(1)

Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) samt råd från rådgivande nämnder.

(2)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, vid behov. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheter tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3)

I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 bör därför totala tillåtna fångstmängder (TAC:er) fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerinäringarna garanteras en rättvis behandling, och med beaktande av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 (2) upprättades en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet. Den planen syftar till att uppnå och bevara maximal hållbar avkastning (MSY) för målbestånden genom att det säkerställs att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge MSY.

(5)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1022 ska fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i den förordningen fastställas så att en fiskedödlighet som är förenlig med maximal hållbar avkastning uppnås genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020 om så är möjligt, dock senast den 1 januari 2025. Fiskemöjligheter ska uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg, fastställd i enlighet med fiskeansträngningsordningen i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022, och som högsta fångstgränser för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräka (Aristaeomorpha foliacea) på djupt vatten i enlighet med vetenskaplig rådgivning och artikel 7.3 b i den förordningen.

(6)

STECF har meddelat att ytterligare insatser behövs för att målen för MSY ska kunna nås för alla fiskbestånd i västra Medelhavet 2025 och att det krävs betydande minskningar av fiskedödligheten för trålare. På grundval av detta utlåtande bör för 2024 den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare i västra Medelhavet minskas med 9,5 % jämfört med referensvärdet mellan 2015 och 2017 och denna minskning bör dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning som fastställts för 2023 genom rådets förordning (EU) 2023/195 (3).

(7)

STECF uppgav 2023 att långrevar påverkar lekmogna fiskhonor med tanke på att långrevar i Allmänna kommissionens för fiske i Medelhavet (AKFM)geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 bidrar till 13 % av de totala landningarna i det geografiska delområdet 10 och 6 % av de geografiska delområdena 8,9,10 och11. 2023 uppgav STECF också att lekbiomassan för kummel i de geografiska delområdena 1,5, 6 och7 och kummel i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 fortfarande ligger under gränsreferenspunkten för bevarande (BLIM) i den mening som avses i artikel 2.10 i förordning (EU) 2019/1022 och att fångsterna bör minskas med minst 89 % i de geografiska delområdena 1, 5, 6 och 7 och 40 % i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 för att FMSY ska kunna uppnås 2024. Det är därför lämpligt att bibehålla den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg för 2024 på samma nivåer som de som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195, på grundval av artikel 7.5 i förordning (EU) 2019/1022.

(8)

STECF uppgav 2023 att fiskedödligheten för blåröd räka i de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7 fortfarande ligger långt ifrån hållbara nivåer och att ytterligare förvaltningsåtgärder därför krävs. STECF rekommenderade särskilt att fångsterna, för att uppnå FMSY senast 2024, bör minskas med i genomsnitt 58 %, närmare bestämt 56 % i de geografiska delområdena 1 och 2, 59 % i det geografiska delområdet 5 och 61 % i de geografiska delområdena 6 och 7). I enlighet med artikel 7.3 b i förordning (EU) 2019/1022 är det därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstbegränsningar. De högsta fångstbegränsningarna för blåröd räka i de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7 bör minskas med 5 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(9)

STECF uppgav 2023 att det krävs ytterligare förvaltningsåtgärder för blåröd räka i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 och rekommenderade att den totala fångsten minskas med 39 %. Det är därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstbegränsningar. De högsta fångstbegränsningarna för blåröd räka i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 bör minskas med 3 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(10)

STECF uppgav 2023 att det krävs ytterligare förvaltningsåtgärder för djuphavsräkan i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 och rekommenderade att den totala fångsten minskas med 31 %. Det är därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstbegränsningar. De högsta fångstbegränsningarna för djuphavsräkan i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 bör minskas med 3 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(11)

Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om genomförande av en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det för perioden 2020–2026 infördes en fiskeansträngningsordning och ett tak för flottkapaciteten för vissa demersala bestånd. De åtgärder som rör 2024 bör genomföras i unionsrätten.

