämna anbud bör genomföras enligt vissa regler som syftar till att garantera den nödvändiga flexibiliteten och iakttagandet av de allmänna principerna, bland annat principen om likabehandling. Ramavtalens löptid bör därför begränsas och inte kunna överstiga fem år, utom i fall som vederbörligen motiverats av de upphandlande myndigheterna.

(12) Den upphandlande myndigheten bör få använda elektroniska upphandlingsförfaranden, dock under förutsättning att det sker i överensstämmelse med bestämmelserna i detta direktiv och principerna om likabehandling, icke-diskriminering och överblickbarhet.

(13) En mångfald olika tröskelvärden för tillämpningen av bestämmelserna om samordning leder till problem för de upphandlande myndigheterna. Därför bör tröskelvärdena för tillämpningen av detta direktiv motsvara dem som de upphandlande myndigheterna redan måste följa vid tillämpningen av Europaparlaments och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster[14] . Tröskelvärdena bör i detta syfte anpassas till tröskelvärdena i direktiv 2004/18/EG när de sistnämnda revideras.

(14) För tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv och i övervakningssyfte bör indelningen av tjänster göras i form av kategorier som motsvarar vissa koder i CPV.

(15) Vidare bör det anges när bestämmelserna inte kan tillämpas på grund av att särskilda upphandlingsregler gäller i kraft av internationella avtal eller specifikt för internationella organisationer.

(16) Det är möjligt att medlemsstaternas väpnade styrkor genomför militära operationer utanför unionens gränser. I dessa situationer bör de upphandlande myndigheter som är verksamma i konfliktområdet tillåtas att inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv när de på platsen ingår upphandlingskontrakt med lokala ekonomiska aktörer.

(17) De tekniska specifikationer som offentliga upphandlande enheter upprättar bör tillåta att den offentliga upphandlingen öppnas för konkurrens. Det bör därför vara möjligt att lämna anbud baserade på olika tekniska lösningar. De tekniska specifikationerna måste följaktligen kunna bygga på prestanda- och funktionskrav. Om det å andra sidan hänvisas till europeisk standard – eller, i avsaknad av sådan, till internationella eller nationella standarder, inbegripet särskilda standarder på försvarsområdet – , bör de upphandlande enheterna beakta anbud som baseras på andra likvärdiga lösningar. Denna likvärdighet kan bland annat utvärderas i förhållande till krav på samverkansförmåga och operativ effektivitet. För att visa att en lösning är likvärdig bör anbudsgivarna få använda alla former av bevis. Den upphandlande myndigheten måste kunna motivera alla beslut om att likvärdighet inte föreligger. Det finns för övrigt internationella standardiseringsavtal som syftar till att säkerställa samverkansförmåga mellan stridskrafter och som kan ha ställning som lag i medlemsstaterna. I det fall ett av dessa avtal är tillämpligt, kan de upphandlande enheterna kräva att anbuden ska vara förenliga med standarderna som beskrivs i dessa avtal. De tekniska specifikationerna bör tydligt anges så att alla anbudsgivare vet vad de krav som den upphandlande enheten har fastställt omfattar.

(18) Kompletterande information om upphandlingarna bör, som det är brukligt i medlemsstaterna, anges i förfrågningsunderlaget för varje upphandling eller i varje motsvarande dokument.

(19) Försvars- och säkerhetsmateriel är ofta avsedda att integreras i mer komplexa strukturer (system eller undersystem). I detta fall behöver vissa tekniska specifikationer avseende denna integration inte tas med i den allmänna specifikationen och endast anges till anbudsgivaren, under förutsättning att dessa allmänna specifikationers påverkan på anbudet begränsas till att enbart gälla preciseringar och förtydliganden som inte ändrar kontraktsföremålet. De upphandlande enheterna ska under alla förhållanden ge samma uppgifter till samtliga anbudsgivare och garantera att de ges lika behandling.

(20) Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt är förenliga med detta direktiv om de inte är direkt eller indirekt diskriminerande och om de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.

(21) Villkoren för fullgörande av kontraktet kan i synnerhet innehålla de upphandlande enheternas krav i fråga om informationssäkerhet och försörjningstrygghet. Dessa krav är särskilt viktiga med tanke på den känsliga karaktären på den utrustning som omfattas av detta direktiv och gäller hela försörjningskedjan.

(22) När det gäller försörjningstrygghet inbegriper upphandlingsenhetens krav beträffande organisationen och lokaliseringen av anbudsgivarens försörjningskedja bland annat exempelvis företagsinterna bestämmelser mellan dotterbolag och moderbolag på immaterialrättens område.

(23) Under alla förhållanden bör inget villkor för fullgörande av kontraktet inverka på andra krav än dem som är kopplade till fullgörandet av själva kontraktet.

(24) Gällande lagar, förordningar och kollektivavtal rörande anställningsvillkor och arbetarskydd, på såväl nationell nivå som gemenskapsnivå, är tillämpliga under utförandet av ett offentligt kontrakt om dessa bestämmelser och tillämpningen av dem är i överensstämmelse med gemenskapsrätten. För gränsöverskridande verksamhet, när arbetstagare i en medlemsstat utför tjänster i en annan medlemsstat i samband med utförandet av ett offentligt kontrakt, fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster[15] de minimivillkor som i värdlandet måste uppfyllas gentemot de utstationerade arbetstagarna. Om det i nationell rätt ingår bestämmelser i detta avseende, kan det om dessa förpliktelser inte uppfylls betraktas som ett allvarligt fel eller som ett brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik, som kan medföra att den ekonomiska aktören utesluts från det offentliga upphandlingsförfarandet.

(25) De offentliga upphandlingar som avses i detta direktiv kännetecknas av särskilda krav i fråga om komplexitet, informationssäkerhet och försörjningstrygghet. Att tillfredställa dessa behov kräver ofta fördjupade förhandlingar i samband med tilldelningen av kontraktet. De upphandlande enheterna kan följaktligen, förutom det selektiva förfarandet, använda det förhandlade förfarandet med offentliggörande av meddelande om upphandling för de upphandlingar som avses i detta direktiv.

(26) Upphandlande myndigheter som genomför särskilt komplicerade projekt kan objektivt sett vara oförmögna att specificera vilka medel som kan tillgodose deras behov eller bedöma vad marknaden kan erbjuda i form av tekniska och/eller finansiella och rättsliga lösningar, utan att kritik kan riktas mot dem för detta. Denna situation kan bland annat uppkomma i samband med genomförandet av projekt som kräver att en rad olika slag av teknologisk eller operationell kompetens integreras eller kombineras, eller genomförandet av projekt som inbegriper en komplicerad och strukturerad finansiering vars ekonomiska och juridiska konstruktion inte kan fastställas i förväg. Selektivt eller förhandlat förfarande med offentliggörande av upphandlingsmeddelande skulle i detta fall inte vara möjligt att använda eftersom det skulle vara omöjligt att definiera föremålet för upphandlingen tillräckligt exakt för att anbudssökande ska kunna utforma sin anbud. Därför bör ett tillräckligt flexibelt förfarande föreskrivas som garanterar såväl konkurrensen mellan marknadsaktörerna som de upphandlande myndigheternas behov av att diskutera alla synpunkter på kontraktet med varje enskild sökande. Detta förfarande bör dock inte användas på ett sådant sätt att konkurrensen begränsas eller snedvrids, särskilt inte genom att grundläggande delar av anbuden ändras, genom att nya väsentliga krav åläggs den utvalda anbudsgivaren eller genom att någon annan anbudsgivare än den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan komma i fråga.

(27) Vissa extraordinära omständigheter skulle kunna göra det omöjligt eller fullständigt olämpligt att använda ett förfarande med offentliggörande av meddelande om upphandling. De upphandlande enheterna bör därför, i vissa mycket specifika fall och under mycket specifika omständigheter, kunna använda det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelanden om upphandling.

(28) Vissa omständigheter bör delvis vara desamma som de som föreskrivs i direktiv 2004/18/EG. I det avseendet är det lämpligt att beakta det faktum att försvars- och säkerhetsutrustning ofta är tekniskt komplicerad. Driftsinkompatibilitet eller oproportionerliga tekniska svårigheter vid användning och underhåll som motiverar att ett förhandlat förfarande utan offentliggörande används vid upphandling av varor för kompletterande leveranser bör följaktligen bedömas mot bakgrund av denna komplexitet och de därmed sammanhängande kraven på samverkansförmåga och standardisering av utrustning. Det är exempelvis fallet när det är fråga om att integrera nya komponenter i befintliga system eller att modernisera dessa system.

(29) Den specifika karaktären av de upphandlingar som omfattas av detta direktiv visar att det är nödvändigt att ange nya omständigheter som kan uppkomma inom detta direktivs tillämpningsområde.

(30) Medlemsstaternas väpnade styrkor kan således bli nödsakade att ingripa i en kris eller en väpnad konflikt. När en sådan konflikt bryter ut, eller i samband med ett sådant ingripande, kan medlemsstaternas och deras väpnade styrkors säkerhet kräva att vissa upphandlingar genomförs så skyndsamt att det inte är förenligt med de tidsfrister som normalt fastställs för de upphandlingsförfaranden som anges i detta direktiv. Sådan tidsnöd skulle också kunna uppstå i fråga om säkerhetsstyrkornas behov, exempelvis i händelse av en terroristattack på unionens territorium.

(31) Att stimulera forskning och teknisk utveckling utgör ett viktigt sätt att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för unionens försvar, och öppnandet av de offentliga upphandlingsmarknaderna för konkurrens kommer att bidra till att nå detta mål. Vikten av forskning på detta särskilda område motiverar dock största möjliga flexibilitet i upphandlingen, särskilt för att uppmuntra medlemsstaterna att gemensamt investera i sina respektive framtida försvarskapaciteter.

(32) Försäljning av vapen, ammunition och krigsmateriel mellan regeringar utgör också offentliga upphandlingar av särskild natur, som kan vara lämpliga för att förbättra samverkansförmågan.

(33) Med hänsyn till de nya informations- och kommunikationsteknikerna och de förenklingar som dessa kan medföra, bör de elektroniska kommunikationmedierna jämställas med de klassiska medierna för kommunikation och informationsutbyte. I så stor utsträckning som möjligt bör de medier och den teknik som väljs vara förenliga med den teknik som används i de andra medlemsstaterna.

(34) För att skapa effektiv konkurrens på det område för offentlig upphandling som avses i detta direktiv är det nödvändigt att på gemenskapsnivå offentliggöra meddelanden om upphandling från de upphandlande myndigheterna i medlemsstaterna. Informationen i dessa meddelanden måste göra det möjligt för de ekonomiska aktörerna i gemenskapen att avgöra om upphandlingen är av intresse för dem. De behöver således tillräcklig information om föremålet för upphandlingen och de villkor som är förenade med kontraktet. Det är därför viktigt att med lämpliga medel göra meddelandena mer överblickbara, t.ex. med hjälp av standardformulär för upphandlingsmeddelanden och CPV som utgör referensnomenklaturen för de offentliga upphandlingarna.

(35) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer[16] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("direktivet om elektronisk handel")[17] bör i samband med detta direktiv vara tillämpliga på överföring av information med elektroniska medel. De offentliga upphandlingsförfarandena kräver en högre säkerhets- och sekretessnivå än den som fastställs i dessa direktiv. Därför bör anordningar för elektronisk mottagning av anbudsansökningar uppfylla särskilda tilläggskrav. I detta syfte bör användning av elektroniska signaturer, i synnerhet avancerade elektroniska signaturer, i möjligaste mån uppmuntras. Frivilliga ackrediteringssystem skulle dessutom kunna utgöra en gynnsam ram för att höja nivån på tillhandahållandet av certifieringstjänster för dessa anordningar.

(36) Överföring av meddelanden om upphandling på elektronisk väg innebär stora tidsvinster. Fristen för mottagande av anbudsansökningar bör följaktligen förkortas, dock under förutsättning att de elektroniska medel som används är förenliga med den särskilda överföringsteknik som fastställs på gemenskapsnivå.

(37) Kontrollen av de anbudssökandes lämplighet och urvalet av dem bör genomföras på öppna villkor. Det bör därför anges vilka icke-diskriminerande kriterier den upphandlande myndigheten får använda vid urval av deltagare och på vilket sätt de ekonomiska aktörerna kan bevisa att de uppfyller kriterierna. I syfte att åstadkomma öppenhet bör den upphandlande myndigheten åläggas att, redan vid inbjudan att lämna anbud, ange vilka urvalskriterier den kommer att tillämpa samt vilka särskilda krav på kapacitet som den eventuellt kommer att ställa på de ekonomiska aktörerna för att de ska få delta i upphandlingsförfarandet.

(38) En upphandlande myndighet får begränsa antalet anbudssökande i selektiva förfaranden, förhandlade förfarandena med offentliggörande av ett meddelande om upphandling samt i den konkurrenspräglade dialogen. En sådan begränsning av antalet anbudssökande bör göras endast på grundval av objektiva kriterier som anges i meddelandet om upphandling. För de kriterier som rör de ekonomiska aktörernas personliga ställning kan det räcka med en allmän hänvisning i meddelandet om upphandling till de omständigheter som anges i artikel 30.

(39) I förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling och i den konkurrenspräglade dialogen bör de upphandlande myndigheterna, med hänsyn till den flexibilitet som kan behövas samt till de höga kostnader som hör samman med dessa upphandlingsmetoder, tillåtas att genomföra förfarandet i successiva steg för att på grundval av på förhand angivna tilldelningskriterier efterhand minska det antal anbud som de fortsätter att diskutera eller förhandla om. Denna begränsning bör garantera verklig konkurrens, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lämpliga lösningar eller anbudssökande.

(40) Gemenskapsreglerna om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis ska gälla när det krävs bevis på särskilda kvalifikationer för att kunna delta i ett upphandlingsförfarande.

(41) Det bör undvikas att offentliga kontrakt tilldelas ekonomiska aktörer som har deltagit i en kriminell organisation eller som har befunnits skyldiga till bestickning, bedrägerier som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen, penningtvätt eller finansiering av terrorism eller terroristbrott eller brott som har samband med terrorism. De upphandlande myndigheterna bör vid behov begära lämpliga handlingar från anbudssökandena/anbudsgivarna och skulle kunna, om det råder tvivel om anbudssökandenas/anbudsgivarnas personliga ställning, begära de behöriga myndigheternas samverkan i den berörda medlemsstaten. Den upphandlande myndigheten bör utesluta sådana ekonomiska aktörer om den får kännedom om en dom avseende sådana brott som meddelats enligt nationell rätt och vunnit laga kraft. Om den nationella lagstiftningen innehåller sådana bestämmelser, kan överträdelse av miljölagstiftningen eller lagstiftningen om otillåten samverkan vid offentlig upphandling som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt betraktas som ett brott som visar på den ekonomiska aktörens bristande yrkesetik eller som ett allvarligt fel.

(42) Bristande efterlevnad av nationella bestämmelser för genomförande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om lika behandling av arbetstagare[18] och rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor[19], som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt, kan betraktas som ett brott som strider mot den ekonomiska aktörens yrkesetik eller som ett allvarligt fel.

(43) Med tanke på sektorns känslighet är tillförlitligheten hos de ekonomiska aktörer som tilldelas upphandlingskontrakt av avgörande betydelse. Denna tillförlitlighet avhänger bland annat av deras förmåga att svara upp till den upphandlande myndighetens krav i fråga om försörjningstrygghet och informationssäkerhet.

(44) Kontraktstilldelningen bör ske på grundval av objektiva kriterier som säkerställer att principerna om överblickbarhet, icke-diskriminering och likabehandling iakttas och garanterar att anbuden bedöms på ett överblickbart och objektivt sätt i verklig konkurrens med varandra. Därför bör endast två tilldelningskriterier godkännas, nämligen "lägsta pris" och "ekonomiskt mest fördelaktigt anbud".

(45) För att garantera att principen om likabehandling iakttas vid kontraktstilldelning bör det fastställas en skyldighet - i enlighet med rättspraxis - att garantera nödvändig öppenhet, så att alla anbudssökande i rimlig mån kan informeras om de kriterier och villkor som kommer att tillämpas för att urskilja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. En upphandlande myndighet bör därför ange tilldelningskriterierna samt viktningen av de olika kriterierna inbördes i så god tid att de anbudssökande har kännedom om dem vid utarbetandet av sina anbud. En upphandlande myndighet får göra undantag från kravet att ange viktning av tilldelningskriterierna i vederbörligen styrkta fall, som de måste kunna motivera, när denna viktning inte kan anges i förväg på grund av upphandlingens komplicerade art. I dessa fall bör de ange dessa kriteriers prioritetsordning enligt en fallande skala.

(46) När de upphandlande myndigheterna väljer att tilldela kontraktet till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, ska de utvärdera anbuden för att fastställa vilket som representerar det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris. För att göra detta ska de fastställa de ekonomiska och kvalitativa kriterier som i sin helhet måste göra det möjligt för den upphandlande myndigheten att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Fastställandet av dessa kriterier beror på föremålet för upphandlingen, eftersom dessa måste göra det möjligt att utvärdera varje anbuds prestanda i förhållande till föremålet för upphandlingen, enligt definitionen i de tekniska specifikationerna, samt att utvärdera förhållandet mellan kvalitet och pris i varje anbud.

(47) Vissa tekniska villkor, särskilt sådana som rör meddelanden, statistiska förhållanden och den nomenklatur som används samt villkor för hänvisning till denna nomenklatur, kommer att behöva antas och ändras när de tekniska kraven förändras. Därför bör det införas ett smidigt och snabbt beslutsförfarande för dessa ändamål.

