52000DC0130

eEurope - Ett informationssamhälle för alla - Lägesrapport inför Europeiska rådets extramöte om sysselsättningen, ekonomiska reformer och den sociala sammanhållningen - Mot ett Europa grundat på innovation och kunskap - Lissabon den 23 och 24 mars 2000

Innehåll

Inledning

1. Feedback

2. Ytterligare analys

3. Vägen framåt

Bilaga 1 - Framsteg efter Helsingfors

Bilaga 2 - eEkonomin

Inledning

Initiativet eEurope lanserades den 8 december genom att Europeiska kommissionen antog meddelandet "eEurope - Ett informationssamhälle för alla" [1]. Initiativet syftar till att påskynda spridningen av digital teknik i hela Europa och att säkerställa att alla européer har de färdigheter som krävs för att använda tekniken. Det har en central plats i den dagordning för ekonomisk och social förnyelse för Europa som kommissionen i förväg utarbetat för Europeiska rådets extramöte i Lissabon.

[1] http://europa.eu.int/comm/information_society/eeurope/index_en.htm

Initiativet motiveras av den växande insikten att tillämpningen av digital teknik har blivit en nyckelfaktor för tillväxt och sysselsättning. Det finns allt fler tecken på att en ny ekonomi - som också kan kallas e-ekonomi - är på väg att växa fram med Internet som främsta drivkraft. Den europeiska reaktionen på dessa möjligheter och utmaningar har varit ganska långsam, delvis på grund av att den traditionella industriella ekonomins logik fortfarande är stark i Europa.

Detta kan komma att ändras vid Europeiska rådets möte i Lissabon. Genom att stödja konkreta politiska åtgärder kan Europas ledare skicka en stark signal om att de är fast beslutade om att omvandla Europa till en dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi. Denna omvandling kommer i hög grad att drivas på av marknaden och den privata sektorn. De politiska insatserna fyller dock en funktion, framför allt när det gäller att skapa ett tydligt regelverk, en välutbildad befolkning och ett informationssamhälle som omfattar alla. Icke desto mindre behöver Europa ett starkt ledarskap och engagemang på toppnivå.

Initiativet eEurope syftar till att främja en sådan utveckling. Initiativet välkomnades vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10-11 december. Stats- och regeringscheferna uppmanade kommissionen att tillsammans med rådet utarbeta en handlingsplan för eEurope, som skulle beslutas vid Europeiska rådet i Feira i juni, samt en lägesrapport inför Europeiska rådets extramöte i Lissabon.

Denna lägesrapport utgör ett svar på denna uppmaning. Rapporten är indelad i tre avsnitt och två bilagor.

I det första avsnittet sammanfattas reaktionerna på eEurope och de synpunkter som inkommit från medlemsstaterna, industrin och andra berörda aktörer.

I det andra avsnittet sammanfattas en ytterligare analys av den nya ekonomins utveckling i Europa.

I det tredje avsnittet stakas "vägen framåt" ut, mot en handlingsplan för eEurope.

I bilaga I redogörs för framstegen sedan initiativet eEurope lanserades i december. Där ges detaljuppgifter om befintliga och planerade initiativ som bidrar till att uppnå målen för eEurope samt anges vilka ytterligare åtgärder som krävs.

Bilaga II innehåller en förklarande analys av den nya ekonomin eller e-ekonomin, dess effekter på Europa och Europas ställning inom detta nya område. Denna analys ger stöd åt initiativet eEurope och utgör ett starkt argument för omedelbara åtgärder.

1. Feedback

Initiativet eEurope har gett upphov till ett avsevärt antal synpunkter och förslag från olika håll. Dessa kan grupperas i reaktioner från EU:s institutioner, från medlemsstaterna och från andra berörda parter.

1.1. Europeiska institutioner

Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors uppmanades rådet att tillsammans med kommissionen utarbeta lägesrapporten och handlingsplanen för eEurope.

Europaparlamentet kommer att anta sitt betänkande i samband med sammanträdesperioden den 13-17 mars.

1.2. Medlemsstaterna

På inbjudan av det portugisiska ordförandeskapet hölls ett informellt möte mellan medlemsstaterna och kommissionen i Lissabon den 31 januari. Det har också förekommit bilaterala kontakter med medlemsstaterna.

Medlemsstaterna har i allmänhet uttryckt sitt intresse och stöd för eEurope. Deras synpunkter kan sammanfattas enligt följande:

- Flera medlemsstater vill fastställa prioriteringar och komma överens om vissa mål redan vid Europeiska rådets möte i Lissabon (t.ex. billigare Internet och regelverket om elektronisk handel).

- Det förekom olika åsikter om prioriteringsordningen och förslag på ytterligare prioriterade åtgärder (t.ex. innehåll, utbildning).

- Alla underströk att de inte ville se någon ytterligare "process".

- Alla uttryckte en önskan om ytterligare upplysningar om hur målen för eEurope kan uppnås.

- Flertalet medlemsstater utvecklar nationella initiativ parallellt med eEurope, till exempel Germ@ny goes online [2], det brittiska initiativet Information age government [3] och det franska initiativet om samreglering av Internet [4].

[2] Ett privat initiativ från Deutsche Telekom i samarbete med den tyska regeringen. Se pressmeddelande, 11.2.2000.

[3] http://www.iagchampions.gov.uk/Strategy.htm

[4] http://www.internet.gouv.fr/francais/textesref/pagsi2/lsi/coregulation.htm

1.3. Synpunkter från andra aktörer

Det upprättades en brevlåda för eEurope (eeurope@cec.eu.int) som ett verktyg för diskussion och feedback. Ett omfattande tvärsnitt av närmare 200 intressegrupper - industrin, den akademiska världen, icke-statliga organisationer, nationella, regionala och lokala förvaltningar samt enskilda - skickade in sina synpunkter. Tidsfristen för att inkomma med synpunkter till denna rapport sattes till den 1 februari. En mer uttömmande analys har lagts ut på webbplatsen eEurope:

http://europa.eu.int/comm/information_society/eeurope

När det gäller förslagen inom ramen för eEurope välkomnades dessa som ett värdefullt bidrag till diskussionen kring vad som ses som en nyckelfråga för Europas framtida framgång. Det gavs ett brett stöd för åtgärdsområdena, även om olika intressegrupper betonade dessa i olika grad. Exempelvis betonade industrin behovet av ett regelverk för elektronisk handel, medan de icke-statliga organisationer som företrädde människor med funktionshinder föreslog att man genom initiativet skulle skapa lika villkor för tillgång. Det föreslogs också att andra frågor skulle inbegripas, till exempel tillgång för äldre och utbildning i användning av digital teknik.

De som inkom med synpunkter uppvisade en stark vilja att främja målen för initiativet eEurope. Flera gav exempel på aktuella projekt och program där vissa av de frågor som täcks av initiativet tas upp. Vissa förslag har redan beaktats i utvecklingen av relevanta åtgärdsområden (t.ex. kunskapsbrist och säkerhet).

