52000AG0046

Gemensam ståndpunkt (EG) nr 46/2000

antagen av rådet den 31 juli 2000

inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/.../EG av den ... om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror

(2000/C 300/05)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget,(4) och

av följande skäl:

(1) Rådets direktiv 89/622/EEG av den 13 november 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om märkning av tobaksvaror samt förbud för utsläppande på marknaden av vissa tobakstyper för användning i munnen(5) ändrades avsevärt genom rådets direktiv 92/41/EEG(6). Eftersom ytterligare ändringar skall göras av det direktivet och av rådets direktiv 90/239/EEG av den 17 maj 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om högsta tillåtna tjärhalt i cigaretter(7), bör direktiven för tydlighetens skull omarbetas.

(2) Medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror är fortfarande mycket olika, vilket hämmar den inre marknadens sätt att fungera.

(3) Dessa hinder bör undanröjas och därför bör de bestämmelser som gäller tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror tillnärmas, samtidigt som medlemsstaternas möjlighet kvarstår att under vissa villkor införa krav som de anser vara nödvändiga för att garantera skyddet av människors hälsa.

(4) I enlighet med artikel 95.3 i fördraget bör utgångspunkten vara en hög skyddsnivå när det gäller hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd med hänsyn särskilt till ny utveckling som grundar sig på vetenskapliga fakta. Med beaktande av tobakens särskilt skadliga verkningar bör hälsoskyddet prioriteras i detta sammanhang.

(5) I direktiv 90/239/EEG fastställs de högsta tillåtna tjärhalterna i cigaretter som saluförs i medlemsstaterna från och med den 31 december 1992. Eftersom tjära är cancerframkallande måste tjärhalterna i cigaretter sänkas ytterligare.

(6) I direktiv 89/622/EEG föreskrivs att alla styckförpackningar med tobaksvaror skall bära en allmän varningstext samt att det skall finnas ytterligare varningstexter som uteslutande gäller cigaretter samt att kravet på ytterligare varningstexter skall utvidgas till att från 1992 gälla även andra tobaksvaror än cigaretter.

(7) Skillnaderna i bestämmelserna om kolmonoxid kan leda till handelshinder och till att den inre marknaden inte fungerar väl. Det har för övrigt visats att cigaretter ger upphov till kolmonoxidmängder som är skadliga för människors hälsa och som kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar och andra sjukdomar.

(8) Medlemsstaternas lagar och andra författningar om högsta tillåtna nikotinhalt i cigaretter är olika. Dessa olikheter kan leda till handelshinder och till att den inre marknaden inte fungerar väl. Medlemsstaterna och de vetenskapliga myndigheterna har påtalat särskilda problem för folkhälsan på ett område där harmoniseringsåtgärder redan har vidtagits och kommissionen har granskat dessa.

(9) Dessa hinder bör följaktligen undanröjas, och därför bör övergången till fri omsättning, saluföring och tillverkning av cigaretter underkastas gemensamma bestämmelser inte bara vad avser tjärhalten utan även avseende högsta tillåtna nikotin- och kolmonoxidhalter.

(10) Fastställande av internationella normer för tobaksvaror är en av punkterna i förhandlingarna för att inom Världshälsoorganisationen utarbeta en ramkonvention om kampen mot tobak.

(11) För mätning av halterna av tjära, nikotin och kolmonoxid i cigaretter bör det hänvisas till ISO-standarderna 4387, 10315 och 8454, som är de enda internationellt erkända standarderna, men den framtida forskning och de tekniska framsteg som skall främjas bör göra det möjligt att utveckla och använda exaktare och mer tillförlitliga mätmetoder för halterna i cigaretter och att utveckla mätmetoder för andra tobaksvaror.

(12) Med beaktande av särskilda socioekonomiska svårigheter beviljades Grekland i direktiv 90/239/EEG undantag från tidsfristen för genomförandet av bestämmelserna om högsta tillåtna tjärhalt. Detta undantag bör fortsätta att gälla under fastställd tid.

(13) Varningstexterna och uppgifter om halter anges fortfarande på olika sätt i de olika medlemsstaterna. Därför kan det hända att konsumenterna känner till riskerna med tobaksvaror bättre i en medlemsstat än i en annan. Sådana olikheter är inte godtagbara och kan sannolikt leda till handelshinder och till att den inre marknaden för tobaksvaror inte fungerar väl, och de bör därför undanröjas. Det är därför nödvändigt att förstärka och förtydliga den befintliga lagstiftningen, varvid en hög hälsoskyddsnivå måste säkerställas.