(48) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[20].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

AVDELNING I

Tillämpningsområde, definitioner och allmänna principer

Artikel 1 - Tillämpningsområde

Artikel 2 - Definitioner

Artikel 3 – Principer för tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt

AVDELNING II

Regler om offentlig upphandling

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 4 – Ekonomiska aktörer

Artikel 5 – Sekretess

KAPITEL II

Tillämpningsområde: Tröskelvärden och undantag

Avsnitt 1 – Tröskelvärden

Artikel 6 – Tröskelvärden för offentliga kontrakt

Artikel 7 – Metoder för beräkning av det uppskattade värdet på offentliga kontrakt och ramavtal

Avsnitt 2 Undantagen upphandling

Artikel 8 Offentlig upphandling som omfattas av internationella regler

Artikel 9 – Särskilda undantag

KAPITEL III

Särskilda regler om förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar

Artikel 10 – Tekniska specifikationer

Artikel 11 – Alternativa anbud

Artikel 12 – Underentreprenad

Artikel 13 – Villkor för genomförande av upphandlingen

Artikel 14 – Informationssäkerhet

Artikel 15 – Försörjningstrygghet

Artikel 16 – Skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning, miljöskydd, anställningsskydd och arbetsvillkor

KAPITEL IV

Förfaranden

Artikel 17 – Tillämpliga förfaranden

Artikel 18 – Förhandlat förfarande med meddelande om upphandling

Artikel 19 – Konkurrenspräglad dialog

Artikel 20 – Fall där det är befogat att använda det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelande om upphandling

Artikel 21 – Ramavtal

KAPITEL V

Regler för offentliggörande och insyn

Avsnitt 1 Offentliggörande av meddelanden

Artikel 22 – Meddelande

Artikel 23 – Utformning av och former för offentliggörande av meddelanden

Avsnitt 2 – Tidsfrister

Artikel 24 –Tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbud

Avsnitt 3 – Innehåll i och sätt att överföra information

Artikel 25 – Inbjudan att lämna anbud, förhandla eller delta i dialog

Artikel 26 – Information från anbudssökande och anbudsgivare

Avsnitt 4 – Meddelanden

Artikel 27 – Tillämpliga bestämmelser för meddelanden

Avsnitt 5 – Protokoll

Artikel 28 – Innehållet i protokoll

KAPITEL VI

Upphandlingsförfarandets gång

Avsnitt 1– Allmänna bestämmelser

Artikel 29 – Kontroll av lämplighet och val av deltagare samt tilldelning av kontrakt

Avsnitt 2 – Kvalitativa urvalskriterier

Artikel 30 – Anbudssökandes personliga ställning

Artikel 31 – Behörighet att utöva yrkesverksamhet

Artikel 32 – Ekonomisk och finansiell ställning

Artikel 33 – Fackkunskap och/eller yrkeskunnande

Artikel 34 – Kvalitetssäkringsstandarder

Artikel 35 – Standarder för miljöledning

Artikel 36 – Kompletterande handlingar och upplysningar

Avsnitt 3 – Kontraktstilldelning

Artikel 37 – Kriterier för tilldelning av kontrakt

Artikel 38 – Onormalt låga anbud

AVDELNING III

Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål, genomförandebefogenheter, och slutbestämmelser

Artikel 39 – Statistikkrav

Artikel 40 – Statistikens innehåll

Artikel 41 – Rådgivande kommitté

Artikel 42 – Översyn av tröskelvärden

Artikel 43 – Ändringar

Artikel 44 – Ändringar av direktiv 2004/18/EG

Artikel 45 – Införlivande

Artikel 46 – Ikraftträdande

Artikel 47 – Adressater

***

Bilagor

Bilagor I – Tjänster som avses i artikel 1

Bilaga II - Definition av vissa tekniska specifikationer som avses i artikel 10

Bilaga III – Information som ska finnas med i de meddelanden som avses i artikel 22 (meddelande om kommande förhandsmeddelande om upphandlarprofil, förhandsmeddelande om upphandling, meddelande om upphandling, meddelande om tilldelning av kontrakt)

Bilaga IV – Särdrag vad gäller offentliggörandet

Bilaga V – Register

Bilaga VI – Krav på mekanismer för elektroniskt mottagande av anbudsansökningar och anbud

AVDELNING I

Tillämpningsområde, definitioner och allmänna principer

Artikel 1

Tillämpningsområde

Detta direktiv ska tillämpas på offentliga kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet som tilldelas i följande syfte:

a) Leveranser av vapen, ammunition och/eller krigsmateriel som avses i rådets beslut av den 15 april 1958[21] och, i förekommande fall, offentliga byggentreprenad- och tjänstekontrakt som har direkt samband med dessa leveranser,

b) leveranser av delar, komponenter och/eller montagearbeten som är avsedda att integreras i eller fästas vid de produkter som avses i punkt a), eller för reparation, renovering eller underhåll av dessa produkter,

c) Leverans av alla produkter som är avsedda för utbildning av personal eller testning av de produkter som avses i punkt a) ovan.

d) Byggentreprenader, varuleveranser och/eller tillhandahållande av tjänster som inbegriper, kräver eller innehåller känslig information och vilkas genomförande är nödvändiga för unionens och dess medlemsstaters säkerhet på de områden som gäller skydd mot terroristattacker eller organiserad brottslighet, gränsskydd och krishanteringsoperationer.

Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av artiklarna 30,45, 46, 55 och 296 i fördraget.

Artikel 2

Definitioner

1. I detta direktiv gäller följande definitioner:

1) Gemensam terminologi vid offentlig upphandling , nedan kallad CPV ("Common Procurement Vocabulary"): den tillämpliga referensnomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom förordning (EG) nr 2195/2002,

2) offentliga kontrakt : skriftliga kontrakt med ekonomiska villkor som slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter och som avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i detta direktiv.

3) offentliga byggentreprenadkontrakt : offentliga kontrakt som avser antingen utförande eller såväl projektering som utförande av sådana byggentreprenader som avser en av de verksamheter som anges i avsnitt 45 i CPV eller av en byggentreprenad, eller utförande, oavsett form, av en byggentreprenad som tillgodoser de behov som den upphandlande myndigheten har specificerat.

4) byggnad : ett resultat av bygg- och anläggningsverksamhet som fyller en självständig teknisk eller ekonomisk funktion.

5) offentliga varukontrakt : andra offentliga kontrakt än byggentreprenadkontrakt vilka avser köp, leasing, hyra eller hyrköp - med eller utan köpoption - av varor.

6) offentliga tjänstekontrakt : offentliga kontrakt som avser utförande av sådana tjänster som avses i bilaga I.

7) känsliga uppgifter : all information, i meningen kunskap som kan meddelas i vilken form som helst, eller allt material som det fattats beslut om att av säkerhetsskäl skydda mot obehörig spridning.

8) terrorism : Följande uppsåtliga handlingar som genom sin art eller sitt sammanhang allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation när de begås av en eller flera gärningsmän i syfte att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller otillbörligen tvinga offentliga organ eller en internationell organisation att utföra eller avstå från att utföra en handling, eller allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller i en internationell organisation:

a) Angrepp mot en persons liv som kan leda till döden.

b) Allvarliga angrepp på en persons fysiska integritet.

c) Människorov eller tagande av gisslan.

d) Förorsakande av omfattande förstörelse av en regeringsanläggning eller offentlig anläggning, transportsystem, infrastruktur, inklusive datasystem, en fast plattform belägen på kontinentalsockeln, en offentlig plats eller privat egendom, som kan komma att utsätta människoliv för fara eller förorsaka betydande ekonomiska förluster.

e) Kapning av luftfartyg och fartyg eller andra kollektiva transportmedel eller godstransportmedel.

f) Tillverkning, innehav, förvärv, transport, tillhandahållande eller användning av skjutvapen, sprängämnen eller kärnvapen, av biologiska eller kemiska vapen, samt, när det gäller biologiska och kemiska vapen, forskning och utveckling.

g) Utsläpp av farliga ämnen eller orsakande av brand, översvämningar eller explosioner, vilka utsätter människoliv för fara.

h) att störa eller avbryta försörjningen av vatten, elkraft eller andra grundläggande naturresurser, när detta utsätter människoliv för fara.

i) Hot om att utföra någon av de handlingar som räknas upp i punkterna a-h.

9) kriminell organisation : en strukturerad sammanslutning, inrättad för en begränsad tid av mer än två personer som handlar i samförstånd för att begå brott som bestraffas med frihetsberövande eller en frihetsberövande säkerhetsåtgärd på upp till minst fyra år eller ett strängare straff oavsett om brotten är ett mål i sig själva eller ett medel för att erhålla materiella fördelar och i förekommande fall för att otillbörligt påverka offentliga myndighetens verksamhet.

10) kris : varje situation som är ett resultat av en humanitär insats i en medlemsstat eller i tredje land och som utsätter personer eller institutioner i den staten för direkta fysiska risker.

11) ramavtal : ett "ramavtal" är ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera marknadsaktörer i syfte att fastställa villkoren för upphandlingen under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, kvantiteter.

12) entreprenör , varuleverantör , tjänsteleverantör : varje fysisk eller juridisk person, offentlig enhet eller grupp av sådana personer och/eller organ som på marknaden erbjuder sig att utföra byggentreprenader och/eller tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster.

13) ekonomisk aktör : en entreprenör, varuleverantör eller tjänsteleverantör. Termen ekonomisk aktör används enbart i syfte att förenkla texten.

14) anbudssökande : en ekonomisk aktör som ansöker om att få lämna anbud vid ett selektivt eller förhandlat förfarande eller en konkurrenspräglad dialog.

15) anbudsgivare : en ekonomisk aktör som har lämnat ett anbud vid ett selektivt eller förhandlat förfarande eller en konkurrenspräglad dialog.

16) upphandlande myndigheter : statliga, regionala eller lokala myndigheter och offentligrättsliga organ samt sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana organ.

17) offentligrättsligt organ : varje organ

a) som särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, förutsatt att behovet inte har industriell eller kommersiell karaktär,

b) som är en juridisk person, och

c) vars verksamhet till största delen finansieras av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra offentligrättsliga organ, eller står under kontroll av sådana organ, eller i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller kontrollorgan mer än hälften av medlemmarna utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra offentligrättsliga organ.

18) selektivt förfarande : förfarande som varje ekonomisk aktör kan begära att få delta i, men där endast sådana ekonomiska aktörer får lämna anbud som får en inbjudan av den upphandlande myndigheten.

19) förhandlat förfarande : förfarande där en upphandlande myndighet vänder sig till utvalda ekonomiska aktörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem.

20) konkurrenspräglad dialog : förfarande som varje ekonomisk aktör kan begära att få delta i och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som har inbjudits att delta i detta förfarande, för att nå fram till en eller flera lösningar som kan tillgodose myndighetens behov och som utgör grunden för de anbud som de utvalda anbudssökandena inbjuds att lämna.

21) särskilt komplicerad upphandling för att få använda förfarandet konkurrenspräglad dialog: en offentlig upphandling där den upphandlande myndigheten

- inte objektivt kan definiera de tekniska medel enligt artikel 10.3 b, 10.3 c eller 10.3 d som kan tillgodose deras behov eller mål, och/eller

- inte kan objektivt specificera den rättsliga och/eller finansiella utformningen av ett projekt,

22) skriftlig : varje enhet av ord eller siffror som kan läsas återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel.

23) elektroniska medel : medel som utnyttjar elektronik för behandling (även digital kompression) och lagring av data samt sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, på optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.

2. Ett offentligt upphandlingskontrakt som omfattar leverans av varor och som dessutom som ett underordnat inslag omfattar kompletterande monterings- och installationsarbeten ska betraktas som ett offentligt varukontrakt .

Ett offentligt upphandlingskontrakt som avser både varor och tjänster enligt bilaga I ska anses vara ett offentligt tjänstekontrakt om värdet av de aktuella tjänsterna överstiger värdet av de varor som kontraktet omfattar.

Ett offentligt kontrakt som avser tjänster enligt bilaga I och som omfattar sådan verksamhet som anges i avsnitt 45 i den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling som endast är underordnad verksamhet i förhållande till kontraktets huvudändamål ska betraktas som ett offentligt tjänstekontrakt .

Artikel 3

Principer för tilldelning av offentliga kontrakt

Upphandlande myndigheter ska behandla ekonomiska aktörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt och förfara på ett öppet sätt.

AVDELNING II

Regler om offentlig upphandling

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 4

Ekonomiska aktörer

1. Anbudssökande eller anbudsgivare som enligt lagstiftningen i sin etableringsstat har rätt att leverera den aktuella tjänsten får inte uteslutas endast på grund av att lagstiftningen i den medlemsstat där upphandlingen sker kräver att de ska vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Juridiska personer kan likväl åläggas att, när det gäller offentliga tjänste- och byggentreprenadkontrakt liksom offentliga varukontrakt som dessutom omfattar tjänster och/eller monterings- och installationsarbeten, i anbudsansökan eller anbudet uppge namn och yrkeskvalifikationer på de personer som ska utföra tjänsten.

2. Grupper av ekonomiska aktörer får anmäla sig som anbudssökande. De upphandlande myndigheterna får inte kräva att sådana grupper ska anta en viss juridisk form för att få lämna en anbudsansökan eller ett anbud, men de får kräva att den utsedda gruppen ska anta en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras korrekt.

Artikel 5

Sekretess

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv, särskilt bestämmelserna om anbudssökandes och anbudsgivares upplysnings- och informationsskyldigheter enligt artikel 23.4 och artikel 27, och i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller för den upphandlande myndigheten, får denna inte offentliggöra uppgifter som lämnats in och förklarats sekretessbelagda av de ekonomiska aktörerna. Sådan information omfattar i synnerhet tekniska hemligheter, affärshemligheter och konfidentiella aspekter i anbuden.

KAPITEL II

Tillämpningsområde: Tröskelvärden och undantag

AVSNITT 1

Tröskelvärden

Artikel 6

Tröskelvärden för offentliga kontrakt

Detta direktiv ska tillämpas på offentliga kontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst följande tröskelvärden:

a) 137 000 euro för de offentliga varu- och tjänstekontrakt som tilldelas av andra centrala statliga myndigheter än de som är verksamma på försvarsområdet.

b) 211 000 euro för följande offentliga kontrakt:

- Offentliga varu- och tjänstekontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter som inte är centrala statliga myndigheter samt av centrala statliga myndigheter på försvarsområdet.

- Offentliga tjänstekontrakt som tilldelas av varje upphandlande myndighet för tjänster kategori 8 i bilaga I eller telekommunikationstjänster kategori 5 i nämnda bilaga, vilkas positioner i CPV motsvarar referensnumren CPV 64228000-0, 64221000-1 och 64228000-0.

c) 5 278 000 euro för offentliga byggentreprenadkontrakt.

Artikel 7

Metoder för beräkning av det uppskattade värdet på offentliga kontrakt och ramavtal

1. Beräkningen av det uppskattade värdet av ett offentligt kontrakt ska grunda sig på det totala beloppet efter avdrag för mervärdesskatt som ska betalas enligt den upphandlande myndighetens egen uppskattning. Vid denna beräkning ska det uppskattade totalbeloppet beaktas, inbegripet varje form av eventuell optionsrätt och eventuella klausuler om förlängning av kontraktet.

Om den upphandlande myndigheten planerar för premier eller utbetalningar till anbudssökande eller anbudsgivare ska den beakta dessa när den beräknar det uppskattade värdet av kontraktet.

2. Denna uppskattning ska gälla vid den tidpunkt då det meddelande om upphandling som avses i artikel 23.2 skickas ut eller, om ett sådant meddelande inte krävs, vid den tidpunkt då den upphandlande myndigheten inleder förfarandet för kontraktstilldelning.

3. Inget byggnadsprojekt eller projekt för köp av en viss mängd varor och/eller tjänster får delas upp i avsikt att kringgå tillämpningen av detta direktiv.

4. För offentliga byggentreprenadkontrakt ska det vid beräkningen av det uppskattade värdet tas hänsyn till beloppet för entreprenaden samt det uppskattade totala värdet av de varor som de upphandlade myndigheterna tillhandahåller entreprenören för att byggentreprenaden ska kunna utföras.

5. a) Om en planerad byggentreprenad eller ett planerat köp av tjänster kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt ska det uppskattade värdet av samtliga delkontrakt beaktas.Om det sammanlagda värdet av delkontrakten uppgår till minst det tröskelvärde som anges i artikel 6 ska detta direktiv tillämpas på tilldelningen av varje delkontrakt.En upphandlande myndighet får emellertid avstå från att tillämpa detta på delkontrakt vars uppskattade värde exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro när det gäller tjänster och 1 miljon euro när det gäller byggnader, om det sammanlagda värdet av dessa delkontrakt inte överstiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.

b) Om en planerad anskaffning av likartade varor kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt ska det uppskattade värdet av samtliga delkontrakt beaktas vid tillämpningen av artikel 6 a och 6 b.

Om det sammanlagda värdet av delkontrakten uppgår till minst det tröskelvärde som anges i artikel 6 ska detta direktiv tillämpas på tilldelningen av varje delkontrakt.

En upphandlande myndighet får emellertid avstå från att tillämpa detta på delkontrakt vars uppskattade värde exklusive mervärdesskatt understiger 80 000 euro, om det sammanlagda värdet av dessa delkontrakt inte överstiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.

6. För offentliga varukontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp av varor ska det värde som ska tas till utgångspunkt för beräkning av kontraktets uppskattade värde,

a) om de offentliga kontrakten har en bestämd löptid om högst tio år, vara kontraktets totala uppskattade värde under löptiden eller, om kontraktens löptid överstiger tio år, kontraktets totala värde, inklusive det uppskattade restvärdet,

b) för offentliga kontrakt på obestämd tid eller kontrakt som inte kan tidsbestämmas, vara månadskostnaden multiplicerad med 120.