(12)

Vid sitt 46:e årsmöte, 2023, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2023/6 om genomförande av en fiskeansträngningsordning för viktiga demersala bestånd i Adriatiska havet under 2024 (de geografiska delområdena 17 och 18), som följde av rekommendation GFCM/43/2019/5. I rekommendation GFCM/46/2023/6 föreskrivs en minskning av fiskeansträngningssystemet för trålare med trålbord med 4 % och en förlängning av 2023 års ansträngningsnivåer för bomtrålare. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 4 % dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare som fastställs för 2023 genom förordning (EU) 2023/195 och den högsta tillåtna fiskeansträngningen för bomtrålare bör hållas på 2023 års nivåer.

(13)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/20 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånd av små pelagiska arter i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det för perioden 2022–2029 infördes en högsta fångstnivå och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som fiskar efter små pelagiska arter, med undantag för nationella flottor på mindre än tio snörpvadsfartyg eller pelagiska trålare som aktivt fiskar på bestånd av små pelagiska arter. De åtgärder som rör 2024 bör genomföras i unionsrätten.

(14)

Vid sitt 46:e årsmöte, 2023, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2023/5 om förlängning av övergångsordningen för fiske och om fastställande av en fångstbegränsning för 2024 för små pelagiska bestånd i Adriatiska havet (de geografiska delområdena 17 och 18), som följde av rekommendation GFCM/44/2021/20. I rekommendation GFCM/46/2023/5 föreskrivs en minskning av fångsterna för små pelagiska arter med 5 % för ansjovis och 9 % för sardiner jämfört med 2023 års nivåer. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 5 % för ansjovis och 9 % för sardiner dras av från den högsta fångstnivå som fastställs för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(15)

Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter och demersala bestånd och i enlighet med punkt 33 i rekommendation GFCM/44/2021/20 och punkt 13 i rekommendation GFCM/43/2019/5, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter och en minsta tilldelning av fiskeansträngningen för demersala bestånd.

(16)

Vid sitt 46:e årsmöte, 2023, antog AKFM rekommendation GFCM/46/2023/16 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter ål. I den rekommendationen bibehålls för 2024 de befintliga övergångsbestämmelserna, sex månaders fredningstid och förbud mot fritidsfiske. I den rekommendationen föreskrivs dessutom att de avtalsslutande parterna ska vidta ytterligare åtgärder för att minska fiskedödligheten för glasål med minst 30 % under 2024 jämfört med referensperioden 2019–2021. Dessa åtgärder är vara tillämpliga på alla marina vatten i Medelhavet, sötvatten och bräckta vatten som flodmynningar, laguner och övergångsvatten, i enlighet med den rekommendationen. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(17)

Vid sitt 46:e årsmöte, 2023, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2023/13 om en förvaltningsplan för hållbart nyttjande av ädelkorall (Corallium rubrum) i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27), som med ett år förlängde bestämmelserna i rekommendation GFCM/43/2019/4 varigenom det infördes en frysning av fiskeansträngningen, uttryckt som högsta antal fisketillstånd, och skördebegränsningar för ädelkorall. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(18)

Vid sitt 46:e årsmöte 2023, antog AKFM rekommendation GFCM/46/2023/14 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart utnyttjande av guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27). Genom den rekommendationen infördes, i enlighet med försiktighetsansatsen och för övergångsperioden 2024–2026, ett tak för flottkapaciteten, en frysning av kapaciteten för den anordning som samlar fisk (FAD) per fartyg, en fångstbegränsning och en fredningstid. När det gäller fritidsfiske föreskrivs vidare i rekommendation GFCM/46/2023/14 att en daglig fångstbegränsning bör iakttas samt en förbudsperiod för kommersiellt fiske. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten under övergångsperioden 2024–2026. Dessa åtgärder påverkar inte de förvaltningsåtgärder som kommer att föreslås av AKFM:s rådgivande vetenskapliga kommitté för den långsiktiga förvaltningsplanen för perioden 2027–2031.

(19)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/4 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av demersala bestånd i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/12 och GFCM/42/2018/5 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/4 infördes en fiskeansträngningsordning för kummel (Merluccius merluccius) och fångstgränser för djuphavsräka (Parapenaeus longirostris) samt en frysning av fiskekapaciteten. För 2024 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(20)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräka (Aristaeomorpha foliacea) och av blåröd räka i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/7 och GFCM/43/2019/6 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/5 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2024 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräka (Aristaeomorpha foliacea) och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräka (Aristaeomorpha foliacea) och blåröd räka som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(21)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/6 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräka (Aristaeomorpha foliacea) och blåröd räka i Joniska havet (de geografiska delområdena 19–21), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/6 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2024 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräka (Aristaeomorpha foliacea) och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräka (Aristaeomorpha foliacea) och blåröd räka som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(22)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/7 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24–27), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/7 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2024 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(23)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/3 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1–3), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/4, GFCM/43/2019/2 och GFCM/41/2017/2 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/3 infördes högsta fångstnivåer för 2023, 2024 och 2025, ett högsta tillåtet antal långrevar och handlinor samt nya åtgärder för fritidsfiske. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 7 % dras av från de högsta fångstgränser för fläckpagell som fastställts för 2023 genom förordning (EU) 2023/195.

(24)

Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/3 om ändring av rekommendation GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Genom rekommendation GFCM/43/2019/3 infördes för perioden 2020–2024 en uppdaterad regional TAC och en kvotfördelningsordning för piggvar samt ytterligare bevarandeåtgärder, främst en fredningstid på två månader och en begränsning av fiskedagarna till 180 dagar per år. I enlighet med rekommendation GFCM/43/2019/3 är dessa ytterligare bevarandeåtgärder funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, eftersom det utan dessa åtgärder skulle bli nödvändigt att sänka TAC-nivån för piggvar för att säkerställa beståndets återhämtning. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(25)

Vid sitt 46:e årsmöte, 2023, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2023/7 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar i Svarta havet (det geografiska delområdet 29), varigenom rekommendation GFCM/43/2019/3 ändrades. I den rekommendationen bibehölls den befintliga TAC:en till och med den 31 december 2024. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(26)

Vid sitt 46:e årsmöte 2023 godkände AKFM en överföring av den outnyttjade unionskvoten för piggvar under 2022, mot bakgrund av den exceptionella situation som uppstått till följd av den regionala situationen i Svarta havet. Denna åtgärd bör genomföras i unionsrätten. Fördelningen av de fiskemöjligheter som härrör från detta underutnyttjande bör ske på grundval av varje medlemsstats respektive andel av den outnyttjade kvoten utan att ändra den fördelningsnyckel som fastställs i förordning (EU) 2023/195 om den årliga tilldelningen av TAC.

(27)

Enligt den vetenskapliga rådgivningen från AKFM:s arbetsgrupp för Svarta havet bör den nuvarande fiskedödlighetsnivån för skarpsill (Sprattus sprattus) upprätthållas för att säkerställa hållbarheten för bestånden av skarpsill i Svarta havet. Det är därför lämpligt att även fortsättningsvis fastställa en autonom kvot för de bestånden.

(28)

Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (4), särskilt artiklarna 33 och 34 som avser registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna bör använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(29)

I syfte att främja användningen av selektiva fiskeredskap och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda unga exemplar och lekmogna honor infördes genom rådets förordning (EU) 2022/110 (5) en kompensationsmekanism med avseende på fiskeansträngningsordningen för trålare. Eftersom STECF, för 2024, fortsätter att rekommendera ytterligare förbättringar av fiskeredskapens selektivitet och av verkningsfulla fredningsområden för att skydda unga exemplar och lekmogna honor, är det lämpligt att tilldela 4,5 % av fiskedagarna. Om ett fartyg uppfyller två villkor får en medlemsstat öka den ytterligare tilldelningen av fiskedagar till 5 %. Om ett fartyg uppfyller minst tre villkor får en medlemsstat öka den ytterligare tilldelningen av fiskedagar till 6 %.

(30)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (6) fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, vid fastställandet av TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och orsaka en försämring av beståndens biologiska status, bör det därför klargöras att artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga på analytiska TAC:er i de fall då den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte används.

(31)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2024. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.