(1)

Genom förordning (EU) 2016/1139 upprättas en flerårig plan för bestånd som fiskas i Östersjön och fastställs närmare bestämmelser för landningsskyldigheten för dessa bestånd, bland annat lax. Genom artikel 7.1 a i den förordningen ges kommissionen befogenhet att, på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetats av medlemsstaterna, anta delegerade akter för att komplettera den förordningen genom att bevilja undantag från tillämpningen av landningsskyldigheten för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för en hög överlevnadsgrad när det gäller alla bestånd av arter i Östersjön som omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (2).

(2)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1417 (3) fastställs närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten för laxfiske i Östersjön för perioden 2021–2023 Den delegerade förordningen antogs på grundval av en gemensam rekommendation från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige (Baltfish), som har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i Östersjön.

(3)

Den 28 oktober 2022 lämnade Baltfish, efter samråd med rådgivande nämnden för Östersjön, in en första gemensam rekommendation till kommissionen. Vetenskapliga bidrag har erhållits från relevanta vetenskapliga organ.

(4)

Vid plenarsammanträdet den 14–18 november 2022 bedömde vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) den ursprungliga gemensamma rekommendationen (4) och konstaterade att den, på grund av viss brist på data och vissa svagheter i rekommendationen, inte kunde dra några slutgiltiga slutsatser.

(5)

Baltfish lämnade in ytterligare vetenskaplig information den 28 februari 2023 och en uppdaterad gemensam rekommendation den 22 juni 2023.

(6)

I den uppdaterade gemensamma rekommendationen begärs att undantaget från landningsskyldigheten för lax bör fortsätta att gälla för fiskfällor, inbegripet push up-fällor som är utrustade med en vittjanpåse liksom push up-fällor som kombineras med en vattenbehållare på fiskefartyget i vilken laxen kan placeras, och för ryssjor. Bottengarn bör dock inte längre undantas. I den gemensamma rekommendationen föreslås också att man fortsätter att begränsa utkasten av lax till 8 % av den berörda medlemsstatens totala årliga laxfångster i Ices-delsektionerna 22–31 respektive Ices-delsektion 32.

(7)

STECF bedömde de ytterligare underlagen vid plenarsammanträdet den 20–24 mars 2023 (5) och den uppdaterade gemensamma rekommendationen vid plenarsammanträdet den 10–14 juli 2023 (6). STECF konstaterade att dödligheten vid frisläppande är 24 % när det gäller push up-fällor kombinerade med en vattenbehållare och 13 % när det gäller push up-fällor med vittjanpåse (7). När det gäller lax som fångas med andra fiskfällor och ryssjor har STECF i tidigare rapporter konstaterat att dödligheten var mindre än 10 % (8). STECF noterade dock också att den uppdaterade gemensamma rekommendationens bästa tillgängliga underlag utgjordes av uppgifter om självrapporterade utkast (genom loggbok). STECF drog slutsatsen att det, även om det är möjligt att de rapporterade utkasten är underskattade och även om den gemensamma rekommendationens bästa tillgängliga underlag utgjordes av uppgifter om självrapporterade utkast (genom loggbok), fortfarande är sannolikt att effekten av undantaget från landningsskyldigheten sett till dödlighet är liten, vilket också observerats inom andra fisken med fällor där överlevnadsgraden är hög och utkastandelen vanligtvis är liten.

(8)

Expertgruppen för fiske och vattenbruk avgav sitt yttrande om utkastet till delegerad akt den 15 november 2023 vid ett möte där Europaparlamentet deltog som observatör. Den 16 januari 2024 rådfrågades expertgruppen om ett reviderat utkast genom ett skriftligt förfarande.

(9)

Av dessa skäl anser kommissionen att det begärda undantaget bör beviljas från och med den 8 maj 2024 till och med den 31 december 2026.

(10)

Åtgärderna i de uppdaterade gemensamma rekommendationerna är förenliga med artiklarna 15.4 b och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och artikel 7.1 a i förordning (EU) 2016/1139.

(11)

Eftersom de åtgärder som föreskrivs i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskesäsongen för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill, bör denna förordning träda i kraft så snart som möjligt.

(12)

Eftersom laxsäsongen äger rum på våren och sommaren bör denna förordning tillämpas från och med den 8 maj 2024.