7. I fråga om offentliga varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som avses förnyas inom en viss angiven period, ska beräkningen av det uppskattade värdet av kontraktet grunda sig på

a) antingen det faktiska totala värdet för en serie liknande kontrakt som slutits under de föregående 10 åren, om möjligt jämkat med hänsyn till eventuella ändringar i kvantitet eller värde under loppet av de 10 år som följer efter det första kontraktet,

b) eller det uppskattade totala värdet av en följd av kontrakt som slutits under loppet av de 10 år som följer efter den första leveransen alternativt under löptiden om denna är längre än tio år.

Metoden för beräkningen av det uppskattade värdet av ett offentligt kontrakt får inte väljas i syfte att kringgå tillämpningen av detta direktiv.

8. För offentliga tjänstekontrakt ska följande värde tas som utgångspunkt för att beräkna det uppskattade värdet av kontraktet:

a) För följande specifika tjänster:

i) Försäkringstjänster: den premie som ska betalas och andra former av ersättning.

ii) Banktjänster och andra finansiella tjänster: arvoden, provisioner, ränta och andra former av ersättning.

iii) Kontrakt som avser projektering: arvoden, provision som ska betalas och andra former av ersättning.

b) För tjänstekontrakt som inte innehåller något totalpris:

i) Om kontrakten har en bestämd löptid om högst 120 månader: kontraktens uppskattade totala värde under hela löptiden,

ii) Om kontraktet löper på obestämd tid eller om kontraktets löptid överstiger 120 månader: månadsvärdet multiplicerat med 120.

9. För ramavtal är det värde som ska beaktas det högsta uppskattade värdet, exklusive mervärdesskatt, av samtliga planerade kontrakt under avtalets hela löptid.

AVSNITT 2

Kontrakt som ska undantas

Artikel 8

Kontrakt som tilldelas i enlighet med internationella regler

Detta direktiv ska inte tillämpas på offentliga kontrakt som omfattas av andra förfaranderegler och som tilldelas

a) i enlighet med ett internationellt avtal som i överensstämmelse med fördraget ingåtts mellan en medlemsstat och ett eller flera tredje länder och som omfattar varor eller byggentreprenader avsedda att utnyttjas i samband med att signatärstaterna gemensamt uppför eller driver en anläggning, eller tjänster avsedda att utnyttjas i samband med att signatärstaterna gemensamt genomför eller driver ett projekt. Alla avtal ska lämnas till kommissionen som med den berörda medlemsstatens eller de berörda medlemsstaternas medgivande kan rådfråga den rådgivande kommitté för offentlig upphandling som avses i artikel 41, eller

b) i enlighet med en internationell organisations särskilda förfarande.

Artikel 9

Särskilda undantag

Detta direktiv ska inte tillämpas på följande offentliga kontrakt:

a) Tjänstekontrakt som avser förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter till sådan egendom.

b) Kontrakt som tilldelas i ett tredje land, med lokala ekonomiska aktörer, för insats av militära styrkor, ledning av och stöd till militära operationer som genomförs utanför Europeiska unionens territorium.

KAPITEL III

Särskilda regler om förfrågningsunderlag (anbudsspecifikationer) och kontraktshandlingar

Artikel 10

Tekniska specifikationer

1. Tekniska specifikationer enligt definitionen i punkt 1 i bilaga II ska ingå i kontraktshandlingarna, såsom meddelanden om upphandling, förfrågningsunderlag (allmänna specifikationer) eller kompletterande handlingar.

När en offentlig upphandling omfattar känsliga tekniska specifikationer som endast kan meddelas anbudsgivaren behöver dessa inte anges i meddelandet om upphandling, förfrågningsunderlaget eller de kompletterande handlingarna i den mån det inte är nödvändigt att känna till dessa specifikationer för utarbetandet av anbuden.

Dessa tekniska specifikationer ska i så fall noteras i det protokoll som avses i artikel 28 innan förfrågningsunderlaget sänds till de anbudssökande.

Denna typ av tekniska specifikationer får endast gälla preciseringar eller tydliggöranden av anbudet utan några väsentliga tekniska eller finansiella konsekvenser för föremålet för upphandlingen.

Efter det att den upphandlande myndigheten har tilldelat kontraktet med tillämpning av tilldelningskriterierna ska den meddela den utvalde anbudsgivaren de känsliga tekniska specifikationer som inte preciserats i meddelandet om upphandling, förfrågningsunderlaget eller de kompletterande handlingarna så att den utvalde anbudsgivaren i motsvarande mån anpassar sitt anbud.

2. De tekniska specifikationerna ska tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens.

3. De tekniska specifikationerna ska vara utformade på något av följande sätt:

a) Genom en hänvisning till de tekniska specifikationer som definieras i bilaga II och, i prioritetsordning, till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, till europeiska tekniska godkännanden, till gemensamma tekniska specifikationer, till internationella standarder, till andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning, eller genom hänvisning till standarder på "försvarsområdet" såsom de definieras i punkt 3 i bilaga II. Varje sådan hänvisning ska följas av orden "eller likvärdigt".

b) I form av prestanda eller funktionskrav, varvid miljöegenskaper kan ingå. Sådana parametrar måste dock vara så specifika att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd uppfattning om föremålet för upphandlingen och den upphandlande myndigheten kan genomföra upphandlingen.

c) I form av prestanda eller funktionskrav enligt led b och, för att påvisa att dessa prestanda eller funktionskrav antas vara uppfyllda, med en hänvisning till specifikationerna i led a.

d) Med en hänvisning till specifikationerna i led a i fråga om vissa egenskaper och med en hänvisning till de prestanda eller funktionskrav som anges i led b i fråga om andra egenskaper.

I den mån de tekniska specifikationerna är förenliga med gemenskapsrätten förhindrar inte det första stycket tillämpningen av obligatoriska nationella tekniska bestämmelser eller tekniska krav som medlemsstaterna, enligt internationella avtal, måste uppfylla för att garantera den samverkansförmåga som krävs i dessa avtal.

4. Om en upphandlande myndighet väljer att hänvisa till specifikationer enligt punkt 3 a, får den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationer som den har hänvisat till, då anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten anser vara tillfredsställande i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt den angivna tekniska specifikationen.

Ett lämpligt sätt kan till exempel innebära teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

5. Om en upphandlande myndighet väljer att i enlighet med punkt 3 ange prestanda eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud i fråga om byggentreprenader, varor eller tjänster som överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan, om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav som den har fastställt.

Det åligger anbudsgivaren att på ett lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten anser vara tillfredsställande i sitt anbud visa att den standardenliga byggentreprenaden, varan eller tjänsten uppfyller den upphandlande myndighetens prestanda- eller funktionskrav.

Ett lämpligt sätt kan till exempel innebära teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

6. Om en upphandlande myndighet föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda eller funktionskrav enligt punkt 3 b får den använda detaljerade specifikationer, eller vid behov delar av dessa, såsom de fastställts för europeiska miljömärken, (multi)nationella miljömärken eller andra miljömärken, under förutsättning att

- de är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som är föremål för upphandling,

- kraven för märket har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön,

- miljömärkena har antagits genom ett förfarande i vilket samtliga berörda parter, t.ex. statliga organ, konsumenter, tillverkare, distributörer och miljöorganisationer, får delta,

- miljömärkena är tillgängliga för samtliga berörda parter.

Den upphandlande myndigheten får ange att de varor eller tjänster som är försedda med miljömärke antas uppfylla de tekniska specifikationer som fastställs i förfrågningsunderlaget (de allmänna specifikationerna). Den ska godkänna all annan lämplig dokumentation, t.ex. teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

7. I denna artikel avses med erkända organ provnings- och kalibreringslaboratorier samt organ för inspektion och certifiering som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.

Upphandlande myndigheter ska godta intyg från erkända organ i andra medlemsstater.

8. Om det inte motiveras av föremålet för upphandlingen, får tekniska specifikationer inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningsförfarande, ej heller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om det får till följd att vissa företag eller produkter gynnas eller att andra inte kan komma ifråga. Sådana uppgifter eller hänvisningar ska i undantagsfall vara tillåtna om en tillräckligt tydlig och begriplig beskrivning av kontraktsföremålet inte är möjlig genom tillämpning av punkterna 3 och 4. Sådana uppgifter eller hänvisningar ska följas av orden "eller likvärdigt".

Artikel 11

Alternativa anbud

1. Om kriteriet för kontraktstilldelning är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får den upphandlande myndigheten tillåta anbudsgivare att lägga fram alternativa anbud.

2 En upphandlande myndighet ska i meddelandet om upphandling ange huruvida den godkänner alternativa anbud eller inte. Om detta inte anges är alternativa anbud inte tillåtna.

3. En upphandlande myndighet som tillåter alternativa anbud ska i förfrågningsunderlaget ange vilka minimikrav som gäller för alternativa anbud och eventuella särskilda villkor som gäller för redovisningen av anbuden.

En upphandlande myndighet ska endast beakta de alternativa anbud som uppfyller de ställda minimikraven.

4. Vid offentlig upphandling av varor och tjänster får en upphandlande myndighet som har tillåtit alternativa anbud inte förkasta ett alternativt anbud enbart på grund av att anbudet, om det antas, skulle bli antingen ett tjänstekontrakt och inte ett offentligt varukontrakt, eller ett varukontrakt och inte ett offentligt tjänstekontrakt.

Artikel 12

Underentreprenad

I förfrågningsunderlaget får en upphandlande myndighet begära eller kan åläggas av en medlemsstat att begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på tredje part samt vilka underleverantörer som föreslås.

Informationen berör inte frågan om den huvudsakliga ekonomiska aktörens ansvar.

Artikel 13

Villkor för fullgörande av kontraktet

En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur kontraktet ska fullgöras under förutsättning att de är förenliga med gemenskapsrätten samt att de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Dessa krav kan bland annat avse att säkerställa säkerheten för känslig information och den försörjningstrygghet som den upphandlande myndigheten kräver eller omfatta social hänsyn eller miljöhänsyn.

Artikel 14

Informationssäkerhet

När det gäller offentliga kontrakt som inbegriper, kräver eller innehåller känslig information ska den upphandlande myndigheten i förfrågningsformuläret precisera alla de åtgärder och krav som är nödvändiga för att garantera säkerheten för denna information på den nivå som krävs.

I detta syfte får den upphandlande myndigheten kräva av anbudsgivaren att dennes anbud särskilt innehåller följande:

a) Bevis för att de underleverantörer som redan valts ut besitter de kvalifikationer som krävs för att skydda sekretessen för den känsliga information som de har tillgång till eller som de fått i uppdrag att ta fram inom ramen för sin underleverantörsverksamhet.

b) En utfästelse att förete samma bevis i fråga om nya underleverantörer som man planerar att anlita för genomförandet av kontraktet.

c) En utfästelse att bibehålla sekretessen för all känslig information under hela perioden för genomförandet av kontraktet samt efter det att kontraktet upphävts eller löpt ut.

Artikel 15

Försörjningstrygghet:

Den upphandlande myndigheten kan precisera de krav som ska göra det möjligt att garantera försörjningstrygghet förutsatt att kraven är förenliga med gemenskapsrätten.

I detta syfte får den upphandlande myndigheten kräva av anbudsgivaren att dennes anbud särskilt innehåller följande:

a) Bestyrkande av att anbudsgivaren har förmåga att uppfylla sina skyldigheter i fråga om export, överföring och transitering av varor i samband med kontraktet, inbegripet ett åtagande av den eller de berörda medlemsstaterna.

b) Bestyrkande av att organisationen och lokaliseringen av försörjningskedjan gör det möjligt för anbudsgivaren att uppfylla de krav den upphandlande myndigheten anger i förfrågningsunderlaget beträffande försörjningstrygghet.

c) Åtagande att tillmötesgå den upphandlande myndighetens eventuellt ökade behov till följd av ett nödläge, en kris eller en väpnad konflikt.

d) Åtagande från de nationella myndigheternas sida att inte försvåra uppfyllandet av den upphandlande myndighetens eventuella ökade behov, vilka skulle kunna uppstå till följd av ett nödläge, en kris eller en väpnad konflikt.

e) Åtagande att garantera underhåll, modernisering och anpassningar av den utrustning som är föremål för upphandlingen.

f) Åtagande att i tid informera om varje förändring som uppstår i anbudsgivarens organisation eller industriella strategi som kan tänkas påverka anbudsgivarens skyldigheter gentemot den upphandlande myndigheten.

De fastställda kraven ska preciseras i förfrågningsunderlaget eller i kontraktshandlingarna.

Artikel 16

Skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning, miljöskydd, anställningsskydd och arbetsvillkor

1. En upphandlande myndighet får, eller kan av en medlemsstat åläggas att, i förfrågningsunderlaget ange hos vilket eller vilka organ en anbudssökande eller anbudsgivare kan få relevanta uppgifter om skyldigheter avseende de bestämmelser om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd och arbetsvillkor som gäller i den medlemsstat, region eller ort där tjänsterna eller entreprenaden ska utföras och som ska tillämpas på dessa entreprenader eller tjänster under fullgörandet av kontraktet.

2. En upphandlande myndighet som tillhandahåller den information som avses i punkt 1 ska kräva av anbudsgivarna att de bekräftar att de vid utformningen av sina anbud har tagit hänsyn till de skyldigheter avseende bestämmelser om arbetarskydd och arbetsvillkor som gäller på den plats där tjänsten eller entreprenaden ska utföras.

Första stycket ska inte påverka tillämpningen av artikel 38 om granskning av onormalt låga anbud.

KAPITEL IV

Förfaranden

Artikel 17

Tillämpliga förfaranden:

Vid offentlig upphandling ska en upphandlande myndighet tillämpa nationella förfaranden som anpassats i enlighet med detta direktiv.

De ska vid dessa offentliga upphandlingar tillämpa det selektiva förfarandet, det förhandlade förfarandet med offentliggörande av meddelande om upphandling eller, under de förhållanden som anges i artikel 19, konkurrenspräglad dialog.

I de särskilda fall och under de särskilda förhållanden som uttryckligen anges i artikel 20, får de upphandlande myndigheterna tillämpa det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av ett meddelande om upphandling.

Artikel 18

Förhandlat förfarande med meddelande om upphandling

1. I de förhandlade förfarandena med offentliggörande av upphandlingsmeddelande ska den upphandlande myndigheten förhandla med anbudsgivarna om de anbud som de har lämnat för att anpassa anbuden till de krav som den upphandlande myndigheten har angivit i meddelandet om upphandling, förfrågningsunderlaget och de eventuella kompletterande handlingarna och för att få fram det bästa anbudet i enlighet med artikel 37.

2. Den upphandlande myndigheten ska under förhandlingarna garantera lika behandling av samtliga anbudsgivare. Den ska i synnerhet inte särbehandla någon genom att lämna ut information som kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande till andra.

3. Den upphandlande myndigheten får föreskriva att det förhandlade förfarandet ska äga rum i successiva steg för att minska det antal anbud som det ska förhandlas om genom tillämpning av de tilldelningskriterier som anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Det ska anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget om denna möjlighet kommer att utnyttjas.

Artikel 19

Konkurrenspräglad dialog

1. Vid särskilt komplicerade kontrakt får den upphandlande myndigheten, om den anser att användningen av selektivt eller förhandlat förfarande med offentliggörande av meddelande om upphandling inte medger tilldelning av kontrakt, använda en konkurrenspräglad dialog enligt denna artikel.

Tilldelning av offentliga kontrakt ska ske enbart på grundval av tilldelningskriteriet "ekonomiskt mest fördelaktigt anbud".

2. Den upphandlande myndigheten ska offentliggöra ett meddelande om upphandling där den anger sina behov och krav och definierar dessa i meddelandet och/eller i ett beskrivande dokument.

3. Den upphandlande myndigheten ska inleda en dialog med de anbudssökande som valts ut enligt bestämmelserna i artiklarna 29-36, där dialogens syfte ska vara att identifiera och definiera hur dess behov bäst ska kunna tillgodoses. Under denna dialog får den upphandlande myndigheten diskutera alla aspekter av kontraktet med de utvalda anbudssökandena.

Den upphandlande myndigheten ska under dialogen garantera lika behandling av samtliga anbudsgivare. Den ska i synnerhet inte särbehandla någon genom att lämna ut information som kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande till andra.

Den upphandlande myndigheten får inte röja för de övriga deltagarna vilka lösningar en deltagare har föreslagit eller annan konfidentiell information som någon deltagare har lämnat utan dennes samtycke.

4. Den upphandlande myndigheten får föreskriva att förfarandet ska äga rum i successiva steg för att minska det antal lösningar som ska diskuteras under dialogen, på grundval av de tilldelningskriterier som anges i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet. Det ska anges i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet att denna möjlighet kan utnyttjas.

5. Den upphandlande myndigheten ska fortsätta denna dialog tills den kan identifiera lösningar som tillgodoser dess behov, vid behov efter att ha jämfört dessa lösningar.

6. Efter att ha förklarat dialogen avslutad och efter att ha informerat deltagarna om detta ska den upphandlande myndigheten uppmana dem att lämna sitt slutgiltiga anbud på grundval av den eller de lösningar som lagts fram och specificerats under dialogen. Dessa anbud ska innehålla alla de faktorer och villkor som är nödvändiga för att genomföra projektet.

På begäran av den upphandlande myndigheten får dessa anbud klarläggas, preciseras och finjusteras. Sådana klarlägganden, preciseringar, finjusteringar eller kompletteringar får dock inte leda till att grundläggande delar av anbudet eller inbjudan att lämna anbud ändras, eftersom en sådan ändring riskerar att snedvrida konkurrensen eller ha en diskriminerande effekt.

7. Den upphandlande myndigheten ska bedöma de inkomna anbuden på grundval av de i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet fastställda tilldelningskriterierna och välja det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga enligt artikel 37.

På den upphandlande myndighetens begäran kan den anbudsgivare vars anbud har konstaterats vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anmodas att klargöra vissa aspekter i anbudet eller att bekräfta åtaganden som anges i detta, under förutsättning att det inte leder till ändring av väsentliga delar av anbudet eller inbjudan att lämna anbud, snedvridning av konkurrensen eller diskriminering.

8. Den upphandlande myndigheten får besluta om priser och betalning till deltagarna i dialogen.

Artikel 20

Fall som motiverar användning av det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelande om upphandling

1. En upphandlande myndighet får vid offentlig upphandling tillämpa det förhandlade förfarandet utan att dessförinnan ha offentliggjort något meddelande om upphandling i de fall som anges i punkterna 2–6.

Bestämmelsen i första stycket gäller också när dessa kontrakt ingåtts inom ramen för samarbetsavtal mellan en eller flera medlemsstater.

2. För offentliga byggentreprenads-, varu- och tjänstekontrakt får det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling tillämpas i följande fall:

a) Om det på grund av synnerlig brådska till följd av en krissituation eller väpnad konflikt är omöjligt att iaktta de tidsfrister som gäller vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med offentliggörande av meddelande om upphandling.

b) Om kontraktet, av tekniska skäl eller med hänsyn till skydd av ensamrätt, endast kan tilldelas en bestämd ekonomisk aktör.

3. Om det rör sig om offentliga varu- och tjänstekontrakt får det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande av meddelande om upphandling tillämpas för forsknings- och utvecklingstjänster samt för produkter som endast framställs för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål, med undantag av tillverkning i en omfattning som syftar till att göra produkten lönsam eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader.

4. För offentliga varukontrakt får det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling tillämpas på följande leveranser och varor:

a) Kompletterande leveranser från den ursprunglige leverantören, dvs. leveranser som antingen syftar till att ersätta förbrukningsmaterial eller uttjänt materiel, eller till att bygga ut installationer som redan finns, i de fall då ett byte av leverantör skulle tvinga den upphandlande myndigheten att anskaffa materiel med andra tekniska egenskaper med åtföljande driftsinkompatibilitet eller oproportionerliga svårigheter vid användning och underhåll.Löptiden för sådana kontrakt, liksom för återkommande kontrakt, får som regel inte överstiga fem år.

b) Leveranser av vapen, ammunition och/eller krigsmateriel från en medlemsstats regering till en annan medlemsstats regering.

5. För offentliga byggentreprenads-, och tjänstekontrakt får det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling tillämpas på kompletterande byggentreprenader eller tjänster som varken ingår i det ursprungliga projektet eller det ursprungliga kontraktet, men som genom oförutsedda omständigheter har blivit nödvändiga för att de byggentreprenader eller tjänster som beskrivs i kontraktet ska kunna utföras, förutsatt att kontraktet tilldelas den ekonomiska aktör som utför dessa byggentreprenader eller tjänster:

i) om de kompletterande byggentreprenaderna eller tjänsterna av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas från det ursprungliga kontraktet utan stora olägenheter för den upphandlande myndigheten,

eller

ii) om byggentreprenaderna eller tjänsterna, även om de kan avskiljas från det ursprungliga kontraktet, är absolut nödvändiga för att kontraktet ska kunna fullföljas.

.Det sammanlagda värdet av kontrakt som avser kompletterande byggentreprenader eller tjänster får dock inte överstiga 50 % av det ursprungliga kontraktets värde.

6. Det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande av meddelande om upphandling får tillämpas om det rör sig om nya byggentreprenader eller tjänster som är en upprepning av liknande byggentreprenader eller tjänster som av samma upphandlande myndighet tilldelats samma ekonomiska aktör i ett ursprungligt kontrakt, under förutsättning att de nya byggentreprenaderna eller tjänsterna är i överensstämmelse med ett grundläggande projekt, för vilket ett ursprungligt kontrakt tilldelats genom selektivt förfarande, förhandlat förfarande med offentliggörande av meddelande om upphandling eller konkurrenspräglad dialog.Så snart som det första projektet blir föremål för upphandling ska den upphandlande myndigheten ange att detta förfaringssätt kan bli aktuellt och i beräkningen ta med det sammanlagda beräknade värdet för kommande byggentreprenader eller tjänster vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 6.Detta förfaringssätt får bara användas under fem år efter det att det ursprungliga kontraktet slöts.

Artikel 21

Ramavtal

1. Medlemsstaterna får tillåta de upphandlande myndigheterna att sluta ramavtal.

2. En upphandlande myndighet som ämnar sluta ett ramavtal ska följa de förfarandebestämmelser som anges i detta direktiv i alla faser fram till tilldelningen av kontrakt som grundar sig på detta ramavtal. Valet av parter i ramavtalet ska ske med tillämpning av de tilldelningsgrunder som anges i artikel 37.

Kontrakt som bygger på ett ramavtal ska tilldelas i enlighet med de förfaranden som avses i punkterna 3 och 4. Dessa förfaranden får bara tillämpas mellan de upphandlande myndigheterna och de ekonomiska aktörer som från början är parter i ramavtalet.

Vid tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal får parterna inte i något fall väsentligen ändra villkoren i detta ramavtal, bland annat i det fall som avses i punkt 3.

Ett ramavtal får inte löpa längre än fyra år, utom i vederbörligen styrkta undantagsfall, särskilt genom föremålet för ramavtalet.

En upphandlande myndighet får inte använda ramavtal på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.

3. Om ett ramavtal sluts med en enda ekonomisk aktör, ska kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet.

Vid tilldelningen av sådana kontrakt får den upphandlande myndigheten skriftligen samråda med den ekonomiska aktör som är part i ramavtalet och vid behov anmoda denne att komplettera sitt anbud.

4. Om ett ramavtal sluts med flera ekonomiska aktörer ska dessa vara minst tre till antalet, om det finns ett tillräckligt antal ekonomiska aktörer som uppfyller urvalskriterierna och/eller godtagbara anbud som uppfyller tilldelningskriterierna.

Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal som ingåtts med flera ekonomiska aktörer kan ske antingen genom tillämpning av villkoren i ramavtalen utan förnyad inbjudan att lämna anbud, eller om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet, efter det att parterna blivit föremål för förnyad inbjudan att lämna anbud på grundval av samma villkor, som, om det är nödvändigt ska preciseras, och, vid behov, andra villkor som anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.

I detta andra fall ska följande förfarande tillämpas:

a) För varje kontrakt som ska tilldelas ska den upphandlande myndigheten skriftligen samråda med de ekonomiska aktörer som är i stånd att genomföra kontraktet.

b) Den upphandlande myndigheten ska fastställa en tidsfrist som är tillräcklig för att lämna in anbud beträffande varje särskilt kontrakt, med hänsynstagande till faktorer som hur komplext kontraktsföremålet är och den tid som behövs för att översända anbuden.

c) Anbuden ska lämnas skriftligen och innehållet i dem ska vara hemligt tills den angivna svarstiden har löpt ut.

d) Den upphandlande myndigheten ska tilldela varje enskilt kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.

KAPITEL V

Regler för offentliggörande och överblickbarhet

AVSNITT 1

Offentliggörande av meddelanden

Artikel 22

Meddelanden

1. Den upphandlande myndigheten ska i ett förhandsmeddelande som offentliggörs av kommissionen eller av myndigheten själv på sin "upphandlarprofil" som avses i punkt 2 b i bilaga IV, informera om följande:

a) När det gäller varor: Det beräknade totala värdet av de kontrakt eller ramavtal per varuområde som den avser att tilldela under de närmaste 12 månaderna, om det beräknade totala värdet enligt artiklarna 6 och 7 uppgår till minst 750 000 euro.

Varuområdet ska fastställas av den upphandlande myndigheten genom en hänvisning till CPV-nomenklaturen.

b) När det gäller tjänster: Det beräknade totala värdet av de kontrakt eller ramavtal i varje enskild tjänstekategori enligt bilaga I A som den upphandlande myndigheten avser att tilldela under de kommande 12 månaderna, om det totala beräknade värdet enligt artiklarna 6 och 7 uppgår till minst 750 000 euro.

c) När det gäller byggentreprenad: Väsentliga karakteristika för de kontrakt eller ramavtal som den upphandlande myndigheten avser att tilldela, om det uppskattade värdet är minst lika med tröskelvärdet enligt artikel 6, varvid artikel 7 ska beaktas.

Meddelandena enligt a och b ska snarast möjligt efter varje budgetårs början översändas till kommissionen eller offentliggöras på myndighetens upphandlarprofil.

Meddelandet enligt c ska snarast möjligt efter det att ett beslut fattats om tillstånd för den planering som gäller de byggentreprenadkontrakt eller ramavtal som den upphandlande myndigheten avser att tilldela översändas till kommissionen eller offentliggöras på upphandlarprofilen.

En upphandlande myndighet som offentliggör ett förhandsmeddelande på sin upphandlarprofil ska på elektronisk väg, i det format och enligt de detaljerade förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga IV, till kommissionen översända ett meddelande om offentliggörande av ett förhandsmeddelande om upphandlarprofil.

Denna punkt gäller inte för förhandlade förfaranden utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling.

2. En upphandlande myndighet som avser att tilldela ett offentligt upphandlingskontrakt eller ingå ett ramavtal genom ett selektivt eller förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling eller en konkurrenspräglad dialog, ska informera om detta genom ett meddelande om upphandling.

3. En upphandlande myndighet får offentliggöra meddelanden om offentlig upphandling, enligt artikel 23, även om något sådant offentliggörande inte krävs enligt detta direktiv.

4. En upphandlande myndighet som har tilldelat ett offentligt kontrakt eller ingått ett ramavtal ska skicka ett meddelande om upphandlingsresultatet senast 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingåtts.

När det gäller ramavtal som ingåtts i enlighet med artikel 21 behöver den upphandlande myndigheten inte skicka något meddelande om resultatet av tilldelningen av varje kontrakt som grundar sig på ramavtalet.

Viss information om tilldelning av kontrakt eller ingående av ett ramavtal behöver inte offentliggöras, om detta skulle hindra tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, skada offentliga eller privata ekonomiska aktörers berättigade kommersiella intressen eller motverka en sund konkurrens dem emellan.

Artikel 23

Utformning och offentliggörande av meddelanden

1. Meddelandena ska innehålla de upplysningar som anges i bilaga III och i förekommande fall varje annan upplysning som den upphandlande myndigheten anser vara till nytta, i samma format som de standardformulär som antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 41.2.

2. De meddelanden som den upphandlande myndigheten ska sända till kommissionen ska överföras antingen på elektronisk väg i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga IV, eller på annat sätt. Vid ett påskyndat förfarande enligt artikel 24.4 ska meddelandena sändas antingen per telefax eller på elektronisk väg i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga IV.

Meddelandena ska offentliggöras enligt de tekniska krav för offentliggörandet som anges i punkt 1 a och 1 b i bilaga IV.

3. Meddelanden som utarbetas och skickas på elektronisk väg i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga IV ska offentliggöras senast fem arbetsdagar efter det att de avsänts.

Meddelanden som inte översänds med hjälp av elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga IV ska offentliggöras senast 12 dagar efter det att de avsänts eller, vid påskyndat förfarande enligt artikel 24.4, senast fem dagar efter det att de avsänts.

4. Meddelanden om upphandling ska offentliggöras i sin helhet på ett av Europeiska gemenskapens officiella språk som den upphandlande myndigheten väljer, varvid endast den text som offentliggörs i denna ursprungliga språkversion ska gälla. Ett sammandrag av de väsentliga delarna i varje meddelande ska offentliggöras på de andra officiella språken.

Kostnaderna för kommissionens offentliggörande av meddelanden ska belasta gemenskapen.

5. Meddelandena och deras innehåll får inte offentliggöras på nationell nivå före den dag då de skickas till kommissionen.

Meddelanden som offentliggörs på nationell nivå får inte innehålla någon annan information än den som skickats till kommissionen och ska innehålla en uppgift om vilken dag meddelandet skickats till kommissionen.

6. Om meddelandena inte skickas med hjälp av elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga IV får de innehålla högst ca 650 ord.

7. Den upphandlande myndigheten måste kunna bevisa vilken dag ett meddelande har avsänts.

8. Kommissionen ska till den upphandlande myndigheten lämna en bekräftelse på offentliggörandet av den översända informationen och ange datum för offentliggörandet. Denna bekräftelse ska tjäna som bevis för offentliggörandet.

AVSNITT 2

Tidsfrister

Artikel 24

Tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbud

1. När en upphandlande myndighet fastställer tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbudsinlämning ska den särskilt ta hänsyn till hur komplex upphandlingen är och hur lång tid som behövs för att utarbeta anbuden, utan att detta påverkar de minimitidsfrister som fastställs i denna artikel.

2. Vid selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling och vid konkurrenspräglad dialog ska ansökningsfristen vara minst 37 dagar från den dag då meddelandet om upphandling avsändes.

Vid selektiva förfaranden ska fristen för mottagande av anbud vara minst 40 dagar från och med den dag då inbjudan avsänds.

3. Om meddelandena utarbetas och skickas med elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga IV, får de frister för mottagande av en anbudsansökan om att deltaga i anbudsgivning som anges i punkt 2 första stycket förkortas med 7 dagar.

4. Om det, vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling, på grund av tidsbrist inte är möjligt att tillämpa de minimitidsfrister som anges i denna artikel, får en upphandlande myndighet fastställa

- en frist för mottagande av anbudsansökan på minst 15 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling avsändes och på minst 10 dagar om meddelandet skickades med elektroniska medel i det format och på de villkor för överföring som anges i punkt 3 i bilaga IV, och

- vid selektivt förfarande, en frist för att motta anbud på minst 10 dagar från och med dagen för inbjudan att lämna anbud.

AVSNITT 3

Innehållet i informationen och sättet för överföring av denna

Artikel 25

Uppmaning till anbudsingivning, kallelse till förhandlingar eller till att delta i dialog

1. Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående upphandlingsmeddelande och vid en konkurrenspräglad dialog ska en upphandlande myndighet samtidigt och skriftligt bjuda in alla utvalda anbudssökande.

2. Inbjudan till anbudssökande ska åtföljas av ett exemplar av förfrågningsunderlaget eller det beskrivande dokumentet och samtliga kompletterande handlingar.

3. Om någon annan enhet än den ansvariga upphandlande myndigheten har tillgång till förfrågningsunderlaget och/eller de kompletterande handlingarna, ska adressen till den enhet från vilken förfrågningsunderlaget och handlingarna kan begäras anges i inbjudan, liksom i förekommande fall fristen för en sådan begäran samt belopp och villkor för erläggande av avgift för att erhålla dessa handlingar. De behöriga enheterna ska skicka dessa handlingar till de ekonomiska aktörerna så snart som möjligt efter det att de har mottagit begäran.

4. Den upphandlande myndigheten eller behöriga enheten ska lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterande handlingarna senast 6 dagar före den tidpunkt då mottagande av anbud senast kan ske, förutsatt att sådana upplysningar begärs i god tid. Vid påskyndat förhandlat förfarande ska denna tidsfrist vara 4 dagar.

5. En inbjudan ska förutom de inslag som föreskrivs i punkterna 2, 3 och 4 innehålla minst följande:

a) En hänvisning till det offentliggjorda meddelandet om upphandling.

b) Sista dag för mottagande av anbud samt uppgift om adress dit anbuden ska skickas och om det eller de språk som anbuden ska skrivas på.

c) Vid konkurrenspräglad dialog, uppgift om vilken dag och på vilken adress som samrådet ska börja och om vilket eller vilka språk som ska användas.

d) Uppgift om vilka handlingar som eventuellt ska lämnas in, antingen till stöd för de kontrollerbara uppgifter som anbudssökanden har lämnat i enlighet med artikel 29 eller för att komplettera de upplysningar som anges i den artikeln och på de villkor som anges i artiklarna 32 och 33.

e) Viktningen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller, i förekommande fall, prioritetsordningen för de kriterier som tillämpas för att definiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, om den inte anges i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller i det beskrivande dokumentet.

Artikel 26

Information till anbudssökande och anbudsgivare

1. En upphandlande myndighet ska snarast underrätta de anbudssökande och anbudsgivarna om de beslut som fattas om tilldelningen av ett kontrakt eller slutandet av ett ramavtal, inklusive skälen till att den har beslutat att inte sluta ett ramavtal eller tilldela ett kontrakt för vilket det har utgått inbjudan att lämna anbud eller att börja om förfarandet. Denna information ska på begäran riktad till den upphandlande myndigheten lämnas skriftligt.

2. På skriftlig begäran av berörd part ska den upphandlande myndigheten, om inte annat följer av punkt 3, snarast möjligt, och senast femton dagar efter det att en skriftlig begäran har mottagits, underrätta

a) varje anbudssökande vars ansökan avslagits om skälen till att ansökan inte har godtagits,

b) varje anbudsgivare vars anbud förkastats om skälen till att anbudet inte har godtagits, bl.a., i de fall som avses i artikel 10.4 och 10.5, skälen till sitt beslut om att likvärdighet inte föreligger eller sitt beslut att byggentreprenaden, varorna eller tjänsterna inte uppfyller kraven i fråga om prestanda eller funktion,

c) varje anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet.

3. En upphandlande myndighet får emellertid besluta att inte lämna ut viss information som rör kontraktstilldelning eller ingående av ramavtal och som anges i första stycket, om detta skulle hindra tillämpning av lagen, strida mot allmänintresset, skada berättigade kommersiella intressen för offentliga eller privata ekonomiska aktörer eller motverka en sund konkurrens dem mellan.

AVSNITT 4

Meddelanden

Artikel 27

Regler för kommunikation

1. All kommunikation och allt informationsutbyte som avses i denna avdelning får efter den upphandlande myndighetens eget val ske per post, fax eller elektroniska medel i enlighet med punkterna 4 och 5, per telefon i de fall och enligt de villkor som anges i punkt 6, eller genom en kombination av dessa medel.

2. De valda kommunikationsmedlen måste vara allmänt tillgängliga och således inte begränsa de ekonomiska aktörernas tillträde till anbudsförfarandet.

3. Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna ska ske på ett sådant sätt att alla uppgifter och den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningarna bevaras och den upphandlande myndigheten inte tar del av innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän fristen för att lämna anbud har löpt ut.

4. De verktyg som ska användas för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, ska vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och kompatibla med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används.

5. Följande regler ska gälla för anordningar för elektronisk överföring och mottagning av anbud och anordningar för elektronisk mottagning av anbudsansökningar:

a) Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar, inbegripet kryptering, ska finnas tillgänglig för alla berörda parter. Dessutom ska anordningar för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar uppfylla kraven i bilaga VI.

b) Medlemsstaterna får, i överensstämmelse med artikel 5 i direktiv 1999/93/EG, kräva att elektroniska anbud är försedda med en avancerad elektronisk signatur i enlighet med punkt 1 i den artikeln.

c) Medlemsstaterna får införa eller behålla frivilliga ackrediteringssystem i syfte att förbättra nivån på certifieringstjänsterna för dessa anordningar.

d) Anbudsgivare och anbudssökande ska åta sig att lämna in de handlingar, certifikat och försäkringar som avses i artiklarna 30-35, om dessa inte är tillgängliga i elektronisk form, innan den fastställda tidsfristen för inlämning av anbud eller anbudsansökningar har löpt ut.

6. Följande regler ska gälla för överföring av anbudsansökningar:

a) En anbudsansökan avseende ett offentligt upphandlingsförfarande får göras skriftligen eller per telefon.

b) Om en anbudsansökan görs per telefon, ska en skriftlig bekräftelse skickas före utgången av tidsfristen för dess mottagande.

c) En upphandlande myndighet får kräva att en anbudsansökan som görs per fax ska bekräftas per post eller elektroniska medel, om detta är nödvändigt för juridiskt bindande bevis. Ett sådant krav ska anges av den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling liksom tidsfristen för bekräftelse per post eller elektroniska medel.

AVSNITT 5

Protokoll

Artikel 28

Protokollens innehåll

1. För varje offentligt upphandlingskontrakt och varje ramavtal ska den upphandlande myndigheten upprätta en skriftlig rapport, som minst ska innehålla följande:

a) Den upphandlande myndighetens namn och adress, föremålet för och värdet av kontraktet eller ramavtalet.

b) Det valda upphandlingsförfarandet.

c) Vid förhandlade förfaranden utan föregående offentliggörande av meddelande om upphandling, de omständigheter som avses i artikel 20 som motiverar valet av förfarande.

d) I förekommande fall de skäl som motiverar ett ramavtal med en löptid på mer än fem år.

e) I förekommande fall, de känsliga tekniska specifikationer som endast kan meddelas anbudsgivaren samt de skäl som motiverar denna begränsning.

f) Namnen på de utvalda anbudssökandena och skälen till att de valts.

g) Namnen på de ej godtagna anbudssökandena och skälen till att de inte godtagits.

h) Skälen till att anbud som befunnits onormalt låga har förkastats.

i) Namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet, skälen till att hans anbud valts och, om det är känt, uppgift om hur stor del av kontraktet eller ramavtalet som den utvalda anbudsgivaren avser att lägga ut på tredje part.

j) I förekommande fall, skälen till att den upphandlande myndigheten har beslutat att inte tilldela något kontrakt eller ramavtal.

2. Den upphandlande myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att dokumentera genomförandet av tilldelningsförfaranden som sker med hjälp av elektroniska medel.

3. Protokollet eller huvuddragen i detta ska tillställas kommissionen, om den begär det.

KAPITEL VI

Upphandlingsförfarandets gång

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 29

Kontroll av anbudssökandes lämplighet och val av deltagare samt tilldelning av kontrakt

1. Kontrakt ska tilldelas på grundval av kriterierna i artiklarna 37 och 38 och med beaktande av artikel 11, efter det att lämpligheten hos de ekonomiska aktörer som inte har uteslutits enligt artiklarna 30 och 31 har kontrollerats av den upphandlande myndigheten enligt de kriterier för ekonomisk och finansiell ställning samt yrkesmässig och teknisk kunskap eller kapacitet som avses i artiklarna 32-36 samt, i förekommande fall, de icke-diskriminerande regler och kriterier som avses i punkt 3.

2. Den upphandlande myndigheten får kräva miniminivåer för anbudssökandes kapacitet, enligt artiklarna 32 och 33.

Omfattningen av den information som åsyftas i artiklarna 32 och 33 samt miniminivåerna för den kapacitet som krävs för ett bestämt kontrakt ska ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta.

Dessa miniminivåer ska framgå av meddelandet om upphandling.

3. Vid selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden med offentliggörande av meddelande om upphandling och vid konkurrenspräglad dialog får den upphandlande myndigheten begränsa antalet lämpliga anbudssökande som den kommer att uppmana att inkomma med anbud eller kalla till dialog; detta lägsta antal får inte understiga tre.

Den upphandlande myndigheten ska i meddelandet om upphandling ange de objektiva och icke-diskriminerande kriterier eller regler som den kommer att tillämpa, det lägsta antalet anbudssökande som den kommer att inbjuda samt, i förekommande fall, det högsta antalet.

Under alla omständigheter ska antalet anbudssökande vara tillräckligt stort för att verklig konkurrens ska kunna garanteras.

En upphandlande myndighet ska inbjuda åtminstone så många anbudssökande som det lägsta antal som fastställts på förhand. Om antalet anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna och miniminivåerna är lägre än minimiantalet får den upphandlande myndigheten fortsätta förfarandet genom att inbjuda den eller de anbudssökande som har den erforderliga kapaciteten. Den upphandlande myndigheten får inte i förfarandet inbegripa andra ekonomiska aktörer som inte har begärt att få delta eller anbudssökande som inte har den erforderliga kapaciteten.

4. Om en upphandlande myndighet utnyttjar den möjlighet som anges i artiklarna 18.3 och 19.4 att begränsa antalet lösningar som ska diskuteras eller anbud som det ska förhandlas om, ska den göra denna begränsning på grundval av de tilldelningskriterier som den har angett i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller i det beskrivande dokumentet. I slutfasen måste antalet vara tillräckligt stort för att garantera verklig konkurrens, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lösningar eller lämpliga anbudssökande.

AVSNITT 2

Kvalitativa urvalskriterier

Artikel 30

Anbudssökandes personliga ställning

1. Om en upphandlande myndighet får kännedom om en lagakraftvunnen dom som har meddelats på en eller flera av följande grunder ska den utesluta denna anbudssökande eller anbudsgivare från deltagande i förfarandet för tilldelning av ett offentligt kontrakt.

a) Deltagande i en kriminell organisation enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/733/RIF[22].

b) Bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997[23] respektive artikel 3.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/742/RIF[24].

c) Bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[25].

d) Terroristbrott och brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artikel 1 respektive artikel 3 i rådets rambeslut om bekämpande av terrorism (2002/475/RIF)[26] eller anstiftan, medhjälp och försök i den mening som avses i artikel 4 i nämnda rambeslut.

e) Penningtvätt och finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 1 i rådets och Europaparlamentets direktiv 2005/60/EG[27].

Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt och i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen fastställa villkoren för tillämpning av denna punkt.

De får fastställa undantag från skyldigheten enligt första stycket, motiverat av tvingande allmänna intressen.

För tillämpningen av denna punkt ska den upphandlande myndigheten vid behov begära att anbudssökandena eller anbudsgivarna lämnar de handlingar som anges i punkt 3 och får, om den hyser tvivel beträffande anbudssökandens/anbudsgivarnas personliga ställning, vända sig till de behöriga myndigheterna för att få den information om dessa anbudssökandes eller anbudsgivares personliga ställning som den anser nödvändig. Om informationen rör en anbudssökande eller anbudsgivare som är etablerad i en annan stat än den upphandlande myndigheten, får den upphandlande myndigheten begära samarbete med de behöriga myndigheterna. I enlighet med den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där de anbudssökande eller anbudsgivarna är etablerade, gäller denna anmodan juridiska och/eller fysiska personer inklusive, vid behov, företagsledare eller varje annan person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller anbudsgivaren.

2. En ekonomisk aktör får uteslutas från deltagande i förfarandet för tilldelning av ett offentligt kontrakt om han

a) är i konkurs eller likvidation, har avbrutit sin näringsverksamhet, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått i ackordsuppgörelse med borgenärer, har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation, till följd av ett liknande förfarande enligt nationella lagar eller andra författningar,

b) är föremål för en ansökan om konkurs, tvångsförvaltning, likvidation, ackord med borgenärer eller för något annat liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

c) enligt lagakraftvunnen dom enligt de rättsliga bestämmelser som gäller i landet är dömd för brott mot yrkesetiken,

d) har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas av den upphandlande myndigheten, som, exempelvis, inte iakttagit sina skyldigheter i fråga om informationssäkerhet vid en tidigare offentlig upphandling,

e) inte har fullgjort sina skyldigheter avseende erläggande av sociala avgifter enligt de rättsliga bestämmelser som gäller i det land där han är etablerad eller i det land där den upphandlande myndigheten finns,

f) inte har fullgjort skyldigheter avseende erläggande av skatter enligt de rättsliga bestämmelser som gäller i det land där han är etablerad eller i det land där den upphandlande myndigheten finns,

g) i allvarlig omfattning lämnat oriktiga uppgifter beträffande den information som kan begäras enligt detta avsnitt eller har underlåtit att lämna sådan information.

Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt och med hänsyn till gemenskapsrätten fastställa villkoren för tillämpning av denna punkt.

3. Den upphandlande myndigheten ska godta som tillräckligt bevis för att den ekonomiska aktören inte befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1 och i punkt 2 a, 2 b, 2 c, 2 e och 2 f

a) för punkt 1 och punkt 2 a, 2 b, och 2 c ett utdrag ur kriminalregistret eller, om detta inte är möjligt, en likvärdig handling från den behöriga rättsliga eller administrativa myndigheten i personens hemland eller ursprungsland som visar att dessa krav är uppfyllda,

b) för punkt 2 e eller 2 f ett intyg från den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

Om landet i fråga inte utfärdar några sådana handlingar eller intyg, eller om dessa inte täcker samtliga fall som anges i punkt 1 och i punkt 2 a, 2 b eller 2 c, kan de ersättas av en försäkran under ed eller, i medlemsstater som saknar bestämmelser om försäkran under ed, av en högtidlig försäkran som den behöriga personen avlägger inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet, notarius publicus eller en godkänd yrkesorganisation i personens hemland eller ursprungsland.

4. Medlemsstaterna ska ange vilka myndigheter och organ som har behörighet att utfärda de handlingar, intyg eller försäkringar som anges i punkt 3 och underrätta kommissionen om detta. Detta meddelande ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen om dataskydd.

Artikel 31

Behörighet att utöva yrkesverksamhet

En ekonomisk aktör som vill delta i ett offentligt kontrakt får anmodas att visa att han, i överensstämmelse med de villkor som föreskrivs i den medlemsstat där han är etablerad, är inskriven i yrkes- eller handelsregistret, eller att avlägga en försäkran under ed eller att uppvisa ett intyg på det sätt som anges i bilaga V del A för offentliga byggentreprenadkontrakt, bilaga V del B för offentliga varukontrakt, och bilaga V del C för offentliga tjänstekontrakt.

I samband med förfaranden för tilldelning av offentliga tjänstekontrakt får den upphandlande myndigheten anmoda anbudssökande att visa att de har ett särskilt tillstånd eller är medlemmar i en särskild organisation i sitt hemland, om detta krävs för att få tillhandahålla den aktuella tjänsten.

Artikel 32

Ekonomisk och finansiell ställning

1. Bevis på en ekonomisk aktörs ekonomiska och finansiella ställning kan som regel utgöras av en eller flera av följande referenser:

a) Lämpliga intyg från banker eller, i förekommande fall, bevis på relevant ansvarsförsäkring för verksamheten.

b) Balansräkningar eller utdrag ur dem, om offentliggörande av balansräkningar krävs enligt lagstiftningen i det land där marknadsaktören är etablerad.

c) Uppgift om företagets samlade omsättning och, i förekommande fall, omsättningen för det verksamhetsområde som upphandlingen gäller, för maximalt de tre senaste verksamhetsåren beroende på datum för bildandet av företaget eller då marknadsaktören inledde sin verksamhet, om uppgifter om denna omsättning är tillgängliga.

2. En ekonomisk aktör får vid behov och när det gäller ett bestämt kontrakt åberopa andra enheters kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan aktören och dessa enheter. I detta fall ska han bevisa för den upphandlande myndigheten att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna, t.ex. genom att lägga fram ett åtagande från enheterna.

3. En grupp av ekonomiska aktörer enligt artikel 4 får på samma villkor åberopa resurserna hos deltagarna i gruppen eller hos andra enheter.

4. Den upphandlande myndigheten ska i meddelandet om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud specificera vilken eller vilka av de i punkt 1 nämnda referenserna som den har valt samt vilka andra referenser som ska företes.

5. Om en ekonomisk aktör har ett godtagbart skäl för att inte förete de referenser som den upphandlande myndigheten begär, får han bevisa sin ekonomiska och finansiella ställning med varje annan handling som den upphandlande myndigheten finner lämplig.

Artikel 33

Teknisk och/eller yrkesmässig kapacitet

1. En ekonomisk aktörs tekniska och/eller yrkesmässiga kapacitet ska bedömas och kontrolleras i enlighet med punkterna 2 och 3.

2. Bevis på en ekonomisk aktörs tekniska kapacitet får lämnas i en eller flera av följande former beroende på de aktuella byggentreprenadernas, varornas eller tjänsternas art, kvantitet eller betydelse och ändamål:

a) i) En förteckning över slutförda byggentreprenader under de fem senaste åren, åtföljd av intyg om att de viktigaste byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsställande sätt. Dessa intyg ska ange värde, tidpunkt och plats för utförandet av byggentreprenaderna och huruvida de utfördes enligt gängse branschnormer och slutfördes på ett korrekt sätt. Om det är nödvändigt ska den behöriga myndigheten sända dessa intyg direkt till den upphandlande myndigheten.

ii) En förteckning över de viktigaste leveranser eller tjänster som utförts under de tre senaste åren, med angivande av värde, tidpunkt och privata eller offentliga mottagare. Bevis ska lämnas på varuleveranserna och de utförda tjänsterna

- i form av intyg som ska vara utfärdade eller attesterade av den behöriga myndigheten om det gäller köp av en upphandlande myndighet,

- om det gäller privata köp, i form av intyg från köparen eller, om detta inte är möjligt, enbart genom en försäkran från den ekonomiska aktören.

b) Uppgifter om tekniker och tekniska organ, vare sig de tillhör den ekonomiska aktörens företag eller inte, i synnerhet om dem som ansvarar för kvalitetskontrollen och, i fråga om offentliga byggentreprenader, uppgifter om tekniker och tekniska organ som entreprenören kan förfoga över för att genomföra entreprenaden.

c) En beskrivning av varuleverantörens eller tjänsteleverantörens tekniska utrustning och av de metoder som han använder för att säkra kvaliteten samt av företagets undersöknings- och forskningsresurser.

d) En kontroll som den upphandlande myndigheten själv ska utföra eller som på dennas vägnar utförs av ett behörigt organ i varuleverantörens eller tjänsteleverantörens etableringsland, förutsatt att detta organ ger sitt samtycke. Kontrollerna ska utvisa varuleverantörens tillverkningskapacitet eller tjänsteleverantörens tekniska kapacitet och om nödvändigt dennes undersöknings- och forskningsresurser samt resurser för kvalitetskontroll.

e) Uppgifter om tjänsteleverantörens eller entreprenörens utbildnings- och yrkeskvalifikationer och/eller motsvarande uppgifter om ledande personer i företaget, särskilt om den eller dem som ska ansvara för tillhandahållande av tjänsterna eller leda byggentreprenaden.

f) Vid offentlig upphandling av byggentreprenader och tjänster, och uteslutande i lämpliga fall, uppgifter om de miljöskyddsåtgärder den ekonomiska aktören kan komma att tillämpa vid verkställandet av kontraktet.

g) Uppgift om antal anställda i medeltal per år hos tjänsteleverantören eller entreprenören och antal anställda med ledningsfunktion under de tre senaste åren.

h) Uppgift om vilka verktyg, materiel och teknisk utrustning, antalet anställda och deras yrkeskunnande och/eller de försörjningskällor som den ekonomiska aktören förfogar över för att fullgöra kontraktet, tillmötesgå den upphandlande myndighetens eventuellt ökade behov till följd av ett nödläge, en kris eller en väpnad konflikt eller garantera underhåll, modernisering och anpassningar av den utrustning som är föremål för upphandlingen.

i) Upplysning om hur stor del av kontraktet som tjänsteleverantören eventuellt kommer att lägga ut på underleverantörer.

j) I fråga om de varor som ska levereras ska följande lämnas in:

i) Prover, beskrivningar och/eller fotografier, vars äkthet ska styrkas om den upphandlande myndigheten begär det.

ii) Intyg som upprättas av officiella institutioner för kvalitetskontroll eller enheter för sådan kontroll av erkänd kompetens och av vilka det ska framgå att varor som är klart identifierade genom referenser överensstämmer med vissa specifikationer eller standarder.

k) När det gäller offentliga kontrakt som inbegriper, kräver eller innehåller känslig information, bevis som styrker förmågan att behandla, lagra och överföra känsliga uppgifter på den säkerhetsnivå som krävs av den upphandlande myndigheten.Den upphandlande myndigheten får vid behov begära att den nationella säkerhetstjänsten i den anbudssökandes hemstat eller säkerhetsmyndigheten som denna stat har utsett kontrollerar att de lokaler och installationer som planeras att användas, de industriella och administrativa förfaranden som kommer att tillämpas, formerna för informationsstyrning och/eller förhållandena beträffande den personal som beräknas komma att arbeta med att genomföra kontraktet uppfyller de krav som ställs.Den upphandlande myndigheten får vid behov begära att de anbudssökande lämnar sitt åtagande att garantera, på den säkerhetsnivå som krävs, skyddet för de känsliga uppgifter som kommer att tas med i förfrågningsunderlaget eller i det beskrivande dokumentet, som han kan komma att få del av under upphandlingsförfarandets gång.

3. En ekonomisk aktör får vid behov och i ett visst kontrakt utnyttja andra enheters kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan aktören och dessa enheter. I detta fall ska han bevisa för den upphandlande myndigheten att han kommer att förfoga över de resurser som är nödvändiga för fullgörandet av kontraktet, t.ex. genom att lägga fram enheternas åtagande att förse den ekonomiska aktören med nödvändiga resurser.

4 På samma villkor får en sådan grupp av ekonomiska aktörer som avses i artikel 4 åberopa resurserna hos deltagarna i gruppen eller hos andra enheter.

5. Vid förfaranden för tilldelning av offentliga varukontrakt som gäller leverans på plats eller installation, tillhandahållande av tjänster och/eller utförande av byggentreprenad får en ekonomisk aktörs förmåga att tillhandahålla tjänsterna eller utföra installationen eller byggentreprenaden i synnerhet bedömas på grundval av yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlitlighet.

6. Den upphandlande myndigheten ska i meddelandet om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud ange vilka av de uppgifter som anges i punkt 2 som krävs.

Artikel 34

Kvalitetssäkringsstandarder

Om en upphandlande myndighet kräver uppvisande av intyg utfärdat av ett oberoende organ om att den ekonomiska aktören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, ska myndigheten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området som är certifierade av organ vilka uppfyller europeiska standarder för certifiering. Den ska godkänna likvärdiga certifikat från organ som är etablerade i andra medlemsstater. Den ska även godta andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder som lämnas av ekonomiska aktörer.

Artikel 35

Standarder för miljöledning

Om en upphandlande myndighet i de fall som avses i artikel 33.2 f kräver att få se certifikat som upprättats av ett oberoende organ och som intygar att den ekonomiska aktören uppfyller vissa miljöledningsstandarder, ska myndigheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller internationella standarder för certifiering. Den ska godkänna likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater. Den ska även godta andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder som läggs fram av de ekonomiska aktörerna.

Artikel 36

Kompletterande handlingar och upplysningar

Den upphandlande myndigheten får anmoda de ekonomiska aktörerna att komplettera eller förtydliga inlämnade certifikat och handlingar med tillämpning av artiklarna 30-35.

AVSNITT 3

Kontraktstilldelning

Artikel 37

Tilldelningsgrunder

1. Utan att nationella lagar och andra författningar om ersättning för vissa tjänster påverkas ska den upphandlande myndigheten tillämpa följande kriterier vid tilldelning av offentliga kontrakt:

a) Om tilldelningen sker på grundval av det anbud som ur den upphandlande myndighetens synvinkel är det ekonomiskt mest fördelaktiga, olika kriterier som är kopplade till föremålet för det offentliga kontraktet i fråga: t.ex. kvalitet, pris, tekniska fördelar, funktionella egenskaper, miljöegenskaper, driftskostnader, ekonomisk livslängd, lönsamhet, eftermarknadsservice och tekniskt stöd, leveransdag och leveranstid eller tid för fullgörandet, försörjningstrygghet, samverkansförmåga.

b) I annat fall, enbart det lägsta priset.

2. Utan att bestämmelserna i tredje stycket åsidosätts ska, om tilldelningen sker enligt punkt 1 a, den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller, när det gäller den konkurrenspräglade dialogen, i det beskrivande dokumentet ange hur de olika kriterierna kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.

Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.

Om, enligt den upphandlande myndighetens åsikt, viktning inte är möjlig av påvisbara skäl ska den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller, när det gäller den konkurrenspräglade dialogen, i det beskrivande dokumentet ange kriterierna i fallande prioritetsordning.

Artikel 38

Onormalt låga anbud

1. Om det för ett visst kontrakt finns anbud som förefaller vara onormalt låga i förhållande till varorna, byggentreprenaden eller tjänsterna, ska den upphandlande myndigheten, innan anbuden förkastas, skriftligen begära sådana förtydliganden om anbudens innehåll som den anser sig behöva.

Dessa förtydliganden kan särskilt gälla

a) ekonomiska kalkyler avseende byggmetoderna, sättet att tillverka varorna eller sättet att tillhandahålla tjänsterna,

b) valda tekniska lösningar och/eller ovanligt gynnsamma förhållanden som anbudsgivaren kan räkna med för att utföra byggentreprenaden, leverera varorna eller tillhandahålla tjänsterna,

c) originaliteten i anbudsgivarens förslag med avseende på byggentreprenader, varor och tjänster,

d) överensstämmelse med de bestämmelser om anställningsskydd och arbetsförhållanden som är i kraft på den ort där tillhandahållandet ska ske,

e) möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd.

2. Den upphandlande myndigheten ska i samråd med anbudsgivaren granska detta innehåll med beaktande av de ingivna förklaringarna.

3. Om en upphandlande myndighet fastställer att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt stöd, får anbudet förkastas enbart av denna anledning först efter samråd med anbudsgivaren och om denne inom den rimliga tidsfrist som fastställs av den upphandlande myndigheten inte kan bevisa att det berörda stödet har beviljats på lagliga grunder. Om den upphandlande myndigheten förkastar ett anbud under dessa omständigheter, ska den underrätta kommissionen om detta.

AVDELNING III

Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål, verkställandebefogenheter och slutbestämmelser

Artikel 39

Statistikkrav

För att resultaten av detta direktiv ska kunna bedömas ska medlemsstaterna senast den 31 oktober varje år till kommissionen överlämna en statistikrapport, utformad i enlighet med artikel 40, över de varukontrakt, tjänstekontrakt respektive byggentreprenadkontrakt som de upphandlande myndigheterna har tilldelat under det föregående året.

Artikel 40

Statistikrapportens innehåll

1. Statistikrapporten ska vara uppdelad på statistik över offentliga varukontrakt, tjänstekontrakt respektive byggentreprenadkontrakt.

2. För varje upphandlande myndighet som är en statlig myndighet och för varje kategori av övriga upphandlande myndigheter ska i statistikrapporten minst anges antalet tilldelade kontrakt och kontraktens värde när det gäller kontrakt som omfattas av detta direktiv.

Uppgifterna enligt led a i första stycket ska i största möjliga utsträckning redovisas enligt följande uppdelning:

a) Det valda upphandlingsförfarandet och, för vart och ett av dessa förfaranden, byggentreprenaderna, varorna och tjänsterna förtecknade i bilaga I identifierade efter kategori i CPV-nomenklaturen.

b) Nationaliteten hos den ekonomiska aktör som tilldelats kontraktet.

När kontrakt tilldelas genom förhandlat förfarande utan offentliggörande av meddelande om upphandling ska de uppgifter som avses i första stycket dessutom delas upp med hänsyn till de förhållanden som anges i artikel 20 samt omfatta antalet kontrakt och värdet av de kontrakt som tilldelats av den medlemsstat eller tredje land som de anbudsgivare som tilldelats kontraktet tillhör.

3. Statistikrapporten ska medta alla övriga statistiska uppgifter som begärs enligt avtalet.

4. Innehållet i statistikrapporten ska fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 41.

Artikel 41

Rådgivande kommitté

1. Kommissionen ska biträdas av Rådgivande kommittén för offentliga upphandlingskontrakt, som inrättats genom artikel 1 i rådets beslut 71/306/EEG [28] , nedan kallad kommittén .

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt, ska artikel 5a.1–4, och artikel 7 i beslut 1999/468/EG gälla.

När det gäller revideringen av tröskelvärdena enligt artikel 6, har den tidsfrist som föreskrivs i artikel 5a punkterna 3c, 4b och 4e i beslut 1999/468/EG fastställts till två veckor, på grund av de tidsmässiga begränsningarna till följd av beräkningssättet och kravet på offentliggörande enligt artikel 78.1 andra stycket och artikel 78.4 i direktiv 2004/18/EG.

4. När det hänvisas till denna punkt ska punkterna 1,2,4 och 6 i artikel 5a samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG gälla.

Artikel 42

Revidering av tröskelvärden

1. Vid den revidering av tröskelvärdena i direktiv 2004/18/EG som avses i artikel 78, ska kommissionen också revidera de tröskelvärden som anges i artikel 6 i detta direktiv genom att anpassa följande tröskelvärden:

a) Det tröskelvärde som anges i artikel 6 a ska anpassas till det reviderade tröskelvärde som anges i artikel 7 a i direktiv 2004/18/EG,

b) Det tröskelvärde som anges i artikel 6 b ska anpassas till det reviderade tröskelvärde som anges i artikel 7 b i direktiv 2004/18/EG,

c) Det tröskelvärde som anges i artikel 6 c ska anpassas till det reviderade tröskelvärde som anges i artikel 7 c i direktiv 2004/18/EG,

Kommissionen ska företa revideringen och anpassningen enligt det reglerings- och kontrollförfarande som anges i artikel 41.3. I fall av tvingande tidsnöd får kommissionen tillämpa det nödförfarande som avses i artikel 41.4.

2. Motvärdena till de tröskelvärden som fastställs enligt punkt 1 i de nationella valutorna för de medlemsstater som inte infört euron ska anpassas till respektive motvärden för de tröskelvärdena i direktiv 2004/18/EG som avses i punkt 1, som beräknats i enlighet med artikel 78.3 i direktiv 2004/18/EG.

3. De reviderade tröskelvärdena enligt punkt 1 och deras motvärden i de nationella valutorna ska offentliggöras av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning i början av november efter revideringen.

Artikel 43

Ändringar

1. Kommissionen kan ändra följande enligt förfarandet i artikel 41.2:

a) Formerna för hur de meddelanden som avses i artikel 22 samt de statistikrapporter som föreskrivs i artikel 39 ska upprättas, överföras, mottas, översättas, insamlas och spridas.

b) Bestämmelserna om överföring och offentliggörande av de uppgifter som avses i bilaga IV, av skäl som hänger samman med tekniska framsteg eller av administrativa skäl.

2. Kommissionen får ändra de nedan angivna icke-väsentliga delarna av detta direktiv i enlighet med det regleringsförfarande med kontroll som föreskrivs i artikel 41.3:

a) Referensnumren till nomenklaturen i bilaga CPV, förutsatt att direktivets materiella tillämpningsområde inte ändras därigenom, och formerna för hänvisning i meddelandena till särskilda nummer i denna nomenklatur inom de tjänstekategorier som anges i den bilagan.

b) Bestämmelserna om och de tekniska krav på utrustningen för elektronisk mottagning som avses i punkterna a, f och g i bilaga VI.

I fall av tvingande tidsnöd får kommissionen använda sig av det nödförfarande som avses i artikel 41.4.

Artikel 44

Ändring av direktiv 2004/18/EG

Artikel 10 i direktiv 2004/18/EG[29] ska ändras på följande sätt:

”Artikel 10

Offentliga upphandlingskontrakt på försvars- och säkerhetsområdet:

Detta direktiv ska tillämpas på offentliga kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet med undantag av offentliga upphandlingskontrakt för vilka direktiv XXXX/X/EG[30] ska tillämpas. Det ska inte tillämpas på offentliga kontrakt som undantas från tillämpningsområdet för direktiv XXXX/XX/EG enligt dess artiklar 8 och 9.”

Artikel 45

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den […]. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 46

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 47

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På Europaparlamentets vägnar Ordförande

På rådets vägnar Ordförande

[…] […]

BILAGA I

TJÄNSTER SOM AVSES I ARTIKEL 1

Kategori | Beskrivning av tjänsterna | CPV-Referensnummer |

1 | Underhålls- och reparationstjänster | Från 50100000-6 till 50884000-5 (utom 50310000-1 till 50324200-4 och 50116510-9, 50190000-3, 50229000-6, 50243000-0) och från 51000000-9 till 51900000-1 |

2 | Landtransport[31], även säkerhets- och kurirtransporter, med undantag av postbefordran | Från 60110000-2 till 60183000-4 (utom 60160000-7, 60161000-4), och till 64120000-3 till 64121200-2 |

3 | Transporttjänster: transporter av passagerare och gods, med undantag av posttransporter | Från 60410000-5 till 60424120-3 (utom 60411000-2, 60421000-5), och 60500000-3 |

4 | Postbefordran på land[32] och med flyg | 60160000-7,60161000-4 60411000-2, 60421000-5 |

5 | Telekommunikationstjänster | Från 64200000-8 till 64228200-2, 72318000-7, och från 72700000-7 till 72720000-3 |

6 | Finansiella tjänster: a) Försäkringstjänster b) Bank och investerings-tjänster[33] | De 66100000-1 à 66720000-3 5 |

7 | Databehandlingstjänster och därmed sammanhängande tjänster | Från 50310000-1 till 50324200-4, Från 72000000-5 till 72920000-5 (utom 72318000-7 och från 72700000-7 till 72720000-3) 79342311-6 |

8 | Forsknings- och utvecklingstjänster[34] | Från 73000000-7 till 73436000-1 (utom 73200000-4, 73210000-7, 7322000-0) |

9 | Redovisnings-, revisions- och bokföringstjänster | Från 79210000-9 till 79212500-8 |

10 | Organisationskonsulttjänster[35] och därmed sammanhängande tjänster | Från 73200000-4 till 73220000-0, Från 79400000-8 till 79421200-3 och 79342000-3, 79342100-4 79342300-6, 79342320-2, 79342321-9, 79910000-6, 79991000-7 98362000-8 |

11 | Arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster och integrerade tekniska tjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur; därmed sammanhängande vetenskapliga och tekniska konsulttjänster, teknisk provning och analys | Från 71000000-8 till 71900000-7 (utom 71550000-8) och 79994000-8 |

12 | Fastighetsstädning och fastighetsförvaltning | Från 70300000-4 till 70340000-6, och från 90900000-6 till 90924000-0 |

13 | Avlopps- och renhållningstjänster: saneringstjänster och liknande tjänster | Från 90400000-1 till 90743200-9 (utom 90712200-3) och 50190000-3, 50229000-6, 50243000-0 |

BILAGA II

DEFINITION AV VISSA TEKNISKA SPECIFIKATIONER SOM AVSES I ARTIKEL 10

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1) a) tekniska specifikationer : i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt, samtliga tekniska föreskrifter, vilka bland annat ska upptas i de allmänna specifikationerna, med angivande av de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att materialet, produkten eller varan ska kunna beskrivas på ett sådant sätt att detta lämpar sig för den upphandlande myndighetens planerade användning. Dessa egenskaper ska omfatta nivå på miljöprestanda, projektering för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för funktionshindrade) och bedömning av överensstämmelse, prestanda, säkerhet och mått, samt förfarandena vid bedömning av kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning och märkning samt produktionsprocesser och -metoder. De ska även innefatta bestämmelser om projektering och kostnad, provnings- och kontrollregler, villkoren för att entreprenaden ska antas, tekniken eller metoderna för byggnadsverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar har möjlighet att föreskriva i fråga om den fullbordade entreprenaden samt om ingående material eller delar.

b) teknisk specifikation : i fråga om offentliga tjänste- eller varukontrakt, en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, som kvalitetsnivåer, nivå på miljöprestanda, projektering för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för funktionshindrade) och bedömning av överensstämmelse, prestanda, produktens användningsområde, säkerhet eller mått, samt krav på produkten angående den beteckning under vilken den saluförs, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning, bruksanvisningar, produktionsprocesser och -metoder samt förfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

2) standard : en teknisk specifikation som har fastställts av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande och som tillhör någon av följande typer av standarder:

- Internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

- Europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

- Nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

3) försvarsstandard : En teknisk specifikation som inte är tvingande och som godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan på internationell, regional eller nationell nivå, specialiserad på utarbetandet av tekniska specifikationer för upprepad eller kontinuerlig tillämpning på försvarsområdet.

4) europeiskt tekniskt godkännande : en positiv teknisk bedömning av en produkts lämplighet för att användas för ett bestämt ändamål, grundad på att de grundläggande kraven på byggentreprenaden är uppfyllda genom produktens konstitutiva egenskaper tillsammans med de villkor som fastställts för användningen och utnyttjandet. Ett europeiskt tekniskt godkännande ska utfärdas av ett organ för godkännande som för detta ändamål utsetts av medlemsstaten.

5) gemensam teknisk specifikation : en teknisk specifikation som har utarbetats i enlighet med ett förfarande som erkänts av medlemsstaterna och som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

6) teknisk referens : en produkt, med undantag för tekniska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

BILAGA III

INFORMATION SOM SKA FINNAS I MEDDELANDEN ENLIGT ARTIKEL 22

MEDDELANDE OM OFFENTLIGGÖRANDE AV FÖRHANDSMEDDELANDE OM UPPHANDLARPROFIL

1. Land där den upphandlande myndigheten finns

2. Den upphandlande myndighetens namn

3. Internetadress för upphandlarprofilen (URL)

4. Referensnummer enligt CPV-nomenklaturen

FÖRHANDSMEDDELANDE

1. Den upphandlande myndighetens namn, adress, faxnummer, e-postadress samt i förekommande fall motsvarande uppgifter för den enhet som kan lämna ytterligare information och, i fråga om tjänste- och byggentreprenadkontrakt, de enheter som tillhandahåller information, t.ex. via den aktuella statliga webbplatsen, om det allmänna regelverk för skatter, miljöskydd, anställningsskydd och arbetsvillkor som gäller på den plats där kontraktet ska fullgöras.

2. För offentliga varukontrakt: slag och omfattning av byggentreprenaden, plats för utförande; om entreprenaden är uppdelad i flera delar, väsentliga särdrag för de olika delarna i förhållande till entreprenaden; om möjligt en uppskattning av kostnadsramen för arbetet, referensnummer enligt CPV-nomenklaturen.

För offentliga varukontrakt: Slag och mängd eller värde avseende de produkter som ska levereras, referensnummer enligt nomenklaturen, referensnummer enligt CPV-nomenklaturen.

För offentliga tjänstekontrakt: planerad total upphandling i var och en av tjänstekategorierna enligt bilaga I, referensnummer enligt CPV-nomenklaturen.

3. Preliminärt datum när förfarandet för tilldelning av kontraktet eller kontrakten ska inledas, inom varje kategori när det gäller offentlig upphandling av tjänster.

4. I tillämpliga fall, angivande av att det rör sig om ett ramavtal.

5. I tillämpliga fall, övriga upplysningar.

6. Datum då meddelandet avsänts eller då meddelandet om offentliggörande av detta meddelande om upphandlarprofil avsänts.

7. Angivande av huruvida upphandlingen omfattas av avtalet.

MEDDELANDE OM UPPHANDLING

Selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden med offentliggörande av meddelande om upphandling och konkurrenspräglad dialog:

1. Den upphandlande myndighetens namn, adress, telefon- och faxnummer och e-postadress.

2. a) Det valda upphandlingsförfarandet.

b) I tillämpliga fall, skäl till det påskyndade förfarandet (i fråga om selektiva och förhandlade förfaranden).

c) I tillämpliga fall, angivande av om det rör sig om ett ramavtal.

3. Typ av upphandling.

4. Plats för utförande/genomförande av byggentreprenaden, leverans av varorna eller tjänsterna.

5. a) För byggentreprenadkontrakt:

– Slag och omfattning av det arbete som ska utföras och allmän beskrivning av entreprenaden. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen samt antalet eventuella förlängningar. Om entreprenaden eller kontraktet är uppdelat i flera delar ska storleksordningen på de olika delarna anges; referensnummer enligt CPV-nomenklaturen.

– Uppgifter om syftet med entreprenaden eller kontraktet när det senare även innebär projektering.

– När det gäller ramavtal, ange även ramavtalets planerade löptid, det totala beräknade värdet för entreprenaden under hela ramavtalets löptid samt, i den utsträckning detta är möjligt, kontraktens värde och frekvens.

b) För varukontrakt:

– Slag av varor som ska levereras med särskilt angivande av om anbuden infordras med avseende på köp, leasing, hyra, hyrköp eller en kombination av dessa, referensnummer enligt nomenklaturen. Mängd av de varor som ska levereras med särskilt angivande av option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. optioner samt antalet eventuella förlängningar. referensnummer enligt CPV-nomenklaturen.

– I samband med tidsbegränsade kontrakt eller kontrakt som kan förnyas inom en given tid anges även, om möjligt, tidsplanen för planerade senare varuupphandlingar.

– När det gäller ramavtal, ange även ramavtalets planerade löptid, det totala beräknade värdet för varorna under hela ramavtalets löptid samt, i den utsträckning detta är möjligt, kontraktens värde och frekvens.

c) För tjänstekontrakt:

– Tjänstekategori och benämning. Referensnummer enligt CPV-nomenklaturen. Omfattning av de tjänster som ska levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen samt antalet eventuella förlängningar. I samband med kontrakt som kan förnyas inom en given tid anges även, om möjligt, tidsplanen för senare tjänsteupphandling.När det gäller ramavtal, ange även ramavtalets planerade löptid, det totala beräknade värdet för tjänsterna under hela ramavtalets löptid samt, i den utsträckning detta är möjligt, kontraktens värde och frekvens.

– Angivande av huruvida utförandet av tjänsten enligt lagar eller författningar är förbehållet en viss yrkesgrupp.

Hänvisning till lag eller författning.

– Angivande av huruvida juridiska personer ska ange namn och yrkeskvalifikationer på den personal som är ansvarig för utförandet av tjänsten.

6. Om kontrakten är uppdelade i flera delar ska det anges om de ekonomiska aktörerna kan lämna anbud på en, flera eller alla delar.

7. Tillåtelse av eller förbud mot alternativa anbud.

8. Sista datum för slutförande av byggentreprenaden/varu-/tjänsteleveranserna eller byggentreprenad-/varu-/tjänstekontraktets varaktighet. Så långt det är möjligt, sista datum för påbörjande av byggentreprenaden eller sista datum för påbörjande eller genomförande av varuleveransen eller tillhandahållandet av tjänsterna.

9. I förekommande fall, särskilda villkor för kontraktets fullgörande.

10. a) Sista datum för mottagande av anbud.

b) Adress till vilken anbuden ska sändas.

c) Det eller de språk som dessa ska vara avfattade på.

11. I tillämpliga fall, de säkerheter och garantier som begärs.

12. Huvudsakliga villkor för finansiering och betalning och/eller hänvisning till de texter som innehåller villkoren.

13. I tillämpliga fall, den rättsliga form som en grupp ekonomiska aktörer som tilldelas kontrakt ska anta.

14. De urvalskriterier avseende de ekonomiska aktörernas personliga ställning som kan leda till att de utesluts och de uppgifter som begärs som bevis på att de inte tillhör de kategorier som motiverar uteslutning. Urvalskriterier och uppgifter om den ekonomiska aktörens personliga ställning samt de uppgifter och handlingar som krävs för bedömningen av de ekonomiska och tekniska minimikrav som de ekonomiska aktörerna ska uppfylla. Minimistandardnivåer som eventuellt krävs.

15. För ramavtal: planerat antal, i tillämpliga fall högsta antal, deltagande ekonomiska aktörer, ramavtalets planerade löptid.

16. För konkurrenspräglad dialog och förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling, ange i tillämpliga fall användning av ett förfarande i successiva etapper i syfte att gradvis minska antalet lösningar att diskutera eller anbud att förhandla om.

17. Vid utnyttjande av möjligheten att minska antalet anbudssökande som ombeds lämna ett anbud, delta i en dialog eller förhandla: planerat minsta antal och i tillämpliga fall högsta antal anbudssökande samt de objektiva kriterier som ska användas för att välja ut dessa anbudssökande.

18. Kriterier enligt artikel 37 som kommer att användas vid tilldelning av kontrakt: "lägsta pris" eller "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". De kriterier som utgör det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet samt deras inbördes viktning ska anges om de inte framgår av specifikationerna eller, vid konkurrenspräglad dialog, av det beskrivande dokumentet.

19. Datum då meddelandet avsänts.

20. Ange om kontraktet omfattas av avtalets tillämpningsområde.

MEDDELANDE OM TILLDELNING AV KONTRAKT

1. Den upphandlande myndighetens namn och adress.

2. Det valda upphandlingsförfarandet. Vid förhandlat förfarande utan föregående offentliggörande av meddelande (artikel 20), motivering.

3. För byggentreprenadkontrakt: slag och omfattning av prestationerna.

För varukontrakt: slag och mängd av de produkter som levereras, i förekommande fall, per leverantör; referensnummer enligt CVP-nomenklaturen.

För tjänstekontrakt: tjänstekategori och benämning; referensnummer enligt CPV-nomenklaturen; omfattning av upphandlade tjänster.

4. Datum för tilldelning av kontrakt.

5. Tilldelningskriterier.

6. Antal mottagna anbud.

7. Namn och adress på den eller de ekonomiska aktörer som tilldelats kontrakt.

8. Erlagt pris (minimum/maximum) eller prisklass.

9. Det/de tilldelade kontraktens värde eller högsta och lägsta anbud som har beaktats vid tilldelningen av kontraktet.

10. Värde och omfattning av den del av kontraktet som eventuellt kan bli utlagt på tredje man.

11. Datum för offentliggörande av meddelandet om upphandling i enlighet med de tekniska specifikationer för offentliggörande som återfinns i bilaga IV.

12. Datum då meddelandet avsänts.

BILAGA IV

KARAKTERISTIKA FÖR OFFENTLIGGÖRANDET

1. Offentliggörande av meddelanden

a) De upphandlande myndigheterna ska översända de meddelanden som avses i artikel 22 till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer i det format som avses i artikel 23. De förhandsmeddelanden som avses i artikel 22.1 första stycket om upphandlarprofil enligt punkt 2 ska även följa detta format, liksom även meddelandet om detta offentliggörande.De meddelanden som avses i artikel 22 ska offentliggöras av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer eller av de upphandlande myndigheterna vid förhandsmeddelanden om upphandlarprofil.De upphandlande myndigheterna kan därutöver offentliggöra denna information på Internet i form av den "upphandlarprofil" som avses i punkt 2.

b) Byrån för Europeiska unionens officiella publikationer ska till den upphandlande myndigheten sända en bekräftelse på det offentliggörande som avses i artikel 23.8.

2. Offentliggörande av kompletterande upplysningar

Upphandlarprofilen kan innehålla det förhandsmeddelande som avses i artikel 22.1 första stycket, uppgifter om pågående upphandlingar, planerade inköp, tilldelade kontrakt, annullerade förfaranden samt all annan information av allmänt intresse, såsom kontaktpunkter, telefon- och faxnummer, post- och e-postadress.

3. Format och förfaranden för överföring av meddelanden på elektronisk väg

Format och förfaranden för överföring av meddelanden på elektronisk väg är tillgängliga på följande Internetadress: "http://simap.europa.eu ".

BILAGA V

REGISTER[36]

DEL A

FÖR BYGGENTREPRENADKONTRAKT

Yrkesregistren samt försäkringar och motsvarande intyg för varje medlemsstat:

- Belgien: Registre du Commerce, Handelsregister ,

- Bulgarien: Търговски регистър ,

- Tjeckien: obchodní rejstřík

- Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen ,

- Tyskland: Handelsregister och Handwerksrolle ,

- Estland: Keskäriregister ,

- Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma,

- Grekland: Registret för avtalsslutande företag ( Μητρώο Εργοληπτικών Επιχειρήσεων– MEEΠ ) under ministeriet för miljö, markplanering och anläggningsarbeten (Υ.ΠΕ.ΧΩ.Δ.Ε),

- Spanien: Registro Oficial de Empresas Clasificadas del Ministerio de Hacienda ,

- Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers ,

- Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato ,

- Cypern: entreprenören kan åläggas att förete ett intyg från Council for the Registration and Audit of Civil Engineering and Building Contractors (Συμβούλιο Εγγραφήςκαι Ελέγχου Εργοληπτών Οικοδομικών και Τεχνικών Έργων) i enlighet med Registration and Audit of Civil Engineering and Building Contractors Law ,

- Lettland: Uzņēmumu reģistrs (Företagsregistret),

- Litauen: Juridinių asmenų registras ,

- Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers ,

- Ungern: Cégnyilvántartás , egyéni vállalkozók jegyzői nyilvántartása ,

- Malta: entreprenören upprättar sin numru ta’ registrazzjoni tat- Taxxa tal- Valur Miżjud (VAT) u n- numru tal-licenzja ta’ kummerc , och, om det rör sig om ett offentligt/privat partnerskap eller ett bolag, det aktuella registreringsnumret som utfärdats av den maltesiska myndigheten för finansiella tjänster.

- Nederländerna: Handelsregister ,

- Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern ,

- Polen: Krajowy Rejestr Sądowy (nationella registreringsmyndigheten),

- Portugal: Instituto dos Mercados de Obras Públicas e Particulares e do Imobiliário (IMOPPI),

- Rumänien: Registrul Comerţului ,

- Slovenien: Sodni register och obrtni register ,

- Slovakien: Obchodný register ,

- Finland: Kaupparekisteri – Handelsregistret ,

- Sverige: Aktiebolags -, handels - eller föreningsregistren ,

- Förenade kungariket: entreprenören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

DEL B

FÖR VARUKONTRAKT

Yrkes- och handelsregistren samt motsvarande försäkringar och intyg:

- Belgien: Registre du Commerce, Handelsregister ,

- Bulgarien: Търговски регистър ,

- Tjeckien: obchodní rejstřík

- Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen ,

- Tyskland: Handelsregister och Handwerksrolle ,

- Estland: Keskäriregister ,

- Grekland: Βιοτεχνικό ή Εμπορικό ή Βιομηχανικό Επιμελητήριο ,

- Spanien: Registro Mercantil eller, för icke-registrerade personer, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket,

- Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers ,

- Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies med uppgift om att leverantörens rörelse är inskriven i ett handelsregister ( incorporated eller registered ), eller, om detta inte är fallet, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma,

- Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato och Registro delle Commissioni provinciali per l'artigianato ,

- Cypern: leverantören kan åläggas att förete ett intyg från Registrar of Companies and Official Receiver ( Έφορος Εταιρειών και Επίσημος Παραλήπτης ) eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma,

- Lettland: Uzņēmumu reģistrs (Företagsregistret),

- Litauen: Juridinių asmenų registras ,

- Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers ,

- Ungern: Cégnyilvántartás , egyéni vállalkozók jegyzői nyilvántartása ,

- Malta: leverantören upprättar sin numru ta’ registrazzjoni tat- Taxxa tal- Valur Miżjud (VAT) u n- numru tal-licenzja ta’ kummerc , och, om det rör sig om ett offentligt/privat partnerskap eller ett bolag, det aktuella registreringsnumret som utfärdats av den maltesiska myndigheten för finansiella tjänster.

- Nederländerna: Handelsregister ,

- Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern ,

- Polen: Krajowy Rejestr Sądowy (nationella registreringsmyndigheten),

- Portugal: Registo nacional das Pessoas Colectivas ,

- Rumänien: Registrul Comerţului ,

- Slovenien: Sodni register och obrtni register ,

- Slovakien: Obchodný register ,

- Finland: kaupparekisteri - handelsregistret ,

- Sverige: Aktiebolags-, handels- eller föreningsregistren ,

- Förenade kungariket: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies med uppgift om att leverantörens rörelse är inskriven i ett handelsregister ( incorporated eller registered ), eller, om detta inte är fallet, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

DEL C

FÖR TJÄNSTEKONTRAKT

Yrkes- och handelsregistren samt motsvarande försäkringar och intyg:

- Belgien: Registre du commerce/Handelsregister och Ordres professionnels/Beroepsorden ,

- Bulgarien: Търговски регистър ,

- Tjeckien: obchodní rejstřík

- Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen ,

- Tyskland: Handelsregister, Handwerksrolle, Vereinsregister, Partnerschaftsregister och Mitgliedsverzeichnisse der Berufskammern der Länder ,

- Estland: Keskäriregister ,

- Irland: tjänsteleverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma,

- Grekland: tjänsteleverantören kan åläggas att förete ett intyg om att vederbörande under ed inför en notarie försäkrat att han utövar yrket i fråga; i fall som omfattas av gällande nationell lagstiftning, för tillhandahållandet av undersökningar, yrkesregistret ΜητρώοΜελετητών och ΜητρώοΓραφείωνΜελετών ,

- Spanien: Registro Oficial de Empresas Clasificadas del Ministerio de Hacienda ,

- Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers ,

- Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato , Registro delle commissioni provinciali per l'artigianato eller Consiglio nazionale degli ordini professionali ,

- Cypern: tjänsteleverantören kan åläggas att förete ett intyg från Registrar of Companies and Official Receiver ( Έφορος Εταιρειών και Επίσημος Παραλήπτης ) eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma,

- Lettland: Uzņēmumu reģistrs (Företagsregistret),

- Litauen: Juridinių asmenų registras ,

- Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers ,

- Ungern: Cégnyilvántartás , egyéni vállalkozók jegyzői nyilvántartása , vissa szakmai kamarák nyilvántartása eller, för vissa verksamheter, ett intyg om att personen i fråga har tillstånd att bedriva att bedriva den kommersiella verksamheten eller utöva yrket i fråga,

- Malta: tjänsteleverantören upprättar sin numru ta’ registrazzjoni tat- Taxxa tal- Valur Miżjud (VAT) u n- numru tal-licenzja ta’ kummerc , och, om det rör sig om ett offentligt/privat partnerskap eller ett bolag, det aktuella registreringsnumret som utfärdats av den maltesiska myndigheten för finansiella tjänster.

- Nederländerna: Handelsregister ,

- Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern ,

- Polen: Krajowy Rejestr Sądowy (nationella registreringsmyndigheten),

- Portugal: Registo nacional das Pessoas Colectivas ,

- Rumänien: Registrul Comerţului ,

- Slovenien: Sodni register och obrtni register ,

- Slovakien: Obchodný register ,

- Finland: Kaupparekisteri – Handelsregistret ,

- Sverige: Aktiebolags-, handels- eller föreningsregistren ,

- Förenade kungariket: tjänsteleverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

BILAGA VI

KRAV PÅ UTRUSTNING FÖR ELEKTRONISK MOTTAGNING AV ANBUDSANSÖKNINGAR OCH ANBUD

De mekanismer för elektroniskt mottagande av anbudsansökningar och anbud måste genom ändamålsenliga förfaranden och tekniska medel åtminstone garantera att

a) de elektroniska signaturer som rör anbuden och anbudsansökningarna överensstämmer med de nationella bestämmelser som tillämpas utifrån direktiv 1999/93/EG,

b) exakt tid och dag för mottagande av anbud och anbudsansökningar kan fastställas noggrant,

c) det inom rimliga gränser kan säkerställas att ingen har tillträde till de uppgifter som överförts enligt dessa krav före utgången av de fastställda tidsfristerna,

d) det vid överträdelse av detta förbud mot tillträde finns rimliga garantier för att överträdelsen klart kan spåras,

e) endast behöriga personer får fastställa eller ändra datum för öppnande av mottagna uppgifter,

f) tillträde till samtliga eller en del av de insända uppgifterna i de olika etapperna av förfarandet för kontraktstilldelning endast är möjlig om de behöriga personerna agerar samtidigt,

g) de insända uppgifterna inte kan göras tillgängliga förrän efter det fastställda datumet vid ett samtidigt agerande av de behöriga personerna,

h) de uppgifter som mottagits och öppnats enligt dessa krav är tillgängliga endast för de personer som har behörighet att få kännedom om dem.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING:

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa offentliga kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten, varor och tjänster på försvars- och säkerhetsområdet.

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde/verksamhet som berörs:

- Berört politikområde:

12-81: Offentlig upphandling

- Därmed förknippad verksamhet:

12-81.C3-10 (C3): Utforma, följa upp och tillämpa lagstiftningen om offentlig upphandling

Förslag till direktiv om tilldelning av offentliga kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet

Återstår att slutföra

Tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandlingar

12-81.C3-10,02 (C3): Tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandlingar

12-81.C3-10,30 (C3): Tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandlingar

Grönbok om försvarsupphandlingar.

12-81.C3-10,30 (C3): Meddelande från kommissionen om resultaten av samrådet i anslutning till grönboken om försvarsupphandlingar och om kommissionens framtida initiativ

12-81.C3-10,25-01 (C3): Grönbok om försvarsupphandlingar – CWP 2004

3. BERÖRDA BUDGETPOSTER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd, före detta B.A-poster):

Budgetrubrik | Titel | Åtgärder |

12.010201.00.20 | Tekniskt stöd | Insatser rörande tekniskt stöd |

12.020100.01 | Genomförande och utveckling av den inre marknaden | Studier som lagts ut på externa underleverantörer |

26.02.01 | Förfaranden för tilldelning och offentliggörande av offentliga byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt | Offentliggörande av meddelanden |

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten:

Direktiv om tilldelning av offentliga kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet är en rättsakt som antas på obegränsad tid från och med dagen för direktivets ikraftträdande.

Budgetkonsekvenserna rör både de återkommande utgifterna och engångsutgifterna:

- De återkommande utgifterna sammanhänger med användningen av direktivet (offentliggörande av meddelanden om upphandling, behandling av överträdelseförfaranden),

- Engångs utgifterna sammanhänger med genomförandet av direktivet, särskilt bedömning av utvärderingsarbeten som kan läggas ut på underleverantörer (med tidsramen på fem till tio år efter dagen för genomförandet av direktivet).

3.3. Budgettekniska uppgifter:

Budget-rubrik | Typ av utgifter | Ny | Deltagande EFTA | Bidrag från kandidatländer | Rubrik i budget-planen |

12.010201.00.20 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | 5 |

12.020100.01 | Icke-oblig. utg. | CD | NEJ | NEJ | NEJ | 1a |

26.02.01 | Icke-oblig. utg. | CD | NEJ | NEJ | NEJ | 1.1 (1.1 OTH) |

4. ÖVERBLICK ÖVER RESURSER

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Sammanfattning av åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n +5 och följande budgetår | Totalt |

Driftsutgifter[37] |

Åtagandebemyndiganden (ÅB) | 8.1 | a | 0,006 | 0,012 | 0,018 | 0,024 | 0,030 | 0,180 | 0,270 |

Betalningsbemyndiganden (BB) | b | 0,006 | 0,012 | 0,018 | 0,024 | 0,030 | 0,180 | 0,270 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[38] |

Tekniskt och administrativt stöd – ATA (icke-diff.) | 8.2.4 | c | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a + c | 0,006 | 0,012 | 0,018 | 0,024 | 0,030 | 0,180 | 0,270 |

Betalnings-bemyndiganden | b + c | 0,006 | 0,012 | 0,018 | 0,024 | 0,030 | 0,180 | 0,270 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

Personalresurser och utgifter i samband därmed (IDA) | 8.2.5 | d | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,360 |

Administrativa kostnader utom personalresurser och kostnader i samband därmed, som inte ingår i referensbeloppet (IDA) | 8.2.6 | e | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden |

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 0,066 | 0,072 | 0,078 | 0,084 | 0,090 | 0,240 | 0,630 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 0,066 | 0,072 | 0,078 | 0,084 | 0,090 | 0,240 | 0,630 |

Uppgifter om samfinansiering

Detta initiativ ger inte upphov till samfinansiering.

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

Ej tillämpligt

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kommer att kräva omfördelning under den relevanta rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[39] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Inkomsterna påverkas inte

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [år n-1] | Situation efter åtgärden |

Total personalstyrka | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |

5. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behov på kort eller lång sikt

Det är allmänt erkänt att försvarsmarknadernas höga grad av uppsplittring minskar de offentliga upphandlingsmarknadernas effektivitet och gör att den inre marknaden fungerar mindre effektivt.

De berörda parterna (medlemsstaterna, industrin, tankesmedjorna, Europaparlamentet) har uttryckt önskemål om att kommissionen vidtar åtgärder för att övervinna denna fragmentering och för att stärka konkurrensen på försvarsmarknaderna.

- På kort sikt

Kommissionen har i egenskap av fördragets väktare genom ett tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandlingar som antogs i december 2006 givit ett juridiskt klargörande. Enbart ett klarläggande är emellertid inte tillräckligt.

- På medellång och längre sikt:

Kommissionen anser att ett särskilt direktiv för offentliga upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet på medellång och lång sikt utgör det mest lämpliga instrumentet för att lösa de problem om konstaterats.

5.2. Mervärdet av gemenskapens medverkan, förslagets förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

Initiativet rörande försvarsupphandlingarna ingår som en del av ett övergripande initiativ som syftar till att öppna upp försvarsmarknaderna genom att införa en ökad öppenhet och konkurrens på dessa marknader. Den rådande splittringen av marknaderna har negativa konsekvenser inte bara för de offentliga utgifternas effektivitet men också för medlemsstaternas militära resurser. Splitttringen utgör också ett hinder för den europeiska försvarsindustrins tillväxt och konkurrenskraft.

Som komplement till de ansträngningar som görs av medlemsstaterna har kommissionen startat ett initiativ för att uppmuntra inrättandet av en europeisk marknad för försvarsutrustning (EDEM). I sitt meddelande med titeln mot en EU-politik för försvarsutrustning från mars 2003 har kommissionen presenterat en rad förslag till åtgärder på försvarsindustri- och försvarsupphandlingsområdet (standardisering, övervakning, överföringar av utrustning inom gemenskapen, offentliga upphandlingskontrakt, export av varor med både militära och civila tillämpningar, forskning). Meddelandet utgjorde således startpunkten för kommissionens initiativ på det offentliga upphandlingsområdet.

5.3. Mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer inom ramen för verksamhetsbaserad förvaltning

- Mål

- Kommissionens övergripande mål är att upprätta en öppen och konkurrenskraftig europeisk marknad för försvarsutrustning. Denna marknad ska täcka både militär utrustning (vapen, ammunition och krigsmateriel) och känslig icke-militär utrustning (säkerhetsutrustning).

- Det specifika målet för politiken på området för försvarsupphandlingar avser att upprätta en regelram som gör det möjligt för dessa marknader att fungera effektivt. Detta inbegriper bland annat ett effektivt genomförande av fördragets principer som gäller den inre marknaden.

- Den operativa målsättningen med detta direktiv är att tillhandahålla en rättslig ram som är anpassad till särdragen i de offentliga upphandlingarna på försvars- och säkerhetsområdet, följer fördragets principer och därmed minskar behovet att åberopa de undantag som anges i artikel 296 i fördraget samt i artikel 14 i direktiv 204/18/EG.

- Förväntade resultat

De förväntade resultaten är

- en större öppenhet och ett ökat konkurrensutsättande av försvars- och säkerhetsupphandlingar,

- en ökad effektivitet i de offentliga utgifterna,

- en ökad konkurrenskraft och tillväxt för försvarsindustrin, genom att medverka till att stärka det europeiska försvarets industriella och teknologiska bas.

- Indikatorer med koppling till dessa mål

Två indikatorer kommer att beräknas:

- Graden av offentliggörande (värdet av offentliggjorda meddelanden om upphandling som andel av försvarsupphandlingarnas totala värde) som ett mått på öppenhet .

- graden av marknadspenetration (värdet av kontrakt om överföring av försvars- och säkerhetsutrustning inom gemenskapen som andel av försvarsupphandlingarnas totala värde) som ett mått på graden av konkurrensutsättande .

5.4. Metod för genomförandet (preliminärt)

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen.

( Indirekt genom utläggning på:

( beslutande organ

( sådana av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter inom offentlig förvaltning.

( Delad eller decentraliserad förvaltning

( med medlemsstaterna

( med tredjeländer.

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

6. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Metod för uppföljning

Kommissionens avdelningar med ansvar för förslag kommer att särskilt noga följa utvecklingen av rättspraxis i fråga om försvarsupphandlingar.

De båda indikatorerna

- graden av offentliggörande (som mått på öppenhet),

- graden av marknadspenetration (som mått på konkurrensutsättande),

kommer att beräknas årligen på grundval av tillgängliga uppgifter.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsbedömning

En preliminär konsekvensbedömning som innehåller en förhandsbedömning medföljer utkastet till direktiv som ett bifogat dokument.

6.2.2. Åtgärder som vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdom som dragits av tidigare erfarenhet från liknande åtgärder)

Direktivet i fråga är den första rättsakt som kommissionen föreslagit på området för försvarsupphandlingar. Tolkningsmeddelandet är fortfarande alltför nytt (antaget i december 2006) för att kunna utvärderas effektivt.

6.2.3. Bestämmelser och tidsintervall för framtida utvärderingar

- Regelbunden utvärdering

Kommissionen kommer att regelbundet utvärdera det nya direktivets effekter med början tre år efter dess genomförande i medlemsstaterna. Utvärderingen kommer att gälla det nya direktivets effekter på offentlig upphandlingspraxis, särskilt i fråga om offentliggörande, konkurrensutsättande av leverantörer och öppnande av marknaderna för leverantörer från andra medlemsstater.

- På medellång sikt: en mellanliggande utvärdering

Efter det att lagstiftningsförfarandet slutförts och direktivet antagits och införlivats av medlemsstaterna bör en första utvärdering av de administrativa konsekvenserna av genomförandet av det nya direktivet, först för medlemsstaterna och därefter för företagen, kunna slutföras inom fem år.

- På lång sikt: En övergripande utvärdering

Med tanke på den långa livslängden för försvarsutrustning (och därmed sammanhängande tjänster, särskilt underhållstjänster) kan en utvärdering av de övergripande konsekvenserna rimligtvis enbart övervägas på lång sikt (dvs. tidigast tio år efter det att direktivet trätt i kraft).

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Inga specifika åtgärder för förhindrande av bedrägerier planers inom ramen för detta initiativ.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVET

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

(Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning) | Typ av åtgärder och resultat | Genom-snittskost-nad per enhet | År n | År n + 1 | År n + 2 | År n + 3 | År n + 4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

År n | År n + 1 | År n + 2 | År n + 3 | År n + 4 | År n + 5 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda (12 01 01) | A*/AD | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |

B*, C*/AST | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Personal som finansieras[41] genom artikel 12 01 02 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Övrig personal som finansieras genom artikel XX 01 04/05 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 00 |

TOTALT | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig

När väl direktivet trätt i kraft bör två typer av arbetsuppgifter genomföras:

- Överträdelseärenden

De kommer att behandlas av redan tillsatta föredragande och som är specialiserade per geografiska områden och inte per verksamhetsområde (således inte föredragande som är specialiserade på offentliga försvarsupphandlingar).

- Kartläggning och utvärdering

Dessa uppgifter kommer att behandlas antingen inom enheten av en handläggare med profil som "ekonom", eller av en enhet specialiserad på "ekonomiska aspekter" inom direktoratet för offentlig upphandling, eller av en enhet på generaldirektoratet som är specialiserad på "konsekvensbedömningar och utvärdering".

Dessa befattningar finns i vilket fall som helst redan och några nya befattningar planeras inte att inrättas.

8.2.3. Personalresurskällor (som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

( Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltning av de program som ska ersättas eller utvidgas.

( Tjänster som på förhand anslagits inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som kommer att begäras inom ramen för det kommande förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget.

( Tjänster som ska omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n + 1 | År n + 2 | År n + 3 | År n + 4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

1. Tekniskt och administrativt stöd (inklusive personalkostnader i samband därmed) |

Verkställande organ |

Annat tekniskt eller administrativt stöd |

internt |

externt |

12.01.04 – utgifter till stöd för åtgärder på området för den inre marknaden | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

8.2.5 Personalkostnader och utgifter i samband därmed som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | År n | År n + 1 | År n + 2 | År n + 3 | År n + 4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

Utgifter för aktiv personal på politikområdet "inre marknaden" | Art. 12 01 01 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

Extern personal Insatser rörande tekniskt stöd | Art. 12 01 02 01 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,360 |

Totala kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,360 |

*

Kalkyl – Tjänstemän och tillfälligt anställda ( artikel 12 01 01 )

Genomförandet av det nya direktivet kräver inte att nya tjänster inrättas (tjänsterna som juridisk redaktör, föredragande och ekonom existerar redan.

*

Beräkning – Extern personal (artikel 12 01 02)

Den årliga uppföljningen av genomförandet av det nya direktivet kan det komma att bli nödvändigt att anlita att externa personalresurser inom ramen för kontraktet om tekniskt stöd (budgetrubrik 12.010201.00.02.20)

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År n | År n + 1 | År n + 2 | År n + 3 | År n + 4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

- Tjänsteresor | 12 01 02 11 01 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

- Konferenser och möten | 12 01 02 11 02 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

- Kommittéer | 12 01 02 11 03 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

- Studier och samråd | 12 01 02 11 04 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

- Informationssystem | 12 01 02 11 05 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

2. Summa övriga förvaltningsutgifter | 12 01 02 11 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

3. Övriga administrativa utgifter (specificera genom att ange budgetrubrik) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Totala administrativa utgifter, andra än personalkostnader och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

*

Beräkning - Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Ej tillämpligt

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

[2] Slutrapport från arbetsgrupp nr 8 om försvarsfrågorna: CONV461/02 av den 16 december 2002.

[3] KOM(2003) 113 slutlig av den 11 mars 2003.

[4] KOM(2004) 608 slutlig av 23 september 2004.

[5] KOM(2005) 626 slutlig av den 6 december 2005.

[6] "Tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandlingar" KOM(2006) 779 slutlig av den 7 december 2006.

[7] EUT C […], […], s. […].

[8] EUT C […], […], s. […].

[9] EUT C […], […], s. […].

[10] EUT C […], […], s. […].

[11] EUT L 340, 25.10.2005, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2151/2003 (EUT L 349, 17.12.2003, s. 1).

[12] EGT L 317, 3.12.2001, s.1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/548/EG, Euratom (EUT L 215, 5.8.2006, s.38).

[13] EGT L 101, 11.4.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2007/438/EG (EUT L 164, 26.6.2007, s. 24).

[14] EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

[15] EGT L 18, 21.1.1997, s. 1.

[16] EGT L 13, 19.1.2000, s. 12.

[17] EGT L 178, 17.7.2005, s. 1.

[18] EUT L 303, 2.12.2000, s. 16.

[19] EGT L 39, 14.2.1976, s. 40. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15).

[20] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

[21] Beslut om fastställande av förteckningen över produkter (vapen, ammunition och krigsmateriel) på vilka bestämmelserna i artikel 223.1 b – nu artikel 296 – i fördraget är tillämpliga. Diarienummer för protokollet av den 15 april 1958: 368/58.

[22] EGT L 351, 29.1.1998, s. 1.

[23] EGT C 195, 25.6.1997, s. 1.

[24] EGT L 358, 31.12.1998, s. 2.

[25] EGT C 316, 27.11.1995, s. 48.

[26] EGT L 164, 22.6.2002, s. 3.

[27] EUT L 309, 25.10.2005, s. 15.

[28] EGT L 185, 16.8.1971, s. 15. Beslutet ändrat genom beslut 77/63/EEG (EGT L 13, 15.1.1997, s. 15).

[29] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

[30] Hänvisning till detta direktiv.

[31] Med undantag av järnvägstransport som omfattas av kategori 18.

[32] Med undantag av järnvägstransport som omfattas av kategori 18.

[33] Med undantag av finansiella tjänster i samband med utfärdande, förvärv, försäljning eller överföring av värdepapper eller andra finansiella instrument samt centralbankstjänster.

Tjänstekontrakt som avser förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter till sådan egendom. dock ska varje form av kontrakt om finansiella tjänster som sluts samtidigt med, före eller efter köp- eller hyreskontraktet omfattas av detta direktiv.

[34] Med undantag av forsknings- och utvecklingstjänster som inte uteslutande är till förmån för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet, under förutsättning att dessa tjänster helt finansieras av den upphandlande myndigheten.

[35] Med undantag av medlings- och förlikningstjänster.

[36] Vid tillämpningen av artikel 31 avses med yrkes- eller handelsregister de register som anges i denna bilaga och, i den mån ändringar gjorts på nationell nivå, de register som ersatt de förra.

[37] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i berörd avdelning xx.

[38] Utgifter enligt artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[39] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[40] Ytterligare kolumner ska, om så krävs, tilläggas dvs. om åtgärdens löptid överstiger 6 år.

[41] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.