(14) Partier av tobaksvaror bör märkas för att säkerställa att varorna kan spåras i syfte att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv.

(15) Situationen i medlemsstaterna är olika när det gäller vilka ingredienser och tillsatsämnen som används vid framställningen av tobaksvaror. I flera medlemsstater finns det varken gällande lagstiftning eller frivilliga avtal rörande dessa substanser. I flera av de medlemsstater där det finns lagstiftning eller frivilliga avtal lämnar tobakstillverkarna inga uppgifter om i vilken mängd sådana ingredienser och tillsatsämnen förekommer i olika tobaksvaror och i olika märken. En tillnärmning av åtgärderna på detta område bör genomföras och öppenheten bör ökas.

(16) Bristen på information och toxikologiska uppgifter hindrar de berörda myndigheterna i medlemsstaterna från att på ett meningsfullt sätt bedöma hur giftiga tobaksvaror är och vilka risker de utgör för konsumenternas hälsa. Detta är inte förenligt med gemenskapens skyldighet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.

(17) Det har visat sig att tobaksvaror innehåller och avger många skadliga ämnen och kända cancerframkallande ämnen, som är skadliga för människors hälsa när de förbränns. Under de senaste åren har det också visat sig att passiv rökning medför risker, särskilt för foster och spädbarn, samt att passiv rökning kan framkalla eller förvärra andningssvårigheter hos människor som andas in röken. Dessutom är 80 % av dem som börjar röka i gemenskapen under 18 år. Det bör säkerställas att informationen om dessa produkter sker med största möjliga öppenhet, samtidigt som tobakstillverkarnas kommersiella och immateriella rättigheter beaktas på lämpligt sätt.

(18) Användning på förpackningar med tobaksvaror av vissa benämningar för att beskriva produkten vilka kan vilseleda konsumenterna bör förbjudas.

(19) Genom direktiv 89/622/EEG förbjuds försäljning i medlemsstaterna av vissa tobakstyper för användning i munnen. Genom artikel 151 i Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige beviljas Sverige undantag från direktivets bestämmelser därom.

(20) De tekniska och vetenskapliga framstegen på tobaksvarornas område kräver en regelbunden omprövning av detta direktivs bestämmelser och av tillämpningen i medlemsstaterna av direktivet. Det bör därför föreskrivas ett förfarande för att kommissionen skall kunna utarbeta regelbundna rapporter med stöd i vetenskapliga och tekniska data. Viss information bör undersökas särskilt noga i detta sammanhang.

(21) I samband med fastställandet av högsta tillåtna halter bör särskilt övervägas dels huruvida det är lämpligt att senare minska de fastställda halterna och särskilt huruvida det alls finns något samband mellan dem, dels huruvida normerna i denna fråga bör utarbetas för andra varor än cigaretter, särskilt rulltobak.

(22) I fråga om andra ingredienser, även tillsatsämnen, bör inför en senare harmonisering möjligheten övervägas att upprätta en gemensam förteckning.

(23) Storleken på den inre marknaden för tobaksvaror och det faktum att tobakstillverkarna alltmer tenderar att koncentrera tillverkningen för hela gemenskapen till ett fåtal anläggningar i medlemsstaterna gör att lagstiftningsåtgärder för att den inre marknaden för tobaksvaror skall fungera väl bör genomföras på gemenskapsnivå snarare än på nationell nivå.

(24) Vid tillämpningen av detta direktiv bör tidsfrister fastställas vilka å ena sidan ger möjlighet att så effektivt som möjligt fullborda den omläggning som inleddes i och med direktiv 90/239/EEG och vilka å andra sidan ger konsumenter och tillverkare möjlighet att anpassa sig till varor med lägre halter av tjära, nikotin och kolmonoxid.

(25) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(8).

(26) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga II.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar om den högsta tillåtna halten av tjära, nikotin och kolmonoxid i cigaretter, de varningstexter och andra uppgifter som skall finnas på styckförpackningar med tobaksvaror samt vissa åtgärder avseende ingredienser i och beskrivning av tobaksvaror.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

1. tobaksvaror: produkter avsedda att rökas, snusas, sugas på eller tuggas så vitt de är tillverkade, även delvis, av tobak, genetiskt modifierad eller ej,

2. tjära: det råa, icke vattenhaltiga, nikotinfria rökkondensatet,

3. nikotin: nikotinhaltiga alkaloider,

4. tobak för användning i munnen: alla produkter för användning i munnen, utom sådana som är avsedda att rökas eller tuggas, och som helt eller delvis är framställda av tobak i pulver- eller partikelform eller i någon kombination av dessa former - särskilt i portionspåsar eller porösa påsar - eller i en form som påminner om ett livsmedel,

5. ingrediens: varje ämne eller beståndsdel med undantag av tobaksplantans blad och andra naturliga eller icke beredda delar av tobaksplantan som används vid tillverkning eller beredning av en tobaksvara och som finns kvar i den slutliga produkten, om än i annan form.

Artikel 3

Cigaretter: högsta tillåtna halter av tjära, nikotin och kolmonoxid

1. Från och med den 1 januari 2004 får de cigaretter som övergår till fri omsättning, saluförs eller tillverkas i medlemsstaterna inte ha halter som överstiger

- 10 mg tjära per cigarett,

- 1 mg nikotin per cigarett,

- 10 mg kolmonoxid per cigarett.

2. För Republiken Grekland skall, som ett tillfälligt undantag, datumet för tillämpningen av den högsta tillåtna halten av tjära enligt punkt 1 i cigaretter som tillverkas och saluförs på landets territorium vara den 1 januari 2007.

Artikel 4

Mätmetoder

1. Halterna av tjära, nikotin och kolmonoxid i cigaretterna, skall mätas med hjälp av ISO-standard 4387 när det gäller tjära, ISO 10315 när det gäller nikotin och ISO 8454 när det gäller kolmonoxid.

Noggrannheten av informationen om tjära och nikotin på paketen skall verifieras i enlighet med ISO-standard 8243.

2. De tester som avses i punkt 1 skall utföras eller verifieras av provningslaboratorier som är godkända och övervakas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2001 och vid varje ändring till kommissionen överlämna en förteckning över godkända laboratorier, med uppgift om vilka kriterier som använts för godkännandet och vilka metoder för övervakning som tillämpats.

3. Medlemsstaterna får också föreskriva att tillverkare eller importörer av tobaksvaror skall utföra andra tester som kan fastställas av de behöriga nationella myndigheterna för att för enskilda tobaksvarumärken och typer av tobaksvaror bedöma halten av andra ämnen som dessa tobaksvaror ger upphov till samt dessa ämnens effekter på hälsan, med beaktande av bland annat faran för beroende av dem. Medlemsstaterna får också föreskriva att sådana tester skall utföras eller verifieras vid godkända provningslaboratorier i enlighet med bestämmelserna i punkt 2.

4. Resultaten av de tester som utförs i enlighet med punkt 3 skall årligen rapporteras till de behöriga nationella myndigheterna.

Medlemsstaterna skall säkerställa att den i enlighet med denna artikel inlämnade informationen på lämpligt sätt sprids för att informera konsumenterna, i förekommande fall med beaktande av sådan information som utgör företagshemlighet.

5. Medlemsstaterna skall årligen meddela kommissionen alla uppgifter och all information som lämnats i enlighet med denna artikel, och kommissionen skall beakta uppgifterna och informationen när den upprättar den rapport som avses i artikel 11.

Artikel 5

Märkning

1. Uppgifter om halterna av tjära, nikotin och kolmonoxid i cigaretter som mätts i enlighet med artikel 4, skall tryckas på en av av cigarettpaketets sidor på det/de officiella språket/språken i den medlemsstat där varan släpps ut på marknaden, så att minst 10 % av ytan skall täckas.

Denna procentandel skall ökas till 12 % för medlemsstater med två officiella språk och 15 % för medlemsstater med tre officiella språk.

2. Varje styckförpackning med tobaksvaror, utom tobaksvaror för användning i munnen och andra tobaksvaror som inte är avsedda att rökas, måste förses med följande varningstexter:

a) En allmän varningstext:

"Rökning dödar"

eller

"Rökning kan döda".

Denna varningstext skall tryckas på styckförpackningens mest synliga yta och på alla yttre omslag som förekommer vid detaljförsäljning av varan, med undantag av genomskinliga ytteromslag.

b) En kompletterande varningstext från förteckningen i bilaga I.

De ovannämnda kompletterande varningstexterna skall alterneras på ett sådant sätt att var och en av dem förekommer regelbundet.

Denna varningstext skall tryckas på styckförpackningens andra mest synliga yta och på alla yttre omslag som förekommer vid detaljförsäljning av varan, med undantag av genomskinliga ytteromslag.

Medlemsstaterna får bestämma var på dessa ytor varningstexten skall placeras med tanke på de krav som språken ställer.

3. Tobak för användning i munnen, i fall då sådana varor får saluföras i enlighet med bestämmelserna i artikel 8, och tobaksvaror som inte är avsedda att rökas skall förses med följande varningstext:

"Denna tobaksvara kan skada din hälsa och är beroendeframkallande".

Denna varningstext skall tryckas på styckförpackningens mest synliga yta och på alla yttre omslag som förekommer vid detaljförsäljning av varan, med undantag av genomskinliga ytteromslag.

Medlemsstaterna får bestämma var på dessa ytor varningstexten skall placeras med tanke på de krav som språken ställer.

4. De varningstexter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel skall var och en täcka minst 25 % av utsidan av den yta på styckförpackningen på vilken den trycks. Denna procentandel skall ökas till 27 % för medlemsstater med två officiella språk och till 30 % för medlemsstater med tre officiella språk.

När det emellertid gäller styckförpackningar avsedda för andra varor än cigaretter, där den mest synliga ytan är större än 100 cm2, skall ytan för de varningstexter som avses i punkt 2 vara minst 25 cm2 på varje sida. Denna yta skall ökas till 27 cm2 för medlemsstater med två officiella språk och till 30 cm2 för medlemsstater med tre officiella språk.

5. De varningstexter och uppgifter om halter som krävs enligt denna artikel skall uppfylla följande krav:

a) Texten skall tryckas med typsnittet Helvetica fet stil i svart på vit bakgrund. För att kunna beakta de krav som språken ställer skall medlemsstaterna ha rätt att bestämma storleken på typsnittet, förutsatt att den typsnittsstorlek som fastställs i deras lagstiftning innebär att den täcker största möjliga andel av det område som reserverats för den föreskrivna texten.

b) Texten skall tryckas med gemener, med undantag av första bokstaven i texten och av fall då grammatiskt bruk kräver det.

c) Texten skall centreras på den yta där texten skall tryckas, parallellt med paketets övre kant.

d) Texten skall, för andra varor än de som avses i punkt 3, omges av en svart ram som skall vara minst 3 mm och högst 4 mm bred och inte får inkräkta på varningstexten eller de uppgifter som skall ges.

e) Texten skall tryckas på det/eller de officiella språken i den medlemsstat där varan släpps ut på marknaden.

6. Det skall vara förbjudet att trycka de texter som föreskrivs i denna artikel på styckförpackningarnas skattemärke. Texterna skall inte kunna avlägsnas eller utplånas och får inte på något sätt döljas, skymmas eller avbrytas av något annat skriftligt eller bildmässigt inslag eller när paketet öppnas.

7. Medlemsstaterna får föreskriva att de varningstexter som avses i punkterna 2 och 3 skall åtföljas av en uppgift, utanför den ram som är avsedd för varningstexterna, om vilken myndighet som har utformat varningstexterna.

8. Det nummer som har åsatts varje parti av en tobaksvara enligt ISO-standard 8243 skall anges på varje styckförpackning på ett sådant sätt att det är möjligt att identifiera varans ursprung.

Artikel 6

Tilläggsuppgifter om varan

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att alla tillverkare och importörer av tobaksvaror skall lämna dem en förteckning för varje märke och typ över alla ingredienser och kvantiteter av dessa som används vid tillverkningen av tobaksvarorna. Förteckningen skall åtföljas av en förklaring med skälen till att ingredienserna ingår i deras tobaksvaror samt av toxikologiska uppgifter om dessa ingredienser i deras förbrända och oförbrända form och deras effekter på hälsan, bland annat med beaktande av faran för beroende.

De uppgifter som avses i första stycket skall lämnas årligen med början senast den 31 december 2002.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att den information som lämnas i enlighet med denna artikel på alla lämpliga sätt sprids för att informera konsumenterna, i förekommande fall med beaktande av sådan information som utgör en företagshemlighet.

3. Medlemsstaterna skall årligen översända all information som lämnas i enlighet med i denna artikel till kommissionen, som skall beakta denna när den upprättar den rapport som avses i artikel 11.

Artikel 7

Produktbeskrivningar

Bruket av benämningar som "låg tjärhalt" (low tar), "lätt" (light), "mycket lätt" (ultra light), "mild" (mild) eller liknande, samt, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 5.1, alla upplysningar om halterna, vilka har till syfte eller direkt eller indirekt resultat att ge ett intryck av att tobaksvaran i fråga är mindre skadlig än andra, skall förbjudas.

Artikel 8

Tobak för användning i munnen

Medlemsstaterna skall förbjuda utsläppandet på marknaden av tobak för användning i munnen utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 151 i Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige.

Artikel 9

Anpassningsåtgärder

Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 10.2 anpassa följande till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen:

a) De mätmetoder som anges i artikel 4 samt de definitioner som hänför sig till dem.

b) De varningstexter som skall finnas på styckförpackningar med tobaksvaror enligt bilaga I och hur ofta hälsovarningstexterna skall bytas.

Artikel 10

Föreskrivande förfarande

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 11

Rapportering

Kommissionen skall senast den 31 december 2004 och därefter vartannat år lägga fram en rapport om tillämpningen av detta direktiv för Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén.

Vid utarbetandet av den rapport som avses i första stycket skall kommissionen biträdas av vetenskapliga och tekniska experter för att få tillgång till all nödvändig information.

När den första rapporten läggs fram skall kommissionen särskilt ange vilka faktorer som bör ses över eller vidareutvecklas med hänsyn till nya vetenskapliga och tekniska rön, inbegripet utvecklingen av internationellt godkända normer för varorna, och den skall därvid ägna särskild uppmärksamhet åt en senare minskning av de högsta tillåtna halter som föreskrivs i artikel 3.1, eventuella samband mellan dessa halter och utvecklandet av normer för andra varor än cigaretter, särskilt rulltobak, och åt möjligheten att utarbeta en gemensam förteckning över de ingredienser som avses i artikel 6 med beaktande bland annat av faran för beroende av dem. I rapporten skall även sambandet mellan märkningskraven enligt artikel 6 och konsumenternas beteende undersökas. Rapporten skall åtföljas av alla de förslag till ändringar av detta direktiv som kommissionen bedömer nödvändiga.

Artikel 12

Import, försäljning och konsumtion av tobaksvaror

1. Medlemsstaterna får inte av skäl som hänför sig till begränsning av halterna av tjära, nikotin eller kolmonoxid i cigaretter eller till hälsovarningstexter och andra uppgifter eller andra krav i detta direktiv, förbjuda eller begränsa import, försäljning eller konsumtion av tobaksvaror som är förenliga med detta direktiv, med undantag för åtgärder som vidtas för att verifiera uppgifter som lämnats enligt artikel 4.

2. Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att i enlighet med fördraget bibehålla eller anta strängare bestämmelser rörande tillverkning, import, försäljning och konsumtion av tobaksvaror, om de anser sådana bestämmelser vara nödvändiga för att skydda folkhälsan, så vitt bestämmelserna inte strider mot bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 13

Genomförande

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 första stycket skall medlemsstaterna senast den 31 december 2001 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna antar sådana bestämmelser skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. De varor som inte är förenliga med detta direktiv får fortsätta att saluföras under ett år efter den dag som anges i punkt 1.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14

Upphävande

Direktiven 89/622/EEG och 90/239/EEG upphör härmed att gälla utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga II.

Hänvisningar till de upphävda direktiven skall tolkas som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 16

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den ...

På Europaparlamentets vägnar

Talman

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT C 150 E, 30.5.2000, s. 43.

(2) EGT C 140, 18.5.2000, s. 24.

(3) EGT C 226, 8.8.2000, s. 5.

(4) Europaparlamentets yttrande av den ... (ännu ej offentliggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 31 juli 2000 och Europaparlamentets beslut av den ... (ännu ej offentliggjort i EGT).

(5) EGT L 359, 8.12.1989, s. 1.

(6) EGT L 158, 11.6.1992, s. 30.

(7) EGT L 137, 30.5.1990, s. 36.

(8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA I

Förteckning över kompletterande varningstexter som avses i artikel 5.2 b

1. Rökare dör i förtid.

2. Rökning orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och infarkter.

3. Rökning orsakar cancer.

4. Rökning under graviditeten skadar ditt barn.

5. Skydda barnen, låt dem inte andas in din tobaksrök.

6. Din läkare kan hjälpa dig att sluta röka.

7. Rökning skapar beroende.

8. Om du slutar röka löper du mindre risk att få allvarliga sjukdomar.

9. Sök hjälp för att sluta röka: (telefonnummer/postadress/Internetadress/din läkare).

10. Rökning orsakar impotens.

11. Rökning orsakar åldersförändring i huden.

BILAGA II

Tidsfrister för införlivande och genomförande av de upphävda direktiven (som anges i artikel 14)

>Plats för tabell>

BILAGA III

Jämförelsetabell

>Plats för tabell>

RÅDETS MOTIVERING

I. INLEDNING

1. Den 7 januari 2000 överlämnade kommissionen till rådet ett förslag till rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror med artikel 95 i fördraget som grund(1).

2. Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 14 juni 2000.(2) Ekonomiska och sociala kommittén avgav sitt yttrande om förslaget den 29 mars 2000(3) och Regionkommittén avgav sitt yttrande den 12 april 2000(4).

3. Till följd av dessa yttranden överlämnade kommissionen ett ändrat förslag till rådet den 28 juni 2000(5).

4. Den 31 juli 2000 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt i enlighet med artikel 251.2 i fördraget.

II. SYFTEN

Direktivet, som grundar sig på artikel 95 i fördraget, utgör en omarbetning av två direktiv om tjärhalt i cigaretter(6) och om märkning av tobaksvaror, inbegripet förbud mot viss tobak för användning i munnen(7). Direktivets syfte är att med utgångspunkt i en hög folkhälsoskyddsnivå komplettera och modernisera bestämmelserna mot bakgrund av vunna erfarenheter och vetenskapliga framsteg.

III. ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN(8)

A. KOMMISSIONENS ÄNDRADE FÖRSLAG

Rådet antog antingen helt eller delvis och i vissa fall endast innehållsmässigt 15 av Europaparlamentets ändringsförslag som tagits med i kommissionens förslag.

Rådet antog dessutom ytterligare två ändringsförslag (40 och 41) som ursprungligen hade avvisats av kommissionen och som gäller artikel 7, samtidigt som denna artikel förstärks genom en hänvisning till uppgifterna om halter, vilket kommissionen föreslagit.

B. ÄNDRINGSFÖRSLAG SOM GODTAGITS AV KOMMISSIONEN MEN SOM INTE TAGITS MED I DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

- Ändringsförslagen 75, 11 och 15

Rådet ansåg att hänvisningen till priset på tobaksvaror inte var lämplig med hänsyn till direktivets allmänna struktur och avsaknaden av bestämmelser om detta i artiklarna.

- Ändringsförslag 3

Rådet ansåg det inte väsentligt i detta skede att särskilt hänvisa till bedömningen av tobaksvaror som kan minska skadorna som en prioriterad fråga i samband med den första rapporten enligt artikel 11.

- Ändringsförslagen 5, 22 (andra delen) och 108

Rådet ansåg att det i detta skede är viktigt att koncentrera sig dels på att förbättra noggrannheten och tillförlitligheten i metoderna för mätning av halterna av tjära, nikotin och kolmonoxid, dels på att studera möjligheten att utarbeta en gemensam förteckning över de övriga ingredienserna. Mätningen av de övriga ingredienserna ligger i ett senare skede.

- Ändringsförslag 6

Rådet ansåg att detta arbete skulle vara alltför svårt och dyrt.

- Ändringsförslag 12

Rådet ansåg det inte lämpligt att betona denna aspekt i ett särskilt skäl men noterade vikten av en bättre utvärdering av tobaksvarornas verkningar i samband med kravet att säkerställa en hög folkhälsoskyddsnivå (se till exempel skälen 4 och 16).

- Ändringsförslag 13

Rådet ansåg det lämpligare att hänvisa till skyddet av de kommersiella och immateriella rättigheterna i samband med konsumentupplysningen (jfr skäl 17 och artiklarna 4.4 och 6.2). Rådet strök följaktligen det särskilda skäl som avses i parlamentets ändringsförslag.

- Ändringsförslag 16

Rådet ansåg att texten i detta skäl är alltför allmän jämförd med direktivets artikeldel, även med tanke på att insatser i samband med faktorer som påverkar hälsan, till exempel tobakskonsumtion, är ett av områdena i det nya program som kommissionen just har lagt fram.

- Ändringsförslag 18

Rådet ansåg att definitionen sedan rådet ändrat den (jfr artikel 2.5) särskilt genom att lägga till det allmänna uttrycket "varje beståndsdel" gör den föreslagna ändringen onödig.

- Ändringsförslagen 19 och 98

Rådet ansåg att möjligheten till ett undantag, även ett tillfälligt sådant, från tillämpningen av de nya bestämmelserna på cigaretter som exporteras från gemenskapen inte är motiverad, särskilt med tanke på de kontrollproblem som detta undantag skulle medföra.

- Ändringsförslag 107

Rådet ansåg inte detta ändringsförslags detaljerade uppgifter lämpliga (se även kommentaren till ändringsförslag 12).

- Ändringsförslag 24

Rådet ansåg att det med tanke på bland annat den betydande felmarginalen i testresultaten och i avvaktan på noggrannare test är både billigare och tillförlitligare att årligen meddela resultaten enligt artikel 4.4 första stycket.

- Ändringsförslagen 25 och 39

Genom den formulering som återges i artikel 4.4 andra stycket och i artikel 6.2 har rådet velat framhäva konsumentupplysningens stora betydelse, genom att betona att den skall prioriteras.

- Ändringsförslagen 26 och 116

Rådet ansåg att den ökning av dimensionerna som parlamentet begärt såväl för uppgifterna om halter som för de varningstexter som skall anbringas på paketen är för stor med tanke på att de nuvarande procentsatserna i artikel 5.1 (10 %, 12 % och 15 %) och i artikel 5.4 (25 %, 27 % och 30 %) - enligt kommissionens ursprungliga förslag - är betydligt större än de som föreskrivs i gällande lagstiftning (4 %, 6 % och 8 %).

Rådet tog för övrigt inte med kommissionens förslag om att på paketen endast ange de högsta tillåtna halterna enligt artikel 3.1, eftersom det ansåg att det är viktigt att upplysa konsumenterna om den verkliga halten i cigaretterna.

Rådet har dock uttryckligen angett att sambandet mellan märkningen och konsumenternas beteende skall undersökas i samband med den första rapporten enligt artikel 11.

- Ändringsförslag 29

Rådet ansåg det inte väsentligt att ta med förtydligandena i ändringsförslaget.

- Ändringsförslag 44

Med beaktande av bland annat kommissionens försäkringar om att såväl inrätta en tvärvetenskaplig och oberoende expertgrupp som prioriterar utarbetandet av ett gemensamt förhållningssätt beträffande ingredienserna ansåg rådet att det är lämpligt att för utarbetandet av den första rapporten ge mera allmänna anvisningar än enligt ändringsförslaget.

C. DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGAR SOM RÅDET INFÖRT

Förutom de ändringar som åsyftas under B har följande förändringar införts:

Ingressen

Rådet har ändrat ingressen för att sörja för en bättre överensstämmelse med texten i artikeldelen genom att slå samman vissa skäl och stryka andra, dock utan att i väsentlig grad ändra innehållet.

Artikel 5 (märkning)

Även denna artikel har ändrats för att den skall få en bättre struktur.

Rådet har dessutom återinfört en bestämmelse (se punkt 7) från direktiv 89/622/EEG enligt vilken det finns möjlighet att nämna den myndighet som utfärdat varningstexten, varvid dock detta omnämnande skall vara utanför den inramade varningstexten för att inte minska dess effekt.

Bilaga I (kompletterande varningstexter)

Rådet har infört två kompletterande varningstexter (nr 10 och nr 11).

(1) EGT C 150, 30.5.2000, s. 43.

(2) Dok. 9341/00 CODEC 434 SAN 55.

(3) EGT C 140, 18.5.2000, s. 24.

(4) EGT C 226, 8.8.2000, s. 5

(5) Dok. 10131/00 SAN 78 CODEC 526.

(6) Direktiv 90/239/EEG (EGT L 137, 30.5.1990).

(7) Direktiv 89/622/EEG, ändrat genom direktiv 92/41/EEG (EGT L 359, 8.12.1989 och EGT L 158, 11.6.1992).

(8) Numreringen av skälen, artiklarna och bilagorna är samma som i den gemensamma ståndpunkten.