52003DC0346

26:e ÅRSRAPPORTEN FRÅN RÅDGIVANDE KOMMITTÉN FÖR ARBETARSKYDDSFRÅGOR 2001

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

1. BESKRIVNING AV KOMMITTÉN

1.1. Bildande, behörighet och uppgifter

1.2. Sammansättning och arbetssätt

2. VERKSAMHET UNDER 2001

2.1. Tjugofemte verksamhetsrapporten från Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor

2.2. Antagna yttranden

2.2.1. Kommitténs yttrande (dok. nr 0966/1/01) om förslagen till standardiseringsuppdrag för de europeiska standardiseringsorganen enligt dokumenten 3/2001, 4/2001 och 5/2001

2.2.2. Kommitténs yttrande (dok. nr 0860/2/00) om tvärvetenskapliga tjänster för skydd, förebyggande åtgärder och hälsoövervakning i arbetet

2.2.3. Kommitténs yttrande (dok. nr 0702/1/01) om förslaget till kommissionens direktiv om en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt direktiv 98/24/EG

2.2.4. Kommitténs yttrande (dok. nr 0983/1/01) om muskuloskeletala besvär

2.2.5. Kommitténs yttrande (dok. nr 2505/1/01) om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen 2002-2006

2.2.6. Kommittén yttrande (dok. nr 1947/2/01) om vitboken om den framtida kemikaliestrategin

2.2.7. Kommitténs yttrande (dok. nr 1564/2/01) om våld i arbetet

2.2.8. Kommittén preliminära yttrande (dok. nr 2107/1/01) om rapporten om Europeiska arbetsmiljöbyrån

2.2.9. Kommitténs yttrande om förslaget till Arbetsmiljöbyråns arbetsprogram för 2002

2.3. Verksamhet

2.3.1. Arbetsprogram för 2002

3. ARBETSGRUPPERNAS VERKSAMHET OCH SAMMANSÄTTNING VID ÅRETS SLUT

3.1. Arbetsgrupper som var aktiva 2001 och som fortsätter sitt arbete under 2002

3.1.1. Programplanering

3.1.2. Standardisering

3.1.3. Rapport om Europeiska arbetsmiljöbyråns verksamhet

3.1.4. Distansarbete

3.1.5. Arbetssjukdomar

3.1.6. ATEX

3.2. Tillsatta arbetsgrupper under 2001

3.2.1. Gemenskapsstrategi 2002-2006 (dok. nr 0994/01)

3.2.2. Arbetsmiljö på sjukhus (dok. nr 2103/1/01)

3.2.3. Fiske (dok. nr 2504/01)

3.2.4. Kemikalier på arbetsplatsen (dok. nr 2502/1/01)

3.3. Upplösta arbetsgrupper

3.3.1. Tvärvetenskapliga tjänster för skydd, förebyggande åtgärder och medicinsk övervakning av arbetstagare (företagshälsovård)

3.3.2. Muskuloskeletala besvär

3.3.3. Fastställande av exponeringsgränser

3.3.4. Riktlinjer för kemiska agens

3.3.5. Förebyggande av våld på arbetsplatsen

4. SAMARBETE MED ANDRA ORGAN

4.1. Ständiga kommittén för driftssäkerhet och hälsoskydd i stenkolsgruvor och övrig utvinningsindustri

4.2. Yrkesinspektörskommittén

4.3. Vetenskapliga kommittén för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agens

4.4. Arbetsmarknadens parter

4.5. Europafackets tekniska byrå

4.6. Internationella arbetsbyrån

4.7. Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor

4.8. Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao

BILAGA A

BILAGA B

BILAGA C

BILAGA D

SAMMANFATTNING

26:e ÅRSRAPPORTEN FRÅN RÅDGIVANDE KOMMITTÉN FÖR ARBETARSKYDDSFRÅGOR 2001 (Dok xxxx/01 SV)

Med hänsyn till att det var lämpligt att inrätta ett permanent organ som bistår kommissionen med att bereda och genomföra verksamhet som rör arbetsmiljön, och att underlätta samarbetet mellan nationella förvaltningar, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, inrättade Europeiska gemenskapernas råd genom sitt beslut av den 27 juni 1974 (74/325/EEG) en rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor.

Kommittén är sammansatt av tre parter enligt principen att varje medlemsstats ordinarie ledamöter består av vardera två företrädare för regeringen, arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. För varje ordinarie ledamot utses en suppleant. Ordinarie ledamöter och suppleanter i kommittén utses av rådet, som för kännedom publicerar förteckningen över ledamöterna i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Ordförande i kommittén är en ledamot av kommissionen eller vid dennes förhinder en tjänsteman i kommissionen som utses av ordföranden.

Kommittén utarbetar varje år en verksamhetsrapport som kommissionen lämnar till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén [1].

[1] Rådgivande kommittén för Europeiska kol- och stålgemenskapen, till vilken verksamhetsrapporten också överlämnades enligt artikel 3.2 i beslut 74/325/EEG, upplöstes 2002 efter det att EKSG-fördraget hade löpt ut.

Under 2001 sammanträdde kommittén två gånger i Luxemburg. Vid varje sammanträde informerade kommissionen kommittén om hur arbetet med arbetsmiljöärenden fortskred.

Kommitténs verksamhet har återspeglats i antagandet av årsrapporten om kommitténs verksamhet under 2000, de nio yttranden som återges kortfattat under punkt 2.2 i denna rapport samt undersökningar av frågor som skulle kunna utgöra kommitténs arbetsprogram för 2002.

1. BESKRIVNING AV KOMMITTÉN

1.1. Bildande, behörighet och uppgifter

Med hänsyn till att det var lämpligt att inrätta ett permanent organ som bistår kommissionen med att bereda och genomföra verksamhet som rör arbetsmiljön, och att underlätta samarbetet mellan nationella förvaltningar, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, inrättade Europeiska gemenskapernas råd genom sitt beslut av den 27 juni 1974 (74/325/EEG) en rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor.

Kommittén har följande särskilda uppgifter (artikel 2.2 i beslutet):

a) På grundval av tillgängliga upplysningar genomföra ett utbyte av synpunkter och erfarenheter som rör befintliga eller planerade bestämmelser.

b) Medverka till utarbetandet av en gemensam hållning till problem inom arbetarskyddsområdet och till prioriteringen av gemenskapens uppgifter liksom de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dessa.

c) Rikta kommissionens uppmärksamhet mot områden inom vilka det finns ett uppenbart behov av att förvärva nya kunskaper samt av lämpliga utbildnings- och forskningsprojekt.

d) Inom ramen för gemenskapens handlingsprogram och i samarbete med Ständiga kommittén för driftssäkerhet och hälsoskydd i stenkolsgruvor och övrig utvinningsindustri, definiera

-kriterierna och målen med kampanjen mot olycks- och hälsorisker inom företaget,

-metoder som gör det möjligt för företagen och deras anställda att bedöma och förbättra skyddsnivån.

e) Bidra till att hålla nationella förvaltningar, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer underrättade om gemenskapens åtgärder, för att underlätta deras medverkan och uppmuntra initiativ från deras sida till erfarenhetsutbyte och fastställande av uppförandekoder.

