This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52005PC0625
Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council concerning the production and development of statistics on education and lifelong learning
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande
/* KOM/2005/0625 slutlig - COD 2005/0248 */
Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande /* KOM/2005/0625 slutlig - COD 2005/0248 */
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 6.12.2005 KOM(2005) 625 slutlig 2005/0248 (COD) . Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande . (framlagt av kommissionen) MOTIVERING BAKGRUND | 110 | Motiv och syfte Vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2005 enades man om att ge ny kraft åt Lissabonstrategin. Vid mötet drogs slutsatsen att Europa måste förnya grunderna för sin konkurrenskraft, öka sin tillväxtpotential och sin produktivitet samt förstärka den sociala sammanhållningen, genom att främst satsa på kunskap, innovation och bättre utnyttjande av humankapitalet. I samband med detta poängterade Europeiska rådet att ”humankapitalet är Europas främsta tillgång”. Jämförbar statistik och jämförbara indikatorer om utbildning och livslångt lärande blir allt viktigare för att Europeiska unionen skall kunna stödja den öppna samordningsmetoden inom utbildningspolitiken. Det behövs också som underlag för de politiska diskussionerna om humankapital, innovation, tillväxt och konkurrenskraft inom ramen för sysselsättningspolitiken, forsknings- och innovationspolitiken samt den ekonomiska politiken. Utbildningsstatistiken har under det senaste årtiondet utvecklats genom medlemsstaternas frivilliga överenskommelse om att göra en satsning på detta område, som svar på rådets resolution av den 5 december 1994 om främjande av utbildningsstatistik inom Europeiska unionen (EGT C 374, 30.12.1994, s. 2). Sedan Europeiska rådets möte i Lissabon har efterfrågan på statistik blivit allt större och såväl medlemsstaterna som kommissionen inser att kraven måste preciseras och formaliseras i form av en rättslig grund. På så sätt kan nödvändiga resurser anslås så att kvaliteten kan förbättras och nya undersökningar genomföras vid behov. | 120 | Allmän bakgrund Som bidrag till Lissabonstrategin antog utbildningsministrarna 2001 en rapport om de konkreta framtidsmålen för utbildningssystemen, där de för första gången ställde upp gemensamma mål som skulle vara uppnådda senast 2010. Året därefter enades rådet (utbildning) och kommissionen om ett tioårigt arbetsprogram (arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”) som skulle genomföras med hjälp av den öppna samordningsmetoden. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002 antogs arbetsprogrammet och en preliminär förteckning över indikatorer för att mäta hur långt man kommit i arbetet med att genomföra de tretton konkreta målen med hjälp av den öppna samordningsmetoden. Målet är att göra EU:s utbildningssystem till en ”kvalitetsreferens för hela världen senast 2010”. Dessa överenskommelser utgör EU:s nya och sammanhållna strategiska samarbetsram på utbildningsområdet. Indikatorer och referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa (riktvärden) hör till de instrument som ingår i den öppna samordningsmetoden. I maj 2003 tog utbildningsministrarna ett avgörande steg då de enades om fem europeiska riktvärden som skall vara uppnådda senast 2010. Samtidigt betonades dock att de inte anger nationella mål eller föreskriver beslut som skall fattas av nationella regeringar[1]. I februari 2004 antog kommissionen och rådet en gemensam delrapport där man framhöll behovet av att förbättra de befintliga indikatorernas kvalitet och jämförbarhet, särskilt när det gäller livslångt lärande. I november samma år antog kommissionen ett arbetsdokument med strategier för att ta fram nya utbildningsindikatorer i syfte att tillgodose det behov som rådet uttryckt. | 130 | Gällande bestämmelser Rådets resolution av den 5 december 1994 om främjande av utbildningsstatistik i Europeiska unionen (EGT C 374, 30.12.1994, s. 2). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1552/2005 om statistik över yrkesutbildning i företag. Förordningen avser en specifik undersökning och omfattar endast viss utbildning förlagd till företag. Eftersom rådet och Europaparlamentet är överens kommer förordningen att offentliggöras inom kort. | 141 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. | SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS | Samråd med berörda parter | 219 | Ej tillämpligt. | Extern experthjälp | 221 | Berörda fackområden Experter från de nationella statistiksystemen har anlitats. De företräder nationella statistikbyråer, utbildningsministerier och andra organ som är inblandade i framställningen av statistik om utbildning och livslångt lärande. | 222 | Metod Skriftligt samråd och diskussioner vid sammanträden i arbetsgrupper. | 223 | Organisationer och experter som i huvudsak rådfrågats I november 2004 översändes ett första utkast av förslaget till arbetsgruppen för utbildningsstatistik (bestående av de nationella samordnarna för utbildningsstatistik), arbetsgruppen för undersökningen om vuxenutbildning (företrädare för medlemsstaterna som arbetar med att