När det gäller kritiken mot eEurope pekas det oftast på svårigheterna att få tillgång till dokumenten, som har ett format som är svårtillgängligt för människor med nedsatt syn.

2. Ytterligare analys

Efter offentliggörandet av eEurope har intresset för Internets effekter och medvetenheten om den nya ekonomin ökat avsevärt i Europa. Mediabevakningen har varit omfattande i alla medlemsstater, samtidigt som flera rapporter och undersökningar från både den privata och den offentliga sektorns sida ytterligare understrukit den utveckling som beskrivs i eEurope.

Kommissionen har gjort ytterligare analyser av de data som för närvarande finns tillgängliga (se bilaga II), och som stöder konceptet bakom eEurope. Resultatet av denna analys kan sammanfattas enligt följande:

- Internet kommer att öka den europeiska ekonomins potential genom en ökad konkurrens och produktivitet. Internet kan därför komma att bli viktigt för en framgångsrik ekonomisk politik i EU.

- Trots vissa starka sidor (t.ex. mobil kommunikation) utnyttjar Europa inte helt Internets potential.

- Europa behöver dynamiska kapitalmarknader som stöder nyföretagande, en arbetsmarknad som tillhandahåller kvalificerad och flexibel arbetskraft samt konkurrensutsatta varumarknader som håller priserna nere.

- Det finns markanta skillnader i Internets spridning mellan medlemsstaterna. Detta skapar problem både för den sociala sammanhållningen och den ekonomiska tillväxtpotentialen, eftersom det i en ekonomi som binds samman i nätverk finns fördelar med att maximera det antal människor som är anslutna.

Denna ytterligare analys understryker tillsammans med synpunkterna från många olika aktörer den vikt som de fäster vid åtgärder inom detta område.

3. Vägen framåt

Denna lägesrapport bör tillsammans med kommissionens övriga bidrag främja diskussionerna om målen för eEurope och det sätt på vilket dessa bäst kan uppnås vid Europeiska rådets möte i Lissabon.

Med tanke på frågans brådskande karaktär bör vissa framsteg göras i Lissabon. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att komma överens om bestämda utfästelser att sträva efter dessa mål. Såsom konstaterades vid Europeiska rådets möte i Helsingfors i december måste en fullständig handlingsplan antas senast i juni. I handlingsplanen för eEurope bör man slå fast konkreta mål inom alla åtgärdsområden som omfattas av eEurope samt på vilka sätt dessa skall uppnås.

För att nå framgång krävs det stora insatser för att förbättra statistiska uppgifter om den nya ekonomin. Kommissionen kommer att skapa en webbplats för att bevaka utvecklingen och de framsteg som görs på väg mot de överenskomna målen. Webbplatsen ska innehålla aktuell jämförande information om nyckelindikatorer för alla medlemsstater samt internationella jämförelser.

Ett påskyndande av framstegen inom vissa områden som omfattas av eEurope (t.ex. utbildning och forskningsnätverk) innebär också att nuvarande prioriteringar bör omprövas. Kommissionen har redan gjort vissa framsteg inom två områden. Prioriteringar inom ramen för eEurope har fått en framträdande plats i arbetsprogrammet för IST-programmet [5] samt i förhandlingsmandaten med medlemsstaterna vad gäller de nationella strukturfondsprogrammen (2000-2006). När det gäller de sistnämnda har kommissionen understrukit de mål för eEurope som kan berättiga till samfinansiering genom strukturfonderna.

[5] Programmet för informationssamhällets teknik, en del av Femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

eEuropes framåtskridande och inriktning beror på resultaten av Europeiska rådets möte i Lissabon. Det krävs överenskommelser om följande:

a. De prioriteringsområden som skall eftersträvas, med tidsplaner, i linje med dem som föreslås i kommissionens dagordning för ekonomisk och social förnyelse, som skall främja en snabb utveckling av den nya ekonomin i Europa, och som stärker och bygger vidare på Europas värderingar och mångfald.

b. Den metodik och det förfarande som skall fastställas för att färdigställa handlingsplanen för eEurope.

Bilaga I

Framsteg inom de åtgärdsområden som omfattas av eEurope efter Helsingfors

1. Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern

Mål för eEurope

Slutet av 2001

- Alla skolor bör ha tillgång till Internet och multimediaresurser.

- Alla lärare och elever bör ha tillgång till olika stödtjänster.

- Alla ungdomar bör få tillgång till Internet och multimediaresurser i offentliga centrer, även i mindre gynnade områden.

Slutet av 2002

- Lärare bör ges resurser och utbildning för att kunna använda Internet och multimediaverktyg.

- Elever bör ha tillgång till Internet och multimediaresurser i klassrummet.

Slutet av 2003

- Alla elever bör vara "digitalt kompetenta" när de slutar skolan.

Förverkligade framsteg

I januari 2000 offentliggjorde kommissionen en begäran om en stödtjänst [6] för ett virtuellt samhälle och partnerskap inom området multimediaverktyg för utbildning, inlärningsteknik, innehåll och tjänster. Ett öppet samrådsförfarande har riktats till utbildningsvärlden för att det skall inkomma med idéer och bidrag.

[6] PROMETEUS - PROmoting Multimedia access to Education and Training in the EUropean Society (Att främja användning av multimedietillämpningar inom utbildningen i det europeiska samhället).

Det har arrangerats rådgivande sammanträden med industrin och medlemsstaterna i fråga om den verksamhet som följer av både eEurope och den aktuella rapporten "Att bana väg för framtidens utbildning. Att främja innovation med hjälp av ny teknik [7]." På dessa grunder kommer medlemsstaterna och kommissionen att definiera konkreta åtgärder och metoder för att uppgradera skolornas anslutningar och tillgång till multimediaresurser av en hög kvalitet för utbildningssyften och se till att målen för den digitala kompetensen kan uppnås.

[7] KOM(2000) 23 slutlig. Antogs av kommissionen den 27 januari 2000.

"Morgondagens skola" och "Den lärande medborgaren" utgör nyckelfrågor som tas upp i IST-programmet. I åtgärden Minerva inom ramen för programmet Sokrates tas dessa frågor på ett strategiskt sätt upp utifrån ett utbildningsmässigt, pedagogiskt och organisatoriskt perspektiv.

I flera synpunkter på eEurope påpekades det att bristen på kvalificerad arbetskraft som stöd för en växande digital industri är ett stort problem i Europa. Säkerställandet av en adekvat tillgång till relevant yrkesutbildning kommer att bidra till att denna kunskapsbrist minskar, men det krävs också andra initiativ utanför utbildningssystemet. Denna fråga tas upp mer i detalj i kommissionens meddelande "Strategier för arbetstillfällen i informationssamhället". I meddelandet ges också aktuell information om spridning och bästa metoder när det gäller Internet i skolan.