1.2. Sammansättning och arbetssätt

Kommittén är sammansatt av tre parter enligt principen att varje medlemsstats ordinarie ledamöter består av vardera två företrädare för regeringen, arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. För varje ordinarie ledamot utses en suppleant. Ordinarie ledamöter och suppleanter i kommittén utses av rådet, som för kännedom publicerar förteckningen över ledamöterna i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Ordföranden i kommittén är en företrädare för kommissionen, eller vid dennes förhinder en tjänsteman vid kommissionen som utses av ordföranden.

Kommittén kan tillsätta arbetsgrupper med en ledamot av kommittén som ordförande. Arbetsgrupperna lägger fram resultaten av sina arbeten i form av rapporter vid kommitténs plenarmöten.

Kommittén utarbetar varje år en verksamhetsrapport som kommissionen lämnar till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén [2].

[2] Rådgivande kommittén för Europeiska kol- och stålgemenskapen, till vilken verksamhetsrapporten också överlämnades enligt artikel 3.2 i beslut 74/325/EEG, upplöstes 2002 efter det att EKSG-fördraget hade löpt ut.

Kommitténs yttranden antas med absolut majoritet av antalet avgivna giltiga röster. Kommittén är beslutsmässig när två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.

Kommittén har lagt fast sin arbetsordning, som trädde i kraft den 30 april 1976 efter det att rådet godkänt den efter yttrande från kommissionen.

Företrädarna för regeringarna, arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarorganisationer är organiserade i tre olika intressegrupper där varje grupp utser en talesman. Talesmännen deltar i möten inom respektive intressegrupp och i kommittén där de framför arbetsgruppens synpunkter.

Kontakten mellan ledamöterna i regeringsrepresentanternas intressegrupp sker genom en kommittéledamot som företräder regeringen i det land som innehar ordförandeskapet i rådet. Kontakten mellan de kommittéledamöter som företräder arbetsgivarna sker genom Samarbetsorganisationen för europeiska arbetsgivarföreningar och industriförbund (UNICE). Arbetstagarrepresentanterna får hjälp med att samordna sina ställningstaganden genom Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), som är arbetstagarorganisationen på gemenskapsnivå.

Sekreterartjänster för kommittén och arbetsgrupperna tillhandahålls av kommissionen. Sekretariatet lyder under generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik (enhet D/5).

2. VERKSAMHET UNDER 2001

På förslag från medlemsstaterna utsåg rådet den 18 december 2000 kommitténs ordinarie ledamöter och suppleanter för perioden 18 december 2000 - 17 december 2003 efter att de tidigare mandaten för perioden 7 juli 1997 - 6 juli 2000 hade löpt ut. Förteckningen över ledamöterna för 2001 finns i bilaga B.

Under 2001 sammanträdde kommittén två gånger i Luxemburg, i maj och i november. Vid varje sammanträde informerade kommissionen kommittén om hur arbetet med arbetsmiljöfrågorna fortskred.

Dagen före kommitténs sammanträden hölls möten inom de respektive intressegrupperna för regeringsföreträdare, arbetsgivare och arbetstagare. Intressegrupperna har under året hållit ytterligare två möten.

Kommitténs arbete under 2001 framskred i takt med kommissionens arbete. Eftersom kommissionen hade planerat att anta ett meddelande om en ny arbetsmiljöstrategi under 2002 förlängdes kommitténs fyraåriga program för perioden 1996-2000 med ett år.

Förslag till arbetsprogram och prioriteringar lades fram för kommittén av arbetsgruppen för programplanering, som har sammanträtt fyra gånger.

Arbetet i de elva arbetsgrupper som tillsatts för att undersöka särskilda frågor som kommittén ville yttra sig om krävde att man höll 17 möten.

Kommittén upplöste följande fem arbetsgrupper som hade avslutat sitt arbete:

-Tvärvetenskapliga tjänster (företagshälsovård)

-Muskuloskeletala besvär

-Fastställande av exponeringsgränser

-Riktlinjer för kemiska agens

-Förebyggande av våld på arbetsplatsen

Kommittén tillsatte följande fyra arbetsgrupper och antog mandat för dem:

-Gemenskapsstrategi 2002-2006 (dok. nr 0994/01)

-Arbetsmiljö på sjukhus (dok. nr 2103/1/01)

-Fiske (dok. nr 2504/01)

-Kemikalier på arbetsplatsen (dok. nr 2502/1/01)

Kommittén har dessutom reviderat uppdraget för arbetsgruppen för "ATEX-direktivet" (dok. nr 3453/1/00).

En sammanfattning av dessa gruppers arbete finns under punkt 3 i denna rapport.

Kommitténs verksamhet har återspeglats i antagandet av årsrapporten om kommitténs verksamhet under 2000, de nio yttranden som återges kortfattat under punkt 2.2 i denna rapport samt undersökningar av frågor som skulle kunna utgöra kommitténs arbetsprogram för 2002.

2.1. Tjugofemte verksamhetsrapporten från Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor

Dok. 1943/01

Kommittén antog den tjugofemte verksamhetsrapporten, för år 2000, vid sitt 63:e plenarmöte den 29 november 2001.

2.2. Antagna yttranden

2.2.1. Kommitténs yttrande (dok. nr 0966/1/01) om förslagen till standardiseringsuppdrag för de europeiska standardiseringsorganen enligt dokumenten 3/2001, 4/2001 och 5/2001

-Dok. 3/2001 - Offentliggörande i EGT av referensnumret för den harmoniserade standarden "Leksaker - Säkerhetsregler - Del 1: mekaniska och fysikaliska egenskaper".

Trots att detta uppdrag främst avser den inre marknaden berör det till viss del behörighetsområdet för Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor, eftersom leksakerna bland annat används och provas vid fritidsanläggningar och i affärer.

Eftersom barn är särskilt känsliga för buller och det förefaller uteslutet att få dem att bära personlig skyddsutrustning, konstaterar kommittén att buller från leksaker bör minskas så mycket som möjligt. Bullernivån bör alltid vara lägre än den bullernivå som godtas utan personlig skyddsutrustning.

-Dok. 4/2001 - Förslag till kommissionens beslut om offentliggörande i EGT av referensnumret för standarderna EN 13428:2000 - EN 13432:2000 inom ramen för direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall

Rådgivande kommittén påpekade att förslaget till beslut inte omfattas av kommitténs behörighet, men framförde dock några principiella synpunkter. Några av de standarder, för vilka referensnumret kommer att offentliggöras, är ofullständiga i förhållande till direktiv 94/62/EG. Rådgivande kommittén anser att detta inte är tillfredsställande och önskar att liknande situationer skall undvikas i framtiden.

