52007DC0234

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 4.5.2007

KOM(2007) 234 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel beträffande användning av fosfater

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel beträffande användning av fosfater (Text av betydelse för EES)

1. INLEDNING

I artikel 16 i förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel[1] sägs följande: ”Senast den 8 april 2007 skall kommissionen ha gjort en bedömning, överlämnat en rapport samt, i motiverade fall, ha lagt fram ett lagstiftningsförslag om användning av fosfater, vars syfte är en successiv avveckling eller begränsning till vissa tillämpningar.”

1.1. Fosfater i tvätt- och rengöringsmedel

Fosfater är en av de mest använda och utbredda beståndsdelarna i tvätt- och rengöringsmedel både för hushålls- och industribruk. Deras funktion är att motverka vattnets hårdhet så att tvätt- och rengöringsmedlen kan göra rent effektivt. Den vanligast förekommande fosfaten är natriumtripolyfosfat (STPP, Na5P3O10, CAS-nr 7758-29-4, EINECS-nr 231-838-7). STPP är generellt en verkningsfull beståndsdel i tvätt- och rengöringsmedel med följande funktioner:

- effektiv inneslutning av hårdgörande salter (så att de hålls kvar i lösningen),

- avlägsnande och förebyggande av påväxter på fibrer,

- förbättring av tvättprocessen,

- bärare av andra beståndsdelar i tvätt- eller rengöringsmedlet.

Årsförbrukningen av fosfathaltiga tvätt- och rengöringsmedel i EU-25 är omkring 1,8 miljoner ton, motsvarande en fosformängd på omkring 110 000 ton. 90–95 % av medlen förbrukas i tvätt- och diskmedel för hushållsbruk. Som jämförelse kan nämnas att användningen av fosfater i gödningsmedel motsvarar omkring 1,25 miljoner ton fosfor per år.

Det finns ingen oro för hälsoskador i samband med användning av STPP i tvätt- och rengöringsmedel. De senaste vetenskapliga rönen[2] tyder på att STPP har mycket låg akut toxicitet vid intag eller hudexponering, och inga mutagena eller genotoxiska effekter har observerats.

Fosfater är viktiga näringsämnen, vilket är anledningen till att de används i gödningsmedel. Den främsta källan till oro över användningen av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel är att den kan leda till för mycket näringsämnen i vattenmiljön och därigenom orsaka problem med eutrofiering.

Eutrofiering kan definieras enligt följande: ”en ökning av halten av näringsämnen i vatten, särskilt kväve eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt” [3].

Eutrofiering är en komplex process där fosfater ofta men inte alltid spelar huvudrollen. Ökad oro för STTP:s bidrag till eutrofieringen har i många länder lett till att man istället har gått över till fosfatfria tvättmedel. I tabell 1 i bilagan visas de fosfatfria tvätt- och rengöringsmedlens nuvarande marknadsandel i EU-25 . Tvätt- och rengöringsmedel släpps mestadels ut i vattenmiljön genom behandling av avloppsvatten. Andelen STPP från tvätt- och rengöringsmedel som kommer ut i vattenmiljön varierar avsevärt mellan EU:s medlemsstater beroende på i hur hög grad avloppet behandlas i ett tredje reningssteg. Det tredje reningssteget är dyrt och krävs inte för alla avloppssystem (särskilt på mindre orter saknas lämplig behandling). Fosfater från gödningsmedel på jordbruksmark tas mestadels upp av grödorna, men en viss avrinning till ytvatten förekommer. En tredje viktig källa till fosfor är ämnesomsättningsprodukter från människor.

De viktigaste alternativen till STTP i tvättmedel, med en marknadsandel på över 60 %, är zeoliter (främst zeolit A), som dock används tillsammans med ökade mängder av andra beståndsdelar såsom komplexbildare och blekmedel.

Diskmedel är fortfarande för det mesta fosfatbaserade. Efter införandet av fosfatfria tvättmedel har diskmedlens andel av det totala utsläppet av fosfater från tvätt- och rengöringsmedel ökat till omkring 25 %.

1.2. EU-lagstiftning om eutrofiering

Flera EU-direktiv har som verkan att begränsa halten av näringsämnen i ytvatten och därigenom bidra till att motverka eutrofiering:

Direktiv 91/271/EEG3 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (avloppsdirektivet), enligt vilket ett tredje reningssteg (där fosfater avlägsnas) krävs för avloppsreningsanläggningar som betjänar tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter och som släpper ut vatten i områden som är känsliga för eutrofiering.

Direktiv 91/676/EEG[4] om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (nitratdirektivet), enligt vilket medlemsstaterna skall kartlägga känsliga områden och upprätta och genomföra åtgärdsprogram för att minska förorening av vatten med kväveföreningar.

Direktiv 96/61/EG[5] om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, enligt vilket medlemsstaterna skall utfärda tillstånd för vissa industrianläggningar enligt bästa tillgängliga teknik. I bilaga III till direktivet ges en orienterande förteckning över de viktigaste föroreningsämnena som skall beaktas när gränsvärdena för utsläpp fastställs, bl.a. ämnen som bidrar till eutrofiering och då särskilt nitrater och fosfater.

Direktiv 2000/60/EG[6], vattenramdirektivet, har lett till ökad fokusering på eutrofiering och mer av en helhetssyn på vattenförvaltning[7]. Medlemsstaterna skall genomföra åtgärdsprogram för att se till att vattendrag i hela EU når ”god status” senast 2015. Om övervakning och bedömningar enligt vattenramdirektivet visar att fosfortillförsel avsevärt bidrar till eutrofieringen måste medlemsstaterna vidta åtgärder för att råda bot på detta problem.

1.3. Lagstiftning i EU om fosfater i tvätt- och rengöringsmedel

Eftersom lagstiftningen inte har harmoniserats på EU-nivå får medlemsstaterna enligt tvätt- och rengöringsförordningen ha kvar eller införa nationella åtgärder för att begränsa fosfathalten i tvätt- och rengöringsmedel. Som med alla andra nationella åtgärder på icke-harmoniserade områden måste medlemsstaterna dock anmäla utkast till åtgärderna i enlighet med direktiv 98/34/EG[8] och visa att åtgärderna är motiverade och proportionella. Vattendirektivet innehåller ett förfarande enligt vilket medlemsstaterna genom en riskbedömning (artikel 5) och ett kostnadseffektivt åtgärdsprogram (artikel 11) kan visa att eventuella begränsningar är motiverade och proportionella.

Italien, Belgien, Tjeckien, Tyskland och Nederländerna har redan lagstiftat om att minska eller förbjuda fosfater i tvätt- och rengöringsmedel för att motverka eutrofiering. Sverige och Frankrike tillkännagav nyligen sin avsikt att göra samma sak. Österrike, Irland, Danmark och Finland använder frivilliga åtaganden från tvätt- och rengöringsmedelsproducenterna för att fasa ut fosfathaltiga produkter. Sju medlemsstater har endast fosfatfria tvättmedel på sina marknader, se tabell 1 i bilagan. Kommissionen har inte för avsikt att med denna rapport ifrågasätta dessa befintliga åtgärder.

2. KOMMISSIONENS ÅTGÄRDER FÖR ATT BEDÖMA ANVÄNDNINGEN AV FOSFATER I TVÄTT- OCH RENGÖRINGSMEDEL

2.1. Åtgärder före antagandet av förordning (EG) nr 648/2004

Som en av sina första åtgärder beträffande fosfater i tvätt- och rengöringsmedel bad kommissionen konsultföretaget WRc att undersöka kostnaderna och nyttan med att ersätta fosfor[9] i tvätt- och rengöringsmedel för hushållsbruk med andra komplexbildare, och rekommendera de lämpligaste metoderna att minska fosforhalten i ytvatten. Undersökningen offentliggjordes i juni 2002[10] med följande konstateranden:

- Ett antal länder har framgångsrikt minskat eutrofieringen genom åtgärder som minskat deras fosforvolymer med 70–90 %.

- Ett förbud mot användning av fosfatbaserade tvätt- och rengöringsmedel kan minska fosforvolymerna med upp till 40 %, vilket dock inte ensamt är tillräckligt för några substantiella förbättringar i kampen mot eutrofiering.

- Zeolit A konstaterades vara ett lämpligt alternativ till STPP. Bara några smärre skillnader gentemot STPP kunde iakttas med avseende på de totala produktionskostnaderna i termer av energianvändning och slamproduktion i avloppsvattenanläggningar. Zeolit A konstaterades också vara icke-giftig för vattenlevande fauna och människor, och tillverkningsprocesserna ledde till mindre giftiga biprodukter.

Kommissionens vetenskapliga kommitté för toxicitet, ekotoxicitet och miljö avgav i mars 2003 ett yttrande[11] om rapporten från WRc där en rad svagheter framhölls, bl.a. att rapportens slutsatser inte var tillräckligt väl underbyggda, och föreslog att en mer heltäckande litteraturgenomgång kunde råda bot på de konstaterade svagheterna. Svagheterna rörde både bedömningen av inverkan av STTP på eutrofiering och bristen på kunskap om miljöriskerna med alternativen till STPP, inte bara zeolit A utan också andra ämnen som polykarboxylsyror som används i kombination därmed.

Kommissionen följde kommitténs uppmaning och insamlade ytterligare litteratur, bl.a. HERA-riskbedömningar av STPP och zeolit A, och bad kommittén att se över de frågor som inte behandlats tillfredsställande i rapporten från WRc.

I sitt yttrande från november 2003 fann kommittén följande:

- I avsaknad av åtgärder för minskad STPP-halt i tvätt- och rengöringsmedel kan denna fosforkällas bidrag till den totala fosforvolymen i ytvatten variera avsevärt (grovt räknat 10–40 %) beroende på olika mänskliga verksamheter och markanvändning. Därför skulle STPP i tvätt- och rengöringsmedel medföra en avsevärt ökad fosforvolym i ytvatten och en avsevärd risk för eutrofiering i vissa områden i det utvidgade EU.

- Nuläget i EU har ändrats avsevärt sedan 1980-talet, eftersom många EU-länder vidtagit åtgärder för att minska STPP så att fosfor från tvätt- och rengöringsmedel inte längre ger ett stort bidrag, medan andra källor lämnar en större andel av den totala fosforvolymen.

- De fosforbaserade tvätt- och rengöringsmedlens bidrag till eutrofieringen varierar stort mellan länder och mellan olika hydrografiska bäcken, beroende på mänsklig verksamhet och markanvändning.

Kommittén noterade som allmän anmärkning att man i HERA-riskbedömningen av STPP inte tagit upp eutrofieringsproblemet och föreslog att detta bäst kunde göras genom en kvantitativ bedömning av eutrofieringens omfattning i EU:s vatten i förhållande till fosforvolymen från olika källor, särskilt från STPP, utifrån befintlig experimentell och modellbaserad information. Dessutom efterlystes en landskapsbedömning med probabilistiska resultat för varje landskap.

2.2. Åtgärder efter antagandet av förordning (EG) nr 648/2004

En ytterligare undersökning genomfördes i enlighet med kommitténs yttrande från november 2003 för att erhålla kvantitativa uppskattningar hur en övergång från fosfatbaserade till fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel skulle påverka eutrofieringen. Undersökningen finansierades av fosfatproducenternas branschorganisation, CEEP ( Centre Européen d’Etudes des Polyphosphates, europeiskt centrum för polyfosfatstudier), och utfördes av konsultföretaget Green Planet Research i samarbete med forskningsorganisation INIA ( Instituto nacional de investigación y tecnología agraria y alimentaria , det spanska nationella institutet för jordbruks- och livsmedelsforskning och -teknik).

INIA hade utvecklat metoderna för en probabilistisk riskbedömning i september 2005, och de finjusterades under diskussioner med en grupp av 17 eutrofieringsexperter vid ett seminarium i Madrid i november 2005. Slutrapporten med titeln ”Development of a European Quantitative Eutrophication Risk Assessment of Polyphosphates in Detergents”[12] lades fram i oktober 2006, och där konstaterades följande:

- Den ökade eutrofieringsrisken på grund av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel varierar mycket mellan de olika regionerna i EU till följd av bl.a. hydrologiska förhållanden, befolkningstäthet och jordbruksintensitet.

- I ingen av de analyserade ekoregiontyperna, dvs. i) i atlantiska och nord- och centraleuropeiska grunda sjöar och ii) vattendrag i Medelhavsområdet, ökade eutrofieringsrisken linjärt med ökad fosforhalt.

- Skillnaden mellan total eutrofieringsrisk och risk utan fosfatbaserade tvätt- och rengöringsmedel är typiskt omkring 2–8 % i konsekvensbedömningen för Medelhavsområdet och omkring 0,4–2 % i konsekvensbedömningen för atlantiska och nord- och centraleuropeiska grunda sjöar.

En ytterligare undersökning beställdes av RPA ( Risk & Policy Analysts Ltd ) för att fylla i kunskapsluckorna beträffande användning, egenskaper och miljöpåverkan för ett representativt urval icke-ytaktiva organiska beståndsdelar i tvätt- och rengöringsmedel, och för att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna av en övergång från fosfatbaserade till zeolitbaserade produkter.

Vid undersökningen fann man att några av de ytterligare komplexbildare som krävs för zeolitbaserade tvätt- och rengöringsmedel också används i STTP-baserade produkter om än i lägre halter. En övergång till zeolitbaserade produkter skulle därför inte nödvändigtvis leda till ett större antal komplexbildare släpptes ut i miljön, men däremot att halterna av dem kan öka.

Polykarboxylater och fosfonater utpekades som två grupper komplexbildare som inte lätt bryts ned biologiskt i miljön. Polykarboxylater har låg toxicitet och ekotoxicitet och de anses inte vara skadliga. Däremot kan den akvatiska toxiciteten hos vissa fosfonater, t.ex. 1-hydroxietan-1,1-difosfonsyra och dess salter, ge anledning till oro. Det saknades dock miljöövervakningsdata för detta ämne och dess miljörisk kunde inte bedömas.

Meningen med den andra delen av undersökningen var att komplettera INIA/CEEP:s eutrofieringsundersökning genom att bedöma de totala kostnaderna och den totala nyttan med en övergång från STPP till zeoliter, bl.a. hälso- och miljörisker, kostnadsbesparingar för myndigheterna på tredjestegsbehandling i avloppsanläggningar och kostnadsökningar för tvätt- och rengöringsmedelstillverkarna som blir tvungna att ändra formler för sina produkter.

Rapporten[13] med titeln ”Non-surfactant organic ingredients and zeolite-based detergents”, lades fram i juni 2006. Där rekommenderades

- att tvätt- och rengöringsmedelsindustrin bör uppmuntras att ta fram fosfatfria maskindiskmedel,

- att diskussioner bör anordnas med tvätt- och rengöringsmedelsindustrin för att komma överens om en uppsättning uppgifter (egenskaper och hälso- och miljöinverkan) som kan sammanställas och offentliggöras för de olika polymera beståndsdelarna,

- att användning av fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel inte bör uppmuntras om inte alla beståndsdelarna kan visas vara utan risk för människors hälsa eller för miljön.

Den största nyttan med att gå över till fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel kommer att bli att fosforvolymen i miljön minskar, vilket i sin tur kan minska eutrofieringsproblemen. Kvalitativt sett skulle den största nyttan tillfalla länder med

- hög användning av fosfatbaserade tvätt- och rengöringsmedel,

- låg tillgång till det tredje reningssteget vid avloppsanläggningar, och

- problem med eutrofiering.

Genom viktning av dessa tre kriterier erhölls en enda indikator för varje land på den potentiella nyttan med en övergång till fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel, se tabell 2 i bilagan. Denna förenklade analys visar att den potentiella nyttan med att gå över till fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel varierar avsevärt från land till land.

Kostnaderna med att gå över till zeolitbaserade produkter är bl.a. följande:

- Störningar av leveranskedjan för fosfater. Sex tillverkare av STPP i EU skulle påverkas avsevärt.

- Tvätt- och rengöringsmedelsproducenterna blir tvungna att ta fram nya sammansättningar och nya varumärken (mer komplext och svårare för mindre företag) med en genomsnittlig kostnad på 20 000 euro per sammansättning.

- Potentiellt ökade risker för människor eller miljö. Kostnader för fler provningar på grund av behovet av fler riskbedömningar.

Arbetsgruppen för tvätt- och rengöringsmedel diskuterade i november 2006 de två rapporterna och fann att RPA-rapporten innehöll användbar information om kostnaderna och nyttan med att gå över till fosfatfria produkter.

Beträffande INIA-rapporten konstaterades bl.a. följande:

- Att uppgifterna som används för modellering var tämligen begränsade och att resultat fanns endast för två generiska geografiska scenarier.

- Att modelleringen var begränsad till flodbäcken (och sjöar), medan eutrofiering i EU också är ett problem i kust- och havsmiljö, t.ex. i Nordsjön, Östersjön, Svarta havet och Adriatiska havet.

- Att det pågående projektet MARE/HELCOM för Östersjön och UNDP-GEF:s projekt för Donaubäckenet också bör beaktas innan definitiva slutsatser dras om fosfatbaserade tvätt- och rengöringsmedels inverkan på eutrofieringen i EU.

UNDP-GEF:s regionala Donauprojekt finansieras av Förenta nationernas kontor för projekttjänster ( United Nations Office for Project Services , UNOPS) för att ta fram rekommendationer för minskning av fosfor från tvätt- och rengöringsmedel i Donaubäckenet. Det har lett till detaljerade data om fosfathalter och eutrofiering i Donau. I slutrapporten[14] sägs följande:

Visserligen kan andra åtgärder, såsom förbättrad kommunal insamling och behandling av avloppsvatten och god jordbrukssed, utgöra nödvändiga komplement, men undersökningen har tydligt visat att det finns stora möjligheter att bidra till en framgångsrik lösning av eutrofieringsproblemet genom att ersätta fosfathaltiga tvätt- och rengöringsmedel med fosfatfria och därigenom minska den totala fosfatbelastningen.

Länderna i Donaubäckenet rekommenderas därför att införa nationell lagstiftning och ingå frivilliga avtal om att ersätta fosfatbaserade tvätt- och rengöringsmedel för att skydda Donau och Svarta havet från eutrofiering, i väntan på resultaten av kommissionens bedömning av insatsbehovet på EU-nivå. Rekommendationerna upprepades vid det nyligen hållna högnivåmötet mellan alla de 16 länderna kring Donau och Svarta havet och Europeiska kommissionen i form av ett uttalande om vattenskydd[15]. Då harmoniserade insatser från gemenskapen saknas, förefaller detta tillvägagångssätt motiverat och proportionellt.

2.3. Åtgärder som fortfarande pågår i april 2007

2.3.1. Ytterligare bedömningar av vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker

De senaste RPA- och INIA-rapporterna lämnades till vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker i november 2006 för yttrande.

Kommittén uppmanades att bedöma rapporternas allmänna vetenskapliga kvalitet och lämna synpunkter på metoder och antaganden, särskilt

- den begreppsmässiga modellens kvalitet,

- skattningarnas, resultatens och slutsatsernas noggrannhet och giltighet,

- huruvida användningen av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel bidrar signifikant till eutrofiering på EU-nivå.

Beträffande RPA-rapporten ombads kommittén yttra sig om

- huruvida en övergång till fosfatfria produkter skulle öka hälso- och miljöriskerna,

- riskerna med komplexbildare, bl.a. polykarboxylater och fosfonater.

Två arbetsgrupper har tillsatts och ett yttrande väntas tidigast i slutet av maj 2007.

2.3.2. Kommissionens verksamhet enligt vattenramdirektivet

Enligt vattenramdirektivet skall medlemsstaterna se till att ytvattnet uppnår god kemisk och ekologisk status senast 2015. En vägledning[16] ger harmoniserade metoder för bedömning av eutrofieringsrisken mot bakgrund av EU-politiken. Alla medlemsstater har sett över mänsklig verksamhets miljöpåverkan på ytvatten och grundvatten och rapporterat om detta till kommissionen under 2005[17]. Rapporterna visar att eutrofiering fortfarande är ett stort problem och att fosforföroreningar i många flodbäcken uppkommer från flera olika källor. Medlemsstaterna skall senast i december 2009 ha fastställt åtgärdsprogram för att nå vattenramdirektivets mål. Åtgärderna kan där så är motiverat bl.a. utgöra obligatoriska eller frivilliga gränsvärden för fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. Enligt vattenramdirektivet skall sådana åtgärder vara kostnadseffektiva och proportionella.

Man arbetar med interkalibrering för att innebörden i ”god ekologisk status” skall bli jämförbarare och överensstämmande med definitionerna i direktivet i alla medlemsstater, så att bedömningarna av eutrofieringsrisken blir enhetliga. Man arbetar också på att definiera vad som menas med ”god ekologisk status” i alla nationella klassificeringssystem.

Interkalibreringen kommer att bygga på flera tusen uppgiftsserier från minst 1500 representativa övervakningsstationer (kommissionens beslut 2005/646/EG[18]) i hela Europa.

Kommissionen håller på att utarbeta ett beslut om offentliggörande av interkalibreringens resultat. Beslutet torde antas i slutet av 2007 i enlighet med artikel 21 i direktiv 2000/60/EG.

2.3.3. Projektet MARE/HELCOM för området kring Östersjön

I det här projektet bedöms olika alternativ (bl.a. användning av fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel) för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjöområdet. Ett scenario där fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel används i alla Östersjöländer samtidigt som vattenreningen ligger kvar på samma nivå som under 2000 visar mindre förbättringar än ett scenario där fosfatbaserade tvätt- och rengöringsmedel fortfarande används men avloppsvattenbehandlingen förbättras enligt kraven i avloppsdirektivet. En kombination av bättre rening av avloppsvatten och användning av fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel skulle minska utsläppen av näringsämnen och därigenom förbättra havsmiljön mer än endera av dessa två åtgärder ensam.

3. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Kommissionen har vidtagit ett avsevärt antal åtgärder för att bygga upp den kunskap som krävs för att bedöma hur fosfater i tvätt- och rengöringsmedel påverkar eutrofieringen i enlighet med artikel 16.1 i förordning 648/2004.

Utifrån en tidigare undersökning om inverkan av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel på eutrofieringen från WRc från 2002 och yttrandena från kommissionens vetenskapliga kommitté i mars och november 2003, genomfördes ytterligare två undersökningar för att avhjälpa de kunskapsluckor som kommittén framhållit i sina yttranden. Resultaten av de två ytterligare undersökningarna dryftades med medlemsstaternas delegater och företrädare för näringslivet vid ett möte i arbetsgruppen för tvätt- och rengöringsmedel i november 2006, och har också lämnats till kommissionens vetenskapliga kommitté för ett yttrande som ännu inte avgetts.

Enligt de rapporter som lämnats i enlighet med vattenramdirektivet är eutrofiering fortfarande ett av de allvarligaste hoten mot söt- och saltvattenmiljöerna. Kunskapsläget har förbättrats avsevärt de senaste åren. I skrivande stund, april 2007, utvecklas dock kunskapsläget när det gäller eutrofiering fortfarande snabbt, och omfattande nya rön om vattenkvalitetsbedömning i EU förväntas inom kort tack vare interkalibreringen i enlighet med vattenramdirektivet .

Ett beslut om huruvida restriktioner mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel är motiverade på EU-nivå kommer att fattas så snart som ett tillräckligt underlag föreligger och de olika politiska alternativen har bedömts i samråd med arbetsgruppen för tvätt- och rengöringsmedel. Särskilt bör man invänta yttrandet från kommissionens vetenskapliga kommitté om de redan avslutade undersökningarna innan man beslutar om motivering av harmoniserade åtgärder. Kommissionen kommer att inleda en konsekvensbedömning 2007 och sikta på att avsluta den 2008 om möjligt, beroende på det väntade yttrandet från den vetenskapliga kommittén och omfattningen på de utpekade olösta frågorna. Kommissionen kommer att utan dröjsmål lägga fram ett lagförslag så snart som beslut har fattats om att restriktioner är motiverade.

I väntan på ett sådant beslut erinrar kommissionen medlemsstaterna om att de får vidta åtgärder för att ersätta fosfatbaserade tvätt- och rengöringsmedel om detta kan motiveras med miljöskäl (t.ex. i enlighet med vattenramdirektivet). Medlemsstater som vill införa tekniska föreskrifter i enlighet med direktiv 98/34/EG måste anmäla dessa till kommissionen och visa att de uppfyller direktivets krav.

BILAGA

Tabell 1 Marknadsandel för fosfatfria* tvättmedel i medlemsstaterna i EU-25 |

Medlemsstat | Befolkning (miljoner) | % fosfatfri |

Belgien | 10,4 | 100 |

Tjeckien | 10,2 | 35 |

Danmark | 5,4 | 80 |

Tyskland | 82,5 | 100 |

Estland | 1,3 | 20 |

Grekland | 11,0 | 50 |

Frankrike | 59,9 | 50 |

Irland | 4,0 | 100 |

Italien | 57,8 | 100 |

Cypern | 0,7 | 20 |

Lettland | 2,3 | 20 |

Litauen | 3,4 | 20 |

Luxemburg | 0,4 | 100 |

Ungern | 10,1 | 30 |

Malta | 0,4 | 20 |

Nederländerna | 16,2 | 100 |

Österrike | 8,1 | 100 |

Polen | 38,2 | 15 |

Portugal | 10,4 | 30 |

Slovenien | 2,0 | 95 |

Slovakien | 5,4 | 20 |

Spanien | 42,2 | 40 |

Finland | 5,2 | 90 |

Sverige | 9,0 | 85 |

Förenade kungariket | 59,5 | 55 |

EU-25 | 456,0 | 66 |

* Med ”fosfatfri” menas att man följer den nationella lagstiftningen om begränsning av fosfathalten (inte nödvändigtvis noll).

(RPA-rapporten 2006, http://ec.europa.eu/enterprise/chemicals/legislation/detergents)

Tabell 2 Nytta med att gå över till fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel |

Poäng | Beskrivning | Medlemsstater |

>10 | Stor nytta | Tjeckien, Polen, Spanien, Lettland, Litauen, Portugal, Slovakien |

5-10 | Viss nytta | Grekland, Cypern, Estland, Förenade kungariket, Luxemburg, Ungern, Belgien, Frankrike |

1-5 | Liten nytta | Danmark, Finland, Österrike, Sverige, Irland, Slovenien, Italien, Nederländerna, Tyskland |

0 | Ingen nytta | Malta |

En poängsättning över vilka EU-länder som skulle tjäna mest på att gå över till fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel utifrån tre faktorer: 1) årsförbrukning per capita av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel, 2) andel av befolkningen med tillgång till ett tredje reningssteg, samt 3) utsträckning i vilken eutrofiering är ett problem.

(RPA-rapporten 2006, http://ec.europa.eu/enterprise/chemicals/legislation/detergents)

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel, EUT L 104, 8.4.2004, s. 1.

[2] Sodium Tripolyphosphate (STPP) CAS: 7758-29-4 Human & Environmental Risk Assessment on ingredients of European household cleaning products , HERA (2003).

[3] Direktiv 91/271/EEG, EGT L 135, 30.5.1991, s. 40.

[4] Direktiv 91/676/EEG, EGT L 375, 31.12. 1991, s. 1.

[5] Direktiv 96/61/EG, EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.

[6] Direktiv 2000/60/EG, EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[7] Direktiven 91/271/EEG, 91/767/EEG och 96/61/EG är enligt vattenramdirektivet grundåtgärder som måste samordnas och i förekommande fall kompletteras så att de obligatoriska målen uppnås.

[8] Direktiv 98/34/EG, EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

[9] I miljörapporterna menas med ”fosfor” fosforföreningar i allmänhet.

[10] Phosphates and alternative detergent builders , finns på: http://ec.europa.eu/environment/water/water-urbanwaste/info/docs_en.htm

[11] Finns på: http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/sct/sct_opinions_en.htm

[12] Finns på: http://ec.europa.eu/enterprise/chemicals/legislation/detergents/index_en.htm.

[13] Finns på: http://ec.europa.eu/enterprise/chemicals/legislation/detergents/index_en.htm.

[14] UNDP/GEF:s rapport om Donau finns på: http://www.undp-drp.org/drp/activities_1-8_detergents.html

[15] http://www.icpdr.org/icpdr-pages/water_protection_declaration.htm

[16] Finns på: http://forum.europa.eu.int/Public/irc/env/wfd/library?l=/framework_directive/thematic_documents/13_eutrophication

[17] Rapporterna enligt vattenramdirektivet finns på: http://forum.europa.eu.int/Public/irc/env/wfd/library?l=/framework_directive/implementation_documents_1&vm=detailed&sb=Title

[18] Kommissionens beslut 2005/646/EG, EUT L 243, 17.9.2005, s. 1.