utforma undersökningen om vuxenutbildning) samt UOE-undergruppen (med företrädare för medlemsstaterna som medverkar i den administrativa datainsamlingen om utbildningssystemen) för skriftliga kommentarer. Därefter sammanställdes ett andra utkast, som i december 2004 skickades ut på en andra remissomgång. I januari 2005 diskuterades utkastet vid årsmötet i arbetsgruppen för utbildningsstatistik. Det godkändes i princip, men arbetsgruppen gav ytterligare några förslag till förbättringar. En ny version översändes till de nationella statistiksamordnarna för en avslutande kommentar den 2 mars 2005. Ett ändrat förslag lades fram för kommittén för det statistiska programmet så att den skulle kunna ta ställning vid sitt sammanträde i Köpenhamn den 25–27 maj 2005, där generaldirektörerna för de nationella statistikbyråerna gav ett positivt yttrande. | 2249 | Synpunkterna i korthet Några potentiella risker med oåterkalleliga konsekvenser har inte påtalats. | 225 | De flesta synpunkter som inkommit under arbetets gång har beaktats och bidragit till att förtydliga, precisera och förenkla den föreslagna texten. | 226 | Offentliggörande av experternas rekommendationer Kommentarerna besvarades en efter en i ett svar till de rådfrågade grupperna. När så är lämpligt har svaren inkluderats i respektive mötesprotokoll. | 230 | Konsekvensanalys Det alternativ som ligger närmast till hands vore att fortsätta producera statistik om utbildning och livslångt lärande enligt den frivilliga överenskommelsen. Det skulle emellertid inte resultera i något hållbart system för statistikproduktion, och inte heller garantera att EU har tillgång till den statistik och de indikatorer som krävs för det politiska beslutsfattandet eller för att effektiva och välgrundade diskussioner skall kunna föras inom den öppna samordningsmetoden. Det andra alternativ som övervägts var att ta fram särskilda rättsakter för varje befintlig eller planerad statistiksatsning (undersökning eller datainsamling). Man kom dock fram till att man först borde enas om hur arbetets omfattning bör begränsas och vilka målen skall vara för EU:s statistik om utbildning och livslångt lärande. På så sätt skulle eventuella särskilda åtgärder utformas och vidtas med hänsyn till det övergripande mål som tydligt anges i förslaget till förordning. | RÄTTSLIGA ASPEKTER | 305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Syftet med denna rättsliga grund är att fastställa ramen för all nuvarande och framtida verksamhet när det gäller statistik för livslångt lärande, med undantag för yrkesutbildning på företag (som täcks av CVTS-undersökningen) där en Europaparlamentets och rådets förordning kommer att antas inom kort. Bland de åtgärder som behöver vidtas finns bl.a. metodutveckling, med tanke på hur viktigt det är att utforma en ram med samanvändbara begrepp och jämförbara åtgärder, särskild datainsamling, i synnerhet om utbildningsväsendet och vuxenutbildning, samt allmänna mål för att förbättra kvaliteten på och spridningen av utbildningsdata. Syftet är att etablera en rättslig grund för ett hållbart system för framställning av utbildningsstatistik som underlag för EU:s politiska diskussioner på olika områden. | 310 | Rättslig grund I artikel 285 ges den rättsliga grunden för gemenskapsstatistik. Rådet skall enligt medbeslutandeförfarandet besluta om åtgärder för att framställa sådan statistik som behövs för gemenskapens verksamhet. I nämnda artikel fastställs att framställningen av gemenskapsstatistik skall uppfylla kraven på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet samt insynsskydd för statistiska uppgifter. | 320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. | Av nedanstående skäl kan målen med förslaget inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna. | 321 | I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EG-fördraget kan målen för den planerade åtgärden, dvs. systematisk framställning av jämförbar gemenskapsstatistik om utbildning och livslångt lärande, inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig utan uppnås bättre på gemenskapsnivå. Kommissionen är bäst lämpad att organisera insamlingen av gemenskapsstatistik, medan det åligger medlemsstaterna att organisera och driva de nationella statistiksystemen. Förslaget rör endast statistik om utbildning och livslångt lärande som kommissionen behöver för att kunna framställa gemenskapsstatistik. Det har ingen direkt inverkan på den inhemska statistikproduktionen. Bestämmelser om detta finns i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik. | Målen med förslaget kan bättre nås med hjälp av EU-åtgärder av följande skäl: | 324 | Den harmoniserade gemenskapsstatistiken om utbildning och livslångt lärande måste vidareutvecklas så att den tillgodoser EU:s politiska behov och tar hänsyn till relevant internationell praxis, verksamhet och nomenklaturer, samtidigt som definitionerna måste kunna tillämpas i var och en av medlemsstaterna. Detta kräver samråd, samordning och planering på EU-nivå som kommissionen är bäst lämpad att genomföra. Statistiken i fråga bygger i hög grad på Eurostats befintliga årliga uppgiftsinsamling och den nya insamlingen av enskilda data om vuxna i utbildning. Det finns dock utrymme att använda andra källor