-Dok. 5/2001 - Standardiseringsuppdrag för CEN, inom ramen för direktiv 98/37/EG om maskiner, i syfte att revidera standarden "EN 848-3:1999 - Säkerhetskrav för träbearbetningsmaskiner"

Rådgivande kommittén instämmer i den allvarliga kritik som framförts av den svenska regeringen.

Kommittén konstaterar att de tidsfrister som ursprungligen fastställdes har förlängts med ett år och är bekymrad över den tid som måste överbryggas innan det finns säkra maskiner.

Rådgivande kommittén accepterar visserligen att den gällande standarden även fortsättningsvis kan anses uppfylla kraven i direktivet, men uppmanar ändå CEN att i möjligaste mån skynda på arbetet på området.

Kommittén accepterar att begära att kommissionen vidtar lämpliga åtgärder för att varna användarna för risker på grund av brister i den nuvarande maskinparken, men understryker även att leverantörerna fortfarande ansvarar för säkerheten när det gäller de maskiner som levereras och att detta ansvar inte kan inskränkas genom sådana försiktighetsåtgärder.

Med tanke på att maskiner som utgör en allvarlig risk fortsätter att vara i bruk under övergångsperioden skall dessa rekommendationer spridas och offentliggöras på ett lämpligt sätt.

Kommittén antog enhälligt förslaget till yttrande den 15 maj 2001.

2.2.2. Kommitténs yttrande (dok. nr 0860/2/00) om tvärvetenskapliga tjänster för skydd, förebyggande åtgärder och hälsoövervakning i arbetet

I artiklarna 7 och 14 i ramdirektiv 89/391/EEG föreskrivs åtgärder för att främja arbetstagarnas hälsa och säkerhet, särskilt genom skyddsåtgärder, förebyggande åtgärder och hälsokontroller. Mot bakgrund av detta fattade Rådgivande kommittén 1996 beslut om att inrätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka problem och erfarenheter i samband med inrättandet av tvärvetenskapliga tjänster för skydd och förebyggande verksamhet till förmån för arbetstagare inom alla branscher och näringsgrenar samt alla offentliga eller privata företag och att granska formerna för hälsokontroller av arbetstagare i olika medlemsstater.

Ett första förslag till yttrande lades fram vid kommitténs 59:e plenarsammanträde den 27 oktober 1999. Efter att kommittén hade begärt en omarbetning av förslaget diskuterades ett reviderat förslag till yttrande som lades fram av en mindre redaktionsgrupp vid kommitténs 60:e plenarsammanträde den 18 maj 2000. Med hänsyn till de reservationer som alla intressegrupper framförde remitterades förslaget åter till arbetsgruppen. Vid redaktionsgruppens senaste möte den 20 februari 2001 färdigställde gruppen ett nytt förslag till yttrande som kommittén slutligen antog vid sitt 62:a plenarsammanträde, med kommentarer från arbetsgivargruppen i bilagan till yttrandet.

Kommittén har kommit överens om att behandla de två aspekterna "tvärvetenskapliga skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder" och "hälsokontroller" separat, men att se till att behålla sambandet mellan dem i ett enda slutdokument.

I fråga om skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder har det fastställts standarder för god praxis som kan tillämpas generellt inom alla verksamhetsområden. Medlemsstaterna skall utföra en kvalitetskontroll, medan de arbetsgivare som ansvarar för genomförandet av säkerhetsåtgärder skall se till att arbetstagarna är delaktiga och anlita kvalificerat stöd som kan utföra uppgifterna.

Hälsokontroll innebär att det införs lämpliga rutiner för att man på ett systematiskt och regelbundet sätt skall kunna upptäcka tidiga tecken på arbetssjukdomar hos arbetstagare som är utsatta för hälsorisker och därefter vidta de åtgärder som krävs. Hälsokontrollen ingår därmed i ett övergripande program för att förebygga risker i arbetet. Ansvaret för hanteringen av hälsorisker och för hälsokontrollen ligger på arbetsgivaren, som måste följa den nationella arbetsmiljölagstiftning som gäller.

Utifrån konstaterandet att det inte finns någon enhetlig modell för hälsokontroll och att olika metoder används under olika förhållanden, framhåller dock kommittén att alla nya rutiner måste godkännas på grundval av fem huvudkriterier: nödvändighet, nytta, vetenskaplig godtagbarhet, effektivitet och etiska normer.

Kommittén antog enhälligt förslaget till yttrande den 15 maj 2001.

2.2.3. Kommitténs yttrande (dok. nr 0702/1/01) om förslaget till kommissionens direktiv om en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt direktiv 98/24/EG

Den 27 oktober 1999 beslutade kommittén att bilda en arbetsgrupp för fastställande av exponeringsgränser på arbetsplatsen med uppgift att lämna ett yttrande till kommittén om de förfaranden som skall följas för att samla in och utvärdera de uppgifter som behövs för att fastställa exponeringsgränser på arbetsplatsen, att förbereda kommentarerna från Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor om resultatet av de utvärderingar som kommissionen har gjort på grundval av analyserna från Vetenskapliga expertgruppen samt att utarbeta ett förslag till yttrande från Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor om kommissionens förslag till direktiv på detta område.

Gruppen har hållit fyra sammanträden (den 14 december 1999, den 5 april och 25 oktober 2000 och den 5 april 2001) och har arbetat med ett preliminärt förslag till kommissionens direktiv om en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG (dok. 531/3/99).

Det förslag till yttrande som arbetsgruppen lade fram och som kommittén antog består av tre delar. Del A innehåller kommentarer till kommissionens förslag till direktiv, del B behandlar mätmetoder och del C gäller förfaringssättet i fråga om indikativa yrkeshygieniska gränsvärden om vilka det inte finns tillräcklig vetenskaplig information eller ingen alls.

De viktigaste kommentarerna i del A i förslaget till yttrande har påverkat ändringarna i förteckningen över de ämnen och värden som ursprungligen presenterades. Särskilt för vissa ämnen (toluen, n-hexan, salpetersyra och klor) tillkännager arbetsgivarnas intressegrupp att de inte kan godta de gränsvärden som föreslås. Argument och kommentarer i detta avseende finns i en bilaga till det antagna yttrandet.

När det gäller del B välkomnade kommittén kommissionens nya tillvägagångssätt enligt vilket man skulle utarbeta en översikt över lämpliga analysmetoder för de kemiska agens som redan offentliggjorts i bilagan till direktiv 2000/39/EG.

I fråga om del C uppmärksammar kommittén problemen med användningen av kemiska agens för vilka det inte finns tillräckliga vetenskapliga uppgifter för att fastställa ett indikativt yrkeshygieniskt gränsvärde.

Kommittén antog enhälligt förslaget till yttrande den 15 maj 2001.

