(1)

I artikel 104.1 andra stycket a i förordning (EU) 2021/2116 föreskrivs att artiklarna 4.1 b, 5, 7.3, 9, 17, 21, 34, 35.4, 36, 37, 38, 40–43, 51, 52, 54, 56, 59, 63, 64, 67, 68, 70–75, 77, 91–97, 99, 100, 102.2, 110 och 111 i förordning (EU) nr 1306/2013, när det gäller Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), ska fortsätta att tillämpas på utgifter som har uppkommit och utbetalningar som gjorts för räkenskapsåret 2021.

(2)

I artikel 64 andra stycket a i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 (3) föreskrivs att artikel 2, artikel 3.1 första stycket samt artikel 3.2, artikel 4.1 b, artiklarna 5, 6 och 7, artiklarna 21–25, artiklarna 27, 28 och 29, artikel 30.1 a, b och c, artikel 30.2, 30.3 och 30.4 samt artiklarna 31–40 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 (4), när det gäller EGFJ, ska fortsätta att tillämpas på utgifter som har uppkommit och utbetalningar som gjorts för räkenskapsåret 2021.

(3)

I artikel 64 andra stycket c i genomförandeförordning (EU) 2022/128 föreskrivs att bilagorna II och III till genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 ska fortsätta att tillämpas vid tillämpning av artikel 32 f och g i genomförandeförordning (EU) 2022/128 för räkenskapsåret 2021.

(4)

Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/820 (5) avslutades räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalande organ beträffande utgifter som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) för budgetåret 2021, med undantag för det nederländska utbetalande organet Rijksdienst voor Ondernemend Nederland.

(5)

Efter att ha mottagit nya uppgifter och efter ytterligare kontroller kan kommissionen fatta beslut om huruvida de räkenskaper som lämnats in av det nederländska utbetalande organet Rijksdienst voor Ondernemend Nederland är fullständiga, korrekta och sanningsenliga när det gäller de utgifter som finansierats av EGFJ för räkenskapsåret 2021.

(6)

I artikel 33.2 första stycket i genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 föreskrivs att de belopp som ska betalas in av eller betalas ut till varje medlemsstat, i enlighet med det beslut om avslutande av räkenskaperna som avses i artikel 33.1 i den genomförandeförordningen, ska fastställas genom att månadsutbetalningarna för det berörda räkenskapsåret dras av från de utgifter som godkänts för samma år i enlighet med artikel 33.1. Kommissionen ska dra av det beloppet från eller lägga till det till den månadsutbetalning som avser utgifter som betalats under andra månaden efter beslutet om avslutande av räkenskaperna.

(7)

I enlighet med artikel 40 första stycket i förordning (EU) nr 1306/2013 jämförd med artikel 5.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 (6) ska kommissionen, om betalningarna har gjorts efter sista möjliga betalningsdatum, minska beloppet för månadsutbetalningarna till medlemsstaterna och justera de ekonomiska följderna av minskningen i förhållande till förseningens omfattning med tillämpning av de satser som anges i artikel 5.2 och 5.3 i delegerad förordning (EU) nr 907/2014. Enligt artikel 5.5 andra stycket i delegerad förordning (EU) nr 907/2014 ska eventuella överskridanden av betalningsfrister senast beaktas i beslutet om avslutande av räkenskaper. En del utgifter som den berörda medlemsstaten deklarerat under räkenskapsåret 2021 betalades efter tidsfristernas utgång. De relevanta minskningarna bör därför anges i detta beslut.

(8)

Kommissionen har redan minskat de relevanta månadsutbetalningarna för räkenskapsåret 2021 med de belopp som ska betalas till EGFJ till följd av beslut om avslutande av räkenskaperna och kontroll av överensstämmelse för den berörda medlemsstaten, i enlighet med artiklarna 51 och 52 i förordning (EU) nr 1306/2013, som kommissionen genomfört under räkenskapsåret 2020. Dessa belopp beaktas i det här beslutet.

(9)

I enlighet med artikel 54.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska de ekonomiska följderna av utebliven återbetalning för oriktigheter till 50 % belasta den berörda medlemsstaten, om beloppet inte har betalats tillbaka inom fyra år från den dag då begäran om återbetalning framfördes, eller inom åtta år från det att indrivningsfallet tagits vidare till de nationella domstolarna. Enligt artikel 54.4 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska medlemsstaterna till de årsräkenskaper som de lämnar till kommissionen i enlighet med artikel 29 i genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 foga en bestyrkt tabell innehållande de belopp som belastar dem enligt artikel 54.2 i förordning (EU) nr 1306/2013. Tillämpningsföreskrifter för medlemsstaternas skyldighet att rapportera de belopp som ska återkrävas fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 908/2014. I bilaga II till genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 fastställs en mall för den tabell som medlemsstaterna ska använda för att lämna information om belopp som ska återkrävas. På grundval av de tabeller som medlemsstaterna har fyllt i kommer kommissionen att besluta vilka de ekonomiska följderna blir i de fall då ingen återbetalning har skett för oriktigheter som är äldre än fyra respektive åtta år.

(10)

Enligt artikel 54.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 får medlemsstaterna, av vederbörligen motiverade skäl, besluta att inte fortsätta ett indrivningsförfarande. Ett sådant beslut får fattas endast om de kostnader för indrivning som redan uppstått och sannolikt kommer att uppstå tillsammans överstiger den summa som ska drivas in, eller om det visar sig omöjligt att driva in beloppet därför att gäldenären eller de personer som är juridiskt ansvariga för oriktigheten är oförmögna att betala, vilket har fastställts enligt den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning. Om beslutet har fattats inom fyra år från den dag då begäran om återbetalning framfördes, eller inom åtta år om indrivningsfallet tagits vidare till de nationella domstolarna, bör de ekonomiska följderna av utebliven återbetalning till 100 % belasta unionens budget. De belopp för vilka en viss medlemsstat har beslutat att inte fortsätta indrivning samt skälen för detta beslut framgår av den sammanfattande rapport som avses i artikel 54.4 i den förordningen. Dessa belopp bör således inte belasta de berörda medlemsstaterna utan ska följaktligen belasta unionens budget.

(11)

Vid avslutandet av räkenskaperna för det berörda utbetalande organet ska kommissionen ta hänsyn till de belopp som redan har innehållits från den berörda medlemsstaten på grundval av genomförandebeslut (EU) 2022/820, delgivet med nr C(2022) 3307.

(12)

I enlighet med artikel 51 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör detta beslut inte påverka de beslut som kommissionen kan anta senare för att från unionsfinansieringen undanta utgifter som inte har betalats i enlighet med unionsreglerna.