och att ta fram nya statistiska verktyg om så behövs för att täcka in de nya informationsbehov som uppstår. | 325 | Att det finns information som omfattar hela EU är av yttersta vikt om man skall kunna övervaka framstegen mot Lissabonmålen och stödja den öppna samordningsmetoden inom arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”. | 327 | Denna lagstiftning ses som en väsentlig åtgärd för att förbättra tillgången till jämförbar gemenskapsstatistik i en fråga som anses högprioriterad både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Om förordningen och dess tillämpningsåtgärder inte antas riskerar det att få allvarliga konsekvenser för utvecklingen och uppföljningen av utbildningspolitiken. | Förslaget är således förenligt med subsidiaritetsprincipen. | Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: | 331 | I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen. Den klargör vilka insatsområden och åtgärder som är nödvändiga för att man skall uppnå målet med förordningen, medan de exakta uppgiftskraven överlåts åt de tillämpningsåtgärder som kommer att utformas för varje enskild datainsamling efter det att förordningen antagits. Syftet är att ge EU och de nationella förvaltningarna en fast ram för resursfördelningen där nödvändiga enskilda åtgärder kan specificeras mer i detalj. På nationell nivå har en rad olika organ ansvar för statistik om utbildning och livslångt lärande. För vissa medlemsstater kommer lagstiftningen förmodligen att medföra att verksamheten förändras något – t.ex. att ytterligare variabler samlas in eller att uppgifterna blir tillgängliga inom kortare tid. Eurostat kommer att fortsätta sitt nära samarbete med ansvariga nationella myndigheter och försöka minimera potentiella svårigheter orsakade av ramförordningen och, i ett senare skede, av kommissionens tillämpningsåtgärder. | 332 | Genom förordningen kommer det att skapas en tydlig ram för framställning av gemenskapsstatistik om utbildning och livslångt lärande, vilket kan medföra bättre tillgång och planering samt mer effektiv resursanvändning på såväl EU-nivå som nationell, regional och lokal nivå. | Val av regleringsform | 341 | Föreslagen regleringsform: förordning. | 342 | Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Vilken typ av Europaparlamentets och rådets rättsakt som väljs hänger samman med målet med lagstiftningen. Med tanke på informationsbehoven på EU-nivå har man tenderat att för gemenskapsstatistiken använda förordningar hellre än direktiv som grundläggande rättsakter. En förordning är att föredra eftersom den ger samma lagstiftning i hela EU och medlemsstaterna inte kan tillämpa endast vissa valda delar. En förordning är direkt tillämplig, vilket innebär att den inte behöver införlivas i nationell rätt. Direktiv däremot syftar till att harmonisera medlemsstaternas olika lagar, är bindande för medlemsstaterna i fråga om det resultat som skall uppnås, men överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för att uppnå EU:s mål. Direktiv måste införlivas i nationell rätt. | BUDGETKONSEKVENSER | 409 | Under perioden 2007–2012 beräknas budgeten uppgå till 5,4 miljoner euro som huvudsakligen skall täcka samfinansiering av den första vuxenutbildningsundersökningen som planeras till 2011. Personalkostnaderna för tillämpningen av förordningen under samma period beräknas till 6,8 miljoner euro. De anslag som behövs kommer att täckas av de belopp som avses i Europaparlamentets och rådets beslut nr 2367/2002/EG av den 16 december 2002 om gemenskapens statistiska program 2003–2007[2] och de kommande fem åren av gemenskapens statistiska program. | ÖVRIGA UPPLYSNINGAR | 560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Den föreslagna rättsakten avser en fråga som gäller EES och bör därför även omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. | 1. 2005/0248 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1, med beaktande av kommissionens förslag[3], med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[4], i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och av följande skäl: 2. I rådets resolution av den 5 december 1994 om främjande av utbildningsstatistik i Europeiska unionen[5] uppmanades kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att ta fram statistik på detta område. 3. Vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2005 enades man om att ge ny kraft åt Lissabonstrategin. Vid mötet drogs slutsatsen att Europa måste förnya grunderna för sin konkurrenskraft, öka sin tillväxtpotential och sin produktivitet samt förstärka den sociala sammanhållningen, genom att främst satsa på kunskap, innovation och bättre utnyttjande av humankapitalet. Medborgarnas anställbarhet, flexibilitet och rörlighet är i detta sammanhang av avgörande betydelse för EU. 4. Livslångt lärande är centralt för att få fram kunnig, utbildad och anpassningsbar arbetskraft. Europeiska rådet poängterade vid sitt vårmöte 2005 att ”humankapitalet är Europas främsta tillgång”[6]. De integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning med riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[7], som antogs av rådet den 12 juli 2005, syftar till att stärka Lissabonstrategin och skapa heltäckande strategier för livslångt lärande. 5. I februari 2001 antog rådet rapporten ”Konkreta framtidsmål för utbildningssystemen”, och i februari 2002 antogs det tioåriga arbetsprogrammet om uppföljningen av rapporten, vilket är ett viktigt steg mot att modernisera och förbättra kvaliteten på medlemsstaternas utbildningssystem. Indikatorer och referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa (riktvärden) hör till de instrument som ingår i den öppna samordningsmetoden och som är av betydelse för arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”[8]. I maj 2003 tog utbildningsministrarna ett avgörande steg då de enades om fem europeiska riktvärden som skall vara uppnådda senast 2010, men samtidigt betonades att de inte anger nationella mål eller föreskriver beslut som skall fattas av nationella regeringar[9]. 6. I juni 2005 antog rådet slutsatser om nya indikatorer på utbildningsområdet[10]. I dessa slutsatser uppmanar rådet kommissionen att lägga fram strategier och förslag för rådet om nya indikatorer på nio särskilda områden inom utbildning. 7. Vidare antog rådet i november 2004 slutsatser om europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning, och enades om att man på EU-nivå skulle prioritera ”förbättring av räckvidden, precisionen och tillförlitligheten i statistiken för yrkesutbildning för att möjliggöra en utvärdering av framstegen”[11]. 8. Jämförbar EU-statistik behövs vid utformningen av strategier för utbildning och livslångt lärande och övervakningen av hur genomförandet fortskrider. Statistikproduktionen bör bygga på samanvändbara begrepp och jämförbara data med syftet att skapa ett integrerat europeiskt statistiskt informationssystem för utbildning och livslångt lärande. 9. Kommissionen (Eurostat) samlar in data om yrkesinriktad fortbildning på företagen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning om statistik över yrkesutbildning i företag[12]. Det behövs emellertid ett mer omfattande regelverk för att säkra hållbar framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande, som åtminstone täcker in all nuvarande och planerad verksamhet. Genom UOE-datainsamlingen, som är en gemensam åtgärd tillsammans med OECD och Unescos statistikinstitut (UIS), samlar kommissionen (Eurostat) in årsdata om utbildning från medlemsstaterna på frivillig grund. Data om utbildning och livslångt lärande samlas även in genom olika hushållsundersökningar, t.ex. EU:s arbetskraftsundersökning[13] och EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor[14] samt genom diverse ad hoc-moduler. 10. Eftersom målen med denna förordning, dvs. att skapa gemensamma statistiska standarder som möjliggör sammanställning av harmoniserade uppgifter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att man skall uppnå dessa mål. 11. Framställningen av särskild gemenskapsstatistik regleras i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik[15]. 12. Överföring av insynsskyddade uppgifter regleras av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 322/97 och i rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor[16]. 13. I kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 av den 17 maj 2002 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik, med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften[17] anges villkoren för när tillgång får beviljas till insynsskyddade uppgifter som överlämnats till gemenskapens organ. 14. Kommittén för det statistiska programmet har hörts i enlighet med artikel 3 i rådets beslut 89/382/EEG, Euratom av den 19 juni 1989 om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE: Artikel 1 Syfte I denna förordning fastställs en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över utbildning och livslångt lärande. Artikel 2 Definitioner I denna förordning avses med a) gemenskapsstatistik: gemenskapsstatistik i enlighet med definitionen i artikel 2 första strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97, b) framställning av statistik: framställning av statistik i enlighet med definitionen i artikel 2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97, c) nationella myndigheter: nationella myndigheter i enlighet med definitionen i artikel 2 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97, d) utbildning: organiserad och kontinuerlig kommunikation som är utformad för att ge upphov till inlärning[18], e) livslångt lärande: all inlärning under livets gång som syftar till att förbättra kunskaper, färdigheter och kvalifikationer ur ett personligt, medborgerligt, socialt eller sysselsättningsrelaterat perspektiv[19]. Artikel 3 Områden Denna förordning skall tillämpas på framställning av statistik på följande tre områden: 15. Område 1 skall omfatta statistik över utbildningssystem. 16. Område 2 skall omfatta statistik över vuxnas deltagande i livslångt lärande. 17. Område 3 skall omfatta statistik över utbildning och livslångt lärande, t.ex. över humankapital eller de sociala och ekonomiska vinningarna av utbildning, som inte ingår i områdena 1 och 2. Framställningen av statistik på dessa områden skall ske i enlighet med vad som fastställs i bilagan. Artikel 4 Statistiska åtgärder 1. Gemenskapsstatistiken över utbildning och livslångt lärande skall framställas med hjälp av enskilda statistiska åtgärder som innebär att - medlemsstaterna regelbundet och enligt fastställda tidsfrister rapporterar in statistik över utbildning och livslångt lärande för områdena 1 och 2, - andra statistiska informationssystem och undersökningar används för att ge ytterligare statistiska variabler och indikatorer för utbildning och livslångt lärande för område 3, - normer och handledningar för statistiska ramar, begrepp och metoder utvecklas, förbättras och uppdateras, - kvaliteten på uppgifterna förbättras, särskilt i fråga om jämförbarhet, tillförlitlighet och aktualitet, - spridningen av, tillgången till och dokumentationen av statistiska uppgifter förbättras. Kommissionen kommer att beakta tillgänglig kapacitet i medlemsstaterna för insamling och behandling av uppgifter samt utveckling av begrepp och metoder. Särskild uppmärksamhet kommer när så är lämpligt att ägnas åt regionala aspekter och genusaspekter i de insamlade uppgifterna. 2. När så är möjligt skall kommissionen (Eurostat) samarbeta med OECD, Unescos statistikinstitut (UIS) och andra internationella organisationer så att uppgifterna blir internationellt jämförbara och för att undvika dubbelarbete, särskilt när det gäller att ta fram och förbättra statistiska begrepp och metoder samt medlemsstaternas statistikrapportering. 3. Om kommissionen (Eurostat) konstaterar att det i hög grad krävs nya uppgifter eller att kvaliteten på uppgifterna är bristfällig skall den före varje datainsamling företa pilotstudier som är frivilliga för medlemsstaterna. Målet med sådana pilotstudier skall vara att bedöma huruvida datainsamlingen är genomförbar, med hänsyn till nyttan med uppgifterna i förhållande till kostnaderna för insamling och svarsbördan. Artikel 5 Rapportering av mikrodata för individer När så krävs för framställningen av gemenskapsstatistik skall medlemsstaterna översända mikrodata för individer till kommissionen (Eurostat) i enlighet med bestämmelserna om utlämnande av insynsskyddade uppgifter i förordning (EG) nr 322/97 och i förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90. Medlemsstaterna skall se till att det inte är möjligt att med hjälp av de överlämnade uppgifterna direkt identifiera de statistiska enheterna (enskilda individer). Artikel 6 Tillämpningsåtgärder 18. De åtgärder som krävs för att tillämpa denna förordning, inbegripet åtgärder för att ta hänsyn till den ekonomiska och tekniska utvecklingen avseende insamling, överföring och behandling av uppgifterna, skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 7.2. 19. Tillämpningsåtgärderna för de statistiska åtgärder som avses i artikel 4.1 skall omfatta a) urval och precisering, anpassning och ändring av vad som skall ingå i de olika områdena och vad som kännetecknar dessa, b) indelning av egenskaper, c) tidsfrister och intervall för rapportering av resultaten. 20. När dessa åtgärder antas skall följande särskilt beaktas: a) För område 1 – de senaste överenskommelserna mellan UIS, OECD och kommissionen (Eurostat) om begrepp, definitioner, datainsamlingsformat och databehandling. b) För område 2 – resultaten från det första genomförandet av vuxenutbildningsundersökningen 2005–2007 och vidare utveckling. c) För område 3 – källornas särskilda användningsområde, sedan det undersökts att statistiken behövs och att den inte redan finns i befintliga källor. Artikel 7 Kommittéförfarande 1. Kommissionen skall biträdas av kommittén för det statistiska programmet. 2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader. 3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning. Artikel 8 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den [...] På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA Områden OMRÅDE 1: UTBILDNINGSSYSTEM 1. Syfte Syftet med denna datainsamling är att tillhandahålla jämförbara data om viktiga faktorer i utbildningssystemen, särskilt när det gäller deltagande i och fullföljande av utbildning samt kostnaderna för och typer av resurser som avsätts för utbildning. 2. Omfattning Datainsamlingen skall omfatta all utbildningsverksamhet i landet, oberoende av vem som äger eller sponsrar skolorna i fråga (offentliga eller privata, inhemska eller utländska) och vilken typ av undervisning det rör sig om. På motsvarande sätt skall datainsamlingen omfatta alla typer av studerande och alla åldersgrupper. 3. Ämnesområden Data skall samlas in om studerande, personal och utgifter så att indikatorer kan beräknas för utbildningssystemens insatser, förlopp och resultat. Medlemsstaterna skall översända lämplig information (metadata) som beskriver särdragen i de nationella utbildningssystemen och ange hur de förhåller sig till internationella klassificeringar samt eventuella avvikelser från begärda data och annan information som behövs för att man skall kunna tolka uppgifterna och utforma jämförbara indikatorer. 4. Frekvens Rapporteringen av data och metadata skall om inget annat anges ske årligen och inom de tidsfrister som kommissionen (Eurostat) och de nationella myndigheterna kommit överens om. OMRÅDE 2: VUXNAS DELTAGANDE I LIVSLÅNGT LÄRANDE 1. Syfte Syftet med denna datainsamling är att få jämförbara uppgifter om vuxnas deltagande och icke-deltagande i livslångt lärande. 2. Omfattning Objekt är den enskilda individen i åtminstone åldersgruppen 25–64 år. Om uppgifterna samlas in genom en enkät bör proxysvar om möjligt undvikas. 3. Ämnesområden Mikrodata om deltagande i utbildning och om utbildningens art skall sändas till kommissionen (Eurostat). Sociodemografisk information skall också samlas in. Information om självrapporterade kunskaper och deltagande i social och kulturell verksamhet skall inhämtas i första hand som förklaringsvariabler som kan vara till nytta för fördjupad analys av deltagarnas och icke-deltagarnas profiler. 4. Frekvens Rapporteringen av data skall ske vart femte år. OMRÅDE 3: ÖVRIG STATISTIK ÖVER UTBILDNING OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE 1. Syfte Syftet med datainsamlingen skall vara att tillhandahålla ytterligare jämförbara data om utbildning och livslångt lärande som kan tjäna som underlag för sådan EU-politik som inte omfattas av områdena 1 och 2. 2. Omfattning Övrig statistik över utbildning och livslångt lärande kan vara exempelvis följande: a) Statistik över utbildning och ekonomi för hela EU, vilket behövs för uppföljningen av utbildnings-, forsknings-, konkurrens- och tillväxtpolitiken. b) Statistik över utbildning och arbetsmarknaden för hela EU, vilket behövs för uppföljningen av sysselsättningspolitiken. c) Statistik över utbildning och social integration för hela EU, vilket behövs för uppföljningen av de politiska handlingslinjerna i fråga om fattigdom och social integration. För de områden som anges i detta avsnitt kommer de nödvändiga uppgifterna till största delen att utarbetas genom befintliga statistiska källor och andra uppgiftskällor (t.ex. inom socialstatistik och ekonomisk statistik). FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. FÖRSLAGETS NAMN: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande. 2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN Berört politikområde/berörda politikområden och därmed förknippad verksamhet: Utbildning och kultur Utbildning Sysselsättning och socialpolitik Sysselsättning och Europeiska socialfonden Statistik Produktion av statistisk information 3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER 3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande tekniska och administrativa stödposter (före detta B.A-poster)) inklusive rubriker: 29 02 01 – Åtgärder inom området för statistisk information 3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensernas löptid: I förslaget planeras inget slut för åtgärden. Enligt förslaget skall statistik över utbildningssystemen framställas årligen, och statistik över vuxnas deltagande i livslångt lärande vart femte år fr.o.m. 2011. Medlemsstaterna kommer endast att beviljas stöd den första gången då enkäten om vuxnas deltagande i livslångt lärande genomförs. 3.3. Budgettekniska uppgifter ( lägg till rader vid behov ): Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Deltagande EFTA | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen | 29 0201 | Icke-oblig. utg. | Diff. ansl. | NEJ | JA | NEJ | nr 3 – inre politik | 29 0101 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 3 – inre politik | 29 0102 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | nr 3 – inre politik | 4. FÖRTECKNING ÖVER MEDEL 4.1. Finansiella medel Preliminär finansieringsöversikt. Beloppet för de medel som behövs ingår i kommissionens femåriga statistiska program (Europaparlamentets och rådets beslut nr 2367/2002/EG av den 16 december 2002 om gemenskapens statistiska program 2003–2007, EGT L 358, 31.12.2002, s. 1). 4.1.1. Förteckning över åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | Totalt | Driftsutgifter[20] | Åtagandebemyndiganden | 8.1 | a | 0,200 | 0,300 | 0,300 | 0,200 | 4,200 | 0,200 | 5,400 | Betalningsbemyndiganden | b | 0,100 | 0,250 | 0,300 | 0,250 | 2,125 | 2,375 | 5,400 | Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[21] | Tekniskt och administrativt stöd | 8.2.4 | c | 0 | TOTALT REFERENSBELOPP | Åtagandebemyndiganden | a+c | 0,200 | 0,300 | 0,300 | 0,200 | 4,200 | 0,200 | 5,400 | Betalningsbemyndiganden | b+c | 0,100 | 0,250 | 0,300 | 0,250 | 2,125 | 2,375 | 5,400 | Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[22] | Personalutgifter och därtill hörande utgifter | 8.2.5 | d | 1,134 | 1,134 | 1,134 | 1,134 | 1,134 | 1,134 | 6,804 | Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet | 8.2.6 | e | 0,085 | 0,085 | 0,085 | 0,085 | 0,085 | 0,085 | 0,510 | Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 1,419 | 1,519 | 1,519 | 1,419 | 5,419 | 1,419 | 12,714 | TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 1,319 | 1,469 | 1,519 | 1,469 | 3,344 | 3,594 | 12,714 | Uppgifter om samfinansiering Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra organ (ange vilka) skall en beräkning av nivån på samfinansieringen anges i nedanstående tabell (ytterligare rader kan läggas till om det gäller flera organ): Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Samfinansierande organ | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | Totalt | Medlemsstater | F | 0.000 | 0.000 | 0.000 | 0.000 | 4.000 | 0.000 | 4.000 | TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f | 1,419 | 1,519 | 1,519 | 1,419 | 9,419 | 1,419 | 16,714 | 4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen ( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering och nästa ekonomiska planering (kommissionens meddelande från februari 2004 om budgetplanen för 2007–2013, KOM(2004) 101). ( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen. ( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[23] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen). 4.1.3. Påverkan på inkomsterna ( Förslaget påverkar inte inkomsterna. ( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande: Obs.: Den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt. Miljoner euro (avrundat till en decimal) Före åtgärden [År n-1] | Situation efter åtgärden | Personalstyrka totalt | 10,5 | 10,5 | 10,5 | 10,5 | 10,5 | 10,5 | 5. BESKRIVNING OCH MÅL Bakgrunden till förslaget skall lämnas i motiveringen. Detta avsnitt i finansieringsöversikten skall innefatta följande kompletterande uppgifter: 5.1. Behov som skall uppfyllas på lång eller kort sikt. Tillgodose kommissionens behov inom politik och övervakning genom framställning av statistik om utbildning och livslångt lärande 5.2. Mervärde som tillförs genom gemenskapens deltagande och förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument samt eventuella synergieffekter. Utan EU:s medverkan skulle denna statistik inte framställas. 5.3. Mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer inom ramen för verksamhetsbaserad förvaltning. 1- Årlig framställning av statistik om utbildningssystemen 2- Framställning av statistik om vuxenutbildning vart femte år 3- Framställning av övrig statistik om utbildning och livslångt lärande som är relevant för EU:s politik 5.4. Metod för genomförande (preliminär). Centraliserad förvaltning , direkt av kommissionen 6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING 6.1. Övervakningssystem Tillämpningen av denna förordning kommer att behandlas genom ett kommittéförfarande enligt artikel 6 i förordningen. Eftersom det rör sig om ett verkligt övervakningssystem kommer standardiserade kvalitetsrapporter att sammanställas regelbundet för de data som framställs, med utgångspunkt i de viktigaste kvalitetsaspekterna, dvs. relevans, tillförlitlighet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och förståelighet, jämförbarhet, samanvändbarhet samt kostnad och arbetsbörda, som är en kompletterande kvalitetsaspekt man inte kan bortse ifrån. 6.2. Utvärdering 6.2.1. Förhandsutvärdering Eurostat gjorde under 2004 en intern förhandsutvärdering av mål 2 (framställning av statistik över vuxenutbildning). Det man i första hand kom fram till vid denna utvärdering var att datainsamling om vuxenutbildning är både önskvärt och genomförbart, att en försöksomgång skulle påbörjas 2005–2007 och en utvärdering göras 2008 som en förberedelse inför 2011 års datainsamling. I förhandsutvärderingen angavs dessutom att en förordning bör antas på medellång sikt som underlag för datainsamlingen. De bägge övriga målen är att fortsätta de pågående insatser som innebär dels att medlemsstaterna samlar in data om utbildningssystemen på frivillig basis (mål 1), dels att data samlas in inom ramen för andra förordningar (mål 3). 6.2.2. Åtgärder som vidtagits efter en halvtids-/efterhandsutvärdering (erfarenheter från liknande åtgärder) Ej tillämpligt 6.2.3. Villkor och periodicitet för framtida utvärderingar Försöksomgången för mål 2 (framställning av statistik över vuxenutbildning) kommer att utvärderas 2008, så att nästa datainsamling kan förberedas. Uppgifterna kommer att bedömas utifrån de viktigaste kvalitetsaspekterna, dvs. relevans, tillförlitlighet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och förståelighet, jämförbarhet, samanvändbarhet samt kostnad och arbetsbörda, som är en kompletterande kvalitetsaspekt man inte kan bortse ifrån. Såsom redan nämnts i punkt 6.1 kommer standardiserade kvalitetsrapporter att sammanställas regelbundet (vart fjärde–femte år) för de data som framställs, med utgångspunkt i de viktigaste kvalitetsaspekterna, dvs. relevans, tillförlitlighet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och förståelighet, jämförbarhet, samanvändbarhet samt kostnad och arbetsbörda, som är en kompletterande kvalitetsaspekt man inte kan bortse ifrån. 7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING Efter kommissions reforminitiativ om den ekonomiska förvaltningen infördes ett reviderat system för intern styrning och kontroll. Systemet inbegriper en förstärkt internrevision. Med hjälp av kommissionens standarder för internkontroll övervakas arbetet varje år, varvid det kontrolleras att det finns fungerande förfaranden för att förhindra och upptäcka bedrägerier och oegentligheter. Nya regler och rutiner har införts för de olika momenten i budgetprocessen, dvs. upphandlingar, anslag, åtaganden, avtal och utbetalningar. Alla som har att göra med finansiella frågor har tillgång till särskilda handböcker. Syftet med dessa handböcker är att klargöra ansvarsfördelningen, förenkla arbetsflödet och visa på viktiga punkter som bör kontrolleras. Det ges också utbildning i hur dessa skall användas. Instruktionerna ses över och uppdateras regelbundet. 8. UPPGIFTER OM MEDEL 8.1. Förslagets mål i form av finansiella kostnader Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | Tjänstemän[24] (29 01 01) | A*/AD | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | B*, C*/AST | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 | Personal som finansieras[25] genom art. 29 01 02 | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | Övrig personal[26] som finansieras genom art. 29 01 04/05 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | TOTALT | 10,5 | 10,5 | 10,5 | 10,5 | 10,5 | 10,5 | Posterna i tabellen finns redan och avser för närvarande de uppgifter som omfattas av förslaget till förordning. 8.2.2. Beskrivning av de uppgifter som skall utföras i samband med åtgärden Uppgifterna är traditionell framställning av statistik, vilket omfattar - metodutveckling för att få jämförbara begrepp, - pilot- och genomförbarhetsstudier, - utformning av enkäter och riktlinjer, - datainsamling från medlemsstaterna, - kontroll och validering av data, - spridning och offentliggörande av data, - kvalitetsbedömning. 8.2.3. Personalresurser (som omfattas av tjänsteföreskrifterna) (Om fler än en källa anges skall uppgifter lämnas om hur många tjänster som härrör från var och en av källorna.) ( Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltning av de program som skall ersättas eller utvidgas. ( Tjänster som redan har anslagits inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n. ( Tjänster som skall begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag. ( Tjänster som skall fördelas om med hjälp av befintliga resurser inom förvaltningsavdelningen (intern omfördelning). ( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året. 8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration) Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT | Övrigt tekniskt och administrativt stöd | - internt | - externt | Totalt tekniskt och administrativt stöd | 8.2.5. Finansiella kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader som inte inkluderats i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Typ av personal | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | Tjänstemän och tillfälligt anställda (29 01 01) | 0,702 | 0,702 | 0,702 | 0,702 | 0,702 | 0,702 | Personal som finansieras genom artikel 29 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda etc.) | 0,432 | 0,432 | 0,432 | 0,432 | 0,432 | 0,432 | Totala kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 1,134 | 1,134 | 1,134 | 1,134 | 1,134 | 1,134 | Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda I förekommande fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1. I genomsnitt 0,108 miljoner euro per person och år Beräkning – Personal som finansieras inom ramen för artikel XX 01 02 I förekommande fall skall en hänvisning göras till punkt 8.2.1. I genomsnitt 0,108 miljoner euro per person och år 8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | TOTALT | 29 01 02 11 01 Tjänsteresor | 0,025 | 0,025 | 0,025 | 0,025 | 0,025 | 0,025 | 0,150 | 29 01 02 11 02 Konferenser och möten | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,060 | 0,360 | 29 01 02 11 03 Kommittémöten[28] | 29 01 02 11 04 Studier och samråd | 29 01 02 11 05 Informationssystem | 2. Övriga förvaltningsutgifter totalt (XX 01 02 11) | 3 Övriga administrativa utgifter (specificera genom att ange budgetrubrik) | Totala administrativa utgifter, andra än personalkostnader och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,085 | 0,085 | 0,085 | 0,085 | 0,085 | 0,085 | 0,510 | Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet [1] Rådets slutsatser av den 5 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden). EUT C 134, 7.6.2003. [2] EGT L 358, 31.12.2002. [3] EUT C […], […], s. […]. [4] EUT C […], […], s. […]. [5] EGT C 374, 30.12.1994, s. 4. [6] Dok. 7619/05, punkt 34. [7] EUT L 205, 6.8.2005, s. 21. [8] Vid sitt möte i mars 2003 betonade Europeiska rådet vikten av ”riktmärken för att fastställa de bästa metoderna och säkerställa en effektiv och verkningsfull investering i mänskliga resurser”. [9] Rådets slutsatser av den 5 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden). EUT C 134, 7.6.2003. [10] EUT C 141, 10.6.2005, s. 7. [11] 13832/04/EDUC 204 SOC 499, s. 6. [12] EUT L 255, 30.9.2005, s. 1. [13] Kommissionens förordning (EG) nr 2104/2002, EGT L 324, 29.11.2002, s. 14. [14] Kommissionens förordning (EG) nr 1983/2003, EUT L 298, 17.11.2003, s. 34. [15] EGT L 52, 22.2.1997, s. 61. [16] EGT L 151, 15.6.1990, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 322/97. [17] EGT L 133, 18.5.2002, s. 7. [18] Enligt 1997 års version av Internationell standardklassifikation av utbildning (ISCED 1997). [19] Rådets resolution av den 27 juni 2002 om livslångt lärande, EGT C 163, 9.7.2002, s. 1. [20] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx. [21] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx. [22] Andra utgifter inom kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05. [23] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [24] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet. [25] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet. [26] Kostnader som ingår i referensbeloppet. [27] Det skall göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda verkställande organen. [28] Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör.