51997PC0619

Förslag till rådets förordning (EG) om införande av en ingripandemekanism för kommissionen för att undanröja vissa handelshinder (98/C 10/13) (Text av betydelse för EES) KOM(97) 619 slutlig - 97/0330(CNS)

(Framlagt av kommissionen den 26 november 1997)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

med beaktande av följande:

1. I slutsatserna från Europeiska rådet i Amsterdam den 16 och 17 juni 1997 anmodades kommissionen att undersöka vilka medel som kan användas för att på ett effektivt sätt garantera den fria rörligheten för varor, inklusive möjligheten att införa sanktioner mot medlemsstater och att lägga fram relevanta förslag i detta syfte.

2. Enligt artikel 7a i fördraget skall den inre marknaden omfatta ett område utan inre gränser, där bland annat fri rörlighet för varor, som utgör en av gemenskapens grundläggande principer, säkerställs i enlighet med bestämmelserna i artikel 30-36 i fördraget.

3. Kränkningar av denna princip, som vissa fall av blockering eller förstörelse av varor från andra medlemsstater eller plötsliga och oskäliga importförbud för sådana varor, kan allvarligt störa den inre marknadens funktion och orsaka mycket allvarliga skador för de enskilda som drabbas och de förfaranden som anges i artiklarna 169 och 186 i fördraget kan inte inom erforderlig tid avhjälpa dessa kränkningar.

4. Sådana kränkningar kan förorsakas av såväl en medlemsstats agerande som av dess underlåtenhet att agera. Det senare fallet inträffar särskilt när det är privatpersoner som utför sådana handlingar och medlemsstaten avstår från att vidta nödvändiga och proportionella åtgärder som står till dess förfogande för att säkerställa fri rörlighet för varor utan att för den skull kränka utövandet av de grundläggande rättigheter som erkänns av den nationella rätten.

5. I avsaknad av omedelbart ingripande finns det risk för att de ovannämnda störningarna och skadorna fortgår, sprids eller förvärras och att handelsströmmar och deras underliggande avtalsförhållanden på detta sätt kan avbrytas.

6. Situationer av detta slag kan dessutom leda till att den inre marknadens regelverk och trovärdighet ifrågasätts.

7. Gemenskapsrätten förfogar inte över några lämpliga medel för att eliminera sådana hinder så effektivt och snabbt som behövs och de enskilda medborgare som drabbas har inte tillgång till något effektivt instrument för att tillvarata sina rättigheter.

8. Kommissionen bör därför ha möjlighet att genom ett beslut ingripa mot den berörda medlemsstaten, för att denna snabbt och effektivt skall vidta åtgärder mot ovannämnda kränkningar av den fria rörligheten för varor och för att de enskilda medborgare som drabbas skall kunna göra sina rättigheter gällande inom den nationella rättsordningen.

9. Om den berörda medlemsstaten inte rättar sig efter kommissionens beslut bör kommissionen snarast kunna föra ärendet vidare till domstolen enligt artikel 169 i fördraget. Därför bör snäva tidsfrister tillämpas för det förberedande administrativa förfarandet.

10. För antagandet av denna förordning föreskrivs i fördraget inga andra befogenheter än de som anges i artikel 235 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Denna förordning gäller klara, tydliga och ogrundade hinder för den fria rörligheten för varor enligt artikel 30-36 i fördraget, som har sitt ursprung i en medlemsstats agerande eller underlåtenhet att agera och som

- leder till en allvarlig störning av den fria rörligheten för varor,

- ger upphov till en allvarlig skada för en enskilda som drabbas och

- kräver ett omedelbart ingripande för att ovannämnda störning och skada inte skall fortgå, utbredas eller förvärras.

2. Med underlåtenhet att agera avses i denna förordning de fall då privatpersoner utför handlingar och en medlemsstat avstår från att vidta nödvändiga och proportionella åtgärder som den förfogar över för att säkerställa den fria rörligheten för varor utan att för den skull kränka utövandet av de grundläggande rättigheterna i den nationella rätten.

Artikel 2

Om kommissionen fastställer förekomsten i en medlemsstat av sådana hinder som avses i artikel 1, skall den rikta ett beslut till denna medlemsstat vari denna åläggs att vidta nödvändiga och proportionella åtgärder för att eliminera dessa hinder inom en av kommissionen fastställd tidsfrist.

Artikel 3

1. Kommissionen skall inleda det förfarande som anges i denna artikel senast inom fem dagar räknat från den dag då den förfogar över samtliga fakta om hindren.

2. Innan kommissionen fattar beslut enligt artikel 2, skall den ge den berörda medlemsstaten tillfälle att inkomma med sina synpunkter inom en tidsfrist som kommissionen fastställer med hänsyn till hur brådskande ärendet är, och som under alla förhållanden skall vara mellan tre och fem arbetsdagar räknat från den dag då kommissionen riktar sig till medlemsstaten.

3. Kommissionen skall fatta beslut enligt artikel 2 så snart som möjligt och senast inom tio dagar räknat från utgången av den tidsfrist som anges i punkt 2.

Artikel 4

1. Om den medlemsstat som beslutet riktar sig till underlåter att rätta sig efter detta beslut inom den angivna tidsfristen skall kommissionen omedelbart anmoda den att inkomma med sina synpunkter inom tre dagar.

2. Om hindret består efter utgången av den i punkt 1 angivna tredagarsfristen skall kommissionen omedelbart avge ett motiverat yttrande med en uppfordran till medlemsstaten att rätta sig efter detta inom tre dagar.

3. Om medlemsstaten vid utgången av den tidsfrist som anges i punkt 2 inte rättat sig efter det motiverade yttrandet, får kommissionen föra ärendet vidare till domstolen.

Artikel 5

Kommissionen skall offentliggöra de beslut som den fattar enligt artikel 2 i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och skall omedelbart överlämna texterna till besluten till alla berörda parter som så begär.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.