52006PC0069

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 21.2.2006

KOM(2006) 69 slutlig

2006/0018 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 76/769/EEC när det gäller begränsning av utsläppandet på marknaden av vissa mätinstrument som innehåller kvicksilver

(framlagt av kommissionen) {SEK(2006) 194}

MOTIVERING

Bakgrund

- Motiv och syfte

Den 28 januari 2005 antog kommissionen ett meddelande om gemenskapens kvicksilverstrategi[1], som understöddes av en utvidgad konsekvensbedömning[2]. I strategin utvärderas de globala effekterna av kvicksilver, och för att skydda människors hälsa och miljön från kvicksilverutsläppen föreslås åtgärder grundade på en livscykelanalys som beaktar produktion, användning, avfallshantering och utsläpp.

I konsekvensbedömningen anges att det vore lämpligt att på gemenskapsnivå införa en marknadsbegränsning för kvicksilverinnehållande mät- och kontrollinstrument avsedda för konsumentbruk och, med några få undantag, för sjukvården. Detta för att minska efterfrågan på kvicksilver för användning i produkter och för att snabba på ersättningen av kvicksilver. Kontrollutrustning som används i hemmet, t.ex. termostater, omfattas i allmänhet av direktiv 2002/95(EG)[3] (RoHS-direktivet), men mätinstrument som feber- och rumstermometrar, barometrar, blodtrycksmätare och manometrar behöver inte elektrisk ström för att fungera korrekt och faller därför utanför det direktivets tillämpningsområde. Dessa icke-elektriska mätinstrument är föremålet för detta förslag (se åtgärd 7 i strategin).

Syftet med det här direktivet är att införa harmoniserade bestämmelser för kvicksilver genom att begränsa användningen i mätinstrument, och på så vis bidra till en hög nivå på skyddet av miljön och människors hälsa genom att mängden kvicksilver som hamnar i avfallsflödet minskas avsevärt, samtidigt som den inre marknaden upprätthålls i enlighet med artikel 95 i fördraget.

- Allmän bakgrund

Kvicksilver och kvicksilverföreningar är mycket giftiga för människor, ekosystem samt vilda djur och växter. I början ansågs kvicksilverföroreningar vara ett akut och lokalt problem men nu vet man att det är frågan om ett globalt, utbrett och kroniskt problem. Kvicksilver är svårnedbrytbart och kan i miljön ändra form till metylkvicksilver, som är den giftigaste formen av kvicksilver. Exponering för metylkvicksilver sker mest via födan. Metylkvicksilver ansamlas och koncentreras främst i den marina näringskedjan, vilket innebär att befolkningsgrupper som äter mycket fisk och skaldjur är särskilt sårbara (i synnerhet i kustområdena kring Medelhavet). Direkt exponering för kvicksilver genom inandning av ångor och upptag via huden innebär också en hälsorisk.

Även om kvicksilver släpps ut naturligt i miljön, har utsläpp från källor som beror på mänsklig verksamhet, exempelvis koleldning och kvicksilveranvändning i produkter, lett till kraftiga ökningar av koncentrationen i miljön. Det är därför nödvändigt att minska människans kvicksilverutsläpp i miljön genom antingen utsläppskontroller eller åtgärder på ett tidigare stadium i kretsloppet, t.ex. vad gäller utbud och användning.

Efterfrågan på kvicksilver uppgår till ungefär 3 600 ton per år världen över, varav ungefär 300 ton i EU. De viktigaste användningsområdena finns inom småskalig guldutvinning, batterier och kloralkaliindustrin, som tillsammans svarar för mer än 75 % av konsumtionen. Av dessa är det bara användningen inom kloralkaliindustrin som fortfarande är av någon betydelse inom EU, även om kvicksilvercellprocessen håller på att fasas ut. Det näst största användningsområdet för kvicksilver i EU är amalgam i tandfyllningar, som omfattas av gemenskapens lagstiftning om medicintekniska produkter och om avfallshantering. Vad gäller andra stora produktgrupper omfattas elektrisk och elektronisk utrustning av gemenskapens lagstiftning (RoHS-direktivet). Den viktigaste gruppen kvicksilverprodukter som ännu inte omfattas av någon gemenskapslagstiftning är icke-elektrisk eller icke-elektronisk mät- och kontrollutrustning.

Tillgängliga uppgifter visar att 80–90 % av allt kvicksilver som används i mät- och kontrollinstrument finns i medicinska (feber)termometrar och andra termometrar som används i hemmet. Även om kvicksilveranvändningen minskar är det fortfarande fråga om betydande mängder. Varje år används i EU ungefär 33 ton kvicksilver i mät- och kontrollinstrument, och 25–30 ton kvicksilver kommer årligen in i kretsloppet bara via termometrar2.

Kvicksilverutsläppen i miljön har minskat eftersom en allt större del av utrustningen samlas in för återvinning av kvicksilvret, men utsläppen är fortfarande betydande. I en rapport från 2002[4] menar man att luftutsläppen kommer att vara ungefär 8 ton per år utifrån en konsumtion på 33 ton kvicksilver per år i ny mät- och kontrollutrustning, plus 27 ton som hamnar i avfallsflödet från äldre utrustning. Det är emellertid svårt att uppskatta mängden avfall över tiden eftersom utrustningen i allmänhet har lång livslängd. Många av de konsumentprodukter som innehåller kvicksilver kommer att avfallsdeponeras, vilket medför en risk för långsam urlakning som pågår under lång tid. Om produkterna går sönder finns det också en risk för kvicksilverspill i hemmet.

Från ett riskhanteringsperspektiv är det lämpligt att skilja mellan mätinstrument för konsumentbruk och mätinstrument för yrkesanvändning inom forskning och industri. Yrkesanvändningen är högt specialiserad.

Även om kvicksilverhalten i varje produkt kan vara tämligen hög så är antalet produkter begränsat, och utrustningen används mest i system med väl inarbetade kontrollrutiner för säkerhet i arbetet och hantering av farligt avfall.

Det har däremot visat sig extremt svårt att förhindra att förbrukade mätinstrument för konsumentbruk hamnar i avfallsflödet. En del medlemsstater, bl.a. Nederländerna och Frankrike, rapporterar att kvicksilver från produkter är den största källan till kvicksilver i ytvattnet.

En studie från 2002 av Risk and Policy Ltd . visar att mätinstrument för konsumentbruk till största delen (cirka 2/3) nu importeras till EU. Många termometrar och annan mätutrustning importeras från Indien, Kina och Japan. I EU finns det större tillverkare i Förenade kungariket och Tyskland (RPA 2002). Europa är det största tillverkningsområdet för instrument för teknisk eller vetenskaplig tillämpning. Resten av sådan tillverkning sker huvudsakligen i Fjärran Östern.

För de mätinstrument som används i hemmet finns ersättningsprodukter till jämförbart pris, och ersättningsprocessen är i själva verket rätt långt framskriden. Tillgängliga studier och uppgifter från industrin visar att situationen vad gäller mätinstrument som används inom specialiserade industrier och forskning är långt mindre entydig. I flera fall finns det inte lämpliga alternativ, eller också är dessa betydligt dyrare.

- Gällande bestämmelser

Flera produkter som innehåller kvicksilver har redan förbjudits eller begränsats i ett antal länder, t.ex. i Danmark, Frankrike, Nederländerna och Sverige. Även om tillämpningsområdet varierar för dessa begränsningar är de flesta områdena för yrkesanvändning undantagna den nationella lagstiftningen i nästan samtliga fall.

- Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Åtgärden skulle vara förenlig med lagstiftningen för detta ämne när det används på andra sätt, som i elektrisk och elektronisk utrustning. Den skulle också bidra till att genomföra ramdirektivet för vatten, där kvicksilver pekas ut som ett av de prioriterade farliga ämnena.

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

- Samråd med berörda parter

Alla berörda parter har rådfrågats genom ett mycket brett samrådsförfarande i samband med arbetet med kvicksilverstrategin. Kommissionen anordnade möten med medlemsstaterna och berörda parter och inledde ett offentligt samråd på Internet, där den specifika frågan var huruvida EU skulle vidta ytterligare åtgärder för att begränsa utsläppandet på marknaden av mät- och kontrollutrustning. I allmänhet gavs ett starkt stöd till åtgärder på EU-nivå. Närmare uppgifter finns i den utvidgade konsekvensbedömningen.

Som ett led i samrådet skickade GD Näringsliv den 2 maj 2005 ut ett preliminärt utkast till förslag till alla berörda parter (medlemsstaterna, företrädare för industrin och icke-statliga organisationer). Utkastet presenterades under mötet i arbetsgruppen för direktiv 76/769/EEG (begränsningsdirektivet)[5]den 20 maj 2005. Genom mötet fick berörda parter tillfälle att komma med sina första synpunkter på samrådsdokumentet. Förslaget fick i allmänhet ett starkt stöd. Alla de medlemsstater som yttrade sig var positiva till förslaget. Några av dem bad kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för begränsningen för att inkludera åtminstone blodtrycksmätare som används inom sjukvården (med undantag för blodtrycksmanschetter). Kommissionen uppmanades också att fortsätta sitt arbete på kort sikt med att fasa ut kvicksilverprodukter som omfattas av begränsningsdirektivet, och inte förlita sig på godkännandeförfarandet i Reach-förordningen[6].

Medlemsstaterna ombads komma med feedback på den analys som lagts fram. I de fall medlemsstaterna önskade att tillämpningsområdet för begränsningen skulle utvidgas ombads de att tillhandahålla de tekniska, vetenskapliga och ekonomiska uppgifter som behövs för att motivera begränsningen och visa att den är proportionerlig. Fem svar på detta togs emot. Fyra medlemsstater begärde att tillämpningsområdet skulle utvidgas så att blodtrycksmätare för sjukvården inkluderas, medan en medlemsstat var av motsatt åsikt.

Kommissionen hänsköt frågan om en eventuell begränsning för blodtrycksmätare för sjukvården till medlemsstaternas experter på medicintekniska produkter. Genom samrådet kom man fram till att sjukhusen behöver en hög grad av noggrannhet för att behandla livshotande tillstånd som högt blodtryck, arytmier och havandeskapsförgiftning. Blodtrycksmätare som innehåller kvicksilver ger rätt noggrannhet och tillförlitlighet för att patientsäkerheten skall tryggas. Samma säkerhet kan i nuläget inte uppnås genom alternativa blodtrycksmätare.

Blodtrycksmätare som innehåller kvicksilver kommer visserligen under en överskådlig framtid att behövas för att testa och kalibrera andra blodtrycksmätare, men deras användning borde ses över om och när det finns belägg för att kvicksilverfria blodtrycksmätare är lämpliga för såväl mätning av blodtryck som för diagnos och behandling av högt blodtryck och för kliniska prövningar.

En grupp på fyra icke-statliga organisationer framhöll att förslaget borde utvidgas till att omfatta alla användningsområden inom konsumentbruk och yrkesanvändning.

European Medical Devices Association och två barometertillverkare motsatte sig förslaget.

Närmare uppgifter om de synpunkter som inkommit finns i tillhörande konsekvensbedömning [SEK(2006)194 av den 21.2.2006].

- Konsekvensanalys

Mätutrustning utgör den största grupp kvicksilverprodukter i EU som inte omfattas av gemenskapens lagstiftning om kvicksilver. För denna produktgrupp undersöktes två huvudalternativ, dvs. ”ingen ytterligare åtgärd” och ”begränsning av användning och utsläppande på marknaden”. Det senare alternativet innebär att man skulle förbjuda att mät- och kontrollinstrument släpptes ut på marknaden genom en ändring av direktiv 76/769/EEG. Tillämpningsområdet för en begränsning enligt det direktivet måste beakta de föreslagna riskhanteringsåtgärdernas genomförbarhet och proportionalitet. De uppgifter som kommissionen har tillgång till anses tillräckliga för att stödja ett försäljningsförbud för alla febertermometrar och andra mätinstrument för konsumentbruk. Yrkesmässig användning omfattas inte av förslaget. Det finns inte alltid lämpliga ersättningsprodukter, och yrkesanvändning av specialister omfattas i allmänhet inte av nationell lagstiftning. Fördelarna och nackdelarna med detta alternativ sammanfattas i det följande.

- Negativa effekter

De ekonomiska konsekvenserna av den föreslagna begränsningen förväntas bli små. För mätinstrument avsedda för privat bruk finns alternativa produkter till jämförbart pris. Enligt tillgängliga uppgifter är det endast ett fåtal företag i EU som fortfarande tillverkar mätinstrument med kvicksilver. Ett tecken på detta är också att det inte finns några branschorganisationer i EU eller medlemsstaterna. De negativa effekterna för producenterna måste vägas mot minskade utgifter för att bortskaffa kvicksilver i avfallshanteringen och hantera effekterna av utsläppen. Åtgärden kan därför betraktas som kostnadseffektiv jämfört med en del andra befintliga åtgärder (t.ex. begränsning av kvicksilver i batterier eller lampor).

De förväntade sociala konsekvenserna av den föreslagna begränsningen utgörs främst av eventuella förluster av arbetstillfällen för tillverkare som inte kan ställa om till produktion av ersättningsprodukter. Enligt de synpunkter som inkommit genom samrådsförfarandet skulle de negativa effekterna på sysselsättningen bli väldigt begränsade.

Effekterna på handeln kommer att ta ut varandra. En del externa leverantörer skulle förlora en marknad för sina produkter medan leverantörer av kvicksilverfria ersättningsprodukter skulle få en större marknad.

- Positiva effekter

Den viktigaste positiva effekten av en marknadsbegränsning av vissa mätinstrument skulle vara en minskning av kvicksilver i det kommunala avfallsflödet. Man skulle också få positiva effekter på sjukvårdsavfallet. Sammantaget skulle resultatet bli en effektivare avfallshantering och en minskning av utsläpp från deponering och förbränning.

Den viktigaste effekten av minskade kvicksilverutsläpp är på lång sikt minskade halter kvicksilver i miljön. Detta leder i sin tur till lägre exponeringsnivåer för människan, inklusive nivåerna av metylkvicksilver i fisk, vilket leder till hälsovinster. Åtgärden kommer också att leda till minskade effekter av kvicksilver på marken och på den biologiska mångfalden.

En minskad användning i hushållet av mätinstrument med kvicksilver kommer dessutom att leda till minskat kvicksilverspill i hemmet. Även om sådant spill sällan har någon direkt effekt på människors hälsa utgör det en källa till exponering och utsläpp som borde minimeras.

Med tanke på att kvicksilvrets effekter på miljö och hälsa är globala och gränsöverskridande skulle förslaget också stödja EU:s initiativ på internationell nivå för att främja en minskad kvicksilveranvändning i världen.

Närmare upplysningar om de undersökta alternativen och resultaten av de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av förslaget finns i tillhörande konsekvensbedömning [SEK(2006)194 av den 21.2.2006].

Rättsliga aspekter

- Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Syftet med detta förslag är att ge en hög nivå på skyddet av miljön och människors hälsa samtidigt som den inre marknaden upprätthålls, i enlighet med artikel 95 i fördraget. Detta görs genom att harmoniserade bestämmelser för kvicksilver införs för att begränsa dess användning i mätinstrument och på så sätt förhindra att betydande mängder kvicksilver kommer in i avfallsflödet.

- Rättslig grund

Förslaget är en ändring av direktiv 76/769/EEG när det gäller begränsning av utsläppande på marknaden och användning av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar), vars rättsliga grund är artikel 95 i fördraget.

I enlighet med artikel 95 i fördraget kommer förslaget att överlämnas till Europaparlamentet enligt medbeslutandeförfarandet. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kommer också att höras.

- Subsidiaritetsprincipen

Alla de medlemsstater som yttrade sig vid en diskussion i arbetsgruppen om genomförandet av direktiv 76/769/EEG, och som svar på kommissionens samrådsdokument om kvicksilver, gav sitt stöd till begränsning av kvicksilver inom gemenskapen. Det är dessutom inte lämpligt att angripa problemet genom att ställa upp mål eftersom detta skulle resultera i olika åtgärder i medlemsstaterna, vilket kan snedvrida den inre marknaden och leda till ett mindre effektivt hälso- och miljöskydd globalt sett. En begränsning på gemenskapsnivå för vissa mätinstrument som innehåller kvicksilver är mer verksam än om medlemsstaterna själva skulle vidta liknande åtgärder. Det föreslagna direktivet skulle fastställa enhetliga regler för omsättning av produkter på den inre marknaden. Den föreslagna åtgärden bidrar också till en hög nivå på skyddet av hälsan och miljön. Sammanfattningsvis är den föreslagna ändringen av direktiv 76/769/EEG det enda sättet att uppnå detta fullt ut.

- Proportionalitetsprincipen

Den relativt stora mängd kvicksilver som fortfarande används i tillverkningen av mätinstrument, och de stora risker som hänger samman med denna användning, gör att en gemenskapsåtgärd på detta område är berättigad. Genom begränsning för febertermometrar och andra mätinstrument avsedda för konsumentbruk täcker man den största delen av användning och utsläpp av kvicksilver från denna produktgrupp. Yrkesanvändningen inom forskning och industri saknar tillförlitliga alternativ eller också är dessa väldigt kostsamma. En begränsning för denna produktgrupp skulle därför inte vara proportionerlig. Dessutom finns det redan system för insamling och återvinning av kvicksilver från denna kategori. En sådan metod är en tekniskt och ekonomiskt lämplig åtgärd för att förhindra att kvicksilver hamnar i det kommunala avfallsflödet eftersom antalet källor är tämligen begränsat. Det föreslagna direktivet skulle ge positiva effekter genom att människors hälsa och miljön skulle skyddas som en del av de övergripande riskhanteringsåtgärderna för kvicksilver. Detta kommer att uppnås till en jämförelsevis ringa kostnad.

- Val av regleringsform

Den föreslagna regleringsformen är ett direktiv om ändring av direktiv 76/769/EEG.

Budgetkonsekvenser

Det föreslagna direktivet medför inga budgetkonsekvenser.

Övriga upplysningar

Genom detta direktiv begränsas utsläppandet på marknaden av nya mätinstrument. Begränsningen gäller inte instrument som redan används eller som säljs på andrahandsmarknaden. Det kortsiktiga målet är att minska kvicksilverutsläppen i miljön. Mängden kvicksilver i befintlig hushållsutrustning är emellertid större än den mängd som försäljning av ny utrustning står för, och kommissionen har därför för avsikt att genomföra en annan separat studie (se åtgärd 10 i strategin) där man granskar detta problem.

På medellång till lång sikt kan annan användning kräva godkännande enligt den föreslagna Reach-förordningen (se åtgärd 8 i strategin).

2006/0018 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets direktiv 76/769/EEC när det gäller begränsning av utsläppandet på marknaden av vissa mätinstrument som innehåller kvicksilver (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag[7]

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[9], och

av följande skäl:

1. I kommissionens meddelande av den 28 januari 2005 om gemenskapens kvicksilverstrategi[10], som behandlade alla användningsområden för kvicksilver, konstaterades att det vore lämpligt att på gemenskapsnivå införa en begränsning av utsläppandet på marknaden för viss icke-elektrisk eller icke-elektronisk mät- och kontrollutrustning som innehåller kvicksilver, vilken är den största gruppen kvicksilverprodukter som ännu inte omfattas av någon gemenskapsbestämmelse.

2. En begränsning av utsläppandet på marknaden av mätinstrument som innehåller kvicksilver skulle medföra vinster för miljön, och på lång sikt för människors hälsa, genom att kvicksilver inte kommer in i avfallsflödet.

3. Med beaktande av teknisk och ekonomisk genomförbarhet visar tillgängliga belägg för mät- och kontrollinstrument att begränsande åtgärder bör omfatta endast sådana mätinstrument som är avsedda att saluföras till allmänheten och på ett område inom sjukvården.

4. Genom detta direktiv är det endast utsläppande på marknaden av nya mätinstrument som bör begränsas. Begränsningen bör därför inte gälla instrument som redan används eller som säljs på andrahandsmarknaden.

5. Skillnaderna mellan de lagar och andra administrativa åtgärder som medlemsstaterna antagit vad gäller begränsning av kvicksilver i olika mät- och kontrollinstrument kan utgöra handelshinder, snedvrida konkurrensen i gemenskapen och därigenom direkt påverka den inre marknadens upprättande och funktion. Det är därför nödvändigt att tillnärma medlemsstaternas lagar om mät- och kontrollinstrument genom att införa harmoniserade bestämmelser för sådana produkter som innehåller kvicksilver, och på så sätt upprätthålla den inre marknaden samtidigt som en hög nivå på människors hälsa och på miljön säkerställs.

6. Rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar)[11] bör därför ändras i enlighet med detta.

7. Detta direktiv påverkar inte de gemenskapbestämmelser som fastställer minimikrav för arbetstagares säkerhet i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet[12] och i enskilda direktiv som grundar sig på detta, särskilt rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd för arbetstagare mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet[13].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till direktiv 76/769/EEG skall ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall senast den xx xx 200x [ ett år efter datum för ikraftträdandet ] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den xx xx 200x [ arton månader efter det att detta direktiv trätt i kraft ].

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Följande punkt 19a skall läggas till i bilaga I till direktiv 76/769/EEG:

”19a Kvicksilver CAS-nummer: 7439-97-6 | Får inte släppas ut på marknaden 1) i febertermometrar 2) i andra mätinstrument som avses saluföras till allmänheten (t.ex. manometrar, barometrar, blodtrycksmätare och andra termometrar än febertermometrar).” |

[1] KOM (2005) 20 slutlig, 28.1.2005

[2] SEK(2005) 101, 28.1.2005.

[3] Direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, EUT L 37, 13.2.2003, s. 19.

[4] RPA(2002). Risk to health and the environment related to the use of mercury products. Rapport från Risk and Policy Analysts Ltd . på uppdrag av Europeiska kommissionens GD Näringsliv.

[5] EGT L 262, 27.9.1976, s. 201.

[6] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet samt ändring av direktiv 1999/45/EG och förordning (EG) {om långlivade organiska föroreningar}, KOM(2003) 644 slutlig, 29.10.2003.

[7] EUT C xx.

[8] EUT C xx.

[9] EGT C xx.

[10] KOM(2005) 20 slutlig, 28.1.2005.

[11] EGT L 262, 27.9.1976, s. 201. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/98/EG (EUT L 305, 1.10.2004, s. 63).

[12] EGT L 183, 29.6.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[13] EGT L 131, 5.5.1998, s. 11-23.