Nödvändiga framsteg

Identifieringen och främjandet av bästa metoder, inklusive utbildning av och praktik för lärare, integrering av Internet samt tjänster, bör ske i samarbete. Befintligt samarbete i hela Europa (t.ex. EUN [8]) bör utvidgas och stärkas. Framför allt bör dialogen mellan industrin, utbildningssektorn och användare främjas för att se till att tekniska lösningar görs mer användarvänliga och kostnadseffektiva.

[8] European Schoolnet.

De nationella framstegen när det gäller att anpassa inlärningsprocessen till informationssamhällets utmaningar kommer att övervakas av högnivågruppen för informationssamhällets sysselsättning och sociala dimension.

I samarbete med medlemsstaterna och på grundval av det aktuella samrådsförfarandet kommer kommissionen i år att besluta om ett initiativ för att säkerställa att målen för eEurope nås samt för att främja ett allmänt införande av innovation inom utbildningsområdet. Måttstockar som utvecklas både för utformningen av morgondagens utbildning och det livslånga lärandet bör bidra till denna process.

Gemenskapens stödram för strukturfonderna bör bidra till att förbättra anslutningsnivån och en effektiv användning av Internet inom utbildningsområdet.

2. Billigare tillgång till Internet

Mål för eEurope

Slutet av 2000

- De dominerande operatörerna bör tillhandahålla okombinerade tjänsteerbjudanden avseende tillgång till accessnäten.

- Avgifterna för förhyrda förbindelser bör sänkas betydligt.

- Tillståndsvillkoren för kommunikationstjänster bör mildras betydligt och ersättas med allmänna auktorisationer.

Slutet av 2001

- Fördelningen av frekvenser för trådlösa multimediasystem bör fastställas.

Förverkligade framsteg

Den 1 januari 2000 avreglerades telemarknaden i Portugal helt, vilket innebär att endast Grekland har ett offentligt monopol (som skall avskaffas senast den 1 januari 2001).

En rekommendation om samtrafikavgifter för förhyrda förbindelser har antagits, och kommissionen har inlett en branschundersökning inom detta område på grundval av konkurrenslagstiftningen.

I januari 2000 höll kommissionen en offentlig utfrågning (med cirka 550 deltagare) som en del av sin översyn av det framtida regelverket för elektroniska kommunikationer.

I februari 2000 offentliggjorde kommissionen ett samrådsdokument om okombinerade tjänster i accessnäten. En offentlig utfrågning hölls den 22 februari i syfte att anta en rekommendation till medlemsstaterna om tillhandahållande av okombinerade tjänsteerbjudanden avseende tillgång till accessnäten.

Kommissionen har skickat ut ett frågeformulär till medlemsstaterna med en förfrågan om detaljerade upplysningar om fast trådlös tillgång (tillgängligt spektrum, tillståndsvillkor m.m.). Detta skall ligga till grund för en strategi för att frigöra tillräckligt frekvensutrymme och identifiera områden där det krävs ett harmoniserat tillvägagångssätt på EU-nivå.

Nödvändiga framsteg

Kommissionen kommer att offentliggöra ett meddelande med resultaten från samrådsförfarandet kring översynen på telekommunikationsområdet. Alla därav följande förslag till direktiv kommer att antas av kommissionen under första halvåret 2000. Rådet och Europaparlamentet bör sedan hantera dessa direktiv som brådskande frågor.

Kommissionen kommer att följa framstegen i medlemsstaterna när det gäller okombinerade tjänster i accessnäten och offentliggöra resultaten på webbplatsen eEurope och i årsrapporterna om genomförandet av telelagstiftningen.

Kommissionen kommer att bedöma effekterna av rekommendationen om förhyrda förbindelser och om så krävs anta nya regler för att minska dessa avgifter.

Det offentliga samrådsförfarandet angående översynen på telekommunikationsområdet påvisade ett brett samförstånd kring förslaget att avsevärt minska kraven på tillstånd. Sådana åtgärder bör minska byråkratin och stödja utvecklingen av Europatäckande tjänster.

Kommissionen kommer därför att specificera sina förslag om en framtida frekvenspolitik ytterligare och inbegripa förslag om frekvenser för fasta trådlösa multimediasystem.

Det krävs ett beslut att införa effektiva institutionella mekanismer för beslut i frågor som rör frekvensutrymme.

3. Främjande av elektronisk handel

Mål för eEurope

Slutet av 2000

- Säkerställa att de återstående direktiven relaterade till elektronisk handel antas.

- Föreslå ändringar av lagstiftningen om offentlig upphandling för att möjliggöra elektronisk upphandling

- Uppmuntra tvistlösningsförfaranden och alternativa system för gottgörelse till konsumenterna på nätet.

- Initiera en kampanj för att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala.

- Stödja inrättandet av toppdomänen .eu.

Förverkligade framsteg

Inom området elektronisk handel har fyra förslag till direktiv [9] samt två förslag till förordningar [10] förelagts rådet och Europaparlamentet för antagande. Man har redan nått en gemensam ståndpunkt om de två direktiven som rör elektroniska pengar och ett regelverk för elektronisk handel i Europa.

[9] Upphovsrätt och närstående rättigheter, rättsliga aspekter på den elektroniska handeln, elektroniska pengar samt distansförsäljning av finansiella tjänster.

[10] Domsrätt och verkställande av domar, dubbel användning av systemet för exportkontroll.

När det gäller offentlig upphandling planerar kommissionen att före slutet av april föreslå ändringar av befintliga direktiv för att möjliggöra och främja användningen av elektroniskt informationsutbyte och elektroniska anbudsförfaranden.

Kommissionen har inlett arbetet vad gäller begreppen självreglering och "samreglering". Detta arbete kan resultera i riktlinjer grundade på ett omfattande samråd, vilka kan tjäna som referenspunkter för uppförandekoder inom den elektroniska handeln. Den har också inlett arbetet att koppla samman alternativa tvistlösningssystem i ett nät som täcker hela Europa (European Extra-Judicial network - EEJ-net).

Kommissionen uppmuntrar upprättandet av ett gränsöverskridande nät för klagomål som kommer att täcka finansiella Internettjänster. Det har redan genomförts två sammanträden med nationella organ för gottgörelse för finansiella tjänster utanför domstolsväsendet.

När det gäller digitaliseringskampanjen för att underlätta överföringen av tekniska kunskaper till små och medelstora företag har två samrådssammanträden hållits med företrädare för medlemsstaterna i syfte att utveckla mer konkreta förslag.

Den 2 februari offentliggjorde kommissionen ett samrådsdokument för inrättandet av toppdomänen .eu på Internet, se http://www.ispo.cec.be/eif/InternetPoliciesSite.

Nödvändiga framsteg

Rådet och Europaparlamentet bör tillsammans med kommissionen göra sitt yttersta för att anta ovannämnda direktiv om elektronisk handel som brådskande frågor.

