30.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 146/63

—

ReK anser att tillgång till bredbandsuppkoppling till rimliga priser över hela unionen är en central faktor för att man skall kunna garantera medborgarna högkvalitativa tjänster, främja konkurrenskraft och produktivitet i regionerna och möjliggöra en vittomfattande utveckling av informations- och kunskapssamhället också i de områden som tidigare varit utestängda från detta. Kommittén anser att tillgång till bredband bör garanteras på samma sätt som allmänna tjänster som dricksvatten och elenergi.

—

ReK fäster stor vikt vid kommissionens hänvisning till landsbygdsutvecklingen, användningen av strukturfonderna, och dess bedömning av huruvida offentligfinansierade projekt rörande tillgången till bredband är förenliga med gemenskapens regelverk.

—

Kommittén hoppas att den nya lagstiftningsramen för elektronisk kommunikation kommer att utveckla en politik för användningen av radiospektrumet och stödja införandet av trådlös bredbandsteknik.

—

Regionkommittén står bakom kommissionens begäran till medlemsstaterna om en förstärkning av deras strategier för bredbandsutvecklingen med större deltagande från de lokala och regionala myndigheterna.

—

ReK anser att en inkluderande e-förvaltning handlar om både kampen mot nya former av utanförskap som kan uppstå när tjänster läggs ut på nätet (den infrastrukturella och kulturella digitala klyftan), och en förstärkning av politiken mot socialt utanförskap med hjälp av IKT-teknik.

—

Regionkommittén påpekar att användningen av IKT bör syfta till såväl omorganisering och uppdatering av de offentliga myndigheternas tjänster som till uppnåendet av målsättningar i fråga om effektivitet, ekonomi, neutralitet, öppenhet, förenkling och deltagande. Kommittén tror därför att en viktig faktor kan vara det gemensamma utnyttjandet av de bästa lösningarna inom den offentliga sektorn.

—

Enligt ReK finns det alltså skäl att främja samarbete, utbyte av erfarenheter, utbyte av användbara lösningar och initiativ för ökad öppenhet och deltagande i de offentliga besluten, i synnerhet i parlamentens beslutsprocesser.

1.1

Regionkommittén ser Internet som en av de mest spektakulära innovationerna i vår tid. Dess ekonomiska utvecklingspotential kan skapa ytterligare avsevärda fördelar i form av nya tjänster, nya arbetsplatser och investeringsmöjligheter, produktivitetsökning, kostnadsminskning och en förbättring av livskvaliteten.

1.2

Regionkommittén noterar med glädje att spridningen av informationsteknik spelar en central roll i genomförandet av Lissabon- och Göteborgsstrategierna, både vad gäller den förbättring som denna teknik innebär för de befintliga företagens funktionssätt och tillväxten i nya och innovativa företag. Den kan också på ett avgörande sätt bidra till att utbilda arbetstagarna och medborgarna i allmänhet.

1.3

Kommittén betonar vikten av att öka spridningen av tillgänglig informationsteknik till samtliga nivåer inom den offentliga förvaltningen, särskilt på de områden där de offentliga myndigheterna tillhandahåller tjänster direkt till allmänheten.

1.4

Kommittén understryker emellertid att Internettjänster som e-förvaltning, e-hälsovård, e-lärande och e-upphandling kan bli inkluderande och i större utsträckning interaktiva endast om dessa tjänster görs tillgängliga för EU:s medborgare och företag genom bredbandsuppkoppling.

1.5

ReK anser därför att tillgång till bredbandsuppkoppling till rimliga priser över hela unionen är en central faktor för att man skall kunna garantera medborgarna högkvalitativa tjänster, främja konkurrenskraft och produktivitet i regionerna och möjliggöra en vittomfattande utveckling av informations- och kunskapssamhället också i de områden som tidigare varit utestängda från detta.

1.6

ReK ser positivt på att kommissionen i meddelandet flera gånger uttryckligen hänvisar till landsbygdsutvecklingen, inbegripet inrättandet av nya tillfälliga budgetposter. Detta visar att kommissionen förstår den potential som ett väl utbyggt bredbandsnät kan ha för att höja landsbygdsområdenas konkurrenskraft och främja en balanserad utveckling i dessa områden, i synnerhet i områden med permanenta geografiska och naturbetingade handikapp, samt det stora mervärde som finns i den verksamhet som traditionellt sett utövas i dessa områden.

1.7

Viktiga är därför hänvisningarna till den politik som förs av GD Regionalpolitik, i synnerhet angående användningen av strukturfonderna, och av GD Konkurrens, särskilt dess bedömning av huruvida offentligfinansierade projekt rörande tillgången till bredband i landsbygdsområden är förenliga med gemenskapens regelverk.

1.8

ReK befarar att spridningen av bredband kan snubbla på typiska marknadsbrister som att privata operatörer inte ser någon lönsamhet i infrastrukturinvesteringar i marginalområden, landsbygdsområden, glest befolkade områden eller områden som av geografiska skäl gör spridningen särskilt komplicerad och dyrbar. Den öppenhet och flexibilitet som kommissionen visar är en viktig signal och ett gott tecken med tanke på den stora betydelse som bredbandstillgång skulle ha för den socioekonomiska utvecklingen i sådana områden.

1.9

Regionkommittén erinrar om att detta argument stöds av det faktum att kommittén, efter att vid olika tillfällen ha analyserat och diskuterat den uppsättning av lösningar som de lokala och regionala myndigheterna är i färd med att genomföra i hela Europa, klart och tydligt har påpekat att det inte finns en lösning som är giltig för samtliga fall. Det som är lämpligt för storstadsområden behöver inte vara det för t.ex. mindre gynnade områden som präglas av en komplicerade och växlande terrängförhållanden, eller som är glest befolkade, och som kräver stora insatser för spridningen av alla typer av tjänster.

1.10

Regionkommittén konstaterar att en avsevärd ökning av tillgången till bredband har ägt rum under senare år. I förhållande till det europeiska målet att nå minst 90 % av unionens befolkning före 2010 kvarstår emellertid fortfarande stora skillnader i infrastruktur mellan stadsområden och periferi, i både gamla och nya medlemsstater.

1.11

Kommittén vill också understryka att täckningsgraden på 90 % av befolkningen inte är tillräcklig om den inte betraktas i samband med andra faktorer (geografisk fördelning, befolkningstäthet). I små kommuner, exempelvis i bergsområden, som ofta har problem med tillgång till allmänna tjänster (fast telefoni och mobiltelefoni, markbunden television osv.) skulle de kvarvarande 10 procenten kunna innebära en marginalisering av hela geografiska områden med låg befolkningstäthet.

1.12

ReK påpekar också att när man talar om bredbandsklyftan måste särskild uppmärksamhet riktas mot skillnaden mellan spridning av bredband och den egentliga användningen. För att överbrygga denna klyfta krävs både åtgärder på lokal nivå av icke-teknisk natur för att främja användningen av bredband såväl bland äldre som bland socialt missgynnade grupper eller grupper som av hävd är mindre mottagliga, t.ex. landsbygdsbefolkningen (utbildning, offentliga kontaktpunkter med bredbandstillgång osv.).

1.13

Regionkommittén understryker slutligen att det inom ramen för genomförandet av bredbandsinfrastruktur och tjänster som använder sådan infrastruktur dessutom kommer att vara nödvändigt att noga ge akt på att alla säkerhetskrav på alla nivåer uppfylls för att säkerställa tillräcklig skyddsnivå och respekt för användarnas privatliv.

1.14

Kommittén påpekar att det när det gäller bedömningen av penetration, täckning och faktisk användning av Internettjänster via bredband i de nya medlemsstaterna ännu inte finns några uppgifter på regional nivå som kan användas för en jämförelse med situationen i EU-15.

1.15

ReK uppmanar därför kommissionen att snarast möjligt undersöka infrastrukturläget i regionerna i de nya medlemsstaterna och i mindre urbaniserade områden i de gamla medlemsstaterna i syfte att klargöra vilka åtgärder som krävs för att uppdatera den befintliga infrastrukturen till erforderlig standard för att uppnå Lissabonstrategins mål.

1.16

Regionkommittén välkomnar kommissionens initiativ, som syftar till en översyn av lagstiftningen för elektronisk kommunikation.

1.17

Kommittén hoppas att den nya lagstiftningsramen med beaktande av subsidiaritetsprincipen kommer att säkerställa konkurrens utan diskriminering mellan operatörer och mellan befintlig och framtida teknik, och att man kommer att utveckla en politik för användningen av radiospektrumet som baserar sig på principen om teknikneutralitet. Den nya trådlösa tekniken, som i synnerhet lämpar sig för att lösa problem med täckningen i landsbygdsområden och i geografiskt problematiska områden, kräver nämligen att en tillräckligt stor del av frekvensområdet ställs till förfogande för bredband.

1.18

Vad gäller frekvensanvändningen ställer sig kommittén helt bakom de ståndpunkter som kommissionen gett uttryck för i de meddelanden som presenterades i september och november 2005 och i mars och juni 2006, nämligen vikten av teknikneutralitet, öppenhet, effektiv användning av radiospektrumet samt främjandet av en konkurrenskraftig och innovativ miljö som gör det möjligt för ny teknik att utvecklas.

1.19

Regionkommittén delar kommissionens åsikt att frekvensanvändningen inte längre bör innebära att varje band skall motsvara en särskild teknik som syftar till att förmedla tjänster på denna frekvens (t.ex. att 900 MHz-bandet skall användas för mobiltelefoni via ETACS-nätet).

1.20

ReK begär således att kommissionen skall bidra till införandet av en strategi som möjliggör en flexibel användning av spektrumets frekvensområde.

1.21

ReK betonar vikten av att tillämpning av och respekt för den nya lagstiftningsramen, som grundas på teknikneutralitet, leder till att frekvenser frigörs för trådlös kommunikation och till att öka bredbandstillgången. Avsikten är att minska de stora skillnader som drabbar områden med permanenta geografiska och naturbetingade handikapp.

1.22

ReK påpekar att ny teknik för bredbandsutbyggnad som t.ex. WiMAX kan göra det lättare att hitta effektiva lösningar också för geografiskt missgynnade områden. I detta sammanhang kan man som exempel nämna att denna teknik för trådlös kommunikation för närvarande är föremål för betydande investeringar från aktörer inom sektorn som är verksamma på den amerikanska marknaden.

1.23

Regionkommittén anser att tillgång till bredband bör garanteras på samma sätt som allmänna tjänster som dricksvatten och elenergi.

1.24

ReK framhåller att om man vill överbrygga bredbandsklyftan i områden med särskilt komplexa terrängförhållanden, exempelvis områden med permanenta geografiska och naturbetingade handikapp, krävs stora investeringar i jämförelse med slättlandsområden, vilket innebär att investeringarna inte blir ekonomiskt lönsamma.

1.25

Kommittén framhåller att vikten av offentliga investeringar, både från nationella och lokala myndigheter, näringslivet och föreningsvärlden, bekräftades vid det offentliga samråd som genomfördes av Digital Divide Forum.

1.26

Regionkommittén delar kommissionens åsikt att det är viktigt att uppmuntra de lokala och regionala myndigheterna att bättre utnyttja de möjligheter som erbjuds genom strukturfonderna och fonden för landsbygdsutveckling både vad gäller tillgången till och användningen av bredband. ReK har vid flera tillfällen visat på behovet och de positiva effekterna av ett sådant arbetssätt.

1.27

Regionkommittén önskar att kommissionen preciserar sina anvisningar så att de kan tillämpas i situationer då trådlösa bredbandstjänster byggs ut med medel från strukturfonderna i sådana regioner där det redan finns ett visst utbud. Särskilt när det gäller nya former av trådlös teknik är det dock i praktiken omöjligt att geografiskt begränsa deras användning till glesbygden och förhindra att de används i tätorter där det redan från förr finns tjänster.

1.28

Kommittén vill emellertid rikta uppmärksamheten mot att inte alla landsbygdsområden och områden med permanenta geografiska och naturbetingade handikapp, där åtgärderna för att överbrygga den digitala klyftan är som mest nödvändiga och svårast att genomföra, är missgynnade områden enligt de kriterier som används för tilldelning ur strukturfonderna.

1.29

ReK finner det därför viktigt att hitta nya och flexibla lösningar för att på ett effektivt sätt vidta åtgärder i dessa områden, både med hjälp av ekonomiskt stöd till särskild infrastrukturutbyggnad på lokal och regional nivå (samordnad på nationell och europeisk nivå), och genom riktlinjer som gör det möjligt att ta itu med marknadsbrister som uppstår inom ovannämnda geografiska områden, med respekt för gemenskapens principer om fri konkurrens.

1.30

När det gäller bredbandsutbyggnad i områden med permanenta geografiska och naturbetingade handikapp, där operatörerna är obenägna att investera på grund av svårigheter att uppnå lönsamhet, betonar Regionkommittén att det kommer att vara svårt att genomföra någon form av offentlig-privata partnerskap eller använda moderna former av projektfinansiering om inte det offentliga står för den övervägande delen av investeringen, vilket kräver nya former av incitament.

1.31

Kommittén ser heller ingen fördel med att införa skattelättnader för abonnenterna, eftersom problemet med bredbandstillgång i huvudsak rör utbudssidan, inte efterfrågesidan. Det skulle vara fördelaktigare att studera incitament eller skattelättnader för operatörerna i samband med infrastrukturprojekt i områden med permanenta geografiska och handelsrelaterade handikapp, eftersom detta skulle öka möjligheterna att få investeringarna lönsamma.

1.32

Med tanke på den vikt som Regionkommittén alltid har fäst vid utbyte av goda metoder ser ReK positivt på kommissionens initiativ för att ytterligare uppmuntra utbyte av goda metoder och underlätta möjligheterna att använda dessa metoder genom en alleuropeisk webbplats som fungerar som informationsplattform, i synnerhet för tillhandahållare och lokala och regionala myndigheter.

1.33

ReK anser det därför mycket viktigt att kommissionen aktivt strävar efter att skapa samverkanseffekter mellan de egna sektorsinriktade programmen och de finansieringsåtgärder som planeras inom ramen för strukturfonderna och fonden för landsbygdsutveckling.

1.34

Regionkommittén står bakom kommissionens begäran till medlemsstaterna om en förstärkning av deras strategier för bredbandsutvecklingen, med större deltagande från de lokala och regionala myndigheterna och med mätbara mål för bredbandsutbyggnaden, särskilt i fråga om offentliga tjänster.

2.1

Kommittén delar kommissionens synpunkt att bredband är en huvudfaktor i spridningen av informationssamhället, i synnerhet för alla medborgares lika tillgång, företagens konkurrenskraft och större effektivitet i den offentliga förvaltningen.

2.2

Regionkommittén anser att den infrastrukturella digitala klyftan, det vill säga mellan dem som bor i områden där infrastruktur och avancerade tjänster finns tillgängliga och dem som bor i områden med permanenta geografiska och naturbetingade handikapp där sådan infrastruktur och sådana tjänster inte finns tillgängliga, är en klart hämmande faktor för allas deltagande i informationssamhället och för möjligheterna, särskilt för den offentliga sektorn, att ta fram innovativa former för interaktion med de egna kunderna, medborgarna och företagen. Ur demokratisk synvinkel innebär detta en allvarlig brist.

2.3

Kommittén hävdar att det fortfarande finns en omfattande kulturell digital klyfta vad gäller den kunskap som gör det möjligt att använda IKT-tjänster. Denna klyfta innebär en skillnad mellan nya och gamla medlemsstater, mellan enskilda medlemsstater, mellan mer urbaniserade områden och landsbygdsområden och mellan de olika generationer och samhällsklasser som utgör det europeiska samhället. Man måste därför hitta lämpliga verktyg för att förse så många medborgare som möjligt med baskunskaper som gör att de kan dra nytta av innovationerna på detta område.

2.4

Rek anser att en inkluderande e-förvaltning handlar om både kampen mot nya former av utanförskap som kan uppstå när tjänster läggs ut på nätet (den infrastrukturella och kulturella digitala klyftan), och en förstärkning av politiken mot socialt utanförskap med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT).

2.5

I syfte att undvika olika former av marginalisering i fråga om tillgång till offentliga tjänster bör förvaltningarna enligt Regionkommittén använda flera kanaler och se till att människor kan komma i kontakt med myndigheterna på det sätt som passar dem bäst (personliga besök, webbplatser, digital-TV, mobiltelefoni osv.).

2.6

ReK finner det lämpligt att planera särskilda utbildnings- och stödåtgärder för att säkerställa lika möjligheter och på så sätt främja datoriserad tillgång till tjänster för socialt missgynnade medborgare.

2.7

Regionkommittén erkänner kravet på att de offentliga förvaltningarnas portaler måste vara förenliga med W3C-standarderna för webbtillgänglighet. Förenligheten kan bedömas av de särskilda certifieringsorgan som är erkända på internationell nivå.

2.8

ReK anser det viktigt att alla dessa integrationsåtgärder samlas inom en gemensam programram för att minska risken för isolerade åtgärder utan samverkanseffekter.

2.9

Regionkommittén påpekar att användningen av IKT bör syfta till såväl att omorganisera och uppdatera de offentliga myndigheternas tjänster som till att uppnå målsättningar i fråga om effektivitet, ekonomi, neutralitet, öppenhet, förenkling och deltagande.

2.10

ReK konstaterar att minskade tidsförluster i samband med förflyttningar, köer och expeditionsärenden, formulär som är lättare att fylla i, ett gemensamt front office och minskad risk för fel genom direkt kontroll av de uppgifter som fylls i skapar fördelar som kan leda tillhandahållandet av tjänster mot modernare former som skiljer sig från de traditionella.

2.11

Man behöver enligt kommittén utveckla mättekniker för kostnader, fördelar, resultat osv. med indikatorer och metoder som är gemensamma på europeisk nivå.

2.12

Regionkommittén är övertygad om att investeringar i den offentliga sektorn som syftar till integration och samarbete mellan system, gemensam tillgång till uppgifter samt leverans av tjänster via Internet bör innebära följande viktiga ekonomiska fördelar som kan värderas i pengar och därför summeras och jämföras: tidsbesparingar för medborgare och företag och större effektivitet och produktivitet inom de offentliga myndigheterna. Därtill kommer naturligtvis kvalitativa fördelar som ökad tillfredsställelse hos användarna när det gäller de offentliga myndigheternas tjänster och större öppenhet och ansvarstagande från de offentliga myndigheternas sida.

2.13

ReK anser att man för att kunna fastställa ett gemensamt mätsystem för bedömningen skulle kunna jämföra de olika nationella eller regionala systemen och därefter använda de bästa modellerna.

2.14

ReK tror därför att en viktig faktor kan vara det gemensamma utnyttjandet av de bästa lösningarna inom den offentliga sektorn, i fråga om både organisation och teknisk profil, såväl för att utnyttja de tillgängliga resurserna optimalt som för att skapa ett mervärde genom den successiva framväxten av en yrkesmässig gemenskap inom e-förvaltning i ett systematiskt perspektiv. En analys av de erfarenheter som inte har gett förväntat resultat kan dessutom vara av värde för bedömningen av riskfaktorer och problem.

2.15

ReK föreslår att offentliga myndigheter som innehar tillämpningar som framställs på offentligt uppdrag gör dem tillgängliga i ursprunglig form tillsammans med dokumentation, för att andra förvaltningar som behöver dem skall kunna använda dem gratis och anpassa dem till de egna behoven.

2.16

För att kunna åstadkomma en konkret utveckling av e-förvaltning på europeisk nivå anser Regionkommittén det ytterst viktigt att identifiera tjänster med stort mervärde som kan vara av stor betydelse för medborgare, företag och de offentliga förvaltningarna själva, och som kan fungera som motorer för en bred spridning av de faktorer som redovisas i punkt 2.20.

2.17

Med tanke på de centrala e-förvaltningstjänster som redan redovisats hoppas Regionkommittén att följande åtgärder vidtas:

2.18

Regionkommittén anser att de offentliga myndigheternas organisation, harmonisering av lagstiftningen på europeisk nivå, spridning av innovativ kultur mellan de offentliga förvaltningarnas personal och sättet att hantera de funktioner som är kopplade till IKT är faktorer som utgör förutsättningen för innovationsprocessen i de offentliga förvaltningarna och utvecklingen av e-förvaltning.

2.19

Med avseende på dessa faktorer förordar Regionkommittén följande initiativ:

2.20

Regionkommittén anser att förbättrade offentliga beslutsprocesser och en ökad medverkan från medborgarnas sida i dessa processer är en central faktor för sammanhållningen i det europeiska samhället. Här kan IKT bidra på olika nivåer, även om det fortfarande finns frågetecken i många avseenden, från risken för nytt utanförskap till själva beslutsprocesserna.

2.21

Enligt ReK finns det alltså skäl att främja samarbete, utbyte av erfarenheter, utbyte av användbara lösningar och initiativ för ökad öppenhet och deltagande i de offentliga besluten, i synnerhet i parlamentens beslutsprocesser.

2.22

Enligt Regionkommittén måste man rationalisera och strukturera kommunikationen mellan de institutioner som utarbetar standarder så att samtliga resurser delas lika och används på ett samordnat sätt, särskilt med avseende på de tjänster som alla offentliga myndigheter tillhandahåller allmänheten och företagen.

2.23

Kommittén är medveten om nyttan med allmänhetens medverkan när det gäller att fortlöpande förbättra kvaliteten på den administrativa verksamheten och den offentliga sektorns tjänster. Deras medverkan skulle kunna underlättas om man inrättade ett permanent virtuellt ”observatorium” där de som utnyttjar dessa tjänster skulle kunna lämna synpunkter och förslag.