(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (2) upprättas, på grundval av en preliminär riskvärdering, en förteckning över högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål.

(2)

Efter en preliminär värdering är 34 släkten och en art av växter för plantering med ursprung i tredjeländer preliminärt förtecknade som högriskväxter i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019. Ett av de förtecknade släktena är Prunus L.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1213 (3) fastställs växtskyddsåtgärder för införsel till unionens territorium av vissa växter, växtprodukter och andra föremål som strukits från bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019, men för vilka växtskyddsriskerna ännu inte har värderats fullt ut. Detta beror på att en eller flera skadegörare för vilka dessa växter är värdar ännu inte är upptagna i förteckningen över EU-karantänsskadegörare i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (4), men en ny fullständig riskvärdering kan visa att de uppfyller villkoren för upptagande.

(4)

Den 29 januari 2020 lämnade Turkiet in en begäran till kommissionen om att till unionen få exportera följande växter för plantering: upp till två år gamla vilande, icke rotade sticklingar fria från blad av Prunus persica och Prunus dulcis, upp till två år gamla vilande, oympade växter för plantering med bara rötter och fria från blad av Prunus persica och Prunus dulcis, och upp till två år gamla vilande växter för plantering med bara rötter och fria från blad av Prunus persica och Prunus dulcis ympade på Prunus persica, Prunus dulcis, Prunus armeniaca eller grundstammar av Prunus davidiana med ursprung i Turkiet (de berörda växterna). Till denna begäran bifogades relevant teknisk dokumentation.

(5)

Den 1 december 2022 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) ett vetenskapligt yttrande om riskvärdering av de berörda växterna (5). Livsmedelsmyndigheten identifierade Anoplophora chinensis, Didesmococcus unifasciatus, Euzophera semifuneralis, Hoplolaimus galeatus, Lasiodiplodia pseudotheobromae, Lepidosaphes malicola, Lepidosaphes pistaciae, Maconellicoccus hirsutus, Malacosoma parallela, Neoscytalidium dimidiatum, Neoscytalidium novaehollandiae, Nipaecoccus viridis, Peach rosette mosaic virus, Phenacoccus solenopsis, Pochazia shantungensis, Russellaspis pustulans, Scirtothrips dorsalis och Tomato ringspot virus som skadegörare av betydelse för dessa växter.

(6)

Livsmedelsmyndigheten utvärderade de riskreducerande åtgärder som angavs i dokumentationen för de identifierade skadegörarna och uppskattade sannolikheten för att de berörda växterna ska vara fria från dessa skadegörare.

(7)

Efter en officiell bekräftelse avseende frånvaron av Malacosoma parallela i Turkiet anses skadegöraren inte längre vara relevant för varorna av Prunus L. med ursprung i det landet.

(8)

På grundval av det yttrandet och de ytterligare uppgifter som Turkiet lämnat om Malacosoma parallela anses växtskyddsrisken vid införsel till unionens territorium av de berörda växterna ha reducerats till en acceptabel nivå, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtas för att hantera skadegörarrisken vad gäller dessa växter.

(9)

De åtgärder som Turkiet beskriver i den tekniska dokumentationen anses vara tillräckliga för att reducera risken till en acceptabel nivå vid införsel av de berörda växterna till unionens territorium. Dessa åtgärder bör därför antas som importkrav gällande växtskydd i syfte att säkerställa växtskyddet på unionens territorium vid införsel av de berörda växterna till det territoriet.

(10)

De berörda växterna bör därför inte längre betraktas som högriskväxter.

(11)

Genomförandeförordning (EU) 2018/2019 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

Anoplophora chinensis, Peach rosette mosaic virus, Scirtothrips dorsalis och Tomato ringspot virus förtecknas som EU-karantänskadegörare i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072.

(13)

Däremot har Didesmococcus unifasciatus, Euzophera semifuneralis, Hoplolaimus galeatus, Lepidosaphes pistaciae, Maconellicoccus hirsutus, Nipaecoccus viridis, Pochazia shantungensis, och Russellaspis pustulans inte ännu förtecknats som EU-karantänskadegörare i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072, och därför bygger växtskyddsåtgärderna för dessa skadegörare på dem som Turkiet beskriver i dokumentationen. En fullständig riskvärdering av dessa skadegörare måste bli tillgänglig för att fastställa om villkoren är uppfyllda för att förteckna skadegörarna i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 och de berörda växterna i bilaga VII till den genomförandeförordningen, tillsammans med respektive särskilda krav.

(14)

Genomförandeförordning (EU) 2020/1213 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

Dessutom har Lasiodiplodia pseudotheobromae, Neoscytalidium dimidiatum, och Phenacoccus solenopsis ännu inte förtecknats som EU-karantänskadegörare i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. Eftersom det på unionens territorium inte har observerats någon betydande inverkan på värdväxter som infekterats med dessa skadegörare krävs det emellertid inga importkrav vad gäller dessa skadegörare.

(16)

Neoscytalidium novaehollandiae är synonymt med Neoscytalidium dimidiatum. Följaktligen krävs inga importkrav för denna skadegörare.

(17)

I ett vetenskapligt yttrande om klassificeringen av Lepidosaphes malicola (6) som utarbetats av livsmedelsmyndigheten konstateras att skadegöraren inte uppfyller alla kriterier för att betraktas som en EU-karantänskadegörare på grund av stor osäkerhet om dess inverkan i EU. Följaktligen krävs inga importkrav för denna skadegörare.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.