52005PC0444

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 21.9.2005

KOM(2005) 444 slutlig

2005/0189 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om det särskilda program som genom direkta åtgärder skall genomföras av Gemensamma forskningscentret för genomförande av sjunde ramprogrammet (2007–2011) för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. BAKGRUND

Den 6 april 2005 antog kommissionen sitt förslag[1] till Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011). Kommissionen vill organisera verksamheten i två särskilda program . Det ena skulle omfatta s.k. indirekta åtgärder för forskning om fusionsenergi, kärnklyvning och strålskydd, och det andra programmet skulle bestå av Gemensamma forskningscentrets s.k. direkta forskningsinsatser på kärnenergiområdet. Det är dessa två särskilda program som förslagen i detta dokument handlar om. Kommissionen kommer också att lägga fram förslag till ”Regler för deltagande och spridning” (av resultat) för programmen.

Den politiska bakgrunden och målen för förslagen redovisas i meddelandet ”Att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet med kunskap som ger tillväxt” [2].

De två särskilda programmen inom Euratoms sjunde ramprogram är utformade för att – i förening med de insatser som krävs av de enskilda medlemsstaterna och kärnenergiindustrin – inrikta verksamheten på de viktigaste frågorna och uppgifterna på det aktuella forskningsområdet i Europa.

Genom finansiellt stöd på EU-nivå kan man höja nivån på forskningen och öka dess effektivitet på ett sätt som inte är möjligt på nationell nivå. De särskilda programmen inom Euratoms sjunde ramprogrammet innebär att det europeiska området för forskningsverksamhet kommer att befästas och öppnas ytterligare på kärnenergiområdet. På så sätt kommer man att med hjälp av nya metoder åstadkomma en kritisk massa inom nya forskningsområden och en strukturering av verksamheten, samt bidra ytterligare till den fria rörligheten för idéer, kunskap och forskare.

Under löptiden av de särskilda programmen kommer man att utnyttja kapaciteten maximalt för insatser på EU-nivå för att höja forskningsnivån. Det innebär att man måste kartlägga och stödja befintlig framstående forskningskompetens inom hela EU och att bygga upp kapacitet för framtida forskningsinsatser på hög nivå.

Där det är möjligt kommer man att öka de särskilda programmens effekt genom att kombinera dem med andra EU-program, t.ex. strukturfonderna. Allt detta är i linje med den arbetssätt som skall användas i EU:s särskilda program Kapacitet. Ett viktigt inslag i Euratoms särskilda program för indirekta åtgärder kommer nämligen också att vara stöd till forskningens infrastruktur, i det här fallet inom kärnforskning och kärnteknik.

2. SAMRÅD PÅ FÖRHAND

Vid utarbetandet av de föreliggande förslagen har kommissionen – på samma sätt som för ramprogrammet – vägt in de övriga EU-institutionernas och medlemsstaternas synpunkter, men även synpunkter från många andra aktörer. Det har skett genom ett brett samråd, där även forskarvärlden och industrin deltagit. Förslagen till de särskilda programmen bygger också på den ingående konsekvensbedömning som gjordes inför förslaget till sjunde ramprogrammet[3] och på resultaten av femårsutvärderingen av ramprogrammet[4].

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

De förslag till särskilda program som beskrivs här sträcker sig över samma period som ramprogrammet, dvs. 2007–2011. Den rättsliga grunden för ramprogrammet är artikel 7 i Euratomfördraget. I enlighet med andra stycket i den artikeln skall programmen fastläggas för en tid av högst fem år. De föreliggande förslagen till de särskilda Euratomprogrammen har alltså inte samma löptid som de särskilda EG-programmen.

Kommissionen föreslår att Euratoms särskilda program skall kunna förlängas – såvida inte något exceptionellt inträffar – till att omfatta även perioden 2012–2013, i enlighet med det planerade lagstiftningsförfarandet.

4. GENOMFÖRANDE AV BUDGETEN

Den ”Finansieringsöversikt för rättsakt” som bifogas detta beslut innehåller uppgifter om budgetkonsekvenser och personella och administrativa resurser. Den innehåller också preliminära siffror för perioden 2012–2013.

Kommissionen avser att inrätta ett genomförandeorgan som skall utföra vissa uppgifter som krävs för verkställandet av det särskilda programmet för indirekta åtgärder[5].

5. ETT KONSEKVENT OCH FLEXIBELT GENOMFÖRANDE

5.1. Anpassning till nya behov och möjligheter

Det är av yttersta vikt att genomförandet av de särskilda programmen sker så flexibelt att de även i fortsättningen kan ligga i täten för den vetenskapliga och tekniska utvecklingen på det kärnenergitekniska området och snabbt tillgodose nya behov inom vetenskap, näringsliv, politik och samhälle. När det gäller de indirekta åtgärderna kommer man i första hand att använda sig av arbetsprogrammen för att nå dessa mål. Arbetsprogrammen kommer att uppdateras årligen med bistånd av kommittéerna med företrädare för medlemsstaterna. I programmen kommer man att fastställa ämnesområden för de ansökningsomgångar för projektbidrag som kommer att utlysas. Det finns möjlighet att göra översynerna snabbare i samband med nya prioriteringar som kräver skyndsamma insatser, framför som en följd av oförutsedda behov av nya politiska strategier.

Denna fleråriga planering kommer att bygga på ett brett spektrum av underlag och uppgifter utifrån. På så sätt vill man garantera att den verksamhet som finansieras av Euratom även i fortsättningen kommer att ha direkt relevans för de växande forskningsbehov som finns inom industrin och EU:s politikområden på kärnenergiområdet. En del av dessa underlag kommer att lämnas av den externa rådgivande grupp för energifrågor som kommer att tillsättas inom ramen för det särskilda EG-programmet Samarbete och kommer att ha en välfungerande tvärvetenskaplig sammansättning och en god åsiktsbalans mellan forskarvärlden och kärnenergiindustrin.

Ytterligare bidrag utifrån kan i framtiden också komma från de s.k. tekniska plattformar som eventuellt kommer att inrättas inom snar framtid för olika temaområden inom de särskilda programmen.

Andra forum och grupper – som t.ex. Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (European Strategy Forum on Research Infrastructures – ESFRI) – kan snabbt bistå kommissionen med aktuell information om möjligheter och prioriteringar som har betydelse för Euratoms forskningsområden.

5.2. Övergripande frågor

Kommissionen kommer att sörja för att genomförandet av Euratoms sjunde ramprogram sker på ett övergripande konsekvent och samstämmigt sätt. Översynen av de arbetsprogram som skär igenom alla särskilda program, både i Euratoms och i EG:s ramprogram, kommer att samordnas, så att så att man fullt ut kan behandla frågor som spänner över flera områden.

Kommittéerna med medlemsstaternas företrädare har också ett viktigt ansvar när det gäller att bistå kommissionen för att åstadkomma ett välfungerande samstämmigt och samordnat genomförande av programmen, både inom varje enskilt program och mellan dem. Detta kräver en strikt samordning mellan medlemsstaternas företrädare i olika programkommittéer och andra kommittéer på EU-nivå.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas områden som rör både särskilda Euratomprogram och särskilda EG-program. Det gäller t.ex. utveckling av avancerade material och användning av toppmoderna reaktorer för väteproduktion. Det faktum att det existerar två ramprogram som tillhör två skilda fördrag innebär vissa komplikationer. Men i de fall det är möjligt kan man använda sig av gemensamma ansökningsomgångar med hjälp av erfarenheterna från sjätte ramprogrammet.

Följande områden är särskilt viktiga, och speciella åtgärder planeras för att hantera dem på ett samordnat sätt:

- Internationellt samarbete: En viktig aspekt av Euratomprogrammet. Man kommer att välja ett strategiskt arbetssätt för att stödja insatserna och för att behandla speciella frågor som är av intresse för alla parter och där alla har nytta av utbytet.

- Forskningsinfrastruktur : Det är nödvändigt med ett nära samarbete med det särskilda EG-programmet Kapacitet för att effektivt stödja viktiga forskningsanläggningar med mer allmänt inriktad verksamhet.

- Koppling till gemenskapens politiområden : Man kommer att vidta åtgärder för att åstadkomma en välfungerande samordning inom själva kommissionen, främst för att se till att verksamheten även i fortsättningen tillgodoser behoven av utveckling av EU:s politikområden. För detta ändamål har man i den fleråriga planeringen möjlighet att ta hjälp av användargrupper från olika delar av kommissionen som sysslar med de aktuella politiska områdena.

- Spridning och överföring av kunskap : Spridning av forskningsresultat är ett centralt inslag i alla särskilda program, och betoningen ligger framför allt på kunskapsöverföring mellan länder och forskningsområden samt från forskarvärlden till industrin. Här har även forskarutbyte och liknande inslag en roll.

- Vetenskap och samhälle : Detta är en del av EG-programmet Kapacitet, och motsvarigheter finns på kärnenergiområdet. Det finns goda möjligheter till fruktbart utbyte inom områden som styrelseformer och frågor som rör påverkan av intressegrupper, framförallt frågor som rör lokala befolkningars inställningar till ”kontroversiella” anläggningar (dvs. anläggningar om vilka det råder skilda uppfattningar, t.ex. beträffande deras inverkan på omgivningen).

6. METODER FÖR FÖRENKLING OCH FÖRVALTNING

Sjunde ramprogramets genomförande kommer att kunna förenklas betydligt om man följer förslagen i kommissionens arbetsdokument av den 6 april 2005 och den påföljande omfattande diskussionen. Många av de föreslagna åtgärderna kommer att presenteras i ”Reglerna för deltagande och spridning” . De syftar framför allt till att kraftigt minska byråkratin samt till att förenkla finansieringsmetoderna och kraven på rapportering.

Inom kärnklyvningsdelen av det särskilda programmet för indirekta åtgärder kommer man att föreslå förbättringar liknande dem som planeras för åtgärder i det särskilda EG-programmet Samarbete.

7. INNEHÅLLET I DE SÄRSKILDA PROGRAMMEN

7.1. Forskning och utbildning på kärnenergiområdet (indirekta åtgärder)

Detta särskilda program omfattar följande två prioriterade temaområden:

a) Forskning om fusionsenergi: Uppbyggnad av en kunskapsbas för byggande av prototypreaktorer för kraftverk som är säkra, långsiktigt hållbara, ekonomiskt bärkraftiga och miljövänliga. Genomförandet av ITER-projektet ( International Thermonuclear Experimental Reactor – den internationella termonukleära experimentreaktorn) är ett viktigt steg mot detta mål. I detta temaområde ingår följande verksamheter:

- Genomförande av ITER-projektet.

- FoU för att förbereda driften av ITER-reaktorn.

- Tekniska förberedelser för demonstrationsreaktorn (DEMO).

- Långsiktig FoU.

- Personalresurser, utbildning och fortbildning.

- Infrastruktur.

- Tillgodoseende av framväxande behov och oförutsedda behov av nya politiska strategier.

b) Kärnklyvning och strålskydd: Främjande av ett säkert utnyttjande av kärnklyvningsteknik och annan användning av strålning inom industri och medicin. I detta temaområde ingår följande verksamheter:

- Hantering av radioaktivt avfall.

- Reaktorsystem.

- Strålskydd.

- Stöd åt forskningsinfrastruktur och möjligheter att utnyttja den.

- Personalresurser och utbildning. Här ingår även forskarutbyte och liknande.

Programmet bygger i stor utsträckning vidare på tidigare ramprogram, som har visat att stöd av denna typ på EU-nivå leder till större utbyte (”mervärde”) än insatser på nationell nivå. Programmet innehåller dessutom viktiga nyheter som man måste beakta särskilt vid genomförandet:

- Stärkt samordning av nationella forskningsprogram inom kärnklyvning och strålskydd.

- Gemensamt genomförande av ITER-projektet med internationellt deltagande, bildande av ett europeiskt gemensamt företag för ITER och ytterligare förstärkning av samordningen av de integrerade europeiska insatserna på fusionsenergiområdet.

- Ett mer målinriktat internationellt samarbete inom de enskilda temaområdena. Konkreta åtgärder skall fastställas i arbetsprogrammen i linje med den övergripande strategin för internationellt samarbete.

- Inom alla temaområden finns möjlighet att på ett flexibelt sätt tillgodose framväxande behov och oförutsedda behov av nya politiska strategier. Det kommer att göras på basis av erfarenheterna från de planer för vetenskapligt strategistöd och för ny och framväxande vetenskap och teknik som infördes i sjätte ramprogrammet samt från planen för framtida och ny teknik på IKT-området.

Under löptiden av detta särskilda program – med planering förlängning till 2013 – kan det uppstå tillfällen då det är motiverat att bilda gemensamma företag. Det är t.ex. aktuellt på området hantering av radioaktivt avfall[6]. När det blir aktuellt kommer kommissionen att lägga fram förslag till rådet om bildandet av sådana företag.

7.2. Gemensamma forskningscentret (GFC) (direkta åtgärder)

Gemensamma forskningscentret kommer att fullgöra sina uppgifter med beaktande av den interna utvecklingen inom kommissionens ansvariga enheter, liksom av kärnteknikens utveckling i Europa och hela världen.

För detta ändamål kommer man att systematiskt arbeta för att stärka GFC:s förbindelser med medlemsstaternas forskningsinstitutioner.

I linje med Lissabonstrategin och på begäran av de flesta av de parter som deltar i GFC:s verksamhet kommer centret att satsa stort på utbildning och kunskapsförvaltning. GFC kommer att fortsätta sin FoU-verksamhet på områden som är knutna till avfallshantering och miljöpåverkan.

När det gäller kärnsäkerhet innebär de viktigaste förändringarna av GFC:s verksamhet en anpassning till utvecklingen av EU:s hållning i frågan, till nya behov hos kommissionens ansvariga enheter och till gemenskapens deltagande i internationella projekt, t.ex. forumet Generation IV (för utveckling av nästa generations kärnenergisystem).

GFC har arbetat stadigt med kärnsäkerhet i 30 år, men under de allra senaste åren har det skett betydande förändringar på det internationella planet, och frågan om spridning av kärnvapenteknik ökar alltmer i betydelse. Den interna utvecklingen inom kommissionens ansvariga enheter är emellertid också beroende av GFC:s kontinuerliga stöd på mer traditionella områden.

8. ATT SKAPA ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR FORSKNINGSVERKSAMHET MED KUNSKAP SOM GER TILLVÄXT

För att utvecklingen mot kunskapsekonomin och kunskapssamhället skall få tillräcklig fart krävs att den europeiska forskningen får ny framåtanda och blir mer verkningsfull. Alla aktörer i EU – regeringarna i medlemsstaterna, forskningsinstitutioner och näringsliv – har sin roll att spela.

De särskilda programmen för genomförandet av EG:s och Euratoms sjunde ramprogram är alla utformade i syfte att inom den givna budgetramen åstadkomma största möjliga hävstångseffekt och genomslagskraft med forskningsanslagen på EU-nivå. Följande inslag är centrala: fokusering på prioriterade temaområden i respektive särskilt program, med åtgärder och instrument för genomförande som är utformade för att man skall uppnå de aktuella målen; stark kontinuitet; konsekvent fokusering på stöd åt befintlig kompetens och uppbyggnad av kapacitet för framtida forskning på hög nivå; slimmad och förenklad förvaltning av programmen för att göra dem användarvänliga och kostnadseffektiva; inbyggd flexibilitet så att man genom ramprogrammet kan tillgodose nya behov och tillvarata nya möjligheter.

2005/0189 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om det särskilda program som genom direkta åtgärder skall genomföras av Gemensamma forskningscentret för genomförande av sjunde ramprogrammet (2007–2011) för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 7 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[7],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[8],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[9], och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 7 i fördraget skall rådets beslut nr […]/Euratom om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning (2007–2011) (nedan kallat ”ramprogrammet”) genomföras med hjälp av särskilda program med de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.

(2) Gemensamma forskningscentrets (nedan kallat ”GFC”) forsknings-och utbildningsverksamhet bör genomföras genom så kallade direkta åtgärder inom ramen för ett särskilt GFC-program för genomförande av Euratoms ramprogram.

(3) Inom ramen för sitt uppdrag bör GFC ge kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd till EU:s beslutsprocess, garantera stöd till genomförande och övervakning av befintliga strategier och reagera på nya politiska frågor. För att uppfylla sitt uppdrag bedriver GFC forskning av hög kvalitet.

(4) Vid genomförandet av programmet bör man särskilt sträva efter att främja forskares rörlighet och utbildning samt innovation inom gemenskapen. GFC bör bland annat bedriva ändamålsenlig utbildningsverksamhet på området för kärnteknisk säkerhet och fysiskt skydd.

(5) Det särskilda programmet bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och öppet sätt, varvid hänsyn bör tas till GFC-användarnas behov och gemenskapens politikområden, samtidigt som målsättningen att tillvarata gemenskapens finansiella intressen beaktas. Den forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för programmet bör, där så är lämpligt, anpassas till dessa behov och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen samt syfta till uppnåendet av vetenskaplig excellens.

(6) EG-ramprogrammets regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande och spridning av forskningsresultat (nedan kallade ”regler för deltagande och spridning”) med koppling till direkta åtgärder bör också gälla för FoU-verksamhet inom ramen för det särskilda programmet.

(7) För genomförandet av programmet kan det vara lämpligt att delta i internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer utöver det samarbete som omfattas av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av ett associeringsavtal, särskilt på grundval av artiklarna 2h, 101 och 102 i fördraget.

(8) I samband med utvidgnings-och integrationsarbetet verkar GFC för en bättre integration i sin verksamhet av de nya medlemsstaternas organisationer och forskare, särskilt när det gäller de vetenskapliga och tekniska delarna av EU:s regelverk, och för ökat samarbete med organisationer och forskare från anslutnings-och kandidatländer. En stegvis öppning planeras också gentemot EU:s grannländer, särskilt i de frågor som prioriteras i EU:s grannskapspolitik.

(9) Forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för det särskilda programmet bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, inte minst de som framgår av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(10) GFC bör fortsätta att skapa ytterligare resurser med hjälp av konkurrensinriktad verksamhet. Denna verksamhet omfattar bland annat deltagande i ramprogrammets indirekta åtgärder, arbete utförd av tredje part och, i mindre omfattning, utnyttjande av immateriella rättigheter.

(11) Man bör säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av ramprogrammet och dess genomförande på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt, liksom lättillgänglighet för alla deltagare, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen med eventuella framtida ändringar.

(12) Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen samt eventuella framtida ändringar, rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[10], (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[11] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1074/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[12].

(13) Kommissionen bör i vederbörlig ordning sörja för en oberoende utvärdering av den verksamhet som genomförs inom ramen för programmet.

(14) Det vetenskapliga och tekniska innehållet i det särskilda programmet har utformats i samråd med Vetenskapliga och tekniska kommittén och GFC:s styrelse.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed antas ett särskilt program för Gemensamma forskningscentrets direkta forsknings-och utbildningsåtgärder, nedan kallat ”det särskilda programmet”, för perioden från den 1 januari 2007 till den 31 december 2011.

Artikel 2

I det särskilda programmet skall det fastställas vilken verksamhet Gemensamma forskningscentret skall bedriva på det kärntekniska området för att stödja alla slag av forskning som i gränsöverskridande samarbete utförs på följande tematiska områden:

1. Kärnavfallshantering, miljöpåverkan och grundkunskaper

2. Kärnteknisk säkerhet

3. Fysiskt skydd

Målen och de allmänna riktlinjerna för dessa verksamheter beskrivs i bilagan.

Artikel 3

I enlighet med artikel 3 i ramprogrammet skall det belopp som anses vara nödvändigt för genomförandet av det särskilda programmet uppgå till 539 miljoner euro.

Artikel 4

4. All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för det särskilda programmet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

5. Följande slag av forskning får inte finansieras inom ramen för programmet:

6. Forskning som är förbjuden i samtliga medlemsstater.

7. Forskning i en medlemsstat där forskningen i fråga är förbjuden.

Artikel 5

8. Det särskilda programmet skall genomföras med hjälp av direkta åtgärder såsom fastställs i bilaga III till ramprogrammet.

9. Reglerna för deltagande och spridning av resultat med koppling till direkta åtgärder skall gälla för det särskilda programmet.

Artikel 6

10. Kommissionen skall utarbeta ett flerårigt arbetsprogram för genomförande av det särskilda programmet, med en tidsplan för genomförandet och en detaljerad redogörelse för målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna i bilagan.

11. I det fleråriga arbetsprogrammet skall relevant forskningsverksamhet som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer beaktas. Det skall uppdateras vid behov.

Artikel 7

Kommissionen skall se till att den oberoende utvärdering som anges i artikel 6 i ramprogrammet genomförs på de områden som omfattas av det särskilda programmet.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

[…]

Ordförande

BILAGA – GFC:s Euratomprogram

1. SYFTE

Att ge EU kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd i kärnenergifrågor, garantera stöd till genomförande och övervakning av befintliga strategier och reagera flexibelt på nya politiska frågor.

