52005DC0533

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 28.10.2005

KOM(2005) 533 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

SEXTONDE ÅRSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AV STRUKTURFONDERNA 2004{SEK(2005)1348}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Analys av genomförandet 2004 3

3. Överensstämmelse och samordning 8

4. Utvärderingar 10

5. Kontroller 10

6. Kommittéer som biträder kommissionen 12

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

SEXTONDE ÅRSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AV STRUKTURFONDERNA 2004

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 45.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Det är den sextonde årsrapporten om strukturfondernas verksamhet och den omfattar år 2004.

Rapportens innehåll utvecklas mera i detalj i ett arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar.

1. INLEDNING

År 2004 präglades av tre viktiga händelser när det gäller den nuvarande generationen program: fördelningen av resultatreserven, halvtidsöversynen av programmen iEU–15 samt EU:s utvidgning, som resulterat i ytterligare 43 program, huvudsakligen inom kategorin mindre utvecklade regioner. För de senare har ett gemenskapsstöd på totalt 24 miljarder euro (i löpande priser) avsatts för perioden 2004–2006.

Samtidigt som de nuvarande programmen fortsatte att löpa inleddes förhandlingar om en ny regelram för sammanhållningspolitiken för perioden 2007–2013. De förslag som kommissionen lagt fram för Europaparlamentet och rådet syftar till att bekräfta sammanhållningspolitikens roll som det viktigaste budgetinstrumentet på gemenskapsnivå för att förverkliga Lissabonagendans konkurrenskraftsmål. Det uppskattade behovet av budgetmedel uppgår för sjuårsperioden till omkring 336,1 miljarder euro för de tre prioriterade målen konvergens , i de minst utvecklade regionerna, konkurrenskraft och sysselsättning , i övriga regioner, och europeiskt regionalt samarbete , över gränserna.

2. ANALYS AV GENOMFÖRANDET 2004

2.1. Budgetgenomförande

2.1.1. Åtaganden

Åtagandebemyndiganden om totalt 35 353 miljoner euro, motsvarande 32 % av EU:s budget, stod till strukturfondernas förfogande 2004. Åtagandebemyndigandena för de tio nya medlemsstaterna uppgick till 3 812 miljoner euro. Åtaganden ingicks för totalt 35 212 miljoner euro, så gott som 100 % av de tillgängliga bemyndigandena (detta avspeglar systemet med huvudsakligen automatiska åtaganden). Åtaganden ingicks för hela det belopp som överenskommits i Köpenhamnsavtalet förEU–10-programmen.

2.1.2. Betalningar

För betalningar mot gjorda åtaganden noterades 2004 den hittills högsta nivån för strukturfonderna: 31 516 miljoner euro utbetalades motsvarande 99 % av de tillgängliga betalningsbemyndigandena. Det betyder att takten i genomförandet av den nuvarande generationen program ökade väsentligt under 2004, som var programplaneringsperiodens femte år.

Bakom detta ligger en mer aktiv förvaltning från myndigheternas sida, både på gemenskapsnivå och på nationell och regional nivå, vilket bidrar till att programmen skall kunna genomföras som planerat under sjuårsperioden 2000–2006.

För mål 2 utnyttjades tillgängliga betalningsbemyndiganden till 100 %. Även för mål 1 och mål 3 och för gemenskapsinitiativen var utnyttjandegraden närmare 100 %. För fonden för fiskets utveckling (FFU), (mål 1-program inte inräknade), var den 83 %, en förbättring jämfört med tidigare år. Däremot sjönk utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för innovativa åtgärder och tekniskt stöd, från 90 % 2003 till 78 % 2004. För alla de enskilda fonderna, dvs. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) - utvecklingssektionen och Europeiska socialfonden (ESF) noterades en hög utnyttjandegrad för betalningar (mellan 98 % och 100 % av tillgängliga betalningsbemyndiganden). För FFU var utnyttjandegraden 81 % 2004. Den hade därmed minskat i förhållande till 2003 (86 %).

I de tio nya medlemsstaterna utgjordes betalningarna 2004 som väntat till stor del av förskott avsedda att skapa de ”rullande” fonder med vars hjälp programmen skall kunna genomföras[1]. Betalningarna uppgick till 1 550 miljoner euro. Beloppet för löpande betalningar (som endast gäller mål 1-programmen) uppgick till totalt 23,7 miljoner euro.

2.1.3. Genomförande på medlemsstatsnivå (EU–15)

Tack vare den snabbare takten i genomförandet kunde sju av de femton medlemsstaterna minska sina utestående åtaganden i absoluta tal 2004. De största minskningarna i absoluta tal noteras för Spanien (500 miljoner euro) och Irland (361 miljoner euro). Också Danmark, Finland, Luxemburg, Portugal och Sverige minskade sina sammanlagda utestående åtaganden. Fem medlemsstater svarade för nästan tre fjärdedelar av alla betalningar. Det gällde, i fallande ordning efter betalningarnas omfattning, Spanien, Tyskland, Italien, Portugal och Grekland. Dessa är de främsta mottagarländerna bland de femton medlemsstater som får stöd inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik.

2.1.4. ”N+2-regeln”[2]

De åtagandebelopp som, i avsaknad av en giltig ansökan om betalning inom fristen enligt n+2-regeln, återtogs i slutet av 2004 var begränsade i förhållande till de totala åtagandebeloppen. För ERUF rörde det sig om uppskattat 56,1 miljoner euro för 26 program. Medlen avsåg till största delen Interreg-program och motsvarade endast 0,3 % av ERUF-åtagandena, eftersom dessa program är svårare att genomföra p.g.a att de kräver förvaltningsarrangemang över nationsgränserna. Det slutgiltiga beloppet kommer att fastställas när den berörda medlemsstatens godkännande har erhållits.

Uppskattningarna för de andra strukturfonderna tyder på något högre återtagandenivåer. När det gäller ESF återtogs åtaganden om 123,5 miljoner euro (motsvarande 1,3 % av åtagandena för året), när det gäller EUGFJ 44,4 miljoner euro (1,5 %) och när det gäller FFU 70,2 miljoner euro (12,5 %).

För alla fyra fonderna sammantaget utgör de samlade återtagandena sannolikt mindre än 1 % (omkring 0,96 %) av de totala åtagandena för 2002. Det tyder på attn+2-regeln fungerar som avsett och uppmuntrar ett jämnare finansiellt genomförande på årsbasis.

2.2. Programgenomförande

2.2.1. Mål 1 och mål 2

2.2.1.1. EU–15

En viktig händelse 2004 var fördelningen av resultatreserven efter översynen efter halva tiden. Tack vare denna nyhet i programmen för 2000–2006 kunde medlemsstaterna också anpassa programmen till förändringar i den allmänna ekonomiska och sociala situationen eller föränderliga förhållanden på arbetsmarknaden och beakta resultaten av utvärderingarna efter halva tiden. I allmänhet fick de därigenom en möjlighet att bättre bidra till förverkligandet av prioriteringarna i den reviderade europeiska sysselsättningsstrategin och till uppnåendet av Lissabonmålen. Översynen efter halva tiden gav också medlemsstaterna tillfälle att ändra programstrukturen, i syfte t.ex. att förenkla genomförandet.

2.2.1.2. De nya medlemsstaterna

Erfarenheten hittills av det första programgenomförandeåret i EU–10, som inleddes i maj, tyder på att man i de flesta fall är på god väg när det gäller programurvalet. Projektansökningarna för vissa åtgärder var uppmuntrande nog så många att de inte rymdes inom tillgängliga medel för programmen. Samtidigt kvarstår vissa frågor som man behöver ta itu med, t.ex. behovet av att höja projektkvaliteten, sörja för en balanserad geografisk täckning och åtgärda brister i förvaltningshänseende.

2.2.2. Mål 3

En central slutsats från rapporterna från utvärderingen efter halva tiden är att den ursprungligen överenskomna strategin för stödinsatser från ESF fortfarande är användbar i flertalet fall och att den fortsatt bidrar till genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin. Rekommendationerna gällde i huvudsak finjustering av programmen. Många av de ändringar som gjordes syftade till att förenkla programmen, till att medge ökad flexibilitet när det gäller att bemöta ekonomiska eller sociala problem eller till att minska underutnyttjade anslag för åtgärder för vilka behoven verkare vara mindre än beräknat.

2.2.3. Fiske (utanför mål 1)

Utvärderingen efter halva tiden erbjöd ett tillfälle att anpassa programmen till de krav som reformen av den gemensamma fiskeripolitiken ställer, särskilt när det gäller att upphöra att bevilja stöd till förnyelse av fiskefartyg och permanent överföring av gemenskapsfartyg till tredjeland, vilket inte är tillåtet från och med 2005, de ändrade villkoren för medlemsstaternas stöd till fiskare och redare som tillfälligt måste upphöra med fisket samt de nya reglerna för omställningsstöd till fiskare, vilket utvidgas till att också omfatta diversifiering till förmån för annan verksamhet samtidigt som fiskarna fortsätter att fiska på deltid.

2.2.4. Gemenskapsinitiativen

2.2.4.1. Interreg

I och med de tio nya medlemsstaternas anslutning sattes elva nya gränsöverskridande program i gång. Sjutton program ändrades för att rymma de nya medlemsstaterna som deltagare. Det tillkommande stödet från ERUF för Interregprojekt som omfattar de nya medlemsstaterna uppgår till totalt 479 miljoner euro för perioden 2004–2006. Med beaktande också av indexeringsmedlen för perioden 2004–2006 uppgår ERUF-budgeten för Interreg III därmed till ungefär 5,8 miljarder euro. Många program ändrades under 2004 som en följd av översynen efter halva tiden.

2.2.4.2. Leader+

Betalningarna år 2004 för de 73 Leader+-programmen uppgick till 238 miljoner euro från EUGFJ–utvecklingssektionen. Mer än 20 000 projekt har sedan programplaneringsperiodens början godkänts av grupperna för lokala insatser, huvudsakligen på områdena turism, stöd till små och medelstora företag, upprustning och utveckling av byar, landsbygdens kulturarv, grundläggande tjänster för befolkningen på landsbygden samt landsbygdens ekonomi. För de nya medlemsstaterna finns en möjlighet att genomföra åtgärder av typ Leader+ inom ramen för deras program för landsbygdsutveckling.

2.2.4.3. URBAN

År 2004 ägnades till stor del åt att sätta i gång arbetet med tematiska nätverk (programmet Urbact). Femton temanätverk har godkänts, vart och ett uppbyggt kring olika teman. Deltagande är högt: 150 städer ingår i nätverken, däribland 36 städer i de nya medlemsstaterna. Nya resultat från undersökningen Urban Audit offentliggjordes[3].

2.2.4.4. EQUAL

Under 2004 avslutades utvecklingspartnerskapens första genomförandefas och den andra inleddes . Stödet fick en delvis ny inriktning till förmån för stödaktiviteter för att stärka den institutionella kapaciteten och öka effektiviteten hos de nationella förvaltningsgrupperna för Equal. En rad Equalpublikationer framställdes och finns att tillgå på elektronisk väg[4].

Under 2004 fattades 27 nya beslut i syfte att inarbeta ändringar som var en följd av översynen efter halva tiden eller indexeringen eller i syfte att utarbeta nya program för de nya medlemsstaterna inom ramen för gemenskapsinitiativen.

2.2.5. Innovativa åtgärder

2.2.5.1. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)

Omkring 139 program godkändes omfattande totalt 660 miljoner euro, varav 344 miljoner euro ERUFmedel. En viktig händelse 2004 var prisutdelningsceremonin för pristagarna i tävlingen Europeiska utmärkelser för regional innovation [5]. Omfattande checklistor och modeller för ändring och eventuellt avslutande av programmen utarbetades 2004 som ett led i strävandena att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och underlätta arbetet med att fastställa bästa praxis.

2.2.5.2. Europeiska socialfonden (ESF)

Omkring 35 projekt på området social dialog avslutades. I den första omgången av en förslagsinfordran som gällde Innovativa strategier för att hantera förändring valdes 33 projekt ut. För att underlätta en spridning av resultaten utlyste kommissionen en förslagsinfordran som gällde Överföring och spridning av innovation från projekt som finansierats enligt artikel 6 i förordningen om Europeiska socialfonden.

2.2.5.3. Fonden för fiskets utveckling (FFU)

År 2004 präglades i huvudsak av genomförandet av projekt som valts ut tidigare år. Tre projekt avslutades. En utvärdering i efterhand av resultaten av utvalda projekt inom ramen för åtgärden ”Innovativa åtgärder” sattes i gång.

3. ÖVERENSSTÄMMELSE OCH SAMORDNING

3.1. Överensstämmelse med gemenskapens politik på andra områden

3.1.1. Konkurrens

Enligt förordning (EG) nr 1260/1999 måste, för stöd som skall godkännas av kommissionen, alla uppgifter föreligga som krävs för en bedömning i förväg av förenligheten med reglerna för den gemensamma marknaden, bl.a. reglerna om statligt stöd. Under 2004 ägnade kommissionen därför särskild uppmärksamhet åt att säkerställa att såväl programmen för de nya medlemsstaterna för perioden 2004–2006 som programmen för de femton medlemsstaterna var förenliga med reglerna om statligt stöd. Arbetet innefattade bland annat en bedömning i enlighet med artiklarna 25 och 26 i förordning nr 1260/1999 av konkurrenspolitiska aspekter av vissa större projekt.

3.1.2. Miljö

För de tio nya medlemsstaterna uppskattas ungefär 720 miljoner euro komma att satsas på miljöprioriteringar under perioden 2004–2006. Det utgör 4,8 % av det belopp på 15 miljarder euro som anslagits till strukturfonderna till förmån för de nya medlemsstaterna. Motsvarande siffror för EU–15 för perioden 2000–2006 är 196 miljarder euro och 13 %. Alla de nya medlemsstaterna ger vattenförsörjnings- och avfallshanteringsprojekt hög prioritet.

Tillämpningen av direktivet om bedömning av inverkan på miljön, fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet (för Natura 2000-nätet) ställer de nya medlemsstaterna inför stora krav.

3.1.3. Inre marknaden

Ett ökat mått av decentralisering har införts i förvaltningen av strukturfonderna. Medlemsstaterna har fått ett ökat ansvar för tilldelningen av kontrakt som finansieras med gemenskapsmedel. För att säkerställa att deras förfaranden är förenliga med gemenskapsreglerna har kommissionen uppmuntrat de nationella myndigheterna att vidta olika åtgärder i förebyggande syfte, t.ex. att ordna lämplig utbildning för den personal som arbetar med kontraktstillsdelningsfrågor, och utfärdat riktlinjer för vilka förfaranden som skall tillämpas.

3.1.4. Transport

Reviderade gemenskapsriktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet antogs den 29 april 2004[6]. Riktlinjerna omfattar 30 prioriterade projekt av europeiskt intresse i EU–25-området till en kostnad av omkring 225 miljarder euro. Såsom projekt av europeiskt intresse ger de ledning för inriktningen av strukturfondernas finansiering på detta område, särskilt i de regioner som omfattas av mål 1.

3.2. Samordning av instrumenten

3.2.1. Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden

Tretton medlemsstater kan nu få stöd från Sammanhållningsfonden (de tio nya medlemsstaterna samt Portugal, Spanien och Grekland). Irland kan inte längre komma i fråga för stöd sedan det i översynen 2003 konstaterats att landets bruttonationalprodukt (BNI) per capita översteg tröskelnivån.

Det viktigaste verktyget för att samordna Sammanhållningsfondens och strukturfondernas insatser är den strategiska referensramen. De tio nya medlemsstaterna lade fram sina strategiska referensramar under första halvåret 2004.

3.2.2. Strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken/Europeiska investeringsfonden

Samarbetet mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) intensifierades ytterligare under 2004 genom dialog och förberedande arbete inför ett förstärkt samarbete under nästa programplaneringsperiod, 2007–2013. Banken hjälpte kommissionen att bedöma 15 större ERUF-projekt och 25 Sammanhållningsfondsprojekt. I slutet av 2004 inleddes tekniska förhandlingar mellan kommissionen och EIB om hur samarbetet kan förstärkas för att de skall kunna erbjuda medlemsstaterna ytterligare hjälp när det gäller att bereda projekt av god kvalitet, i syfte att påskynda genomförandet. Förhandlingarna väntas bli slutförda under 2005.

Under 2004 beviljade EIB lån på totalt 43,2 miljarder euro (2003: 42,3 miljarder euro) till projekt med syfte att bidra till förverkligande av Europeiska unionens politiska mål. Finansieringen i EU–25-medlemsstaterna uppgick till 39,7 miljarder euro.

Under år 2004 förvärvade Europeiska investeringsfonden (EIF) innehav i riskkapitalfonder till ett belopp av 358 miljoner euro, varigenom dess samlade portfölj ökade till 2,8 miljarder euro, och beviljade samma år garantier till ett belopp om totalt 1,4 miljarder euro för finansiella mellanhänders portföljer för små och medelstora företag.

Den totala utlåningen på 28,5 miljarder euro för regional utveckling utgör ungefär 72 % av EIB:s samlade utlåning till EU–25-medlemsstaterna.

4. UTVÄRDERINGAR

4.1. Utvärdering efter halva tiden

För utvärderingarna efter halva tiden användes flera olika metoder, bland annat ”skrivbordsundersökningar”, grundläggande undersökningar och, för mera omfattande program, visst makroekonomiskt modellarbete. Avsevärda förbättringar kunde konstateras när det gäller utvärderingarnas kvalitet och noggrannhet. Resultaten utnyttjades för att förbättra genomförandet av strukturfonderna, särskilt för att utarbeta ytterligare indikatorer, bidra till genomförandet av övergripande prioriteringar och förbättra kriterierna för projekturval.

4.2. Resultatreserv

Resultatreserven är en nyhet för programperioden 2000-2006. Totalt fördelades 8 miljarder euro till strukturfondsprogram (gemenskapsinitiativen kommer enligt gällande regler inte i fråga)[7]. Resultaten för de enskilda programmen, prioriteringarna eller åtgärderna bedömdes på grundval av indikatorer för effektivitet, förvaltning och finansiellt genomförande. För de flesta av programmen och prioriteringarna hade tillräckligt goda resultat i allmänhet uppnåtts för att en medelsfördelning från reserven skulle vara motiverad, även om beloppen varierade avsevärt beroende på resultaten av översynen.

En viktig positiv aspekt av processen var att den uppmuntrade en kapacitetsuppbyggnad när det gäller att tillämpa god förvaltningspraxis. Medlemsstaterna skilde sig något åt i fråga om metoderna för resultatbedömning och medelsfördelning. Skillnaderna avspeglade skiljaktiga omständigheter.

4.3. Andra utvärderingar

Kommissionen genomförde eller avslutade under 2004 en rad utvärderingar i efterhand och gjorde också en strategisk utvärdering av strukturfondernas bidrag till genomförandet av Lissabonstrategin.

5. KONTROLLER

5.1. ERUF

Slutgranskningarna för perioden 1994–1999 har slutförts för 56 program omfattande samtliga medlemsstater. I ett begränsat antal fall ledde granskningsresultaten till att man avbröt avslutningsprocessen.

En ny granskningsundersökning för perioden 2000–2006 inleddes för att kontrollera att systemen fungerar effektivt i praktiken. Åtta granskningar genomfördes 2004 i olika medlemsstater.

Samordningsmöten hölls under årets första hälft med EU–15-medlemsstaterna för att diskutera kontrollfrågor med de nationella kontrollorganen. Samtliga fonder berördes.

Granskningsverksamheten för de nya medlemsstaterna inriktades på att bedöma de systembeskrivningar som de överlämnat i enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 438/2001.

5.2. ESF

Riskbedömningen inriktades 2004 i första hand på de program som bedömdes kunna få de största ekonomiska effekterna. Fyrtiotvå systemgranskningar genomfördes i EU–15-medlemsstaterna och 17 samordningsmöten hölls med de nationella kontrollmyndigheter som utsetts enligt artiklarna 10 och 15.

De systembeskrivningar som lämnats i enlighet med artikel 5 granskades. Detta kompletterades med fem besök i de nya medlemsstaterna för informationsinhämtning. Tre slutgranskningar av program för perioden 1994–1999 genomfördes under året.

5.3. EUGFJ

Under 2004 gjordes fem besök i medlemsstaterna för att slutgranska program för perioden 1994–1999. Granskningen omfattade de största nationella programmen för mål 5a-åtgärder.

Ett sjuttontal granskningsbesök gjordes i medlemsstaterna för att närmare klarlägga vissa situationer som ansågs vara otillfredsställande (ungefär 2-3 % av betalningarna från EUGFJ 2004 berördes). Detta kommer att följas av lämpliga rättelseåtåtgärder.

5.4. FFU

Sammanlagt åtta kontroller på platsen genomfördes 2004. Fem av granskningarna gällde kontroll av förvaltnings- och kontrollsystemen för program för perioden 2000–2006 (407 miljoner euro) i fyra medlemsstater. En av granskningarna gällde avslutandet av program för perioden 1994–1999 (1,1 miljon euro). Två projekt för innovativa åtgärder som fått bidrag från FFU på 236 000 euro granskades. Totalt 19 strukturprojekt granskades. De omfattade ett belopp på 5,35 miljoner euro, varav 1,8 miljoner euro var bidrag från FFU.

5.5. OLAF

Under 2004 genomförde OLAF 29 kontrolluppdrag i medlemsstaterna. Ungefär 22 av dessa hade anknytning till kontroller och granskningar på platsen som kommissionen utfört för att skydda gemenskapens finansiella intressen mot bedrägeri och andra oegentligheter. Sju andra uppdrag genomfördes för att biträda nationella förvaltningsmyndigheter eller rättsliga myndigheter.

Sexton uppdrag gällde ESF, tre ERUF, två FFU och ett EUGFJ - utvecklingssektionen.

Medlemsstaterna anmälde 2004 själva, i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1681/94, omkring 3037 fall av oriktigheter. Oriktigheterna omfattade totalt 431 miljoner euro och gällde betalningar som verkställts under såväl perioden 1994–1999 som perioden 2000–2006. Såväl beloppen som antalet fall ökade jämfört med år 2003. Sannolikt kommer detta att påverka slutförandet av processen för att avsluta programmen för perioden 1994–1999. Det visar samtidigt att medlemsstaternas medvetenhet om sina skyldigheter på detta område har ökat, vilket är uppmuntrande eftersom detta förbättrar möjligheterna att upptäcka och anmäla oriktigheter, som motkraft inför det ökande antalet fall av oriktigheter.

6. KOMMITTÉER SOM BITRÄDER KOMMISSIONEN

6.1. Kommittén för utveckling och omställning av regioner

Kommittén för utveckling och omställning av regioner lämnade i sin egenskap av förvaltningskommitté positiva yttranden över förslaget till ändring av riktlinjerna för Interreg III och Interreg IIIC och förslaget till kommissionens förordning (EG) nr 448/2004 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna. I sin egenskap av rådgivande kommitté behandlade kommittén planerade tekniska stödåtgärder för 2005, godkännandet av förteckningarna över områden som omfattas av mål 2 i de tio nya medlemsstaterna och godkännandet av programdokumenten för de nya medlemsstaterna.

6.2. EST-kommittén

ESF-kommittén antog tre yttranden, ett om antagandet av kommissionens förordning (EG) nr 448/2004, ett om programdokumenten för de nya medlemsstaterna och ett om den framtida regelramen för strukturfonderna.

6.3. Kommittén för jordbruksstrukturer och landsbygdsutveckling

Kommittén för jordbruksstrukturer och landsbygdsutveckling sammanträdde 11 gånger 2004 och lämnade positiva yttranden om 52 ändringar av program för landsbygdsutveckling, enligt artikel 44.2 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999, och fem positiva yttranden om program för landsbygdsutveckling, enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1268/1999.

6.4. Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur

Samråd med kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur ägde rum om förslaget till förordning (EG) nr 448/2004, om FFU-programdokumenten för de tio nya medlemsstaterna, om projekt för innovativa åtgärder, om konferensen om FFU:s framtid, om tolkningen av artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 2797/1999 och om förslaget till arbetsordning för kommittén.

[1] Förskotten för strukturfondsprogrammen för EU–10 uppgår till 16 % av det totala belopp på 16 miljarder euro som avsatts i åtagandenbemyndiganden för perioden 2004–2006, eller 2,56 miljarder euro. De sexton procenten har fördelats med 10 procentenheter på år 2004 och 6 procentenheter på år 2005.

[2] ”N+2-regeln” fastställs i artikel 31.2 i förordning (EEG) nr 1260/1999 och lyder som följer: ”Kommissionen skall automatiskt återta den del av ett åtagande som inte har omfattats av förskottsbetalningen eller för vilken det inte har kommit in någon enligt artikel 32.3 godtagbar ansökan om utbetalning till kommissionen senast vid utgången av andra året efter det år då åtagandet ingicks eller, i förekommande fall och för de berörda beloppen, efter tidpunkten för ett senare beslut av kommissionen som behövts för att bemyndiga en åtgärd eller en insats eller vid utgången av tidsfristen för att lägga fram den slutrapport som avses i artikel 37.1. Bidraget från fonderna till detta stöd skall minskas med motsvarande belopp.”

[3] (http://www.urbanaudit.org)

[4] www.europa.eu.int/equal

[5] http://europa.eu.int/comm/regional_policy/innovation/concours_en.htm

[6] Europaparlamentets och rådets beslut nr 884/2004/EG av den 29 april 2004 om ändring av beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet.

[7] Se del 5 i bilagan: Resultatreserv – Procentuell fördelning, mål 1 och mål 2.