2.2.4. Kommitténs yttrande (dok. nr 0983/1/01) om muskuloskeletala besvär

Den 6 maj 1999 bildade kommittén en arbetsgrupp för muskuloskeletala besvär med uppgift att utarbeta ett yttrande från Rådgivande kommittén om eventuella gemenskapsinsatser för att förebygga muskuloskeletala besvär i arbetet.

Gruppen höll sitt senaste sammanträde den 13 februari 2001 och utarbetade därefter ett förslag till yttrande som sedan antogs vid kommitténs 62:a plenarsammanträde, med kommentarer från arbetsgivargruppen i bilagan till yttrandet.

Kommittén erinrar om att muskuloskeletala besvär utgör mellan 40 och 50 % av all arbetsrelaterad ohälsa och att de drabbar över 40 miljoner arbetstagare i Europeiska unionen. Kommittén uppmanar därför kommissionen att med beaktande av befintliga bestämmelser främja en strategi grundad på förebyggande åtgärder i primärstadiet för att förstärka de förebyggande åtgärderna och skyddsåtgärderna i alla företag oavsett storlek, och särskilt inom de värst drabbade sektorerna.

Kommittén rekommenderar att kommissionen i samband med utarbetandet av sin politik och som huvudpunkter i diskussionerna beaktar de principer för det förebyggande arbetet som beskrivs i ramdirektiv 89/391/EEG: bedömning av fysiska, organisatoriska och andra risker i arbetet; utarbetande av integrerade strategier som anpassas till varje enskilt fall genom yrkesorganisationer och företag; införande av förebyggande och tvärvetenskapliga strategier som främjar delaktighet i företaget; information och utbildning till all personal; integrering av aspekter som rör förebyggande av muskuloskeletala besvär när nya installationer och ny utrustning utformas och installeras; förbättring av diagnoskriterierna; uppmuntran till införande av handlingsplaner för justeringsåtgärder och förebyggande åtgärder samt indikatorer för uppföljning av utvecklingen; beaktande av risker när det gäller muskuloskeletala besvär, särskilt i samband med att arbetsorganisationen förändras.

I detta sammanhang bör man överväga ett nytt lagstiftningsförslag som mer i detalj inriktas på att förebygga besvär i de övre extremiteterna. För att öka alla berörda parters medvetenhet om nödvändigheten av att förebygga muskuloskeletala besvär och hur detta kan ske, bör allmänna och om möjligt branschspecifika riktlinjer utarbetas och uppmuntras.

Kommittén antog enhälligt förslaget till yttrande den 15 maj 2001.

2.2.5. Kommitténs yttrande (dok. nr 2505/1/01) om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen 2002-2006

I sitt meddelande om en ny socialpolitisk dagordning påpekade kommissionen behovet av att i form av ett meddelande utarbeta en ny gemenskapsstrategi för arbetsmiljöfrågor. I samband med genomförandet av dagordningen fick alla aktörer på området ta aktiv del i arbetet genom att lägga fram specifika bidrag innan kommissionen antog sitt meddelande under 2002.

Den 15 maj beslutade kommittén att bilda en arbetsgrupp för gemenskapens strategi för perioden 2002-2006 med uppgift att utarbeta ett yttrande till kommittén om en arbetmiljöstrategi för gemenskapen för perioden 2002-2006. Kommittén lämnade denna uppgift till arbetsgruppen för programplanering.

Arbetsgruppen har sammanträtt två gånger (den 3 juli och 2 oktober 2001) och har arbetat med olika dokument från kommissionen för att definiera de alternativ som den anser vara lämpliga. En mindre redaktionsgrupp lade slutligen fram ett förslag till yttrande vid kommitténs 63:e plenarsammanträde, tillsammans med synpunkter från de tre intressegrupperna i en bilaga till yttrandet.

Yttrandet utformades som kommitténs preliminära bidrag till Europeiska kommissionens utarbetande av en ny arbetsmiljöstrategi. I yttrandet analyseras de punkter som kommittén anser är nödvändiga för att strategin skall bli framgångsrik.

Enligt de allmänna riktlinjerna i den nya strategin skall den bygga på den strategiska princip som fastställdes i den sociala dagordningen att den politik som förs skall syfta till att säkerställa arbetstillfällen av god kvalitet. Ökade synergieffekter och ökad komplementaritet mellan nationell, europeisk och internationell nivå skall eftersträvas genom att alla berörda aktörer mobiliseras och arbetsmiljöaspekterna integreras i all gemenskapspolitik. Arbetsmiljöfrågornas specifika karaktär skall dock även beaktas så att erfarenheter, kunskaper och gemensamma referenspunkter kan bibehållas och stärkas.

Utformningen och genomförandet av den nya strategin skall grundas dels på fördjupande kunskaper om tillämpningsområdet för strategin och de problem som där finns med hjälp av en förstärkning av funktioner som gäller observation, bevakning, insamling och spridning av information, dels på en precis avgränsning av mål och prioriteringar som fastställs enligt de specifika situationer som skall behandlas (företagens storlek, branscher och/eller grupper av arbetstagare). För att strategin skall kunna genomföras på ett bra sätt måste det fastställas en tidsplan som inbegriper en periodisk utvärdering av hur projekten fortskrider.

När det gäller eventuella lagstiftningsåtgärder måste det göras en konkret utvärdering av hur de befintliga direktiven har genomförts, utan att man samtidigt bortser från möjligheten att anta ny lagstiftning, med hänsyn till att en sådan utvärdering över tillämpningen kommer att göra det möjligt att på ett bättre sätt kartlägga branscher, arbetstagargrupper eller risker med ett otillräckligt skydd.

Att stärka det förebyggande arbetet måste inta en framskjuten plats i den nya strategin. Riktade förebyggande åtgärder på arbetsplatsen och tekniska skyddsåtgärder måste kompletteras med en riktig strategi för att öka medvetenheten om risker och främja hälsan genom utbildning och upplysning om förebyggande arbete för arbetstagare, skolungdomar och personer som deltar i fortbildning. I detta sammanhang är det också viktigt att främja erfarenhetsutbyte och sökande efter gemensamma kriterier.

Med hänsyn till utvidgningen understryker slutligen kommittén att betydande resurser måste mobiliseras till förmån för kandidatländerna och arbetsmarknadens parter i syfte att säkerställa erfarenhetsutbytet och förbättra organisationen av det förebyggande arbetet.

Kommittén antog enhälligt förslaget till yttrande den 29 november 2001.

2.2.6. Kommittén yttrande (dok. nr 1947/2/01) om vitboken om den framtida kemikaliestrategin

Vid sitt 62:e plenarsammanträde den 15 maj 2001 beslutade kommittén att utarbeta ett yttrande över kommissionens meddelande "Vitbok - Strategi för den framtida kemikaliepolitiken" [KOM(2001) 88 slutlig] och lämnade detta uppdrag till arbetsgruppen för fastställande av exponeringsgränser.

Gruppen sammanträdde den 25 juni, 11 september och 10 oktober 2001 och utarbetade ett förslag till yttrande som lades fram vid kommitténs 63:e plenarsammanträde.

Rådgivande kommittén beklagar att den inte tillfrågades innan vitboken offentliggjordes, med tanke på att vissa frågor som behandlas i meddelandet är eller kan vara av stor betydelse för hälsan och säkerheten på arbetsplatsen. Kommittén begär därför att kommissionen skall samråda med kommittén när man planerar att införa ändringar i vitboken som kan beröra arbetsmiljön.

Kommittén anser även att den är en viktig part som bör delta i utvecklingen av en ny kemikaliepolitik. Kommittén insisterar därför på att GD Sysselsättning och socialpolitik skall delta i de förberedande arbetsgruppernas arbete och i kommissionens styrgrupp som skall utforma den nya lagstiftningen. I detta avseende uppmanar man kommissionen att beakta en rad synpunkter på vitboken som gäller olika aspekter av arbetsmiljöpolitiken, särskilt när det gäller kriterier för klassificering av kemikalier och frågor som rör produktinformation (säkerhetsdatablad).

Kommittén antog enhälligt förslaget till yttrande den 29 november 2001.

2.2.7. Kommitténs yttrande (dok. nr 1564/2/01) om våld i arbetet

Inför de ökade problemen med våld i arbetet inrättade kommittén den 29 oktober 1997 en arbetsgrupp för förebyggande av våld på arbetsplatsen med uppgift att samla undersökningar och god praxis om detta med sikte på att utarbeta ett förslag till yttrande.

Gruppen sammanträdde en gång under 2000 och två gånger under 2001 (8 maj och 18 september) och utarbetade ett förslag till yttrande som lades fram vid kommitténs 63:e plenarsammanträde.

I yttrandet behandlas alla former av våld i arbetet, såväl fysiskt som psykiskt. Våld betraktas som en riskfaktor som arbetsgivaren är skyldig att bedöma och förebygga eller minska genom att vidta särskilda åtgärder, liksom för alla andra riskfaktorer, i enlighet med artikel 6 i ramdirektiv 89/391/EEG.

Efter att ha konstaterat att detta specifika problem uppfattas på mycket olika sätt i medlemsstaterna, uppmanar kommittén kommissionen att utifrån ett i huvudsak förebyggande tillvägagångssätt utarbeta riktlinjer som grundas på en kartläggning av problemet i de olika former det tar sig uttryck samt fastställa vilka riskfaktorer som arbetsgivaren skall värdera enligt bestämmelserna i ramdirektivet.

Detta initiativ bör också åtföljas av ett utarbetande av utbildningsprogram och upplysning- och informationskampanjer i syfte att öka medvetenheten om problemet och framhäva nödvändigheten av att förebygga våld i arbetet.

Det vore även önskvärt att beakta psykiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer i samband med att indikatorer för arbetskvalitet utarbetas.

Ett gemensamt uttalande från de tre intressegrupperna, som överlämnar uppgiften att närmare avgränsa de frågor som behandlats och de praktiska åtgärder som bör övervägas till arbetsgruppen för programplanering, återfinns i bilaga I till det antagna yttrandet. Arbetsgivargruppen antog yttrandet med förbehåll för en rad synpunkter på yttrandets form och innehåll, vilka återges i bilaga II.

Kommittén antog enhälligt förslaget till yttrande den 29 november 2001.

2.2.8. Kommittén preliminära yttrande (dok. nr 2107/1/01) om rapporten om Europeiska arbetsmiljöbyrån

I rådets förordning (EG) nr 2062/94 av den 18 juli 1994 om upprättande av en europeisk arbetsmiljöbyrå, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1643/95 av den 29 juni 1995, finns bestämmelser om granskning av förordningen. Enligt dessa föreskrivs att rådet efter samråd med Europaparlamentet, senast fem år efter förordningens ikraftträdande, skall granska förordningen på grundval av en rapport från kommissionen, i tillämpliga fall med bifogat förslag och eventuella nya uppdrag som kan visa sig vara nödvändiga att ge byrån.

Den 6 maj 1999 beslutade kommittén att inrätta arbetsgruppen för rapporten om Europeiska arbetsmiljöbyrån med uppgift att utarbeta ett yttrande från kommittén om den rapport som Europeiska kommissionen skall utarbeta, med ett eventuellt förslag om översyn av förordningen om inrättande av Europeiska arbetsmiljöbyrån.

Arbetsgruppen sammanträdde en gång under 2000 på begäran av kommissionen, som i strävan efter öppenhet var angelägen om att samråda med gruppen om kravspecifikationen till den externa anbudsinfordran för utvärderingen av Arbetsmiljöbyråns arbete. Gruppen sammanträdde två gånger under 2001 (21 juni och 26 september) efter att från Arbetsmiljöbyrån ha fått den rapport som uppdragstagaren hade utarbetat. Eftersom kommissionen inte ännu hade utarbetat sin rapport och sitt förslag planerades en deletapp med ett preliminärt förslag till yttrande, som lades fram vid kommitténs 63:e plenarsammanträde.

Kommittén rekommenderar att förordningen om Arbetsmiljöbyrån ändras på tre punkter: byråns mål och uppgifter, aktörernas roll och byråns drift.

När det gäller mål och uppgifter vill kommittén att byrån i sitt arbete med insamling, behandling och spridning av information skall beakta användarnas särskilda behov. I byråns arbetsordning bör dessa målgrupper anges.

De olika aktörernas roll och uppgifter när det gäller byråns arbete bör anges inom ramen för bestämmelserna i byråns arbetsordning samt definieras och regelbundet ses över av byråns styrelse, särskilt när det gäller ansvaret för kontaktpunkterna och förstärkningen av styrelsens roll som strategisk beslutsfattare.

När det gäller byråns drift bör presidiets uppgifter och arbetsformer anges och stärkas och styrelsens befogenheter utvidgas när det gäller de bestämmelser som rör direktörens anställningsavtal. Det skulle även vara lämpligt att diskutera röstningsförfarandena inom styrelsen.

Kommittén antog enhälligt förslaget till yttrande den 29 november 2001.

2.2.9. Kommitténs yttrande om förslaget till Arbetsmiljöbyråns arbetsprogram för 2002

Enligt artikel 10 i förordningen om upprättande av Arbetsmiljöbyrån skall styrelsen anta byråns årliga arbetsprogram på grundval av ett förslag som utarbetats av direktören, efter samråd med kommissionen och Rådgivande kommittén.

Byråns styrelse sammanträdde den 6 och 7 november 2001. Kommittén hade dock inte kunnat hålla sitt plenarsammanträde i oktober, eftersom dess arbetsgrupper ännu inte hade slutfört sitt arbete.

Vid ovannämnda sammanträde antog byråns styrelse arbetsprogrammet för 2002 med förbehåll för ett yttrande som skulle lämnas av kommittén. Arbetsprogrammet lades fram vid kommitténs 63:e sammanträde den 29 november 2001 och kommenterades av de tre intressegrupperna med synpunkter som kan sammanfattas enligt följande:

De tre intressegrupperna framhåller att det förfarande som fastställts i förordningen om upprättande av byrån skall följas så att kommittén kan diskutera byråns arbetsprogram innan det antas. De tre intressegrupperna godkände byråns arbetsprogram. Arbetstagargruppen uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en rättslig grund för ett program till förmån för små och medelstora företag. I fråga om Europeiska arbetsmiljöveckan framhåller gruppen kravet på en allmän diskussion inom byrån.

2.3. Verksamhet

2.3.1. Arbetsprogram för 2002

Dok. 2480/01

Vid sammanträdet den 29 november 2001 antog Rådgivande kommittén sitt arbetsprogram för 2002, vilket förlänger kommitténs fyraåriga program med ett år.

3. ARBETSGRUPPERNAS VERKSAMHET OCH SAMMANSÄTTNING VID ÅRETS SLUT

3.1. Arbetsgrupper som var aktiva 2001 och som fortsätter sitt arbete under 2002

3.1.1. Programplanering

Programplaneringsgruppen sammanträdde fyra gånger under 2001 för att utarbeta de nya uppdragen och organisera och följa upp gruppernas arbete.

3.1.2. Standardisering

Gruppen bedriver ett arbete av löpande karaktär. Kommittén har gett denna grupp i uppdrag att diskutera standardiseringuppdragen allteftersom de läggs fram av kommissionen. Den behandlar också allmänna arbetsmiljöfrågor i samband med standardisering.

Under 2001 sammanträdde gruppen två gånger och diskuterade åtta förslag till uppdrag för CEN/CENELEC/ETSI. Ett förslag till yttrande om tre förslag till uppdrag som diskuterats (se punkt2.2) lades fram för Rådgivande kommittén och antogs den 15 maj 2001.

3.1.3. Rapport om Europeiska arbetsmiljöbyråns verksamhet

Arbetsgruppen tillsattes i maj 1999 och har sammanträtt två gånger under 2001. Ett förslag till preliminärt yttrande om tre förslag till uppdrag som diskuterats (se punkt 2.2.8) lades fram för Rådgivande kommittén och antogs den 29 november 2001.

Gruppen kommer att fortsätta sitt arbete under 2002.

3.1.4. Distansarbete

Arbetsgruppen tillsattes den 18 maj 2000 och har till uppgift att förbereda ett yttrande från Rådgivande kommittén om eventuella gemenskapsinsatser om arbetsmiljöfrågor i samband med distansarbete.

Gruppen har inte sammanträtt under 2001.

3.1.5. Arbetssjukdomar

Gruppen tillsattes den 18 maj 2000 och har till uppgift att förbereda ett yttrande från Rådgivande kommittén om kommissionens förslag till uppdatering av den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar (bilaga I till kommissionens rekommendation 90/326/EEG).

Gruppen har inte sammanträtt under 2001.

3.1.6. ATEX

Denna arbetsgrupp tillsattes den 19 december 2000 och har till uppgift att bistå kommissionen i arbetet med att framställa en handbok för god praxis för att hjälpa arbetsgivarna att utarbeta det s.k. explosionsskyddsdokumentet, enligt artikel 8 i direktiv 1999/92/EEG om explosiv atmosfär. Detta förberedande arbete kommer att utföras på grundval av en anbudsinfordran. För att gruppen skall kunna rapportera till Rådgivande kommittén kommer den att hålla möten med kommissionen och uppdragstagaren när arbetet inleds och när delrapporten och slutrapporten läggs fram.

Gruppen har inte sammanträtt under 2001.

3.2. Tillsatta arbetsgrupper under 2001

Kommittén har tillsatt fyra arbetsgrupper och antagit mandat för dem.

3.2.1. Gemenskapsstrategi 2002-2006 (dok. nr 0994/01)

Arbetsgruppen tillsattes den 15 maj 2001 och har till uppgift att förbereda ett yttrande från Rådgivande kommittén om gemenskapens arbetsmiljöstrategi för perioden 2002-2006. Kommittén har överlåtit denna uppgift åt arbetsgruppen för programplanering.

Under 2001 sammanträdde gruppen två gånger och utarbetade ett förslag till yttrande (se punkt 2.2.5) som antogs den 29 november 2001 som ett preliminärt bidrag från kommittén till Europeiska kommissionens utarbetande av meddelandet om den nya strategin.

Gruppen kommer att fortsätta sitt arbete under 2002.

3.2.2. Arbetsmiljö på sjukhus (dok. nr 2103/1/01)

Arbetsgruppen tillsattes den 29 november 2001 och har till uppgift att utifrån ett kommissionsdokument med föreslagna gemenskapsåtgärder utarbeta ett yttrande från Rådgivande kommittén när det gäller tänkbara gemenskapsinsatser för att förbättra arbetsmiljön för arbetstagare på sjukhus.

Gruppen har inte sammanträtt under 2001.

3.2.3. Fiske (dok. nr 2504/01)

Rådgivande kommittén antog den 29 november 2001 mandatet för denna grupp, som har till uppgift att följa arbetet med arbetsmiljöfrågor för arbetstagare inom fiskerisektorn i samband med att gemenskapens nya fiskeripolitik utarbetas.

Gruppen skall i synnerhet ha till uppgift att utarbeta ett yttrande från kommittén om olika aspekter som rör arbetarskyddsfrågor inom fiskesektorn och hjälpa kommissionen med förberedelserna av den nya gemensamma politiken på detta område.

Gruppen har inte sammanträtt under 2001.

3.2.4. Kemikalier på arbetsplatsen (dok. nr 2502/1/01)

På grundval av en rekommendation från arbetsgruppen för fastställande av exponeringsgränser på arbetsplatsen (dok. nr 2105/01) föreslog arbetsgruppen för programplanering att denna nya arbetsgrupp skulle inrättas med det uppdrag som kommittén antog vid sitt 63:e plenarsammanträde den 29 november 2001. Gruppen skall

1. överta uppdraget från arbetsgruppen för fastställande av exponeringsgränser på arbetsplatsen,

2. överta uppdraget från arbetsgruppen för riktlinjer för kemiska agens,

3. följa upp insatser som grundas på kommissionens meddelande "Vitbok - Strategi för den framtida kemikaliepolitiken" [KOM(2001) 88 slutlig),

4. överväga framtida insatser beträffande problem i samband med organiska lösningsmedel (dok. nr 1941/01 - EU-konferens om organiska lösningsmedel och organiska psykosyndrom, Delft, Nederländerna, 10 december 1999).

Gruppen har inte sammanträtt under 2001.

3.3. Upplösta arbetsgrupper

Kommittén har beslutat att upplösa fem arbetsgrupper som slutfört sitt arbete.

3.3.1. Tvärvetenskapliga tjänster för skydd, förebyggande åtgärder och medicinsk övervakning av arbetstagare (företagshälsovård)

Arbetsgruppen tillsattes i november 1996 och har sammanträtt flera gånger under 1999 och 2000. Vid det senaste sammanträdet den 20 februari 2001 färdigställde en mindre redaktionsgrupp ett förslag till yttrande som kommittén antog vid sitt 62:a plenarsammanträde. Gruppen upplöstes formellt den 15 maj 2001.

3.3.2. Muskuloskeletala besvär

Arbetsgruppen tillsattes den 6 maj 1999 och höll sitt sista möte den 13 mars 2001 efter det att ett förslag till yttrande hade utarbetats. Efter att kommittén antagit yttrandet upplöstes gruppen den 15 maj 2001.

3.3.3. Fastställande av exponeringsgränser

Arbetsgruppen tillsattes den 27 oktober 1999. Den sammanträdde fyra gånger under 2001 och lade fram två förslag till yttrande från Rådgivande kommittén, vilka antogs den 15 maj respektive den 29 november 2002 (se punkterna 2.2.3 och 2.2.6).

I samband med utvärderingen av uppdragen för de arbetsgrupper som sysslar med gemenskapspolitik för kemiska agens -- gruppen för fastställande av exponeringsgränser och gruppen för riktlinjer för kemiska agens -- beslutade Rådgivande kommittén vid sitt 63:e plenarsammanträde den 29 november 2001 att tillsätta en ny arbetsgrupp för kemikalier på arbetsplatsen, bland annat med uppgift att överta uppdragen från de två befintliga arbetsgrupperna på detta område. Efter att det nya uppdraget hade antagits (se punkt 3.2.4) upplöstes gruppen för fastställande av exponeringsgränser formellt den 29 november 2001.

3.3.4. Riktlinjer för kemiska agens

Arbetsgruppen tillsattes den 6 maj 1999 och har till uppgift att utarbeta ett yttrande för Rådgivande kommittén om ett vägledande dokument om de frågor som avses i artiklarna 3-6 och i bilaga II punkt 1 i rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agens i arbetet. Gruppen har inte sammanträtt under 2001.

Efter att gruppens uppdrag hade förts in i uppdraget för den nya arbetsgruppen för kemikalier på arbetsplatsen upplöstes gruppen formellt den 29 november 2001.

3.3.5. Förebyggande av våld på arbetsplatsen

Arbetsgruppen tillsattes den 29 oktober 1997 och har sammanträtt två gånger under 2001. Ett förslag till yttrande lades fram vid kommitténs 63:e plenarsammanträde. Efter antagandet av yttrandet upplöstes gruppen den 29 november 2001.

4. SAMARBETE MED ANDRA ORGAN

4.1. Ständiga kommittén för driftssäkerhet och hälsoskydd i stenkolsgruvor och övrig utvinningsindustri

Ständiga kommittén skall i första hand följa utvecklingen av hälsa och säkerhet inom utvinningsindustrin, lägga fram praktiska förslag för medlemsstaternas regeringar om förbättringar på arbetsplatserna och främja utbytet av ändamålsenlig information.

Företrädare för Ständiga kommittén har sedan 1994 deltagit som observatörer i kommitténs plenarmöten. På samma sätt deltar företrädare för Rådgivande kommittén i Ständiga kommitténs möten med två observatörer från varje intressegrupp. Detta garanterar ett bättre informationsflöde mellan de två kommittéerna. Erfarenheterna visar beröringspunkter, men intrycket att det rör sig om två skilda tillvägagångssätt förstärks. Ständiga kommittén är huvudsakligen ett tekniskt organ som behandlar specifika säkerhetsproblem inom utvinningsindustrin. Det är konkret tekniska aspekter som arbetet i första hand gäller, medan Rådgivande kommittén även kan diskutera grundläggande frågor om säkerhet och hälsa i arbetet.

4.2. Yrkesinspektörskommittén

Kommissionen tillsatte genom beslut 95/319/EG av den 12 juli 1995 kommittén för yrkesinspektörer, som består av två representanter från arbetsmiljöinspektionen i varje medlemsstat och har en representant från kommissionen som ordförande.

Kommittén har lämnat en årsrapport om sin verksamhet till kommissionen, särskilt om alla problem som gäller tillämpning eller kontroll av tillämpningen av gemenskapens arbetsmiljölagstiftning. Kommissionen lämnade denna rapport till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor.

4.3. Vetenskapliga kommittén för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agens

Kommittén bildades på rådets begäran genom kommissionens beslut 95/320/EG av den 12 juli 1995 och har till uppgift att studera kemiska agens effekt på arbetstagarnas hälsa i arbetet. Kommitténs arbete följs av Rådgivande kommittén och särskilt av arbetsgruppen för fastställande av exponeringsgränser i samband med utarbetandet av dess yttranden om förslagen till direktiv om antagande av yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG.

4.4. Arbetsmarknadens parter

En representant från Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) och en ledamot från Samarbetsorganisationen för europeiska arbetsgivarorganisationer och industriförbund (UNICE) bjuds in att delta som observatörer i kommitténs plenarmöten.

4.5. Europafackets tekniska byrå

Europafackets tekniska byrå för hälsa och säkerhet (TUTB) bildades 1989 av Europeiska fackliga samorganisationen för att på nära håll kunna följa det tekniska arbetet vid standardiseringsorganen. Byrån bildades med stöd av Europaparlamentet, som gav den en budgetpost 1989. Samma år undertecknade byrån ett flerårigt avtal med kommissionen. Byrån utför undersökningar och ger information med direkt anknytning till det europeiska harmoniserings- och standardiseringsarbetet på arbetsmiljöområdet tillsammans med kommitténs arbetsgrupp för standardisering. En representant från byrån deltar i kommitténs möten.

4.6. Internationella arbetsbyrån

En företrädare för Internationella arbetsbyrån bjuds in att delta i kommitténs möten.

4.7. Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor

En representant från Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor bjuds in till kommitténs möten för att bland annat presentera fondens arbetsprogram.

4.8. Europeiska arbetsmiljöbyrån

Enligt beslutet om inrättandet av Arbetsmiljöbyrån skall kommittén yttra sig över dess arbetsprogram och årsrapport.

BILAGA A

RÅDETS BESLUT

RÄTTSLIG GRUND

(Utdrag)

I rådets beslut av den 27 juni 1974 om inrättande av en rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor anges bl.a. följande:

"Europeiska gemenskapernas råd har beslutat följande (- - -) med beaktande av följande: (- - - ) Ett permanent organ bör inrättas som skall bistå kommissionen med att förbereda och genomföra aktiviteter inom arbetarskyddsområdet och med att underlätta samarbetet mellan nationella förvaltningar, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor, nedan kallad "kommittén", inrättas härmed.

Artikel 2

Kommittén skall ha till uppgift att bistå kommissionen vid förberedelse och genomförande av aktiviteter inom arbetarskyddsområdet.

Artikel 3

1. Kommittén skall framställa en årlig rapport om sin verksamhet.

2. Kommissionen skall sända denna rapport till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska kol- och stålgemenskapens rådgivande kommitté.

Artikel 4

1. Kommittén skall bestå av (...) ordinarie medlemmar, på så sätt att varje medlemsstat har två företrädare för regeringen, två företrädare för fackföreningar och två företrädare för arbetsgivarorganisationer.

2. En suppleant skall utses för varje ordinarie medlem. (....)

3. Ordinarie medlemmar eller suppleanter i kommittén skall utses av rådet som, när det gäller företrädare för fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, skall sträva efter att uppnå en rättvis balans i kommitténs sammansättning mellan de olika berörda branscherna.

4. Förteckningen över medlemmarna och suppleanterna skall offentliggöras av rådet i informationssyfte i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 5

1. De ordinarie medlemmarna och suppleanterna skall utses på tre år. Deras mandat skall kunna förnyas.

Artikel 6

1. Kommittén skall ha en företrädare för kommissionen som ordförande eller, undantagsvis om denne har förhinder, en kommissionstjänsteman som skall nomineras av honom. Ordföranden får inte rösta.

2. Kommittén skall mötas när den sammankallats av ordföranden, antingen på hans initiativ eller efter begäran av minst en tredjedel av dess medlemmar.

4. Kommittén får inrätta arbetsgrupper med en kommittémedlem som ordförande. De skall överlämna resultaten av sitt arbete i form av en rapport vid ett möte med kommittén.

5. Företrädare för den avdelning inom kommissionen som är berörd skall delta i kommitténs och arbetsgruppernas möten. Kommittén och arbetsgrupperna skall förses med sekreterartjänster av kommissionen.

Artikel 7

1. Kommittén är beslutsmässig endast om två tredjedelar av dess medlemmar är närvarande.

Artikel 8

Kommittén skall anta en arbetsordning vilken skall träda i kraft när rådet, efter att ha erhållit ett yttrande från kommissionen, har gett sitt godkännande.

BILAGA B

KOMMITTÉNS SAMMANSÄTTNING 2001

I. REGERINGSREPRESENTANTER

a) Ordinarie ledamöter

>Plats för tabell>

b) Suppleanter

>Plats för tabell>

II. ARBETSTAGARREPRESENTANTER

a) Ordinarie ledamöter

>Plats för tabell>

b) Suppleanter

>Plats för tabell>

III. ARBETSGIVARREPRESENTANTER

a) Ordinarie ledamöter

>Plats för tabell>

b) Suppleanter

>Plats för tabell>

BILAGA C

ARBETSGRUPPER 2001

PROGRAMPLANERING

Ordförande : Felipe MANZANO (arbetsgivarrepresentant)

Vice ordförande: Marc BOISNEL (regeringsrepresentant)

Föredragande : Maurice SEDES (arbetstagarrepresentant)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: A. CAMMAROTA- tfn 34515

FASTSTÄLLANDE AV EXPONERINGSGRÄNSER

Ordförande : Marcel WILDERS (arbetstagarrepresentant)

Vice ordförande: Carole SULLIVAN (regeringsrepresentant)

Föredragande : Jos BORMANS (arbetsgivarrepresentant

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: A. ANGELIDIS - tfn 33747 och G. ARESINI - tfn 32260

STANDARDISERING

Ordförande : Paul WEBER (regeringsrepresentant)

Vice ordförande: Tom MELLISH (arbetstagarrepresentant)

Föredragande : Franco GIUSTI (arbetsgivarrepresentant)

>Plats för tabell>

Andra experter

B.J MERTENS / CENELEC

André PLISSART / CEN

Ansvarig tjänsteman: A. LOMMEL- tfn 33871

VÅLD PÅ ARBETSPLATSEN

Ordförande : Raili PERIMÄKI (arbetstagarrepresentant)

Vice ordförande: Natascha WALTKE (arbetsgivarrepresentant)

Föredragande : Giovanna ROCCA-ERCOLI (regeringsrepresentan)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: F. J. ALVAREZ HIDALGO - tfn 34547

RAPPORT OM EUROPEISKA ARBETSMILJÖBYRÅN

Ordförande : Marc BOISNEL (regeringsrepresentant)

Vice ordförande: Tony BRISCOE (arbetsgivarrepresentant)

Föredragande : Jan Toft RASMUSSEN (arbetstagarrepresentant)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: A. LOMMEL - tfn 33871

RIKTLINJER FÖR KEMISKA AGENS

Ordförande : Sven BERGSTRÖM (arbetstagarrepresentant)

Vice ordförande: Bent Horn ANDERSEN (regeringsrepresentant)

Föredragande : Patrick LEVY (arbetsgivarrepresentant)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: A. ANGELIDIS - tfn 33747

Distansarbete

Ordförande: Alexander HEIDER (arbetstagarrepresentant)

Vice ordförande: Alvaro DURAO (regeringsrepresentant)

Föredragande: J.J.H. KONING (arbetsgivarrepresentant

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman:

Arbetssjukdomar

Ordförande : Eric JANNERFELDT (arbetsgivarrepresentant)

Vice ordförande: Maud VALAT-TADDEI (regeringsrepresentant)

Föredragande : Owen TUDOR (arbetstagarrepresentant)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: F. J. ALVAREZ HIDALGO - tfn 34547

ATEX

Ordförande : Mario ALVINO (regeringsrepresentant)

Vice ordförande: Torben JEPSEN (arbetsgivarrepresentant)

Föredragande : Maurice SEDES (arbetstagarrepresentant)

>Plats för tabell>

Ansvarig tjänsteman: A. FUENTE MARTIN - tfn 32739

TVÄRVETENSKAPLIGA TJÄNSTER FÖR SKYDD, FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER OCH MEDICINSK ÖVERVAKNING

REDAKTIONSGRUPP

>Plats för tabell>

Ansvariga tjänstemän: F. ALVAREZ HIDALGO - tfn 34547 och G. ARESINI - tfn 32260

Muskuloskeletala besvär

Ordförande : Patrick LEVY (arbetsgivarrepresentant)

Vice ordförande: Fiona MURIE (arbetstagarrepresentant)

Föredragande : Malcolm DARVILL (regeringsrepresentant)

>Plats för tabell>

Ansvariga tjänstemän: F. ALVAREZ HIDALGO - tfn 34547 och G. ARESINI - tfn 32260

BILAGA D

MÖTESKALENDER 2001

>Plats för tabell>