2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

GFC:s uppdrag är att tillhandahålla ett kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd för utformning, utveckling, genomförande och övervakning av gemenskapens politik. GFC:s uppdrag innebär också att GFC skall bedriva forskningsverksamhet av hög kvalitet i nära kontakt med näringslivet och andra organ och att upprätta nätverk med offentliga och privata institutioner i medlemsstaterna. Det finns inslag av båda dimensioner i allt arbete som GFC utför. Vilken dimension som överväger beror dock på verksamheten, som kan omfatta allt från direkt stöd till kommissionen till grundforskning i ett brett europeiskt eller internationellt perspektiv.

GFC:s nukleära verksamhet syftar till uppfyllandet av de forsknings-och utvecklingsåtaganden som fastställs i Euratomfördraget. GFC skall dessutom bistå kommissionen och medlemsstaterna i frågor som rör kärnämneskontroll och icke-spridning, avfallshantering, säkerheten i befintliga kärntekniska anläggningar och i samband med kärnbränslecykeln, radioaktivitet i miljön och strålskydd.

Syftet med det särskilda programmet är att utveckla och samla in kunskap, att tillhandahålla viktiga vetenskapliga och tekniska data och att ge stöd i kärnenergifrågor när det gäller kärnteknisk säkerhet och fysiskt skydd, tillförlitlighet, hållbarhet och kontroll, inklusive frågor som rör innovativa och framtida system. Syftet med deltagandet i ramprogrammets indirekta åtgärder är att i möjligaste mån förbättra samstämmigheten med det institutionella arbetsprogrammet enligt avsnitt 3 nedan.

Ett av dagens största problem på det kärntekniska området är bristen på kunskap och expertis och framför allt bristen på tekniska lösningar och metoder för hanteringen av kärnämne och strålningsfält. GFC kommer även fortsättningsvis att fungera som en europeisk referens för spridning av information och för utbildning av unga forskare.

3. VERKSAMHET

3.1. Kärnavfallshantering, miljöpåverkan och grundkunskaper

3.1.1. Karakterisering, lagring och slutförvaring av utbränt bränsle

Hanteringen av utbränt bränsle och högaktivt kärnavfall omfattar transportkonditionering, lagring och djupförvar. Det viktigaste målet är att förhindra utsläpp av radionuklider i biosfären i ett mycket långt tidsperspektiv. Konstruerade och naturliga barriärers utformning, utvärdering och funktion i det relevanta tidsperspektivet är viktiga moment när det gäller att uppnå dessa mål. Resultaten beror bland annat på bränslets beteende.

GFC strävar efter att samla in uppgifter om det utbrända bränslets beteende i ett långt tidsperspektiv och att utveckla metoder för en tillförlitlig bedömning av konstruerade system med tonvikt på avfallskollinas hållfasthet och på benchmarking av riskorienterade beslutskriterier.

Undersökning av bränslets beteende i laboratorieförsök under representativa förhållanden kommer att ge relevanta bidrag till utveckling och validering av modeller för långfristiga prognoser. GFC kommer också att delta i olika europeiska ansträngningar när det gäller att hitta säkra slutförvaringslösningar och aktivt verka för kunskapsöverföring mellan olika länder.

3.1.2. Separation, transmutation och konditionering

Programmets viktigaste uppgifter är fortfarande att sörja dels för en optimering av bränsleseparationen för avskiljning av vissa långlivade radionuklider, dels för tillverkning och karakterisering av säkra och tillförlitliga bränslen eller strålmål för transmutation av aktinider.

Studien av dessa alternativa strategier för avfallshantering fortsätter att tilldra sig stor uppmärksamhet, eftersom de avsevärt skulle minska slutförvarets långfristiga risker. När det gäller transmutation undersöks vid sidan om särskilda aktinidförbränningsanläggningar också fasta och termiska reaktorer. I de flesta av de koncept som föreslås för framtida reaktorsystem ingår sådan selektiv separation av radionuklider.

På sikt kommer kärnavfallshanteringen framför allt att förbättras genom utvecklingen av inerta matriser för konditionering av högaktivt avfall, som leder till en tydlig minskning av antalet långlivade radionuklider och en betydande volymminskning i avfallsanläggningarna.

GFC kommer på detta område att driva nya anläggningar för avancerad separation och för tillverkning av bränslen och strålmål (laboratoriet för studie av mindre aktinider). GFC kommer också att utföra bestrålningsprov på strålmål och bränslen och ta fram grundläggande nukleära data för transmutation. Slutligen kommer man genom korrosions-och urlakningsstudier att fastställa den kemiska motståndskraften hos matriser för konditionering av aktinider.

3.1.3. Grundläggande aktinidforskning

Syftet med grundforskningen, som är nära kopplad till utbildningsverksamheten, är att ta fram grundläggande kunskaper som ökar insikten i de fysiska processerna i kärnbränsle (från energiproduktion till avfallshantering). Grundforskningen kommer att inriktas på materialens termofysikaliska egenskaper, på aktinidlagringssystemens ytegenskaper och på grundläggande fysiska och kemiska egenskaper.

GFC:s anläggningar, bland annat aktinidlaboratoriet, kommer att fortsätta att ta emot forskare från framför allt europeiska universitet.

3.1.4. Nukleära data

Förslagen till utformning av särskilda förbränningsanläggningar för mindre aktinider och de avancerade koncepten för kärnenergiproduktion gör att det krävs mycket bättre nukleära data.

GFC kommer att göra mätningar för att ta fram nukleära data för kärnavfallshanteringen. Nya tekniska rön har avsevärt förbättrat mätningsmöjligheterna. GFC är också djupt engagerat i utvecklingen av grundläggande nukleära teorier för modelleringen av reaktioner som inte kan bli föremål för experiment.

Mättekniken för radionuklider kompletterar detta arbete med mätningar för framtagning av bättre data om kärnsönderfall för klyvbara material och klyvningsprodukter. Tillförlitliga data från experiment krävs också för validering av teorier och modeller som ligger till grund för strålskyddsföreskrifter.

3.1.5. Medicinska tillämpningar av kärnforskningsresultat

GFC:s kärnanläggningar och kärnexpertis har resulterat i en rad medicinska tillämpningar. De har sitt upphov i forskning om produktion av nya isotoper, utveckling av kliniskt referensmaterial och stöd till nya cancerbehandlingsmetoder. GFC strävar efter att tillgängliggöra dessa nya tillämpningar för användning i sjukhus och läkemedelsindustrin.

3.1.6. Mätning av radioaktivitet i miljön

GFC använder sin spåranalysexpertis för att kontrollera radioaktiva utsläpp från kärntekniska anläggningar. Arbetet omfattar också studier om aktinidernas speciering, spridningsmönster i biosfären och radiotoxicitet. Mot bakgrund av de nya gränsvärdena för radionuklider i livsmedelsingredienser kommer GFC att ta fram analysteknik och relevant referensmaterial. GFC kommer att jämföra resultaten från medlemsstaternas övervakningslaboratorier för att bedöma de rapporterade övervakningsuppgifternas jämförbarhet och för att främja harmoniseringen av systemen för mätning av radioaktivitet.

3.1.7. Kunskapshantering och utbildning

För nya generationer av kärnkraftsforskare och kärnkraftstekniker är det viktigt att upprätthålla och fördjupa sin kärnforskningskunskap med hjälp av tidigare experiment, resultat, tolkningar och kompetens. Detta gäller framför allt för de områden där tre decenniers kunskap om analys av reaktordrift och reaktorsäkerhet har sammanförts i komplexa analysinstrument såsom modeller och datakoder. GFC kommer att stödja den högre utbildningen i Europa och bidra till att göra denna kunskap lättillgänglig, klart strukturerad och väldokumenterad. GFC kommer dessutom att bidra till bättre kommunikation om kärntekniska frågor, särskilt i fråga om allmänhetens acceptans. På mer global nivå kommer GFC att bidra till utarbetandet av strategier för ett allmänt energimedvetande.

3.2. Kärnteknisk säkerhet

3.2.1. Kärnreaktorsäkerhet

För att man skall kunna bibehålla och förbättra säkerhetsnivån hos västerländska och ryska typer av kärnkraftverk krävs en utökning och validering av avancerade och förbättrade metoder för säkerhetsbedömning och tillhörande analysinstrument. Det kommer att göras undersökningar med hjälp av riktade experiment för att man skall kunna validera och kontrollera instrumenten för säkerhetsbedömning och öka kunskapen om de underliggande fysiska fenomenen och processerna. GFC deltar fullt ut i de internationella ansträngningarna för att uppnå en avancerad kärnreaktorsäkerhet.

3.2.2. Kärnbränslesäkerheten i EU:s kärnreaktorer

Bränslesäkerhet handlar främst om förebyggande och begränsning av följderna av hypotetiska olyckor. De båda viktigaste forskningsaspekterna är bränsleelementens mekaniska hållfasthet under reaktorns livstid och bränslets reaktion på övergångstillstånd och allvarliga reaktorolyckor, i värsta fall härdsmälta.

GFC medverkar i detta sammanhang i den aktuella strategin för bränsleutveckling som syftar till ökad säkerhet och minskade civila och militära plutoniumlager. GFC kommer att testa bränslets beteende och egenskaper i HFR-reaktorn. Dessutom kommer de egenskaper som påverkar prestandan att mätas.

3.2.3. Säker drift av avancerade kärnenergisystem

I hela världen undersöks nya reaktorstrategier som ett öppet forskningsämne. Ett exempel är scenariot för fjärde generationen, som bygger på en omfattande utvärdering med beaktande av allmänhetens synpunkter, exempelvis i fråga om bättre säkerhet, mindre avfall och bättre skydd mot spridning.

Det är viktigt att GFC samordnar EU:s bidrag och direkt deltar i detta globala initiativ, där de viktigaste forskningsorganisationerna medverkar. Arbetet gäller främst säkerhetsfrågor och skyddsåtgärder i samband med innovativa kärnbränslecykler, bland annat karakterisering, provning och analys av nya bränslen. Det kommer att utarbetas säkerhets-och kvalitetsmål, säkerhetskrav och avancerade utvärderingsmetoder för reaktorer. Kommissionen och berörda myndigheter i medlemsstaterna kommer systematiskt att informeras om arbetet, främst inom ramen för regelbundna samordningsmöten.

3.3. Fysiskt skydd

3.3.1. Kärnämneskontroll

GFC:s verksamhet på detta område består i tekniskt stöd dels till kommissionen inom ramen för Euratomfördraget, dels till IAEA (Internationella atomenergiorganet) inom ramen för icke-spridningsfördraget. Målet är ökad automatisering och tillämpning av bättre instrument för analys av data för att minska belastningen på inspektörer och kärnenergiindustri.

GFC har visserligen över 30 års erfarenhet av stödverksamhet enligt Euratom-och icke-spridningsfördragen, men det krävs fortsatt teknisk innovation och utveckling för att man skall kunna genomföra strategin i fråga om kärnämneskontroll, som ständigt vidareutvecklas. GFC:s verksamhet måste vidareutvecklas för att de uppsatta målen skall kunna uppnås. Verksamheten kommer dock även fortsättningsvis att omfatta kontroll och spårning, inneslutnings-och övervakningsteknik, mätningsmetoder för kärnämnen, framtagande av kärnreferensmaterial och tillhandahållande av utbildning, särskilt av IAEA:s och kommissionens inspektörer.

3.3.2. Tilläggsprotokollet

Syftet med tilläggsprotokollet är att se till att det inte förekommer någon odeklarerad nukleär verksamhet. För protokollets genomförande krävs andra metoder än för kontroll av redovisning av kärnämnen. I stället krävs en övergripande redogörelse för ett lands nukleära verksamhet, utförligare anläggningsdeklarationer och mer varierade inspektioner. Inspektionerna kan behöva omfatta fjärrövervakning, övervakning av områden utanför anläggningen och analys av partiklar i miljön för att man skall kunna upptäcka odeklarerad nukleär verksamhet.

GFC:s mål är att övergå till att följa upp överföringen av kärnämne i realtid och att analysera data på ett integrerat sätt. GFC kommer bland annat att ta fram och validera instrument för analys av data och en metod som bygger på systemanalys.

3.3.3. Insamling av data från öppna källor om icke-spridning av kärnmaterial

För att kunna bistå kommissionen och samarbeta med IAEA och medlemsstaternas myndigheter kommer GFC att fortsätta att systematiskt samla in och analysera uppgifter om icke-spridning av kärnmaterial från olika källor (Internet, facklitteratur, databaser), om möjligt också om icke-nukleära massförstörelsevapen och bärare. Uppgifterna kommer att användas för rapporter om vissa länder där man noggrant kommer att följa utvecklingen av den nukleära verksamheten och av import respektive export av sådan utrustning och teknik som kan användas för framställning av kärnvapen eller som kan användas för både civila och militära syften. Uppgifterna från dessa öppna källor kommer att underbyggas med satellitbilder. Till stöd för detta arbete kommer GFC att vidareutveckla tekniken för flerspråklig Internetsökning, kunskapshantering och datautvinning.

3.3.4. Bekämpning av illegal handel med kärnämne med bland annat kriminalteknik

Spårning och identifiering av kärnämne som är föremål för olaglig transport eller lagring är ett viktigt led i kampen mot illegal handel. Nukleär kriminalteknik ger ledtrådar till det beslagtagna materialets ursprung. En fortsatt viktig fråga är upprättandet av lämpliga handlingsplaner för det fall att kärnämne spåras. GFC kommer att öka samarbetet med nationella myndigheter och internationella organisationer (ITWG, IAEA osv.) inom nukleär kriminalteknik och illegal handel.

Etiska aspekter

Vid genomförandet av det särskilda programmet, och i den forskningsverksamhet som bygger på det, skall grundläggande etiska principer följas. Hit hör bland annat de principer som framgår av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland skydd av människans värdighet och liv, skydd av personuppgifter och privatlivet samt av djuren och miljön i enlighet med gemenskapslagstiftningen och gällande internationella konventioner och uppförandekoder, såsom Helsingforsdeklarationen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, vilken undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, med tilläggsprotokoll, FN-konventionen om barnens rättigheter, Unescos universella deklaration om humangenomet och mänskliga rättigheter, FN-konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTV), det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, samt Världshälsoorganisationens (WHO) relevanta resolutioner.

Hänsyn kommer också att tas till de synpunkter som framförs av den europeiska rådgivande gruppen för etik inom bioteknik (1991–1997) och av den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (sedan 1998).

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och de olika angreppssätt som tillämpas i Europa måste deltagare i forskningsprojekt följa gällande lagar, förordningar och etiska bestämmelser i de länder där forskningen kommer att genomföras. Nationella bestämmelser gäller under alla förhållanden, och forskningsverksamhet som är förbjuden i en medlemsstat eller något annat land kommer inte att erhålla något gemenskapsfinansierat stöd i landet i fråga.

I förekommande fall skall deltagarna i forskningsprojekten begära godkännande från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer, innan FoTU-verksamheten inleds. Kommissionen kommer systematiskt att genomföra en etisk granskning av sådana förslag som berör känsliga frågor eller som inte tillräckligt uppmärksammar etiska aspekter. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande.

Enligt protokollet om djurskydd och djurens välfärd som finns som bilaga till fördraget skall gemenskapen fullt ut beakta djurskyddskraven när gemenskapspolitik utarbetas och genomförs – detta gäller även forskning. Enligt rådets direktiv 86/609/EEG om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål skall alla experiment utformas så att man undviker att utsätta försöksdjuren för ångest, smärta och lidande i onödan; så få djur som möjligt skall användas; man skall ta i anspråk djur med den lägsta graden av neurofysiologisk känslighet och man skall se till att förorsaka minsta möjliga smärta, lidande, ångest eller bestående men. Förändringar av djurens arvsmassa och kloning av djur kommer endast i fråga om syftena är etiskt motiverade och villkoren är sådana att djurskydd garanteras och principerna om biologisk mångfald följs.

Vid genomförandet av detta program kommer kommissionen dessutom regelbundet att övervaka vetenskapliga framsteg och utvecklingen i fråga om nationella och internationella bestämmelser.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BETECKNING: SÄRSKILT PROGRAM SOM GENOM DIREKTA ÅTGÄRDER SKALL GENOMFÖRAS AV GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRET FÖR GENOMFÖRANDE AV SJUNDE RAMPROGRAMMET (2007–2011) FÖR EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPENS (EURATOM) VERKSAMHET INOM OMRÅDET FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ KÄRNENERGIOMRÅDET

2. AKTIVITETSBASERAD FÖRVALTNING/BUDGETERING

Berörda politikområden och verksamhet i samband därmed:

Direkt forskning

3. BERÖRDA BUDGETPOSTER

3.1. Budgetposter [driftsutgifter och utgifter för tekniskt och administrativt stöd i samband därmed (f.d. B.A-poster)] inklusive följande rubriker:

10 01 05 Stödutgifter för åtgärder inom politikområdet direkt forskning, 10 03 Direktfinansierad forskning, driftanslag

(Sjunde ramprogrammets slutliga kontoplan kommer att fastställas i vederbörlig ordning.)

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensens varaktighet:

2007–2011 beroende på när den nya budgetplanen godkänns

3.3. Budgettekniska uppgifter ( lägg till rader vid behov ):

Budgetpost | Typ av utgifter | Nya | Deltagande EFTA | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

10 01 05 | Icke oblig. utg. | Icke-diff. anslag | JA | NEJ | JA | Nr [1a] |

10 03 | Icke oblig. utg. | Diff. anslag[13] | JA | NEJ | JA | Nr [1a] |

4. ÖVERBLICK ÖVER RESURSER

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Sammanfattning av åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB) [14]

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | Totalt |

Driftsutgifter[15] |

ÅB | 8.1 | a | 280,916 | 358,377 | 477,708 | 493,220 | 527,103 | 2 137,324 |

BB | b | 112,366 | 227,626 | 354,780 | 440,367 | 1 002,185[16] | 2 137,324 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[17] |

Tekniskt och administrativt stöd (IDA) | 8.2.4 | c | 177,503 | 190,795 | 197,945 | 203,300 | 184,645 | 954,188 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

ÅB | a+c | 458,419 | 549,172 | 675,653 | 696,520 | 711,748 | 3 091,512 |

BB | b+c | 289,869 | 418,421 | 552,725 | 643,667 | 1 186,830[18] | 3 091,512 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[19] |

Personalresurser och utgifter i samband därmed (IDA) | 8.2.5 d | 4,986 | 5,085 | 5,187 | 5,291 | 5,397 | 25,946 |

Administrativa kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed, som inte ingår i referensbeloppet (IDA) | 8.2.6 e | 0,148 | 0,151 | 0,154 | 0,157 | 0,160 | 0,770 |

Total preliminär finansiell kostnad för stödet

ÅB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | a+c+d+e | 463,553 | 554,408 | 680,994 | 701,968 | 717,305 | 3 118,228 |

BB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | b+c+d+e | 295,003 | 423,657 | 558,066 | 649,115 | 1 192,387[20] | 3 118,228 |

Samfinansieringsuppgifter

Om förslaget skall samfinansieras av medlemsstaterna eller av andra organ (specificera), ange den uppskattade samfinansieringsnivån i nedanstående tabell (lägg till ytterligare rader, om det rör sig om flera organ):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande organ | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och senare | Totalt |

…………………… | f |

ÅB TOTALT inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering [kommissionens meddelande om budgetplanen 2007–2013 från februari 2004, KOM(2004) 101].

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

( i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[21] (dvs. mekanism för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Inkomsterna påverkas inte

( Inkomsterna påverkas enligt följande:

Vissa associerade stater kan komma att bidra till en kompletterande finansiering av ramprogrammet inom ramen för associeringsavtal.

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [år n-1] | Situation efter åtgärden |

Personal totalt[22] | 1 944 | 1 944 | 1 944 | 1 944 | 1 944 |

Siffrorna omfattar inte korttidsanställd utan bara sådan fast anställd personal som omfattas av GFC:s tjänsteförteckning.

5. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER OCH MÅL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behov på kort eller lång sikt

GFC bedriver sin nukleära verksamhet för att uppfylla de forsknings-och utvecklingsskyldigheter som fastställs i Euratomfördraget och för att ge EU kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd i kärnenergifrågor genom att sörja för stöd till genomförande och övervakning av befintliga strategier och genom att uppfylla nya behov på ett flexibelt sätt.

5.2. Mervärdet av gemenskapens medverkan, förslagets förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

GFC:s nukleära verksamhet syftar till uppfyllandet av de forsknings-och utvecklingsskyldigheter som fastställs i Euratomfördraget. GFC skall dessutom bistå kommissionen och medlemsstaterna i frågor som rör kärnämneskontroll och icke-spridning, avfallshantering, säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar och i samband med kärnbränslecykeln, radioaktivitet i miljön och strålskydd.

5.3. Aktivitetsbaserade mål, förväntade resultat och tillhörande indikatorer för förslaget

GFC kommer att inrikta sig på följande verksamheter, såsom anges i bilagan.

1. Kärnavfallshantering, miljöpåverkan och grundkunskaper

2. Kärnsäkerhet

3. Fysiskt skydd

5.4. Genomförandebestämmelser (preliminära)

Ange hur åtgärden skall genomföras.

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen

ٱ Indirekt genom utläggning på

ٱ Genomförandeorgan

ٱ Av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

ٱ Nationella organ inom den offentliga sektorn/organ med offentliga förvaltningsuppgifter

ٱ Gemensam eller decentraliserad förvaltning

ٱ Med medlemsstater

ٱ Med tredjeland

ٱ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (specificera)

Anmärkningar:

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Allmänt

GFC stöder de årliga och fleråriga (dvs. ramprogrammet för forskning) planerings-, genomförande-, övervaknings-och utvärderingscyklerna med hjälp av en rad centrala resultatindikatorer och särskilda utvärderingsåtgärder.

GFC ger vetenskapligt och tekniskt stöd till användare (främst kommissionen) med hjälp av ett arbetsprogram med runt etthundra aktiviteter. Metoderna, indikatorerna och kriterierna tillämpas på samtliga åtgärder och alla interna GFC-budgetposter. En utvärdering omfattar därför normalt ett stort antal av budgetposterna för GFC:s arbetsprogram eller till och med alla poster.

6.2. Metod för övervakning

Sedan kommissionens beslut[23] om omorganisation av Gemensamma forskningscentret, och i enlighet med de skyldigheter som framgår av de särskilda programen (nukleära och icke-nukleära delar), följer GFC:s styrelse varje år upp genomförandet av GFC:s arbetsprogram genom att lämna synpunkter på GFC:s årsrapport. Det sörjs för en lämplig koppling till den årliga uppföljningen av indirekta åtgärder.

6.3. Utvärdering

GFC gör varje år en bedömning av de egna åtgärdernas resultat och effekter i efterhand och med hjälp av inbördes utvärdering. Resultaten från denna bedömning ingår direkt i planeringen av följande års arbetsprogram. De indikatorer och kriterier som används i denna periodiska åtgärdsutvärdering är direkt kopplade till åtgärdernas resultat och till GFC:s centrala resultatindikatorer.

Hittills har GFC genomfört användarenkäter vartannat år. Inom det nya ramprogrammet är det tänkt att stegvis införa ett system för kontinuerlig insamling av synpunkter från användarna, som kommer att kopplas till åtgärdernas årliga utvärdering.

I enlighet med kommissionens utvärderingsregler och utvärderingspraxis kommer en utvärdering efter halva tiden att genomföras tre och ett halvt år efter inledningen av det sjuåriga forskningsramprogrammet. Denna utvärdering kommer att genomföras av externa experter på hög nivå och kommer att bygga på den strukturerade information som har samlats in vid åtgärdernas årliga utvärdering och från andra källor, exempelvis användarenkäter.

Slutligen kommer en efterhandsutvärdering att genomföras i slutet av det sjuåriga ramprogrammet.

6.3.1. Förhandsutvärdering

GFC:s arbetsprogram uppdateras visserligen varje år, men forskningen utvecklas i ett längre tidsperspektiv. Den årliga åtgärdsutvärderingen innehåller därför också ett tydligt inslag av förhandsutvärdering.

6.3.2. Åtgärder som vidtagits som följd av en interims-/efterhandsutvärdering (lärdom från tidigare erfarenheter)

Tidigare utvärderingar visar att GFC:s verksamhet intar en särställning. Kommissionen grundläggande interna utvärderingsregler (dvs. bedömning av resultat, ändamålsenlighet, effektivitet, biverkningar, hållbarhet osv.) måste därför anpassas till GFC:s särdrag. Särdragen är följande:

12. GFC genomför ett arbetsprogram med runt etthundra åtgärder som i sin tur stöder kommissionens politikområden.

13. Det finns inga standardmodeller för kostnads-nyttoanalyser som skulle kunna tillämpas på GFC:s verksamhet och utvärderingen av GFC:s aktiviteter.

14. GFC:s arbete påverkar Europas politiska beslutsfattare och inte det europeiska samhället som helhet.

GFC kan inte heller nöja sig med att mäta sina resultat såsom en vetenskaplig organisation, vilket är en utmaning i sig. Den verkliga svårigheten för GFC är därför att kombinera särdragen av vetenskaplig organisation och av enhet inom kommissionen och att mäta de egna aktiviteternas inverkan först på de politiska beslutsfattarna och sedan på de strategier som de fastställer.

Efter erfarenheterna från det senaste ramprogrammet utformar GFC sina aktiviteter i allt större utsträckning på så sätt att de kan bli föremål för en meningsfull utvärdering. För en bedömning av GFC:s samlade resultat är det dessutom nödvändigt att integrera alla enskilda åtgärders utvärderingsresultat. GFC-utvärderingarna kompletteras därför numera med en rad stödåtgärder som ger strukturerad information till stöd för

- den årliga planerings-, genomförande-och utvärderingscykeln och tillhörande beslut, och

- den fleråriga och halvtids-och efterhandsutvärderingen.

- Följaktligen har GFC utarbetat och genomfört periodiska åtgärdsutvärderingar med analys av de enskilda GFC-åtgärdernas resultat för 2003 och 2004. En periodisk åtgärdsutvärdering har flera syften:

- Utvärdering av GFC:s åtgärder enligt en väldefinierad metod.

- Stöd till planeringen av följande års arbetsprogram.

- Framtagande av en omfattande databas som bidrar till uppfyllandet av olika rapporteringsskyldigheter.

- Uppbyggnad av en semikvantitativ databas till stöd för framtida GFC-utvärderingar.

- Härledning av indikatorer för hela organet från lägre nivåer, inklusive åtgärdsnivån.

Mekanismen för periodisk åtgärdsutvärdering tillämpas på årsbasis och kommer att vidareutvecklas inom ramen för det aktuella särskilda programmet.

6.3.3. Villkor för och tidsintervall mellan framtida utvärderingar

Den periodiska åtgärdsutvärderingen och övervakningen av ramprogrammets genomförande kommer att ske årligen. Användarenkäten genomförs för närvarande vartannat år. Det är möjligt att det i framtiden stegvis införs ett mer kontinuerligt förfarande. Halvtidsutvärderingen kommer att göras tre och ett halvt år efter inledningen av sjunde ramprogrammet. Efterhandsutvärderingen kommer att genomföras i slutet av sjunde ramprogrammet.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen samt eventuella framtida ändringar, rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen[24], (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[25] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1074/1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)[26].

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER

8.1. Mål och finansiella behov för förslaget

Miljoner euro i åtagandebemyndiganden (avrundat till tre decimaler)

Mål, åtgärder och resultat | År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 | Totalt |

Totala kostnader | Totala kostnader | Totala kostnader | Totala kostnader | Totala kostnader | Totala kostnader |

KÄRNAVFALLSHANTERING, MILJÖPÅVERKAN OCH GRUNDKUNSKAPER |

KÄRNSÄKERHET |

FYSISKT SKYDD |

TOTALA KOSTNADER | 101,533 | 104,581 | 107,750 | 110,948 | 114,265 | 539,077 |

8.2. Administrativa utgifter

8.2.1. Antal och typ av personal

Typ av tjänster | Personal som krävs för att förvalta åtgärden (befintliga plus ev. ytterligare personalresurser) (antal tjänster/heltidsekvivalenter) |

2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |

Fast eller tillfälligt anställda[27] (XX 01 01) | A*/AD |

B*, C*/AST |

Personal[28] som finansieras via artikel XX 01 02 |

Övrig personal[29] som finansieras via artikel XX 01 04/05 | 1 944 | 1 944 | 1 944 | 1 944 | 1 944 |

TOTALT[30] | 1 944 | 1 944 | 1 944 | 1 944 | 1 944 |

Denna redogörelse visar en situation där GFC:s personal i huvudsak består av GFC:s egna anställda som – med undantag för den personal som är direkt kopplad till forskningsprojekt – förvaltas som en enda grupp för nukleär och icke-nukleär verksamhet. Det kan hända att administrativ personal, teknisk personal och stödpersonal arbetar för båda program på samma dag och på samma plats.

Förhållandet mellan nukleär personal och total personalstyrka kan komma att variera under ramprogrammets löptid men torde normalt ligga i storleksordningen 30 %.

Personalsiffrorna avser den personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig

Arbetsuppgifterna härrör från det särskilda programmet för icke-nukleär direkt forskning.

8.2.3. Rekrytering (bland personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

(Vid olika rekryteringsalternativ ange antalet tjänster för var och en av dem.)

( Tjänster som för närvarande är avsedda för förvaltning av det program som skall ersättas eller förlängas.

( Tjänster som på förhand har tillsatts inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som kommer att begäras inom ramen för det kommande förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget.

( Tjänster som skall omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n men som inte planerats inom ramen för förfarandet för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det året.

8.2.4 Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 05 – Administrativa utgifter) [31]

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetpost (nummer och beteckning) | År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 | TOTALT |

Personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna xx.01 05 01 | 132,100 | 137,665 | 142,206 | 145,659 | 141,128 | 698,758 |

Extern personal xx.01 05 02 | 23,520 | 30,809 | 32,971 | 34,418 | 19,830 | 141,548 |

Övriga administrativa utgifter xx.01 05 03 | 21,883 | 22,321 | 22,768 | 23,223 | 23,687 | 113,882 |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 177,503 | 190,795 | 197,945 | 203,300 | 184,645 | 954,188 |

8.2.5 Personalkostnader och utgifter i samband därmed som inte ingår i referensbeloppet[32]

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 | TOTALT |

Fast och tillfälligt anställda (08 0101) | 4,986 | 5,085 | 5,187 | 5,291 | 5,397 | 25,946 |

Personal som finansieras via artikel XX 01 02 (extra-och kontraktsanställd personal, nationella experter osv.) |

Summa personalkostnader och utgifter i samband därmed (som INTE ingår i referensbeloppet) | 4,986 | 5,085 | 5,187 | 5,291 | 5,397 | 25,946 |

Beräkning – Administrativa utgifter

har beräknats med hänsyn till följande hypotes:

– Antalet fast anställda i f.d. del A i budgeten ligger kvar på 2006 års nivå.

– Utgifterna ökar med 2 % om året i enlighet med den förväntade inflationen såsom den anges i Fiche 1 REV (kommissionens arbetsdokument i samband med budgetplanen).

– Utgifterna antas uppgå till 108 000 euro per fast anställd och 70 000 euro för extern personal (i 2004 års priser).

Beräkning – Personal som finansieras via artikel XX 01 02

I tillämpliga fall bör det hänvisas till punkt 8.2.1.

8.2.6 Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[33] Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 | TOTALT |

–XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,036 | 0,036 | 0,037 | 0,038 | 0,038 | 0,185 |

–XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser | 0,001 | 0,001 | 0,001 | 0,001 | 0,001 | 0,005 |

XX 01 02 11 03 – Kommittéer[34] | 0,111 | 0,114 | 0,116 | 0,118 | 0,121 | 0,580 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2 Summa övriga administrativa utgifter (XX 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ art (med hänvisning till budgetrubrik) |

Summa administrativa kostnader, utom personalresurser och kostnader i samband därmed (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,148 | 0,151 | 0,154 | 0,157 | 0,160 | 0,770 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Siffrorna har uppskattats på grundval av de anslag som GD RTD har begärt för 2006 ökade med 2 % för den förväntade årliga inflationen. ( Fiche 1 REV )

Behovet av personal och administrativa resurser skall täckas med anslagen till det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Vid fördelningen av tjänster bör det tas hänsyn till en eventuell omfördelning av tjänster mellan avdelningar på grundval av den nya budgetplanen.

[1] KOM(2005) 119.

[2] KOM(2005) 118.

[3] SEK(2005) 430.

[4] KOM(2005) 387.

[5] Enligt budgetförordningens (EG, Euratom) artikel 54.2 a har kommissionen rätt att till genomförandeorgan överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning. Rådets förordning (EG) nr 58/2003 (om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram), liksom kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 [om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram], är emellertid EG-förordningar, och de gäller därför inte på Euratoms område. Kommissionen tänker begära att rådet utvidgar tillämpningsområdet för dessa förordningar så att de omfattar även Euratom.

[6] Se motiveringen till kommissionens ändrade förslag till kärntekniskt åtgärdspaket, KOM(2004) 526, 8.9.2004.

[7] EUT C […], […], s. […].

[8] EUT C […], […], s. […].

[9] EUT C […], […], s. […].

[10] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[11] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[12] EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.

[13] Icke-differentierade anslag kallas nedan IDA.

[14] Siffrorna avser utgifterna för hela Euratomramprogrammet [se KOM(2005) 119].

[15] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[16] Betalningsbemyndigandena avser 2011 och följande år.

[17] Utgifter enligt artikel xx 01 05 i avdelning xx.

[18] Betalningsbemyndigandena avser 2011 och följande år.

[19] Utgifter enligt kapitel xx 01 utom artikel xx 01 05.

[20] Betalningsbemyndigandena avser 2011 och följande år.

[21] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[22] Siffrorna i tabellen avser bara den personal som finansieras via tjänsteförteckningen för direkta åtgärder under GD GFC:s ansvar. De omfattar således inte tjänsterna i driftsbudgetens tjänsteförteckning och i tjänsteförteckningen för indirekta åtgärder [se dokumenten KOM(2005) 440, 441, 442, 443, 444].

[23] Beslut 96/282/Euratom (EGT L 107, 30.4.1996, s. 12).

[24] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[25] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[26] EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.

[27] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[28] Denna kostnad ingår INTE i referensbeloppet.

[29] Denna kostnad ingår i referensbeloppet.

[30] Siffrorna i tabellen avser bara den personal som finansieras via tjänsteförteckningen för direkta åtgärder under GD GFC:s ansvar. De omfattar således inte tjänsterna i driftsbudgetens tjänsteförteckning och i tjänsteförteckningen för indirekta åtgärder [se dokumenten KOM(2005) 440, 441, 442, 443, 444].

[31] Siffrorna avser utgifterna för hela Euratomramprogrammet [se KOM(2005) 119 ].

[32] Siffrorna avser utgifterna för hela Euratomramprogrammet [se KOM(2005) 119 ].

[33] Siffrorna avser utgifterna för hela Euratomramprogrammet [se KOM(2005) 119 ].

[34] Euratoms vetenskapliga och tekniska kommitté.