52006DC0173

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 25.04.2006

KOM(2006) 173 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010: Ett snabbare införande av e-förvaltning i Europa till nytta för alla {SEK(2006) 511}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Handlingsplanen för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010 –Målsättningar och förväntningar fram till 2010 3

2. Inget utanförskap – ökad integration genom e-förvaltning 5

3. Verklig effektivitet och ändamålsenlighet 6

3.1. Mätning 7

3.2. Utbyte 7

4. Nyckeltjänster med stor genomslagskraft för medborgare och företag 8

5. Att skapa grundförutsättningar 9

6. Att öka delaktighet och demokratiskt beslutsfattande i Europa 11

7. Förvaltning och genomförande av handlingsplanen för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010 12

8. Slutsatser 13

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010: Ett snabbare införande av e-förvaltning i Europa till nytta för alla (Text av betydelse för EES)

HANDLINGSPLANEN FÖR E-FÖRVALTNING INOM RAMEN FÖR INITIATIVET I2010 –MÅLSÄTTNINGAR OCH FÖRVÄNTNINGAR FRAM TILL 2010

Kommissionen lägger härmed fram sin handlingsplan för e-förvaltning, som är en del av initiativet i2010 för arbetstillfällen och tillväxt i informationssamhället. Målsättningen är att bidra till förverkligandet av Lissabonagendan och andra delar av Europeiska kommissionens politik.

Länder som har kommit långt när det gäller den offentliga sektorns öppenhet, effektivitet och e-förvaltning ligger också i topp när det gäller ekonomi och konkurrenskraft[1]. Den starka kopplingen mellan ett lands konkurrenskraft, grad av innovationsförmåga och kvalitet på offentliga förvaltningar betyder att bättre förvaltning är ett absolut krav för att hävda sig i den globala konkurrensen. Genom e-förvaltning kan den offentliga sektorn ge ett viktigt bidrag till Lissabonagendan.

Det är också viktigt att skynda på införandet av e-förvaltning för att kunna modernisera och skapa nya lösningar. Regeringarna står nämligen inför flera svåra utmaningar, bl.a. åldrandet, klimatförändringarna och terrorismen. Samtidigt kräver medborgarna bättre service, större säkerhet och ökad demokrati, och företagen mindre byråkrati och större effektivitet. I takt med att Europeiska unionen utvidgas och omfattar en allt större mångfald, uppstår nya behov och krav, t.ex. på sammanhängande och gränslösa offentliga förvaltningar, något som är avgörande för att öka medborgarnas möjligheter till rörlighet och företagande i Europa. E-förvaltning kan vara ett redskap för regeringarna att möta dessa utmaningar och krav.

I de EU-länder som är världsledande på området går det redan tydligt att se vilka fördelar och möjligheter som e-förvaltningen ger. Elektronisk fakturering i Danmark innebär en besparing på 150 miljoner euro om året för skattebetalarna och 50 miljoner euro om året för företagen. Om elektronisk fakturering infördes i hela EU skulle de årliga besparingarna kunna uppgå till 50 miljarder euro. Handikappade människor i Belgien kan nu få sociala förmåner via Internet på några sekunder, något som tidigare tog flera veckor. Alla medborgare i Europa kan komma att dra nytta av den här typen av tidsbesparande och användarvänliga tjänster i många av de offentliga förvaltningarna.

Med handlingsplanen vill kommissionen

- snabbare kunna ge alla medborgare och företag påtagliga fördelar,

- se till att e-förvaltning på nationell nivå inte leder till nya hinder på den inre marknaden p.g.a. uppsplittring och bristande interoperabilitet,

- utöka fördelarna med e-förvaltning till EU-nivå genom att möjliggöra skalfördelar inom medlemsstaternas initiativ och genom att samarbeta om gemensamma europeiska frågor,

- se till att alla berörda aktörer i EU samarbetar om utformning och genomförande av e-förvaltning.

Handlingsplanen har sin viktigaste utgångspunkt i den ministerdeklaration[2] som antogs vid den tredje ministerkonferensen om e-förvaltning, då man formulerade tydliga förhoppningar om utbredda och mätbara fördelar av e-förvaltning till 2010. Kommissionen ställer sig positiv till deklarationen och uppskattar medlemsstaternas och den privata sektorns stora engagemang[3]. Handlingsplanen bygger på ett mycket gott samarbete med nationella e-förvaltningsinitiativ inom e-förvaltningsgruppen, en undergrupp till den rådgivande gruppen för eEurope.

Handlingsplanen gäller framför allt hur Europeiska kommissionen skall stödja medlemsstaternas målsättningar och gemenskapens politik, särskilt när det gäller Lissabonstrategin, inre marknaden, bättre lagstiftning och europeiskt medborgarskap.

Handlingsplanen ställer upp på fem viktiga mål för e-förvaltning och nämner några särskilda målsättningar inför 2010[4]:

- Inget utanförskap: Att skynda på ”integrationen” genom e-förvaltning så att alla medborgare senast 2010 har god tillgång till och kan dra nytta av pålitliga och innovativa tjänster.

- Verklig effektivitet och ändamålsenlighet: Att fram till 2010 avsevärt bidra till att användarna blir nöjdare, att öppenhet och ansvarighet ökar, att den administrativa bördan blir mindre och att det skapas effektivitetsvinster.

- Att leverera nyckeltjänster med stor genomslagskraft till medborgare och företag: Senast 2010 skall 100 % av offentlig upphandling vara tillgänglig elektroniskt och det verkliga utnyttjandet ligga på 50 %[5], och man skall avtala om samarbete om fler elektroniska tjänster med stor genomslagskraft.

- Att skapa grundförutsättningar: Senast 2010 skall medborgare och företag ha tillgång till bekväma, säkra, interoperabla och verifierade offentliga tjänster i hela Europa.

- Att öka deltagande och demokratiskt beslutsfattande : Att senast 2010 kunna uppvisa verktyg för en verksam offentlig debatt och deltagande i det demokratiska beslutsfattandet.

INGET UTANFÖRSKAP – ÖKAD INTEGRATION GENOM E-FÖRVALTNING

Integrerande e-förvaltning

- bidrar till att bekämpa den digitala klyftan, eftersom det digitala utanförskapet minskar när offentliga tjänster läggs ut på Internet,

- gör det möjligt att med hjälp av e-förvaltningens nya funktioner föra en IKT-baserad politik för integration.

IKT-baserade offentliga tjänster bidrar till att stärka den sociala sammanhållningen och gör att missgynnade människor står inför färre hinder. Det återstår fortfarande mycket innan offentliga webbplatser överensstämmer med riktlinjerna för e-tillgänglighet[6]. Användare kommer även i framtiden att vilja ha andra kanaler än Internet för att få tillgång till offentliga tjänster, t.ex. digital-TV, mobil och fast telefoni och/eller personlig service.

Medlemsstaterna har åtagit sig att arbeta för att uppnå målsättningarna för integrerande e-förvaltning. Man vill genom innovativ användning av IKT, ökad medvetenhet om e-förvaltningens fördelar och större kunskaper och stöd till användarna, se till alla medborgare, även socialt missgynnade grupper, senast 2010 kan dra verklig nytta av e-förvaltning, och att europeiska offentliga förvaltningar tillhandahåller information och tjänster som har blivit lättillgängligare och som allmänheten hyser ett allt större förtroende för.

Kommissionen kommer att stödja medlemsstaternas försök att uppnå dessa mål, i linje med meddelandet om e-tillgänglighet[7] och agendan för e-integration som planeras till 2008 som en del av initiativet i2010 IKT för en integrationspolitik. Med utgångspunkt i agendan kommer flera särskilda åtgärder att vidtas från 2008 och framåt.

Europeiska kommissionen kommer i ett öppet partnerskap med medlemsstaterna, den privata sektorn och det civila samhället och i samarbete med det europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (European Public Administration Network, EPAN) att vidta följande särskilda åtgärder. |

2006 | Komma överens med medlemsstaterna om en plan med mätbara mål och delmål för att alla medborgare senast 2010 skall ha nytta av e-förvaltning. |

2007 | Tillsammans med medlemsstaterna utarbeta en gemensam vägledning för utvecklingen inom e-förvaltning i linje med meddelandet om e-tillgänglighet. |

2008 | Utfärda specifikationer för hur man via s.k. multiplattformar (”multi-platforms”) kan ge tillgång till e-förvaltningstjänster på flera olika vägar, t.ex. digital-TV, mobil och fast telefoni och annan interaktiv utrustning. |

Mellan 2006 och 2010

- kommer användarnas behov att undersökas genom forskningsprojekt, pilotprojekt för spridning, vid behov stöd från strukturfonderna, strategistudier och gemensamma specifikationer i andra EG-program på området. Man kommer särskilt att titta på kostnadseffektiva lösningar för personanpassning, användarinteraktion och flerspråkighet inom e-förvaltning.