Medlemsstaterna bör redan nu börja förbereda genomförandet av dessa direktiv (denna parallella strategi visade sig vara framgångsrik i samband med tidsfristen för avreglering inom telekommunikationsområdet 1998). Målet bör vara att snabbt skapa en verkligt inre marknad och ett klimat som gynnar den elektroniska handeln inom Europeiska unionen, och då framför allt för små och medelstora företag.

Kommissionen och medlemsstaterna måste stärka konsumenternas förtroende för den elektroniska handeln genom att främja bästa affärsmetoder (uppmuntra utvecklingen av "förtroendemärken", alternativ tvistlösning, uppförandekoder och säkerhet). Det krävs snabba åtgärder för att uppmuntra lämpliga Internetlösningar.

När kommissionen väl lagt fram ett förslag bör regelverket för elektronisk upphandling antas snabbt. Offentliga förvaltningar inbegripet kommissionen bör prioritera att införa elektronisk upphandling. Kommissionen kommer att stödja utvecklingen av elektronisk upphandling genom IST-programmet, till exempel genom åtgärder för införande av ny teknik.

Kommissionen håller på att utarbeta förslag om ändringar av momslagstiftningen för att säkerställa en rättvisare behandling av elektronisk handeln.

När det gäller förslaget om toppdomänen .eu kommer kommissionen att rapportera om framstegen och lägga fram förslag på nästa steg till Europaparlamentet och rådet som en brådskande fråga .

4. Snabb Internettillgång för forskare och studenter

Mål för eEurope

Slutet av 2000

- Internetinfrastrukturen för europeiska forskare och studenter bör uppgraderas.

Slutet av 2001

- Minst ett universitet och en forskningsinstitution per land bör ha ett nätverk som stödjer multimediakommunikation, vilket i snabb takt bör byggas ut till alla andra.

- Studenter bör ha tillgång till interaktiva multimediaföreläsningar på nätet.

Förverkligade framsteg

När det gäller att koppla samman nationella forsknings- och utbildningsnät rådfrågades en expertgrupp i slutet av 1999. Kommissionen håller på att utarbeta ett förslag till kommissionens beslut på grundval av de kravspecifikationer som utarbetats av dessa experter. Därigenom skall nätverksbyggande mellan forskningsinstitutioner införlivas i Femte ramprogrammet. På nationell nivå har flera forsknings- och utbildningsnät (t.ex. i Nederländerna, Tyskland och Frankrike) begärt in offerter för att uppgradera sina nuvarande nät till en kapacitet på gigabit/s.

I januari 2000 offentliggjorde kommissionen meddelandet Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet, i vilket ett bättre utnyttjande av elektroniska nätverk för forskningssyften inom den vetenskapliga världen och skapandet av framstående virtuella forskningscentrum anges som strategiska mål.

Nödvändiga framsteg

I den aktuella verksamhetsplaneringen ingår en uppgradering av länkarna mellan de nationella forsknings- och utbildningsnäten till flera gigabit/s för att matcha de nationella nätens samlade kapacitet och därmed eliminera flaskhalsar som missgynnar gränsöverskridande samarbete.

Utöver de Europatäckande forsknings- och utbildningsnäten behöver också vissa nationella nät inklusive tillträdet till dessa uppgraderas. Kommissionen undersöker om och hur strukturfonderna kan bidra till sådana investeringar.

Snabba Internetförbindelser är en förutsättning för nya tillämpningar för studenter och forskare. De utgör också en idealisk provningsplats för att utveckla nya Internetverktyg. Campusnäten måste efterhand uppgraderas för att både utnyttja de snabbare näten och erbjuda studenter och forskare avancerade tillämpningar.

Kommissionen kommer att stödja sådana projekt genom sina forskningsprogram, inklusive IST-programmet. Dessutom måste man göra allt man kan för att öka de olika vetenskapssamfundens medvetenhet och se till att de utnyttjar Internets stora potential.

Medlemsstaterna bör se över sina finansieringsmöjligheter för att stödja skapandet av höghastighetsnät. Kommissionen kommer också att göra allt den kan för att stödja medlemsstaternas investeringar genom strukturfonderna.

5. Smartkort för säker elektronisk tillgång

Mål för eEurope

Slutet av 2000

- Anordna ett toppmöte om smartkort.

- Överenskommelse om gemensamma specifikationer för en allmän infrastruktur för smartkort.

Slutet av 2001

- Börja tillämpa de gemensamma specifikationer som man enats om.

Slutet av 2002

- Användningen bör utvidgas till ytterligare tillämpningar som kräver stor säkerhet och/eller mobil tillgång.

Förverkligade framsteg

Det portugisiska ordförandeskapet håller tillsammans med kommissionen på att färdigställa dagordning och deltagarförteckning till toppmötet om smartkort, som kommer att hållas i Lissabon (den 10-11 april 2000 samtidigt som ministerkonferensen om informations- och kunskapssamhället). Toppmötet kommer att samla företrädare på hög nivå från de viktigare verksamhetssektorer som berörs av smartkort, från tillverkare till konsumenter, inklusive systemoperatörer såsom banker och kollektivtrafikföretag.

Toppmötesdeltagarna bör lägga fram en stadga om smartkort som en uppmaning att arbeta för gemensamma specifikationer på smartkort. Genom att få stöd från alla sektorer i Europa som berörs av smartkort kommer åtgärden för smartkort i praktiken att inledas. Stadgan om smartkort håller för närvarande på att utarbetas.

Nödvändiga framsteg

Man måste komma överens om allmänna principer för de gemensamma specifikationerna för en allmän infrastruktur för smartkort. Kommissionen kommer att göra allt den kan för att stödja industrins arbete i strävan att uppnå dessa mål.

De gemensamma specifikationerna bör slutföras i slutet av år 2000. I dessa kommer att anges kraven på en grundläggande samling återanvändbara komponenter som är nödvändiga för flertalet tillämpningar. De kommer att klargöra gemensamma egenskaper och kopplingar mellan tillämpningarna, ange kriterier för användbarhet, identifiera befintliga eller nya strukturer som kommer att bidra till initiativets framgång samt innehålla en detaljerad arbetsplan, inklusive en ansvarsfördelning.

År 2001 kommer arbetet att utmynna i detaljerade specifikationer där man definierar införandet av komponenter i den första samlingen av "kärntillämpningar", till exempel elektronisk handel eller mobiltelefoni.

Arbetet kommer att slutföras 2002 med en utvidgning av de detaljerade specifikationerna till ytterligare tillämpningar.

6. Riskkapital för högteknologiska små och medelstora företag

Mål för eEurope

Före mars 2000

- En politisk översyn av tillgängliga instrument för att stimulera utvecklingskapital.

Slutet av 2000

- Föreslå innovativa former för kapitalanskaffning.

Slutet av 2003

- Undanröja kvarstående hinder för en helt integrerad europeisk riskkapitalmarknad.

- Tredubbla tillgången till utvecklingskapital inom Europeiska unionen.

Förverkligade framsteg

Den senare tidens utveckling på kapitalmarknaderna visar att tillgången till risk- och investeringskapital ökar i Europa. Denna utveckling måste uppmuntras.

