52007PC0653

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 30.10.2007

KOM(2007) 653 slutlig

2007/0233 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om gemenskapens statistik rörande utrikeshandel med tredjeländer och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1172/95

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. BAKGRUND

1.1. Motiv och syfte

Syftet med detta förslag till Europaparlamentets och rådets förordning är att se över det nuvarande statistiksystemet för varuhandel med tredjeländer (Extrastat) för att

- lagstiftningen ska bli tydligare, enklare och öppnare,

- anpassa systemet för statistik för handeln utanför gemenskapen till de ändringar som kommer att införas i tullklareringsförfarandena genom såväl införandet av enhetstillstånd för användning av det förenklade deklarationsförfarandet eller det lokala klareringsförfarandet[1] som den centraliserade tullklareringen i den moderniserade tullkodexen för gemenskapen (som ersätter rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992).

- minska den s.k. Rotterdameffekten som resulterar i a) en överrepresentation i utrikeshandelsstatistiken för de medlemsstater som har en omfattande tullklarering eller export men som bara fungerar som transitländer, till förfång för de medlemsstater som är den faktiska destinationen eller avsändningslandet för varorna och b) en dubbel rapportering av samma varor, först i Extrastat som icke-gemenskapsvaror och sedan i Intrastat som varor som kommer från en annan medlemsstat (situationen är ungefär densamma vid export),

- öka relevans, noggrannhet, aktualitet och jämförbarhet i utrikeshandelsstatistiken och införa ett system för kvalitetsbedömning ,

- stödja kopplingen mellan handelsstatistiken och affärsstatistiken,

- tillgodose användarnas behov genom att sammanställa handelsstatistik med hjälp av tillgängliga uppgifter ur tulldeklarationerna, samt

- i överensstämmelse med uppförandekoden för europeisk statistik, kontrollera den positiva särbehandlingen när det gäller tillgång till känsliga uppgifter om utrikeshandeln.

1.2. Allmän bakgrund

Extern handelsstatistik (Extrastat) för statistik över medlemsstaternas import och export av varor från och till länder utanför EU. Dessa uppgifter är av största vikt för den europeiska ekonomi- och handelspolitiken och för att analysera marknadsutvecklingen för enskilda handelsvaror. Statistiken innehåller månatliga uppgifter om import och export uttryckta i värde och kvantitet, fördelade på rapporterande medlemsstat och partnerland, varuslag enligt Kombinerade nomenklaturen, transportsätt och tullordning (vid import).

Bortsett från vissa särskilda varurörelser grundas Extrastat på uppgifter som samlats in från tulldeklarationerna. Genom att använda tulldeklarationen som källa för statistikuppgifterna behöver inte handlarna drabbas av bördan att direkt rapportera statistik. Eftersom alla uppgifter är av god kvalitet, är det högst önskvärt att man fortsätter att använda tulldeklarationerna för att framställa statistik över utrikeshandeln.

Syftet med statistiken är att ge en bild av flödena i gemenskapens utrikeshandel som helhet, men den bör också ge en bild av hur flödena fördelar sig på de olika medlemsstaterna.

1. Utvecklingen av nya metoder för tullklarering av varor i hela gemenskapen (enhetstillstånd för användning av förenklade förfaranden och centraliserad tullklarering) gör det nödvändigt att anpassa sammanställningen av utrikeshandelsstatistiken och, i samband med detta, också förteckningen över vilka statistikdata som ska hämtas från tulldeklarationerna.Enhetstillståndet för användning av det förenklade deklarationsförfarandet eller det lokala klareringsförfarandet i samband med övergång till fri omsättning, som ska införas 2008, liksom den centraliserade tullklareringen, som kommer att införas inom ramen för den moderniserade tullkodexen, kommer att göra det möjligt för en person att lämna in en tulldeklaration på den plats där personen är etablerad för varor som införs till en annan plats. Inlämnandet av tulldeklarationen kan därför ske oberoende av platsen för införsel eller utförsel och undersökning av varorna eller av de importerade varornas slutdestination eller den faktiska avsändningsplatsen för de varor som ska exporteras. Till följd av detta kan det hända att de tulluppgifter som krävs för statistiken inte finns att tillgå i den medlemsstat som är slutdestinationen för importen eller som är exportens faktiska avsändningsplats, utan bara i den medlemsstat där tullklareringen lämnades in. Av detta skäl är det nödvändigt att från en statistisk synvinkel fundera närmare över begreppen importerande och exporterande medlemsstat, att mer exakt definiera källan för de tulluppgifter som används för att sammanställa gemenskapsstatistiken och vilka uppgifter som ska rapporteras samt att se till att de nationella myndigheterna i de olika berörda medlemsstaterna utbyter information.En anpassning av definitionen av importerande och exporterande medlemsstat kommer också att minska den s.k. Rotterdameffekten som uppstår när varor, antingen innan de lämnar EU eller efter det att de kommer in, sänds mellan medlemsstaterna, medan tullformaliteterna genomförs i den medlemsstat där varorna förs in eller varifrån de avsänds från EU. På grund av detta rapporteras handelsflödena för import först en gång som icke-gemenskapsvaror i Extrastatsystemet och sedan en andra gång inom Intrastatsystemet (dvs. statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna). Vid export uppger statistiken att exporten sker från den medlemsstat från vilken varorna avsänds, och inte från den medlemsstat där den faktiska exportören är etablerad. Detta gör tolkningen av gemenskapsstatistiken komplicerad.

2. Förbättringar i noggrannhet och aktualitet är möjliga. De kommer att göra användningen av utrikeshandelsstatistiken mer effektiv, eftersom det elektroniska datautbytet mellan tullmyndigheterna (nationellt och på EU-nivå) och mellan handelsaktörerna och tullmyndigheterna kommer att bli mer och mer standardiserat (som ett led i e-tullinitiativet). Enligt förslaget bör import- och exportsiffrorna ständigt uppdateras utifrån de senast tillgängliga uppgifterna, inklusive sådana ändringar som görs av tullen efter det att tulldeklarationen har tagits emot. Den föreskrivna tidsfristen för att översända uppgifter till Eurostat kommer att förkortas till 40 dagar efter referensmånaden, med en möjlighet i tillämpningsföreskrifterna till en ytterligare förkortning i framtiden.

3. Kommissionen (Eurostat) har fått in ytterligare önskemål från användarna, vilket man tagit hänsyn till i lagstiftningsförslaget.

4. Europeiska centralbanken och GD Ekonomi och finans behöver uppgifter för övervakning av eurons andel av den internationella varuhandeln. Valutan på export- och importfakturorna kommer därför att rapporteras genom aggregerade uppgifter.

5. GD Handel och GD Jordbruk behöver mer tillförlitliga uppgifter om tullordningen för varor som importeras till EU, inklusive uppgifter om kvoter.

6. Utrikeshandelsstatistiken innehåller uppgifter för betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. De egenskaper som gör det möjligt att anpassa utrikeshandelsstatistiken för betalningsbalansen och nationalräkenskaperna kommer att ingå i de obligatoriska standardnormerna för uppgifterna.

7. För att kunna fördela EU:s export och import på medlemsstaterna i den centraliserade tullklareringen behövs uppgifter om vilken medlemsstat som är slutdestination (vid import) och från vilken medlemsstat den faktiska avsändningen sker (vid export).

8. I det nya Extrastatsystemet kommer medlemsstaternas handelsuppgifter att fördelas enligt affärsverksamhetens särdrag, så att det till exempel blir möjligt att se hur europeiska företag fungerar i en globaliserad värld. Kopplingen mellan affärsstatistiken och affärsstatistiken kan göras genom att man använder de uppgifter om importör och exportör som finns i tulldeklarationen.

1.3. Gällande bestämmelser

Rådets förordning (EG) nr 1172/95 av den 22 maj 1995 om statistik avseende gemenskapens och dess medlemsstaters varuhandel med icke-medlemsstater och kommissionens förordning (EG) nr 1917/2000 av den 7 september 2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1172/95 om statistik över utrikeshandel. Förslaget och dess tillämpningsföreskrifter kommer att ersätta dessa förordningar.

1.4. Förenlighet med EU:s politik och mål på andra områden

Förslaget är förenligt med politiken inom handel, tull och makroekonomi.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

2.1. Samråd med berörda parter

Sedan hösten 2004 har regelbundna diskussioner om förslaget till Extrastatförordning förts i en projektgrupp med experter från medlemsstaterna och inom Extrastatkommittén.

Det har inrättats en samrådsgrupp med kommissionens avdelningar (deltagande generaldirektorat var ESTAT, AGRI, ENTR, FISH, TAXUD, TRADE, TREN) som ska komma med synpunkter på förslaget under olika stadier av utarbetandet.

Flera diskussioner om valutan på fakturorna har ägt rum med Europeiska centralbanken.

2.2. Extern experthjälp

Det har inte funnits något behov av extern experthjälp.

2.3. Konsekvensanalys

Ett antal olika alternativ för utrikeshandelsstatistiken har kartlagts.

Alternativ A: Behålla status quo och inte ändra den nuvarande lagstiftningen.

Alternativ B: Vänta med ny Extrastatlagstiftning till dess att den moderniserade tullkodexen har genomförts, till dess att det har blivit obligatoriskt att fylla i extra uppgifter på tulldeklarationen och till dess att det elektroniska datautbytet mellan medlemsstaternas nationella myndigheter är på plats.

Alternativ C: Under 2009 införa ett nytt Extrastatsystem med övergångsbestämmelser som ska gälla fram till dess att tullbestämmelserna har anpassats.

Alternativ C, med en ny förordning från Europaparlamentet och rådet om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln under 2009 är att föredra av följande skäl:

- Enhetstillståndet för användning av det förenklade deklarationsförfarandet eller det lokala klareringsförfarandet har drag av försöksverksamhet och grundas på bilaterala avtal mellan medlemsstaterna. Kommissionen (TAXUD) uppmuntrar emellertid till användningen av dessa förenklade förfaranden och utvecklar standardiserade förfaranden, och föreslår förändringar i de tillämpningsföreskrifter för tull som är planerade till den 1 januari 2008. Användningen enligt enhetstillståndet av det förenklade deklarationsförfarandet eller det lokala klareringsförfarandet för övergång till fri omsättning kommer tillsammans med den centraliserade klareringen i den moderniserade tullkodexen att göra det möjligt att skilja på var tulldeklarationen har lämnats in och var varorna fysiskt befinner sig. Det är tänkt att dessa förfaranden ska tillämpas i hela gemenskapen, vilket kan komma att leda till strukturella ändringar i klareringsförfarandena, vilket avsevärt kommer att underlätta för exportörer och importörer i gemenskapen.

- När det gäller sammanställningen av utrikeshandelsstatistiken, är de nuvarande bestämmelserna tvetydiga och en del medlemsstater har börjat samla in uppgifter direkt från handelsaktörerna i de fall varorna befinner sig på deras territorium för import eller export, medan tulldeklarationen har gjorts i en annan medlemsstat. Detta ökar rapporteringsbördan och minskar kvaliteten på gemenskapsstatistiken. Förfarandet med den centraliserade tullklareringen är tänkt att under de närmaste åren öka den handelsvolym som deklareras på den plats där importören/exportören är etablerad, snarare än på den plats där den fysiska importen eller exporten av varorna äger rum. Denna centralisering medför uppenbara fördelar för sammanställningen av utrikeshandelsstatistiken, eftersom den faktiska importören/exportören och den faktiska medlemsstaten för import eller export av varorna lättare kan identifieras. Detta kan emellertid komma att motverkas om de nuvarande bestämmelserna och förfarandena för sammanställningen fortsätter att gälla och sammanställningen kan då komma att bli alltmer inkonsekvent, betungande och otillförlitlig. Nya arrangemang är viktiga och i förslaget anges det vilken tulldeklaration i vilken medlemsstat som ska användas, och någon direkt insamling av uppgifter från exportörer eller importörer föreskrivs inte. Det faktum att medlemsstaterna använder sig av olika förfaranden och uppgiftskällor och att de inkluderar/exkluderar olika handelstransaktioner beroende på det egna omdömet eller den egna förmågan är en tendens som måste vändas i tid.

- I syfte att uppfylla målen för denna nya förordning kommer en ändring av tillämpningsföreskrifterna för gemenskapens tullkodex att utarbetas och lämnas in till tullkodexkommittén på så vis att det ska bli obligatoriskt för tullen att samla in uppgifter om vilken medlemsstat som är slutdestination och vilken medlemsstat som är faktisk avsändningsplats för exporten. För närvarande är uppgifterna bara delvis tillgängliga och varje medlemsstat måste själv begära uppgifterna. Dessutom bör datautbytet mellan medlemsstaterna beaktas när tullen utformar det automatiska import- och exportsystemet. Detta kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att utbyta import- och exportsiffror och uppgifter om vilken medlemsstat som är slutdestination (vid import) och från vilken medlemsstat den faktiska avsändningen sker (vid export). Förslaget innehåller särskilda bestämmelser för en gradvis anpassning till dess att de begärda uppgifterna är tillgängliga i alla medlemsstater. Detta tillvägagångssätt minskar beroendet av tidsplaneringen för ändringen av tullbestämmelserna, men uppmuntrar samtidigt medlemsstaterna att snabbare anpassa sig till de nya kraven. Det är särskilt den successiva insamlingen av uppgifter om vilken medlemsstat som är slutdestination och vilken medlemsstat som är faktisk avsändningsplats för exporten som kommer att göra det lättare att undersöka den allt större skillnaden i fråga om var tulldeklarationen lämnas in och vilka som är de tilltänkta importerande och exporterande medlemsstaterna. Handelssiffrorna kommer att spridas av Eurostat beroende på i vilken medlemsstat tulldeklarationen lämnas in, men användarna kan redan nu få viss information om vilken medlemsstat som är slutdestination eller varifrån exporten faktiskt avsänds.

- En försening i tillämpningen av lagstiftningen skulle få negativa följder för alla andra aspekter av förslaget, såsom aktualitet och nya användarkrav.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1. Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Förslaget innehåller bestämmelser som syftar till att förbättra Extrastats kvalitet och tydlighet. Det är ett svar på ändrade administrativa förhållanden och kommer att tillfredsställa nya användarkrav.

3.2. Rättslig grund

Artikel 285 i EG-fördraget innehåller den rättsliga grunden för gemenskapens statistik. Rådet beslutar i enlighet med medbeslutandeförfarandet om åtgärder för att ta fram sådan statistik som behövs för gemenskapens verksamhet. I artikeln ställs krav på sammanställningen av gemenskapsstatistik, nämligen att den ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och statistiksekretess.

3.3. Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen gäller på så sätt att det föreslagna direktivet inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet.

Målet för den föreslagna åtgärden, att framställa statistik över gemenskapens utrikeshandel, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför bättre uppnås på gemenskapsnivå genom en gemenskapsrättsakt. Detta beror på att endast kommissionen kan samordna den harmonisering som krävs för statistiska uppgifter på gemenskapsnivå, samtidigt som medlemsstaterna kan organisera insamling av uppgifter och sammanställning av jämförbar statistik över gemenskapens utrikeshandel. Därför kan gemenskapen genomföra åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.

3.4. Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Denna förordning kommer att begränsas till minsta möjliga antal åtgärder för att målet ska uppnås och kommer inte att gå utöver vad som är nödvändigt för detta ändamål. Förslaget specificerar gemenskapens datakrav för varuhandel med tredjeländer, och stöder sig då så långt som möjligt på uppgifter som lämnats av importörer och exportörer för tulländamål (t.ex. grundas utrikeshandelsstatistiken på administrativa källor). Av rimliga skäl måste emellertid en del ytterligare data som återfinns i tulldeklarationen samlas in för statistiska ändamål.

För att tillgodose nya användarkrav och för att statistiken ska bli noggrann, innehåller förslaget nya data som ska ingå i sammanställningen av utrikeshandelsstatistiken. Vissa data (t.ex. identifiering av importör, exportör och avsändningsland) ska fyllas i på tulldeklarationen och bör i framtiden användas för statistiken. Detta innebär inte någon ytterligare börda för företagen, utan det räcker att de nationella myndigheterna i någon mån anpassar sin dataöverföring och databehandling.

Enligt förslaget ska man vid importtransaktioner också uppge ID-numret för kvoterna. Även om de nationella tullmyndigheterna redan har uppgifterna, är sammanställningen för statistiska ändamål mer komplicerad, eftersom uppgifterna ofta inte kan tas direkt från tulldeklarationen och bara finns att tillgå på ett senare stadium, efter det att kommissionens avdelningar har beviljat tullkvoterna.

Uppgifter om vilken medlemsstat som är slutdestination och från vilken medlemsstat den faktiska exporten har skett begärs ännu inte i tulldeklarationen i alla medlemsstater, och detta faktum kommer på kort sikt att leda till en extra rapporteringsbörda för handelsaktörerna. Uppgifterna är icke desto mindre väsentliga för hanteringen av den centraliserade tullklareringen. Skyldigheten att rapportera statistik kommer överlag att minska på medellång sikt, eftersom avsikten är att sluta begära in Intrastatdeklarationer om varurörelser inom gemenskapen före eller efter övergången till fri omsättning, om dessa uppgifter finns i tullens datasystem. Genom att tvåsiffriga alfanumeriska landskoder anges i tulldeklarationen, kan man undvika två kompletta Intrastatdeklarationer (en vid avsändning och en vid ankomst).

Vidare är data om fakturavaluta (för export) och transaktionstyp inte fullt ut tillgängliga i tulldeklarationerna i alla medlemsstater. Att samla in dessa data kommer att innebära en (liten) extra börda i de medlemsstater som för närvarande inte samlar in dem.

Till följd av samrådet med användarna av utrikeshandelsstatistiken, ska man enligt förslaget inte längre begära uppgifter om ”registreringslandet för det transportmedel som passerar gränsen”. Att avskaffa detta krav kan delvis bli en kompensation för den begäran om ytterligare uppgifter som nämns ovan.

Under 2008 kommer man att lansera programmet för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet). En del av budgeten för detta program har öronmärkts för det nya Extrastatsystemet.

3.5. Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: förordning från Europaparlamentet och rådet.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

- Det är allmänt erkänt att en förordning från rådet och parlamentet är lämpligast för de flesta statistikåtgärder som kräver en detaljerad och enhetlig tillämpning i hela gemenskapen.

- En förordning är att föredra framför ett direktiv som grundrättsakt, eftersom den till skillnad från ett direktiv fastställer samma regler för hela gemenskapen, utan att medlemsstaterna ges möjlighet att tillämpa den ofullständigt eller selektivt eller välja former och metoder för att uppnå målen.

- En förordning är också direkt tillämplig, vilket innebär att den inte behöver införlivas i nationell lagstiftning. Man kan då undvika den fördröjning det innebär att direktiv måste införlivas i nationell lagstiftning. Detta leder också till bättre och snabbare lagstiftning.

4. BUDGETKONSEKVENSER

En användning av Meets-programmets budget kan övervägas för att täcka kostnaderna för det nya Extrastatsystemet (för 2010, 2011, 2012 och 2013 har det avsatts 335 000, 600 000, 600 000 respektive 600 000 euro för en justering av utrikeshandelsstatistiken).

5. YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR

5.1. Förenklingar

Förslaget har en potentiell förenklingseffekt i och med att rapporteringsbördan för företagen kan komma att minska. Hur stor denna effekt blir är för närvarande svårt att förutsäga. Fördelarna med förenklingen kommer att märkas fullt ut först när de nya tullbestämmelserna har trätt i kraft. Uppgifter om vilken medlemsstat som är slutdestination och från vilken medlemsstat den faktiska exporten har skett samlas då in av alla medlemsstater och det elektroniska utbytet av tulldata kommer att vara igång. Från och med då kommer gemenskapens siffror och de nationella siffrorna att sammanställas enligt samma förfaranden, och båda kommer att grundas på administrativa data (tulldeklarationen). Rapporteringsbördan för Instrastatsystemet kommer dessutom att bli lättare när handelsstatistiken kommer att spridas enligt vilken medlemsstat som är slutdestination och från vilken den faktiska exporten har skett, och det kommer då inte längre att finnas något skäl att rapportera motsvarande varurörelser inom gemenskapen.

Å andra sidan kommer de kompletterande uppgifterna genom sin natur att medföra en ytterligare börda för de nationella myndigheterna och uppgiftslämnarna (se kapitel 3.4 om proportionalitet). Att behålla det befintliga systemet skulle emellertid kunna öka rapporteringsbördan ännu mer drastiskt och samtidigt försämra statistikens kvalitet. Man får anta att om inga förändringar av lagstiftningen görs, kommer de nationella statistikmyndigheterna att samla in mer och mer data för utrikeshandelsstatistiken direkt från företagen, därför att deras tullmyndigheter inte kan tillhandahålla de uppgifter som begärs in i den centraliserade tullklareringen. Det som förvärrar situationen är att de rapporterande företagen inte ens är etablerade i den behöriga medlemsstaten, vilket gör det svårare att kontrollera att uppgifterna är fullständiga och exakta (för att inte tala om språkproblemen).

Till skillnad från den gällande lagstiftningen, hänvisas det i förslaget inte till gemenskapsstatistiken för transitering, tullager, frizoner och frilager, eftersom gemenskapsinstitutionerna inte har angett att de har behov av en sådan statistik.

5.2. Upphävande av gällande lagstiftning

Om förslaget antas kommer nuvarande lagstiftning att upphöra att gälla.

5.3. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Förslaget är en fråga för EES och det bör därför utsträckas till att gälla hela det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2007/0233 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om gemenskapens statistik rörande utrikeshandel med tredjeländer och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1172/95

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) De statistiska uppgifterna om medlemsstaternas handelsflöden med tredjeländer är av största vikt för gemenskapens ekonomiska politik och handelspolitik och för att analysera marknadsutvecklingen för enskilda handelsvaror. Öppenheten i det statistiska systemet bör förbättras för att bemöta de ändrade administrativa förhållandena och för att tillfredställa nya användarkrav. Rådets förordning (EG) nr 1172/95 av den 22 maj 1995 om statistik avseende gemenskapens och dess medlemsstaters varuhandel med icke-medlemsstater[2] bör därför ersättas av en ny förordning som uppfyller kraven i artikel 285.2 i fördraget.

(2) Statistiken över utrikeshandeln grundas på uppgifter som hämtas ur tulldeklarationerna, såsom föreskrivs i förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen[3] (nedan kallad ”tullkodexen”). Den ökade europeiska integrationen med påföljande förändringar i tullklareringen, inklusive enhetstillstånd för det förenklade deklarationsförfarandet och det lokala klareringsförfarandet, liksom den centraliserade tullklareringen som kommer att bli följden av den pågående moderniseringen av tullkodexen, gör det nödvändigt att justera sammanställningen av utrikeshandelsstatistiken, att förtydliga begreppen ”importerande” och ”exporterande” medlemsstat samt att mer exakt definiera källan till de uppgifter som används för att sammanställa gemenskapsstatistiken.

(3) För att kunna registrera de fysiska handelsflödena mellan medlemsstaterna och tredjeländer och för att säkerställa att uppgifterna om import och export finns tillgängliga i alla medlemsstater, måste det finnas noggrant angivna överenskommelser mellan tullen och statistikmyndigheterna. Detta inbegriper bestämmelser för datautbytet mellan medlemsstaternas myndigheter.

(4) För att kunna fördela EU:s export och import på en viss medlemsstat, behövs uppgifter om vilken medlemsstat som är slutdestination (vid import) och från vilken medlemsstat den faktiska avsändningen sker (vid export). På medellång sikt bör dessa medlemsstater bli importerande och exporterande medlemsstater i utrikeshandelsstatistiken.

(5) I denna förordning bör varor i utrikeshandelsstatistiken klassificeras enligt den Kombinerade nomenklatur (KN) som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan[4] (nedan kallad ”Kombinerade nomenklaturen”).

(6) För att uppfylla Europeiska centralbankens och kommissionens behov av uppgifter om eurons andel av den internationella varuhandeln bör valutan på export- och importfakturorna rapporteras genom aggregerade uppgifter.

(7) När det gäller handelsförhandlingar och hur den inre marknaden fungerar, bör kommissionen få detaljerade uppgifter om tullordning på de varor som importeras till Europeiska unionen, inklusive uppgifter om kvoter.

(8) Utrikeshandelsstatistiken innehåller uppgifter som används vid sammanställningen av betalningsbalans och nationalräkenskaper. De egenskaper som gör det möjligt att anpassa statistiken för betalningsbalanssyften bör ingå i de obligatoriska standardnormerna för uppgifterna.

(9) Medlemsstaterna bör förse Eurostat med årliga aggregerade uppgifter om handel fördelade enligt affärsverksamhetens särdrag, som bland annat underlättar analysen av hur europeiska företag fungerar i en globaliserad värld. Kopplingen mellan affärsstatistiken och utrikeshandelsstatistiken kan göras genom att man sambearbetar de uppgifter om importör och exportör som finns i tulldeklarationen och de uppgifter som begärs in enligt rådets förordning (EEG) nr 2186/93 av den 22 juli 1993 om samordning inom gemenskapen vid utarbetandet av företagsregister för statistiska ändamål[5] (nedan kallad ”lagstiftning om företagsregister”).

(10) Rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik[6] utgör en referensram för bestämmelserna i denna förordning. De mycket detaljerade uppgifterna om varuhandeln kräver emellertid särskilda regler för sekretessbelagd behandling om statistiken ska bli relevant.

(11) Vid sammanställning och spridning av gemenskapsstatistik i enlighet med denna förordning bör medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheter beakta principerna i den uppförandekod för europeisk statistik som antogs av kommittén för det statistiska programmet den 24 februari 2005 och som bifogades kommissionens rekommendation av den 25 maj 2005 om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar.

(12) Särskilda bestämmelser måste utarbetas fram till dess att ändringarna i tullagstiftningen resulterar i ytterligare uppgifter i tulldeklarationen och fram till dess att det elektroniska utbytet av tulluppgifter krävs enligt gemenskapslagstiftningen.

(13) Eftersom målet för denna förordning inte kan uppnås av medlemsstaterna och bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(14) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[7].

(15) Kommissionen bör särskilt få befogenhet att specificera vilka tullförfaranden som avgör om det är export eller import i utrikeshandelsstatistiken, att anta olika och särskilda regler för varor eller varurörelser som av metodiska skäl kräver särskilda bestämmelser, att specificera de statistiska uppgifterna, att dela in handeln efter affärsverksamhetens särdrag och valutan på fakturorna samt bestämma särskilda regler för spridningen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom bl.a. tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över varuhandeln med tredjeländer (statistik över utrikeshandeln).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a) varor : all lös egendom, inklusive elektrisk ström,

b) gemenskapens statistiska område : gemenskapens tullområde såsom det definieras i tullkodexen med tillägg av ön Helgoland på Förbundsrepubliken Tysklands territorium,

c) nationella statistikmyndigheter : nationella statistikkontor och andra organ som i varje medlemsstat ansvarar för produktionen av gemenskapsstatistik över utrikeshandeln,

d) tullmyndigheter : tullmyndigheter enligt definitionen i tullkodexen,

e) tulldeklaration : tulldeklaration enligt definitionen i tullkodexen,

f) tullmyndigheternas beslut : varje officiell handling från tullmyndigheternas sida som rör godtagna tulldeklarationer och som får rättslig verkan för en eller flera personer.

Artikel 3

Räckvidd

1. Statistiken över utrikeshandeln ska registrera import och export av varor.

En export ska registreras av medlemsstaterna när varor lämnar gemenskapens statistiska område enligt ett av följande tullförfaranden eller godkända tullbehandlingar som fastställs i tullkodexen:

9. Export.

10. Passiv förädling.

11. Återexport till följd av antingen aktiv förädling eller bearbetning under tullkontroll.

En import ska registreras av medlemsstaterna när varor förs in i gemenskapens statistiska område enligt ett av följande tullförfaranden som fastställs i tullkodexen:

12. Övergång till fri omsättning.

13. Aktiv förädling.

14. Bearbetning under tullkontroll.

2. Den förteckning över tullförfaranden eller godkända tullbehandlingar som det hänvisas till i artikel 3.1 kan antas av kommissionen, särskilt i syfte att beakta förändringar i tullkodexen och bestämmelser som härrör från internationella konventioner. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

3. För varor eller varurörelser som, av metodiska skäl, kräver särskilda bestämmelser (”särskilda varor eller varurörelser”), får kommissionen anta andra eller särskilda regler. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

4. Vissa varor eller varurörelser ska uteslutas från utrikeshandelsstatistiken av metodiska skäl. En förteckning över dessa ska utarbetas av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

Artikel 4

Datakällor

1. Den datakälla för registrering av import och export som avses i artikel 3.1 ska var tulldeklarationen, inklusive möjliga tillägg eller ändringar av statistiska data till följd av tullmyndigheternas beslut rörande tulldeklarationen.

När ett förenklat förfarande enligt tullkodexen används och en tilläggsdeklaration lämnas in, ska datakällan för registreringen vara denna tilläggsdeklaration.

2. Kommissionen ska enligt förfarandet i artikel 11.2 fastställa en statistisk tröskel, uttryckt i värde eller kvantitet, under vilken tulldeklarationen inte behöver tjäna som datakälla för registrering av import och export. Den statistiska tröskeln kan tillämpas av medlemsstaterna om de lämnar in uppskattningar om import och export som ligger under tröskelvärdet.

3. När det gäller registrering av import och export av särskilda varor eller varurörelser, kan andra datakällor än tulldeklarationen specificeras av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

Artikel 5

Statistiska data

1. Medlemsstaterna ska hämta följande data ur den registrering av import och export som det hänvisas till i artikel 3.1:

15. Handelsflöde (import, export).

16. Månatlig referensperiod.

17. Varornas statistiska värde vid den importerande eller exporterande medlemsstatens nationsgräns.

18. Kvantitet uttryckt i nettovikt och i en alternativ måttenhet när så anges i tulldeklarationen.

19. Handlare, dvs. importör/mottagare (vid import) eller exportör/avsändare (vid export).

20. Importerande eller exporterande medlemsstat, dvs. den medlemsstat där tulldeklarationen lämnats in och, om det anges i tulldeklarationen,

i) den medlemsstat som är slutdestination (vid import),

ii) från vilken medlemsstat den faktiska avsändningen sker (vid export).

21. Partnerländer, dvs. ursprungsland och avsändarland (vid import) och bestämmelseland (vid export).

22. Varuslag enligt Kombinerade nomenklaturen, dvs.

i) varukoden enligt undernumret i Taric (vid import),

ii) varukoden enligt undernumret i Kombinerade nomenklaturen (vid export).

23. Koder för de tullförfaranden som ska användas som underlag för det statistiska förfarandet.

24. Transaktionstyp, om denna anges i tulldeklarationen.

25. Om tullordning för importen beviljats av tullmyndigheterna: förmånskod och kvotens ordernummer.

26. Fakturavaluta, om denna har uppgetts i tulldeklarationen.

27. Transportsätt, med uppgifter om

i) transportsätt vid gränsen,

ii) internt transportsätt,

iii) container.

2. Ytterligare specifikationer av de data som det hänvisas till i punkt 1, inklusive de koder som ska användas, kan fastställas av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

3. Om inte annat anges och utan att det påverkar tillämpningen av tullagstiftningen, ska uppgifterna finnas i tulldeklarationen.

4. Andra uppgifter än dem som det hänvisas till i punkt 1 för ”särskilda varor eller varurörelser”, kan begäras in av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

Artikel 6

Sammanställning av statistiken över utrikeshandeln

1. Medlemsstaterna ska för varje månatlig referensperiod sammanställa statistik över import och export, uttryckt i värde och kvantitet, och enligt

28. varuslag,

29. importerande/exporterande medlemsstat,

30. partnerländer,

31. statistiskt förfarande,

32. transaktionstyp,

33. tullordning vid import,

34. transportsätt.

Tillämpningsföreskrifter för sammanställning av statistiken kan fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 11.2.

2. Medlemsstaterna ska sammanställa årlig handelsstatistik utifrån affärsverksamhetens särdrag.

Statistiken ska sammanställas genom att man sammanlänkar de data om affärsverksamhetens särdrag som registrerats enligt lagstiftningen om företagsregister med de data om import och export som registrerats enligt artikel 5.1.

Tillämpningsföreskrifter för sammanställandet av statistiken kan fastställas av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

3. Vartannat år ska medlemsstaterna sammanställa handelsstatistik utifrån valutan på fakturorna.

Medlemsstaterna ska sammanställa statistiken genom ett representativt urval av registrerade uppgifter om import och export ur de tulldeklarationer som innehåller data om fakturavaluta. Om fakturavalutan inte har uppgetts i tulldeklarationen ska man genomföra en enkät för att få in de uppgifter som behövs.

Urvalets kännetecken, rapporteringsperiod, kvalitetskrav samt aggregeringsnivå för partnerländerna, varor och valutor ska fastställas av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

4. Medlemsstaternas sammanställning av ytterligare statistik för gemenskapen eller för nationella ändamål kan bestämmas när uppgifterna finns tillgängliga i tulldeklarationen.

Tillämpningsföreskrifter för att sammanställa ytterligare statistik för gemenskapsändamål ska fastställas av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

5. Medlemsstaterna ska inte vara skyldiga att sammanställa och överföra statistik över utrikeshandeln till kommissionen (Eurostat) om det rör sig om statistiska data som i enlighet med tullkodexen eller nationella anvisningar ännu inte finns tillgängliga i den tulldeklaration som lämnats in till deras tullmyndigheter. Det rör sig om följande data:

35. Vilken medlemsstat som är slutdestination (vid import).

36. Från vilken medlemsstat den faktiska avsändningen sker (vid export).

37. Transaktionstyp.

Artikel 7

Datautbyte

1. De nationella tullmyndigheterna ska utan dröjsmål, och senast månaden efter det att tulldeklarationerna togs emot eller blev föremål för tullbeslut, till de nationella statistikmyndigheterna överlämna registrerade uppgifter om import och export grundade på de tulldeklarationer som lämnats in till dessa myndigheter.

Uppgifterna ska innehålla minst de statistiska data som förtecknas i artikel 5 och som, i enlighet med tullkodexen eller nationella anvisningar, har uppgetts i tulldeklarationen.

2. Medlemsstaterna ska se till att de registrerade uppgifter om import och export som grundas på en tulldeklaration som lämnats in till de nationella tullmyndigheterna överförs till de nationella statistikmyndigheterna i den medlemsstat som har registrerats som

38. medlemsstat som är slutdestination (vid import), eller

39. medlemsstat från vilken den faktiska avsändningen sker (vid export).

3. En medlemsstat ska enligt artikel 7.2 inte vara skyldig att överföra uppgifter om import och export till en annan medlemsstat förrän tullmyndigheterna i den andra medlemsstaten har inrättat en mekanism för ömsesidigt utbyte av relevanta data på elektronisk väg.

4. Tillämpningsföreskrifter för en sådan överföring kan fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 11.2.

Artikel 8

Överföring av utrikeshandelsstatistiken till kommissionen (Eurostat)

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra den statistik som avses i artikel 6.1 senast 40 dagar efter det att varje månatlig referensperiod har löpt ut.

Medlemsstaterna ska se till att statistiken innehåller uppgifter om all import och export under referensperioden i fråga och att det görs justeringar i de fall uppgifter inte finns att tillgå.

Medlemsstaterna ska överföra uppdaterad statistik om den redan överförda statistiken revideras.

De resultat som överförs till kommissionen (Eurostat) ska även innehålla statistiska uppgifter som är sekretessbelagda.

Bestämmelser om tidsfrist, omfattning, ändringar och innehåll rörande statistiken kan komma att specificeras av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

2. Tidsfrist för överföring till kommissionen (Eurostat) av statistik över utrikeshandeln utifrån uppgifter om affärsverksamhetens särdrag enligt artikel 6.2, handelsstatistik utifrån fakturavaluta enligt artikel 6.3 och gemenskapsstatistik enligt artikel 6.4 kan fastställas av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

3. Medlemsstaterna ska överföra statistiken på elektronisk väg i enlighet med en utbytesstandard. De praktiska formerna för överförandet av resultaten kan fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 11.2.

Artikel 9

Kvalitetsbedömning

4. Vid tillämpningen av denna förordning ska kvalitetsbedömningen av den statistik som överförs omfatta följande aspekter:

40. relevans : i vilken omfattning statistiken tillgodoser användarnas aktuella och potentiella behov.

41. noggrannhet : hur nära skattningarna ligger de okända sanna värdena.

42. aktualitet : hur lång tid som har gått från den händelse som beskrivs tills de statistiska uppgifterna finns tillgängliga.

43. punktlighet : hur lång tid som har gått från det datum då uppgifterna skulle ha lämnats in tills de offentliggörs.

44. tillgänglighet och förståelighet : hur användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifterna.

45. jämförbarhet : att man ska kunna mäta effekten av skillnader i de statistiska begrepp och mätverktyg eller mätmetoder som använts, när man jämför statistiken från olika geografiska områden eller ämnesområden eller från olika tidsperioder

46. samanvändbarhet : hur väl uppgifterna kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.

5. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överlämna en rapport om kvaliteten i de uppgifter som överförts varje år.

6. Vid tillämpningen av kvalitetsaspekterna i punkt 1 ska förfaringssätt, struktur och periodicitet när det gäller kvalitetsrapporterna definieras enligt det förfarande som avses i artikel 11.2.

Kommissionen (Eurostat) ska bedöma de överförda uppgifternas kvalitet.

Artikel 10

Spridning av statistik över utrikeshandeln

1. Statistik över utrikeshandeln som sammanställts enligt artikel 6.1 och överförts av medlemsstaterna ska spridas av kommissionen uppdelad efter åtminstone undernumret i Kombinerade nomenklaturen.

Bara om en importör eller exportör begär detta, ska de nationella myndigheterna i en viss medlemsstat besluta om spridning av sådan statistik från den medlemsstaten som gör att det går att identifiera importören eller exportören eller om ändring på ett sådant sätt att deras spridning inte strider mot statistiksekretessen.

2. För att skydda Europeiska unionens väsentliga intressen kan spridningen av känsliga uppgifter komma att begränsas.

3. Det tillämpningsföreskrifter som krävs för spridningen av utrikeshandelsstatistiken ska fastställas av kommissionen. Åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, genom bl.a. tillägg, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.3.

Artikel 11

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté för utrikeshandelsstatistik.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den period som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

3. När det hänvisas till denna punkt, ska artiklarna 5a.1–4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 12

Upphävande

Förordning (EG) nr 1172/95 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2009.

Den ska fortsätta att tillämpas för data som rör referensperioderna före den 1 januari 2009.

Artikel 13

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

[…] […]

Talman Ordförande

[1] Artikel 1.13 i förordning (EEG) nr 2454/93 (tillämpningsföreskrifter för tullkodexen), som ska ändras den 1 januari 2008 (arbetsdokument TAXUD/1409/2006 Rev. 7).

[2] EGT L 118, 25.5.1995, s. 10. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[3] EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EGT L 363, 20.12.2006, s. 1).

[4] EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 733/2007 (EUT L 169, 29.6.2007, s. 1).

[5] EGT L 196, 5.8.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[6] EGT L 52, 22.2.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[7] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).