- kommer utbytet av praktiska erfarenheter att anpassas till utbytet av nationella erfarenheter i EPAN med fokus på flervägsstrategier, integrationsstrategier och lösningar för god praxis.

VERKLIG EFFEKTIVITET OCH ÄNDAMÅLSENLIGHET

Välfungerande tjänster sparar tid och pengar och ändamålsenliga tjänster kan få större betydelse för medborgare, företag och förvaltningar i linje med de fem målsättningarna i den här handlingsplanen. Det ger fördelar på tre nivåer: a) medborgare och företag, b) förvaltningar, och c) samhälle och ekonomin i stort.

Medlemsstaterna förväntar sig att e-förvaltning skall bidra till att användarna av offentliga tjänster blir nöjdare, och avsevärt underlätta administrationen för företag och medborgare fram till 2010. Dessutom bör den offentliga sektorn kunna göra stora effektivitetsvinster och öka öppenhet och ansvarighet genom innovativ användning av IKT fram till 2010.

Även om de flesta av utmaningarna ligger på nationell eller lägre nivå tillför Europeiska kommissionen ett mervärde genom att stödja alla fem målsättningarna i handlingsplanen med två typer av åtgärder, nämligen mätning och utbyte av erfarenheter.

Mätning

Om man vill att e-förvaltning skall bli vanligare, krävs det relevant information[8], kvantifiering, prestandajämförelser (s.k. benchmarking)[9], mätning och jämförelser av effekt och nytta. Arbetet med en gemensam ram för effekt-/nyttoorienterade beräkningar har gått framåt. Metoden innebär att prestandajämförelser görs med hjälp av gemensamma indikatorer (mätt på nationell eller europeisk nivå) och fallbaserade bedömningar med mätbara indikatorer[10]. Ekonomiska modeller håller på att utarbetas och måste vidareutvecklas som kompletterande verktyg för att avgöra hur uppgifterna kan användas, t.ex. för att fastställa förhållandet mellan investering och produktivitet inom ramen för ett e-förvaltningsprojekt eller hur strategier och program inom e-förvaltning bidrar till BNP:s tillväxt, arbetstillfällen och social sammanhållning.

Utbyte

Att det behövs ett större utbyte av erfarenheter är de flesta överens om[11]. Det har redan införts mekanismer på området, t.ex. ramen för god praxis inom e-förvaltning[12], Observatoriet för e-förvaltning (”eGovernment Observatory”)[13], portalen Ditt Europa[14], Testa-nätverket[15] och ”Single Window Customs”[16].

Detta kommer att möjliggöra riskdelning och stordriftsfördelar vid investeringar för att finna nya lösningar och överförbara komponenter för innovation och utbyte av god praxis. Det inbegriper också kommissionens eget arbete med e-kommissionen[17]. Man bör också i större utsträckning använda EPAN-resultaten beträffande innovativa offentliga tjänster genom att låta dem ingå i den s.k. goda praxis som kommissionen stödjer.

På kort och medellång sikt föreslår man att frågan om infrastrukturtjänsternas hållbarhet skall hanteras genom EG-programmen och nationell och regional finansiering. Hållbarheten på lång sikt måste fortfarande garanteras[18].

Europeiska kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna, den privata sektorn och det civila samhället att vidta följande åtgärder: |

2006 | Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att föreslå en gemensam effektorienterad mätmetod för e-förvaltning och därefter finjustera den. |

2007 | I linje med ramen för prestandajämförelser (”benchmarking”) inom initiativet i2010 kommer prestandajämförelser och fallbaserade effekt-/nyttoanalyser att genomföras med hjälp av gemensamma indikatorer som bygger på uppgifter från medlemsstaterna för övervakning av utvecklingen i enlighet med den här handlingsplanen. |

2006 | Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att undersöka vilka mekanismer som kan bidra till att garantera den långsiktiga ekonomiska och operativa hållbarheten när det gäller utbyte av erfarenheter, infrastrukturer och tjänster. |

Mellan 2006 och 2010 kommer kommissionen att fortsätta att aktivt stödja ett gemensamt utnyttjande och utbyte av resurser, god praxis och erfarenheter av e-förvaltning.

NYCKELTJÄNSTER MED STOR GENOMSLAGSKRAFT FÖR MEDBORGARE OCH FÖRETAG

Utvecklingen av e-förvaltning går framåt genom moderniseringen av hundratals offentliga tjänster. Det rör sig framför allt om lokala, regionala och nationella tjänster, men det finns också ett antal gränsöverskridande tjänster som har stor betydelse för medborgare, företag och förvaltningar och kan vara banbrytande för europeisk e-förvaltning. Dessa bidrar också till att det görs åtaganden på hög nivå och att det växer fram en efterfrågan på olika grundförutsättningar, t.ex. elektronisk identifiering och interoperabilitet, målsättningar i den här handlingsplanen som förstärker varandra (se också nästa kapitel). När banbrytande tjänster införs, måste målet vara att åstadkomma mätbara effekter genom att så många som möjligt använder dem, inte bara att göra dem elektroniskt tillgängliga.

En tjänst som har stor genomslagskraft är elektronisk offentlig upphandling. De statliga inkomsterna står för ungefär 45 % av BNP och myndigheternas inköp utgör 15-20 % av BNP eller 1 500-2000 miljarder euro i Europa årligen. Elektronisk upphandling och fakturering skulle kunna minska de totala upphandlingskostnaderna med ungefär 5 % och transaktionskostnaderna med 10 % eller mer, vilket årligen skulle kunna ge besparingar på tiotals miljarder euro. Särskilt små och medelstora företag kan dra nytta av att ha bättre tillgång till marknaderna för offentlig upphandling och också förbättra sin konkurrenskraft genom att skaffa sig större IKT-kapacitet.

Det är därför önskvärt att elektronisk upphandlig blir betydligt vanligare. Medlemstaterna har åtagit sig att ge alla offentliga förvaltningar i hela Europa möjlighet att genomföra 100 % av sin upphandling elektroniskt (när det är rättsligt tillåtligt) och att se till att minst 50 % av offentlig upphandling över EG-tröskeln[19] genomförs elektroniskt senast 2010.

Under perioden 2006-2010 kommer kommissionen i samarbete med medlemsstaterna att granska de europatäckande tjänster med stor genomslagskraft som mer än andra bidrar till att målsättningarna för Lissabonagendan uppnås. Man kommer särskilt att titta på tjänster som påverkar medborgarnas rörlighet, t.ex. bättre möjligheter att söka jobb i hela Europa, tillgång till socialförsäkringstjänster i samband med patientuppgifter, elektroniska recept, förmåner och pensioner i hela Europa, samt utbildningstjänster för studier utomlands. Andra nyckeltjänster som bör granskas är företagsregistrering och återbetalning av mervärdesskatt för företag. Man bör också försöka skapa synergieffekter med strukturfonderna och lokal/regional utveckling.

Man har valt att först fokusera på gränsöverskridande elektronisk upphandling. Avsikten är att stödja den handlingsplan för elektronisk offentlig upphandling som man kom överens om med medlemstaterna 2004[20]. Detta för att driva på utvecklingen mot gränsöverskridande lösningar i medlemsstaterna.

Europeiska kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna, den privata sektorn och det civila samhället att vidta följande åtgärder: |

2006 | Komma överens med medlemsstaterna om en plan med konkreta mål och delmål för att se till att offentlig elektronisk upphandling blir 100 % tillgänglig och att elektronisk upphandling utnyttjas till 50 % senast 2010. |

2007 | Utifrån existerande lösningar, eller lösningar som håller på att uvecklas i medlemsstaterna, skynda på fastställandet av gemensamma specifikationer för nyckelfaktorer för gränsöverskridande offentlig upphandling, och starta pilotprojekt för införandet. |

2009 | Utvärdera pilotprojketen och sprida resultaten i EU. |

2010 | Granska hur tjänster för gränsöverskridande offentlig elektronisk upphandling utvecklas i medlemsstaterna. |

Mellan 2006 och 2010 kommer man tillsammans med medlemsstaterna att planera ett samarbete för flera e-förvaltningstjänster med stor genomslagskraft.

ATT SKAPA GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR

E-förvaltning har nått ett kritiskt skede. För att komma vidare krävs vissa grundförutsättningar, särskilt för att tjänster med stor genomslagskraft skall fungera väl. Till de kritiska grundförutsättningarna hör interoperabel elektronisk identitetsförvaltning (”electronic Identity Management”, eIDM) för tillgång till offentliga tjänster, elektronisk dokumentautentisering och elektronisk arkivering.

EU-länderna håller redan på att införa elektronisk identitetsförvaltning, och tar då också hänsyn till nationella behov av tjänster, kulturbundna traditioner och skydd av personuppgifter. Harmoniserade nationella ID-kort kan vara ett sätt att införa elektronisk identitetsförvaltning, för offentliga tjänster, men det får länderna själva avgöra. Det finns påtagliga skillnader mellan biometriska nationella ID-kort och elektronisk identitetsförvaltning för offentliga tjänster: Nationella ID-kort tjänar den offentliga säkerheten, t.ex. genom att underlätta integrerad gränsförvaltning och genom att stödja kampen mot terrorismen, medan däremot elektronisk identifiering för offentliga tjänster är avsedd att underlätta tillgången till tjänster och erbjuda personbundna och ändamålsenliga tjänster.

Medlemsstaterna inser att elektronisk identitetsförvaltning är av stor betydelse för att uppnå att europeiska medborgare och företag senast 2010 kan använda sig av säkra och praktiska lokala, regionala eller nationella elektroniska tillämpningar som uppfyller dataskyddskrav, för att därigenom kunna legitimera sig för offentliga tjänster i sin egen eller någon annan medlemsstat.

Europeiska kommissionen föreslår en pragmatisk inställning till interoperabiliteten mellan olika elektroniska identitetsförvaltningssystem. Avsikten är att respektera olika nationella strategier och lösningar utan att skapa hinder för att offentliga tjänster används över gränserna.

Man kommer att överväga ett mer omfattande offentligt samråd för att få en bättre bild av hur allmänheten ser på detta. Elektroniska signaturer är en teknik som kan användas vid elektronisk identitetsförvaltning. Kommissionen kommer i sin uppföljning av direktivet om elektroniska signaturer att aktivt stödja ömsesidigt erkännande av elektroniska signaturer och interoperabilitet för undanröja hinder på den inre marknaden. Kommissionen kommer också att överväga om det behövs lagstiftningsåtgärder för utvecklingen av elektronisk identifiering och autentisering för offentliga tjänster.

Elektroniska handlingar kommer också att spela en stor roll för många tjänster, t.ex. avtal om offentlig upphandling, utskrivning av läkemedelsrecept på distans och utbildningsintyg. Mellan 2006 och 2010 kommer kommissionen tillsammans med medlemsstaterna att utarbeta en referensram för autentiserade elektroniska handlingar i EU och utarbeta och genomföra ett program för närmare samarbete om förvaltning och autentisering av och smidigare gränsöverskridande tillgång till elektroniska uppgifter och arkiv i offentliga förvaltningar.

En allmän grundförutsättning är slutligen interoperabilitet. Interoperabla grundläggande infrastrukturtjänster (exempelvis säkra kommunikationer mellan förvaltningar eller gränsöverskridande tillgång till register), allmänna specifikationer, riktlinjer för interoperabilitet och återanvändnigsbar programvara är alla byggstenar i en e-förvaltning med stor genomslagskraft. Det pågår arbete för att anta en uppdaterad europeisk interoperabilitetsram (European Interoperability Framework) och för att stödja och informera om interoperabla e-förvaltningstjänster som är baserade på standarder, öppna specifikationer och gränssnitt såsom planerat i meddelandet om interoperabilitet[21].

Europeiska kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna, den privata sektorn och det civila samhället att vidta följande åtgärder: |

2006 | Komma överens med medlemsstaterna om en plan med konkreta mål och delmål för att senast 2010 ha en europeisk ram för elektronisk identitetsförvaltning baserad på interoperabilitet och ömsesidigt erkännande av nationell elektronisk identitetsförvaltning. |

2007 | Komma överens om gemensamma specifikationer för interoperabel elektronisk identitetsförvaltning i EU. |

2008 | Övervaka storskaliga pilotprojekt för interoperabel elektronisk identitetsförvaltning i samband med gränsöverskridande tjänster och för införande av allmänt vedertagna specifikationer. |

2009 | Elektroniska signaturer i e-förvaltning: Bedöma användningsgraden i offentliga tjänster. |

2010 | Bedöma i vilken utsträckning medlemsstaterna följer den europeiska ramen för interoperabel elektronisk identitetsförvaltning. |

ATT ÖKA DELAKTIGHET OCH DEMOKRATISKT BESLUTSFATTANDE I EUROPA

Det finns flera problem på vägen mot demokratiskt beslutsfattande och större delaktighet. I hela Europa är (det icke-obligatoriska) valdeltagandet lågt, både på nationell och europeisk nivå. Många upplever att beslutsfattandet har blivit krångligare, med flera partier och intressen, och flera besvärliga kompromisser än tidigare. Medborgarna är allt bättre informerade och kräver att få delta i större utsträckning. Regeringarna försöker att vinna ett brett stöd i alla samhällsskikt för sin politik, så att den kan genomföras på ett effektivt sätt och för att undvika nya demokratiska och samhälleliga klyftor. Bättre beslutsfattande och större deltagande från medborgarnas sida i alla delar av det demokratiska beslutsfattandet, även på europeisk nivå, är avgörande för sammanhållningen i det europeiska samhället.

Samtidigt finns det nya möjligheter: Särskilt IKT har stor potential när det gäller att engagera många medborgare i offentliga debatter och i beslutsfattande, från kommunal upp till europeisk nivå. Internet har redan lett till nya former av politiska uttryck och offentliga debatter, t.ex. bloggar.

E-demokrati handlar om gränssnittet mellan demokrati, ny teknik och nya former av social organisation och förvaltning. 65 % av de svarande i en Internet-enkät om e-förvaltning tror att e-demokrati kan bidra till att minska det demokratiska underskottet[22] och att det finns goda exempel på e-demokrati. Ändå finns det fortfarande många frågor och problemområden som måste hanteras, från integrationen till kvaliteten i beslutsfattandet.

Europeiska kommissionens roll är att möjliggöra samarbete på europeisk nivå, särskilt när det gäller e-deltagande, att öka förståelsen och skynda på framåtskridandet genom ett utbyte av användbara lösningar från hela världen, och att genom IKT främja öppeneheten i de europeiska institutionerna och medborgarnas delaktighet. Initiativet e-kommissionen och Europeiska initiativet för att främja öppenhet kommer också att bidra till detta[23]. Bästa praxis och gemensamma specifikationer för de verktyg som ska föra medborgarna närmare de parlamentariska beslutsprocesserna kommer att undersökas i samråd med parlamenten i EU och andra berörda parter.

Kommissionen kommer i samråd med berörda parter att vidta följande åtgärder: |

2006-2010 | Pröva IKT-baserade verktyg som främjar öppenhet och allmänhetens delaktighet i det demokratiska beslutsfattandet. Stödja utbyte av erfarenheter. |

2006 | Inleda förberedande åtgärder för IKT-baserade verktyg för ett bättre parlamentariskt beslutsfattande. |

2007-2013 | Prioritera avancerade former av e-demokrati i forskningsprogrammet för ett användarvänligt informationssamhälle (IST) inom ramen för det sjunde ramprogrammet. |

FÖRVALTNING OCH GENOMFÖRANDE AV HANDLINGSPLANEN FÖR E-FÖRVALTNING INOM RAMEN FÖR INITIATIVET I2010

Genomförandet av handlingsplanen är framför allt beroende av samarbete med medlemsstaterna och andra berörda parter. På EU-nivå stöds handlingsplanen av program som Modinis[24], eTEN[25], IST[26], IDABC[27] och det framtida CIP[28]. (“Competitiveness and Innovation framework Programme”).

E-förvatltningsgruppen består av ledare och företrädare för nationella e-förvaltningsinitiativ. Med hänsyn till gruppens instrumentella roll, produktiva arbetsmetoder och praktiska arbetsförhållande till EPAN, kommer kommissionen efter samråd med medlemsstaterna att föreslå att gruppen fortsätter sitt arbete på strategisk nivå inom ramen för initiativet i2010.

Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna och i nära samråd med de berörda parterna att genomföra strategisk övervakning, ta fram planer och övervaka handlingsplanen för europeisk e-förvaltning.

Gruppen kommer att rapportera om hur handlingsplanen införlivas i de nationella e-förvaltningsplanerna (medlemsstaterna har åtagit sig att rapportera under 2006) och utarbeta strategier för särskilda områden, t.ex. integrerande e-förvaltning och medborgarorienterade tjänster med stor genomslagskraft.

En uttömmande lägesrapport, nya områden för de politiska prioriteringarna och en fortsatt uppdatering av den här handlingsplanen med information om vad som åstadkommits och användbara lösningar, planeras i den årliga rapporten om initiativet i2010 och vartannat år genom ministerkonferenser.

Kommissionen kommer tillsammans med det kommande portugisiska ordförandeskapet att förbereda den fjärde ministerkonferensen om e-förvaltning, som skall hållas i Portugal 2007.

Även om handlingsplanens främsta måsättning är att gagna Europa, kan de erfareneheter som görs också tjäna ett fortsatt internationellt samarbete med utvecklingsländerna.

SLUTSATSER

Effektiva och innovativa offentliga administrationer är avgörande för ett globalt konkurrenskraftigt Europa. E-förvaltning är nyckeln till den offentliga sektorns potential. Denna handlingsplan, som redan tillkännagavs i initiativet i2010, visar färdriktningen för e-förvaltning i Europa och brännpunkterna i gemenskapens programm, initiativ och politik mellan 2006 och 2010. Den visar hur man konkret kan gå framåt på utstakade vägar och genom strategisk övervakning på prioriterade områden. För att handlingsplanen skall genomföras med lyckat resultat krävs att alla berörda parter samarbetar.

[1] Världsekonomiska forumets konkurrensrapporter ( Global Competitiveness Reports) , Europeiska kommissionens tendens- och resultatöversikter för innovation, FN:s Global e-Government Readiness Reports (2003, 2004, 2005).

[2] Den 24 november 2005, Manchester, Förenade kungariket.http://www.egov2005conference.gov.uk/documents/proceedings/pdf/051124declaration.pdf.

[3] EICTA-deklaration om e-förvaltning, 25 november 2005

[4] Mål 1-4 är en sammanfattning från ministerdeklarationen.

[5] För offentlig upphandling över EG-tröskeln, se avsnitt 4.

[6] eAccessibility of Public Sector Services in the EU, november 2005, rapport från Förenade kungarikets ordförandeskap.

[7] Meddelandet om e-tillgänglighet, KOM(2005) 425.

[8] Eurostats undersökningar om hushåll och företag i medlemsstaterna innehåller viktig information om integrerande e-förvaltning och offentlig elektronisk upphandling.

[9] Modinis benchmarking eGovernment basic services on-line- 6th measurement (200 6), och nya pilotprojekt om hur benchmarking-indikatorer för e-förvaltning kan förbättras.

[10] Modinis eGEP study on financing, benefits and economics of eGovernment , http://europa.eu.int/egovernment_research.

[11] Ministerdeklaration, andra ministerkonferensen, Como, Italien, den 7 juli 2003; Meddelande om e-förvaltning 2003, KOM(2003) 567, Rådets slutsatser om e-förvaltning, december 2003.

[12] http://egov-goodpractice.org

[13] eGovernment Observatory: http://europa.eu.int/egovo

[14] http://europa.eu.int/youreurope

[15] http://europa.eu.int/idabc/en/document/2097/556

[16] http://europa.eu.int/comm/taxation_customs/common/publications/com_reports/customs/index_en.htm

[17] E-kommissionen 2006-2010, effektivitet och öppenhet, 22 november 2005.

[18] Med avseende på IDABC-programmet fastställs i artiklarna 10.8 och artikel 3 d i Europaparlamentets och rådets beslut 2004/387/EG av den 21 april 2004 (EUT L 144, 30. 4. 4.2004 (se rättelse EUT L 181, 18.5.2004, s. 25) att mekanismer för att säkerställa att infrastrukturtjänsterna är ekonomiskt och operativt hållbara skall definieras.

[19] Från omkring 50 000 euro för enkla offentliga tjänster till 6 000 000 euro för offentliga arbeten.

[20] KOM(2004) 841, Rättslig ram för elektronisk offentlig upphandling enligt direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG.

[21] Meddelande om interoperabilitet, KOM(2006) 45

[22] GD Informationssamhället och mediers Internetsamråd, oktober-december 2005

[23] Meddelande till kommissionen från ordföranden, Margot Wallström, Siim Kallas, Danuta Hübner och Mariann Fisher Boel om inledningen av det europeiska initiativet för att främja öppenhet, SEK(2005)1300

[24] http://europa.eu.int/information_society/eeurope/2005/all_about/modinis/

[25] http://europa.eu.int/information_society/activities/eten/

[26] http://www.cordis.lu/ist/

[27] http://europa.eu.int/idabc/

[28] http://europa.eu.int/comm/enterprise/enterprise_policy/cip/