Kommissionen har informellt genomfört en preliminär översyn av sina egna befintliga instrument, vilken kommer att utgöra en grund för diskussioner med medlemsstaterna om omprövningar och omorienteringar.

I meddelandet om strategier för arbetstillfällen i informationssamhället presenterade kommissionen bästa metoder i medlemsstaterna inom detta område och förslog vissa indikatorer för att följa utvecklingen.

Nödvändiga framsteg

Resultaten av kommissionens initiala översyn kommer att diskuteras med medlemsstaterna inför Europeiska rådet i Feira.

Samtidigt bör samtliga gemenskapsinstrument bedömas mot strikta kriterier före september 2000, och utifrån dessa bedömningar måste möjligheten att slå samman, uppdatera eller avveckla befintliga program övervägas.

- Gränssnitten mellan de offentliga forskningsprogrammen och finansvärlden måste stärkas.

- Samordningen inom kommissionen och med andra institutioner, till exempel EIB och EIF, måste förbättras.

- Kommissionens egen förvaltning av riskkapitalprogram bör rationaliseras. Exempelvis bör alla gemenskapens riskkapitalinstrument göras tillgängliga genom en enda kanal. Nya idéer måste övervägas, till exempel mikrolån eller stöd till den audiovisuella industrin och innehållsindustrin.

Huvudmålsättningen måste vara att effektivisera den inre marknaden och samspelet mellan de olika instrumenten.

7. eDeltagande för personer med funktionshinder

Mål för eEurope

Slutet av 2000

- Översyn av lagstiftning som rör informationssamhället och av standarder för tillgänglighet.

- Rekommendation om att funktionshindrade personers krav skall beaktas vid upphandling av produkter och tjänster inom området information och kommunikation.

Slutet av 2001

- Åtagande att göra alla offentliga webbplatser och deras innehåll tillgängliga för personer med funktionshinder.

Slutet av 2002

- Upprättande av nätverk mellan viktiga forskningscentrer i varje medlemsstat för att utarbeta en europeisk utbildningsmodell enligt pringcipen "design for all".

Förverkligade framsteg

Det portugisiska ordförandeskapet har inrättat en särskild webbplats på http://www.egroups.com/group/eeurope-pwd/ för att diskutera initiativet eEurope utifrån de funktionshindrades perspektiv. Denna webbplats har fått ett entusiastiskt mottagande och diskussionerna är i gång.

Vissa informella diskussioner har ägt rum med nyckelaktörer inom detta område, inklusive användarorganisationer och högnivågruppen för tillgänglighet. CEN:s nuvarande arbete att standardisera en "design-for-all" kommer att kopplas till initiativet eEurope.

I meddelandet om strategier för arbetstillfällen i informationssamhället redogjordes för möjligheter för personer med funktionshinder att utnyttja den digitala tekniken och nya arbetssätt.

Nödvändiga framsteg

Det måste inrättas en mekanism för att övervaka relevanta lagar och standarder för att se till att de stämmer överens med tillgänglighetsprincipen och harmonisera nationella insatser. Innan juni kommer kommissionen i samråd med medlemsstaterna att föreslå en samordnad övervakningsmekanism.

Kommissionen kommer att utarbeta ett meddelande om hur man i instrument för offentlig upphandling uttryckligen kan beakta de funktionshindrades behov vid upphandling av produkter och tjänster som bygger på digital teknik.

EU:s institutioner och medlemsstaterna bör stödja de befintliga riktlinjerna för initiativet för webbtillgänglighet som syftar till att alla offentliga webbplatser till utformning och innehåll skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder (www.w3.org/tr/wai-webcontent).

Offentlig-privata partnerskap bör uppmuntras för att säkerställa en omfattande tillgång till webben.

Kommissionen kommer att inrätta ett europeiskt nätverk för att optimera samspelet mellan viktiga nationella centrer (antingen fysiska eller virtuella) och uppmuntra utvecklingen utbildningsmodeller avseende en "design-for-all" för formgivare och ingenjörer.

8. Hälso- och sjukvård på nätet

Mål för eEurope

Slutet av 2000

- Kartläggning av övertygande exempel och bästa metoder för regionala hälsovårdsnät och fastställande av prioriteringar för medicinska Internetbibliotek.

- Prioriteringarna inom områdena standardisering av medicinsk databehandling skall ha genomförts i slutet av år 2000.

Slutet av 2003

- Införande av informatikverktyg (vårdkort, hälsoinformation och utbildningsnätverk) för att medborgarna lättare skall kunna vara aktivt delaktiga i förebyggande och behandling av sjukdomar.

Slutet av 2004

- Vårdpersonal och chefer skall ha tillgång till en telematisk vårdinfrastruktur.

Förverkligade framsteg

Det hölls ett seminarium om användarvänliga telematiska hälsovårdstillämpningar för en förbättrad användaracceptans i Grekland den 10-12 december 1999. Ett seminarium om Internetbibliotek för hälsovårdsspecialister kommer att hållas i Bryssel den 28 mars 2000.

Utvecklingen av Internetbibliotek, nästa generations smartkort för hälsovård och mer användarvänliga infrastrukturer ingår i IST-programmets arbetsprogram för år 2000. Detta kommer att leda till koncentrerade projekt inom dessa områden.

Nödvändiga framsteg

Kommissionen kommer att uppmuntra spridningen av hälsoinformationsnät på nationell och internationell nivå samt beakta det arbete som gjorts genom övervakningsprogrammet på hälsovårdsområdet.

Medlemsstaterna bör införa säkra och effektiva telematiska system och tjänster på hälsovårdsområdet som grundar sig på standarder och förberedande standarder som antagits av CEN.

Kommissionen kommer att ta upp mer övergripande frågor som rör införandet av telematiska system och tjänster på hälsovårdsområdet där allmänheten har uttryckt sin oro, såsom konfidentiell patientinformation, tjänsternas kvalitet och tjänsteleverantörernas ansvar (inklusive äktheten hos läkemedel och medicinsk rådgivning). För att stödja detta arbete bör forskning under Femte ramprogrammet inbegripa frågor som rör etiska aspekter på informationssamhället.

9. Intelligenta transporter

Mål för eEurope

Slutet av 2001

- Full tillgång till och stöd för spårade samtal till nummer 112.

Slutet av 2002

- Nya bilar som säljs i Europa bör vara utrustade aktiva system för förbättrad säkerhet.

- Informationstjänster för trafikplanering och färdplanering skall omfatta 50 % av större städer.

- Viktiga transeuropeiska nät skall ha system för information om trafikstockningar och trafikledning.

Slutet av 2004

- Flygrutter skall ha infrastruktur som kan minska trafikstockningarna.

Förverkligade framsteg

Det har hållits ett seminarium med industrin om utvecklingen av en Europatäckande nödtjänst, och en undersökning av hur nummer 112 fungerar i medlemsstaterna har inletts.

Den 22 december 1999 antogs en rekommendation till medlemsstaterna och industrin om "Säkra och effektiva informations- kommunikationssystem i fordon" [11].

[11] http://www.echo.lu/telematics/transp/transport.html

En annan rekommendation om utvecklingen av telematiska färdinformationstjänster som främjar multimodala informationstjänster håller på att utarbetas.

Inom ramen för IST-programmet har man satt i gång en rad projekt inom området intelligenta transporter (särskilt inom områdena aktiva säkerhetssystem för bilar och trafik- och färdinformation). GNSS-2 (Galileo - det föreslagna europeiska systemet för satellitnavigering): fyra undersökningar i definitionsfasen håller på att genomföras med stöd av kommissionen och ett med stöd av Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Nödvändiga framsteg

Medlemsstaterna bör genomföra ovannämnda rekommendation om säkra och effektiva informations- kommunikationssystem i fordon.

Högnivågruppen för transporttelematik bör diskutera och komma överens om åtgärder för att påskynda organiseringen av nödtjänster, införandet av trådlös positionsbestämning och utvecklingen av färdinformation och hantering av incidenter i större städer samt europeiska nätverk.

Det Europatäckande införandet av trådlös positionsbestämning för nödsamtal (112) samt dess standardisering och rättsliga konsekvenser måste definieras tillsammans med medlemsstaterna och industrin.

10. Samhällsinformation på nätet

Mål för eEurope

Slutet av 2000

- Medlemsstaterna bör se till att åtminstone fyra viktiga typer av offentliga uppgifter i Europa görs lättillgängliga.

- Säkerställa att Internet används för samråd och återkoppling när det gäller viktiga politiska initiativ.

- Medborgarna skall ha tillgång till elektronisk tvåvägskommunikation när det gäller grundläggande tjänster.

Förverkligade framsteg

Kommissionen har inlett samrådet med medlemsstaterna för att identifiera det aktuella läget när det gäller tillgång till samhällsinformation och elektroniskt samspel med allmänheten. I detta samrådsförfarande kommer man att överväga att utarbeta en ram för att bedöma framsteg när det gäller denna tillgång på grundval av kvalitativa och kvantifierbara kriterier. Detta arbete kommer att bygga på de exempel på bästa metoder som redovisades i meddelandet om strategier för arbetstillfällen i informationssamhället.

Under de kommande veckorna kommer en bättre tillgång att demonstreras praktiskt genom att man skapar ett register över extern korrespondens med kommissionens ordförande som kommer att göras tillgängligt via Internet. Dessutom inleddes en Internetundersökning i syfte att förbättra webbservern Europa och bättre svara mot användarnas behov. Själva initiativet eEurope gjordes tillgängligt för samråd och feedback i elektronisk form.

Genom att anta dokumentet "Dialog om Europa" den 15 mars 2000 har kommissionen beslutat att inleda en offentlig och allmän diskussion om de utmaningar som hänger samman med reformen av EU:s institutioner. Ny teknik (Internet, videokonferenser) kommer att göra det möjligt för allmänheten och samhällsföreträdare att följa denna dialog (se http://europa.eu.int/comm/igc2000/dialogue/index_en.htm).

Ändringar av befintliga direktiv som syftar till att möjliggöra och främja användningen av elektroniska medel för informationsutbyte och upphandlingsförfaranden kommer att föreslås före slutet av april.

Som en del av vitboken om sina interna reformer antog kommissionen den 1 mars ett åtgärdspaket för att börja "omvandla sig till en elektronisk kommission". Kommissionens avsikt är att anpassa och uppgradera sin informations- och kommunikationspolitik och erbjuda allmänheten bättre tjänster genom att maximera användningen av Internet.

Nödvändiga framsteg

Det bör inrättas en högnivågrupp som skall ge råd om vilka åtgärder (lagar eller andra åtgärder) som skall vidtas på gemenskapsnivå för att se till att Internet blir det verktyg som möjliggör en tillfredsställande tillgång till och spridning av samhällsinformation. En sådan grupp, som skulle utgöra ett väsentligt inslag i uppföljningen av grönboken om information från den offentliga sektorn i informationssamhället, bör utgöra en plattform för utbyte av information om bästa metoder inom området.

Myndigheterna måste överväga sin Internetstrategi på nytt. Kommissionen kommer att fullfölja åtgärderna på väg mot en elektronisk kommission med full kraft. På grundval av resultaten från ovannämnda undersökning och exempel på bästa metoder från annat håll måste man utveckla mer effektiva och användarvänliga strategier.

Bilaga 2 - eEkonomin

I denna bilaga presenteras en första analys hur digital teknik omvandlar de gamla reglerna som styrde ett i första hand industriellt samhälle till ett nytt regelverk - informationssamhällets regler.

Målet är att visa att redogöra för vissa aspekter som visar att denna omvandling till den nya ekonomin eller e-ekonomin kommer att erbjuda möjligheter till ekonomisk tillväxt genom att utnyttja nya verksamheter och genom en ökad produktivitet inom befintliga verksamheter. I analysen kommer vi att understryka bristerna i den europeiska ekonomin när det gäller att ta tillvara på dessa möjligheter, men också påvisa dess starka sidor, som man kan bygga vidare på för att påskynda moderniseringen av den europeiska ekonomin.

Vad är den nya ekonomin-

Begreppet ny ekonomi beskriver den omvandling av ekonomiska verksamheter som sker då digital teknik gör tillgång till samt bearbetning och lagring av information allt billigare och enklare. Den enorma mängden information ändrar det sätt på vilket marknaderna fungerar, och innebär en omstrukturering av företag och möjligheter att skapa välstånd genom att utnyttja tillgänglig information.

Det diskuteras för närvarande huruvida dessa förändringar är så radikala att de förtjänar epitetet "ny ekonomi". Detta epitet kan numera dagligen ses i europeiska medier och politiska uttalanden, men myntades ursprungligen i USA för att beskriva den amerikanska ekonomins enastående utveckling. Åtta år av kontinuerlig tillväxt med en expansionstakt på över 4 % per år under senare år, en kontrollerad inflationstakt på mindre än 2 % samt en arbetslöshet på mindre än 5 %, vilket i själva verket innebär full sysselsättning. Anhängare av begreppet ny ekonomi menar att den digitala tekniken innebär ett skifte som är likvärdigt med andra större tekniska genombrott i industrisamhällets historia; ångkraft, elektricitet och förbränningsmotorn. De som är mer skeptiska instämmer i att informations- och kommunikationsrelaterade branscher växer mycket snabbt, men menar att man inte kan notera samma produktivitetsökning inom andra sektorer. I allmänhet är den skeptiska hållningen "inte bevisad" snarare än "inte sann". Det bör noteras att anhängare av begreppet ny ekonomi i USA fäster en stor vikt vid behovet av flexibla marknader.

Internets roll i den nya ekonomin

Digital teknik har funnits tillgänglig i mer än 30 år, och företagen har under perioden investerat enorma summor i denna teknik. Trots detta har den totala produktiviteten ("total produktivitetsfaktor") först på senare tid börjat öka i USA och ännu inte alls i Europa. Detta beror möjligen på att de tekniska fördelarna förverkligas först när företagens organiseras om för att maximera de tekniska fördelarna, och detta är av nödvändighet en långsiktig process.

Den amerikanska produktivitetsökningen började accelerera kring 1995, en tidpunkt som sammanfaller med början för "world wide web" och som i praktiken markerade Internets tillblivelse som ett massmedium. Även om det är svårt att bevisa har det föreslagits att Internet gjorde det möjligt för den tekniska ackumulering som skett under årtionden att slutligen börja generera en högre produktivitet. Detta påstående stöds av väl underbyggda antaganden att Internet har en nyckelroll när det gäller att sänka företagens kostnader samt göra marknaderna effektivare och mer konkurrensutsatta, och därigenom öka produktiviteten inom ekonomin.

En av Internets viktigaste egenskaper och anledningen till att vissa betraktare anser att Internet utgör en drivkraft bakom framtidens välstånd är att dess effekter når mycket längre än till den högteknologiska industrin och upplevs inom alla branscher och tjänster. Företag inom alla branscher har blivit elektroniska företag. Faktum är att de mest framgångsrika och snabbast växande företagen är de som har lyckats integrera Internet i hela sin produktions- och distributionskedja. Den omfattning i vilken Internet kan sänka kostnaderna och öka produktiviteten illustreras i tabellen nedan och beror i huvudsak på följande faktorer:

>Hänvisning till >

- Lägre ingångspriser: Att köpa insatsvaror och insatstjänster via Internet innebär avsevärda kostnadsbesparingar genom att man når fler leverantörer och skapar en större konkurrens mellan offerter.

- Mindre lager: Företagens omorganisation för att integrera Internet i just-in-time-leveranser och distributionskedjan innebär mindre lager och därmed lägre kostnader.

- Minskade leveranstider: Internet gör det möjligt för företagen att minska leveranstiden genom att koppla order till produktionen och utnyttja effektivare distributionstjänster.

- Lägre transaktionskostnader: Finansiella transaktioner är billigare på Internet: kunderna får större valmöjligheter och bättre produktinformation, och företagsnät används allt mer för att minska administrativa kostnader och öka effektiviteten.

- En bättre global räckvidd: Nya större marknader öppnas genom försäljning via Internet.

- Lägre kostnader för inträde på nya marknader: Det är billigare att skapa en webbplats än att använda traditionella marknadsföringsformer.

En indikator på Internets nyckelroll är de många aktuella uttalandena från ledande biltillverkare, flygbolag och banker att de skall utveckla strategier för elektronisk handel och skapa allianser med Internetleverantörer. Aktiemarknaden bekräftar fördelarna av sådana strategier genom att företagens aktiekurs går upp när de lanserar en Internetstrategi. Det finns många exempel på nya företag som blivit världsledande inom väletablerade branscher såsom detaljbokhandeln eller börsmäkling genom att utnyttja Internet. Dessa möjligheter öppnas dock bara under en kort tid. Att träda in på marknaden blir snabbt mycket dyrt på grund av vissa elektroniska handelstjänsters starka märkesprofilering. Detta var i själva verket ett av motiven till att lansera initiativet eEurope. Detta är en kritisk tidpunkt när det gäller att utnyttja de möjligheter som Internet erbjuder eftersom de snart kommer att försvinna.

Förutom att omvandla existerande företag har Internet skapat nya tjänster och därmed arbetstillfällen i ekonomin. Den elektroniska handeln, och då i synnerhet mellan företag, expanderar kraftigt och dess globala omsättning förväntas öka fyrtiofalt mellan 1998 och 2003, då de kommer att stå för 15 % av all försäljning [12]. Till och med de prognoser som gjorts av marknadsanalytiker, vilka ofta brukar vara optimistiska, har överskridits.

[12] Uppskattningar från Electronic Commerce Observatory, som utarbetats av Gartner Consulting i samarbete med EITO (European Information Technology Observatory) och Europeiska kommissionen.

>Hänvisning till >

Internet och elektronisk handel innebär också ett ökat nyföretagande. Detta bekräftas av Internetföretagens börsvärde. De amerikanska börserna, och då särskilt NASDAQ där många högteknologiska företag är noterade, har uppvisat en enastående tillväxt. En liknande utveckling sker i Europa där marknader för snabbväxande företag också har skapats, till exempel Neuer Markt, Nouveau Marché, EASDAQ, även om antalet noterade företag och handlade volymer fortfarande ligger på en relativt blygsam nivå jämfört med NASDAQ.

Figuren ovan visar att informations- och kommunikationsföretag numera utgör en avsevärd del av det samlade värdet på börserna i EU och USA. I Europa står dessa för 35 % av de 100 största europeiska företagens samlade börsvärde. I USA har motsvarande siffra redan passerat 50 %. En slående skillnad är att de europeiska marknaderna domineras av kommunikationsföretag och saknar de aktier inom området informationsteknik och Internet som toppar de amerikanska börserna.

En framgångsrik utveckling av Internet kommer oundvikligen att innebära verksamhetsöverföringar både inom och mellan branscher. Detta har redan skett inom sektorer såsom bank och finans där antalet arbetstillfällen på lokalkontoren har minskat efter hand som banktjänster på Internet har byggts ut. Dessa överföringar stärker vikten av att utveckla nya verksamheter i Europa för att säkerställa att sysselsättningen ökar i nettotermer. Europa måste vara starkt inom tillväxtbranscher för att hindra att arbetstillfällen förs ut ur EU. En undersökning i USA [13] visade att det 1999 fanns ungefär 2,3 miljoner Internetrelaterade arbetstillfällen i USA. Europeisk statistik saknas ännu, men antalet Internetrelaterade arbetstillfällen är sannolikt avsevärt lägre. Internet innebär därför en för beslutsfattarna lovande strategi i syfte att öka sysselsättningen. Dessutom påvisar Internets förmåga att omstrukturera ekonomin behovet att utveckla ett informationssamhälle för alla - både för dem inom mogna branscher och verksamheter och för dem inom nya.

[13] Center for Research in Electronic Commerce, University of Austin, oktober 1999.

Sammanfattningsvis ökar nätverksekonomin produktiviteten, som i sin tur ökar ekonomins potentiella produktion - med andra ord den tillväxttakt som kan uppnås utan att elda på inflationen. En högre produktivitet kan också leda till en kortsiktig sysselsättningsminskning om inte kapital-, arbets- och varumarknaderna fungerar effektivt och skapar nya verksamheter som omsätter den potentiella produktionen i faktisk tillväxt. Vad Europa behöver är dynamiska kapitalmarknader som stöder nyföretagande, en arbetsmarknad som tillhandahåller kvalificerad och flexibel arbetskraft samt konkurrensutsatta varumarknader som håller priserna nere.

Var står Europa-

Föregående avsnitt visade att den nya ekonomin byggs upp kring Internet. Europas ställning i den nya ekonomin beror därför i första hand på dess Internetinnehåll och Internetanvändning.

Internets spridning

I Europa är 12 % av hushållen anslutna till Internet, vilket motsvarar ungefär 20 % av den befolkning som har tillgång till Internet. Jämfört med USA, som är en användbar referenspunkt för Internetanvändning, är detta en relativt låg siffra eftersom Internet är två - tre gånger mer utbrett där. Såsom framgår av figuren nedan hämtar Europa dessutom inte in detta försprång. Det finns dock några undantag, och då framför allt i Norden där några länder har uppnått en större Internetspridning än USA. Utmaningen består i att öka användningen i hela EU eftersom den nya ekonomins fördelar bara kommer att förverkligas då hela den gemensamma marknaden når en kritisk massa i fråga om Internets spridning. Om så inte sker finns det en risk för en polarisering där fördelarna är begränsade till de mest avancerade länderna. Sådana skillnader skulle inte bara missgynna de länder som har en låg Internetanvändning, utan hela Europa skulle misslyckas att skapa de nätverksekonomier som följer av en stor ansluten befolkning.

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

Internetinnehåll

Marknaden för innehåll som inte är utlagt på nätet utgör en stark sida i Europa, men dess ställning när det gäller innehåll på nätet är desto mindre tillfredsställande. Antalet europeiska Internetvärdar - en indikation på antalet webbplatser i Europa - är bara än tredjedel av antalet i USA. Mycket få europeiska webbplatser finns med bland de mest besökta, med de europeiska Internetleverantörernas hemsidor som enda undantag.

Bristen på riskkapital i EU innebär att det finns färre nya företag och färre tjänster och webbplatser som är inriktade på de europeiska användarnas behov. En anledning är att Europa har en större andel kapital som förvaltas av institut som strävar efter säkra långsiktiga investeringar, medan enskilda amerikaner tenderar att ha mer att säga till om när det gäller innehållet i deras portföljer, är mer benägna att ändra fördelningen i dessa och oftare är beredda att ta risker. Detta hindrar nya idéer och företag som kan utnyttja den nya ekonomin från att blomma ut i Europa.

Kostnad för tillgång till Internet

Kostnaden för tillgång till Internet är av avgörande betydelse för dess användning. Jämförelser mellan olika länder visar att det finns ett starkt samband mellan användningspris och Internets spridning, vilket framgår av figuren nedan. I en kommande undersökning [14] där man analyserar detta samband drogs slutsatsen att "nästan alla länder med höga tillgångspriser har en låg spridning". Att minska priserna genom en ökad konkurrens utgör därför en prioritet. Europa har en dynamisk och snabbt växande telekommunikationsindustri som uppvisade intäkter på 238 miljarder euro 1999, en ökning med 13,2 % från 1998 [15]. Trots dessa framgångar är det mycket viktigt att öka konkurrensen i accessnätet, den sista delen av telefonnätet som ansluter abonnenterna till deras lokala station. Att låta marknadskrafterna verka genom mer konkurrens är att föredra framför det amerikanska systemet med subventionerade fasta avgifter, eftersom sådana snedvridningar av priset motverkar investeringar i alternativa former av Internettillgång [16]. Dessa alternativ, såsom xDSL-teknik med en ständig uppkoppling eller tillgång via digital-TV-kablar, ger en mycket snabbare tillgång, som på lång sikt kan bli ännu billigare än uppkoppling via telenätet där man använder en persondator och ett telemodem.

[14] ICT Benchmarking Study, Booz Allen & Hamilton.

[15] Uppgifter från EITO 2000 om marknadsintäkter från teletjänster och teleutrustning.

[16] Den amerikanska Internetanvändningen gynnas av ett prissättningssystem med fasta avgifter för lokalsamtal, som ger användare i USA tillgång till en marginalkostnad som är lika med noll. Det är bara möjligt tack vare mycket höga korssubventioner från fjärrsamtal till lokalsamtal (kommissionen uppskattar att denna subvention är värd cirka 18 miljarder US-dollar per år).

>Hänvisning till >

Internet utanför persondatorn

Hittills har Internet framför nåtts via persondatorer, men detta är på väg att ändras. Den tekniska utvecklingen innebär en mer omfattande och enklare tillgång. Små mobila enheter finns redan på marknaden, och dessa kan anslutas snabbt och ge tillgång till information var som helst och när som helst. Dessa så kallade wap-telefoner har nyligen lanserats. Tekniken kommer att tillåta att en stor mängd ny utrustning ansluts till Internet. Exemplen inbegriper färdinformationssystem i bilar som kopplas till central information om trafikstockningar eller medicinsk utrustning som kan undersöka kroppen och rapportera till läkarna.

Mobila kommunikationer har under senare tid blivit allt viktigare både för taltelefoni och som ett sätt att nå Internet. Den europeiska standarden för mobiltelefoni, GSM, har blivit en världsledande standard. Antalet abonnenter i Europa ökar snabbt och beräknas nå 200 miljoner i slutet av detta år. Antalet mobilabonnenter i Europa har nu passerat antalet i USA. Europa har också en fördel genom att ha ett digitalt system som har potential att bli en viktig plattform för Internettillgång. Detta demonstreras av GSM-teknikens utveckling, som har resulterat i system såsom GPRS och EDGE, eller utvecklingen av den tredje generationens mobilkommunikationer och nya former av teknik för trådlösa accessnät.

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

Social sammanhållning och den nya ekonomin

Den nya ekonomin är en nyckelfaktor bakom den ekonomiska tillväxten. Sociala och regionala skillnader kan därför inte förbises. Andelen hushåll med persondator varierar mellan 11 % och 65 % (i genomsnitt 33 %), och andelen hushåll med Internetanslutning mellan 3 % och 51 % (i genomsnitt 12 %). Samma sak gäller i förhållande till inkomstnivå: Av de hushåll som har en inkomst på mindre än 500 euro har 10 % persondator och 3 % är anslutna till Internet. Av de hushåll som har en hög inkomst, det vill säga på mer än 4 000 euro, är motsvarande siffror 76 % respektive 47 %. Hushåll på landsbygden har en avsevärt lägre tillgång till persondatorer och Internet än dem i tätorter och storstadsområden.

Dessa stora skillnader i spridningen av Internet i Europa illustrerar de utmaningar vi står inför när det gäller att skapa ett informationssamhälle för alla. Den låga Internetanvändningen i vissa delar av EU är dock inte bara ett problem som rör den sociala sammanhållningen, utan minskar också ekonomins tillväxtpotential.

Nätverksekonomierna ökar också med storleken på nätverket, och genom att utvidga den nya ekonomin så mycket som möjligt ökar de potentiella fördelar som kan uppnås. Att bygga ett informationssamhälle för alla utgör en viktig del av skapandet av en större marknad, högre inkomster och bättre möjligheter till tillväxt och välstånd.

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >