(1)

Ett associeringsavtal mellan unionen och Ukraina (2), som innefattar ett djupgående och omfattande frihandelsområde, trädde i kraft den 1 september 2017.

(2)

Ukraina inledde våren 2014 ett ambitiöst reformprogram i syfte att stabilisera landets ekonomi och förbättra invånarnas försörjningsmöjligheter. Högst på agendan står bland annat korruptionsbekämpning, författnings- och valreformer samt reform av rättsväsendet. Genomförandet av dessa reformer fick stöd genom på varandra följande makroekonomiska stödprogram, genom vilka Ukraina har erhållit stöd i form av lån på totalt 6,6 miljarder EUR. Det makroekonomiska krisstöd som, mot bakgrund av de ökade spänningarna vid gränsen mot Ryssland, gjordes tillgängligt i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 (3) innebar lån på 1,2 miljarder EUR till Ukraina, som utbetalades i två omgångar i mars och maj 2022 på vardera 600 miljoner EUR. Unionens exceptionella makroekonomiska stöd på upp till 1 miljard EUR enligt Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 (4) innebar ett snabbt och akut stöd till Ukrainas budget och betalades ut helt och hållet i två trancher den 1 och 2 augusti 2022. Det stödet utgjorde den första etappen av unionens planerade totala exceptionella makroekonomiska stöd till Ukraina på upp till 9 miljarder EUR som kommissionen tillkännagav i sitt meddelande av den 18 maj 2022 med titeln Stöd till och återuppbyggnad av Ukraina, och som godkändes av Europeiska rådet den 23–24 juni 2022. Detta beslut utgör den andra etappen i genomförandet av unionens planerade exceptionella makroekonomiska stöd. Det lägger grunden för att tillhandahålla ytterligare ett belopp på upp till 5 miljarder EUR i makroekonomiskt stöd till Ukraina i form av lån med mycket förmånliga villkor. Detta beslut bör snabbt följas av antagandet av ytterligare ett beslut för att genomföra den tredje etappen av unionens planerade totala exceptionella makroekonomiska stöd för ytterligare ett belopp på upp till 3 miljarder EUR så snart det har beslutats i vilken form det stödet ska tillhandahållas.

(3)

På grund av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022 har medfört att Ukraina har förlorat marknadstillgång, och de offentliga inkomsterna har minskat drastiskt samtidigt som de offentliga utgifterna för att hantera den humanitära situationen och upprätthålla kontinuiteten i de statliga tjänsterna har ökat markant. I den mycket osäkra och instabila situationen pekar Internationella valutafondens (IMF) bästa uppskattningar av Ukrainas finansieringsbehov på ett extraordinärt finansieringsgap på omkring 39 miljarder USD 2022, varav omkring hälften skulle kunna tillgodoses om det hittills utlovade internationella stödet betalades i sin helhet. Unionens snabba tillhandahållande av makroekonomiskt stöd till Ukraina genom detta beslut anses under rådande extraordinära omständigheter, vara ett lämpligt kortsiktigt svar på de betydande riskerna för Ukrainas makroekonomiska stabilitet. Detta ytterligare belopp på upp till 5 miljarder EUR av unionens exceptionella makroekonomiska stöd enligt detta beslut syftar till att stödja Ukrainas makroekonomiska stabilisering, stärka landets omedelbara resiliens och upprätthålla dess förmåga till återhämtning, och därigenom bidra till en hållbar offentlig skuldsättning för landet och, ytterst, till dess förmåga att fullgöra sina finansiella åtaganden.

(4)

Unionens exceptionella makroekonomiska stöd enligt detta beslut kommer att på ett betydande sätt bidra till att täcka Ukrainas finansieringsbehov enligt IMF:s och andra internationella finansieringsinstitutioners beräkningar, med beaktande av Ukrainas förmåga att finansiera sig med egna medel. Vid fastställandet av beloppet för unionens exceptionella makroekonomiska stöd tas hänsyn även till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av unionens samlade engagemang. De ukrainska myndigheternas åtagande om nära samarbete med IMF om utformningen och genomförandet av kortsiktiga krisåtgärder och deras avsikt att tillsammans med IMF utarbeta ett lämpligt ekonomiskt program när förhållandena så tillåter bör erkännas. Ett sådant program begärdes formellt i augusti 2022. Unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör syfta till att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och resiliens under krigstillståndet. Kommissionen bör säkerställa att unionens exceptionella makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna och målen för unionens yttre åtgärder och övriga relevanta politikområden.

(5)

Unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(6)

Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. Det pågående kriget och särskilt det nuvarande undantagstillståndet, bör inte inkräkta på de principerna, även om makten koncentreras till det verkställande organet.

(7)

För att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska skyddas effektivt bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas i låneavtalet att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska genomföra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter, i enlighet med artiklarna 129 och 220 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (5) (budgetförordningen).

(8)

Unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör knytas till stränga rapporteringskrav och politiska villkor, som ska fastställas i ett samförståndsavtal. Dessa stränga rapporteringskrav bör syfta till att under det nuvarande krigstillståndet säkerställa att medlet används på ett sätt som är effektivt, transparent och ger möjlighet till ansvarsutkrävande. De politiska villkoren bör syfta till att stärka Ukrainas omedelbara resiliens och långsiktigt hållbara skuldsättning och därigenom minska de risker som är kopplade till fullgörandet av dess utestående och framtida finansiella åtaganden.

(9)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (6).

(10)

De lån som ges enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 bör tillsammans ha en längsta genomsnittlig löptid på 25 år.

(11)

Eftersom lånen enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 medför samma risker för unionens budget och tillsammans bör ha en längsta löptid på i genomsnitt 25 år, bör det totala beloppet på 6 miljarder EUR för unionens makroekonomiska stöd till Ukraina enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 omfattas av en gemensam metod för att hantera de finansiella och budgetmässiga konsekvenserna. I synnerhet bör samma nivå på budgettäckningen fastställas som ett tillräckligt skydd mot risken för att Ukraina eventuellt inte återbetalar vissa eller alla lån vid planerade tidpunkter. De avsättningar som görs tillgängliga genom unionens budget för de två uppsättningarna av lån genom unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör förvaltas som en integrerad uppsättning avsättningar. Sådan förvaltning kommer att öka unionsbudgetens motståndskraft och flexibilitet i samband med alla situationer där betalningar uteblir. Beslut (EU) 2022/1201 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

Det exceptionella makroekonomiska stödet enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 utgör en finansiell skuld för unionen inom ramen för den totala volymen för garantin för yttre åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (7). Det totala beloppet på upp till 6 miljarder EUR i unionens exceptionella makroekonomiska stödlån till Ukraina bör omfattas av de inbetalda avsättningar på 9 % som är tillgängliga för makroekonomiska stödlån inom ramen för garantin för yttre åtgärder. Avsättningarna bör finansieras genom det anslag som planerats för makroekonomiskt stöd enligt förordning (EU) 2021/947, med ett totalt belopp på 540 miljoner EUR. Det beloppet bör anslås och betalas till den gemensamma avsättningsfonden inom den fleråriga budgetramen 2021–2027, som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (8).

(13)

I enlighet med artikel 210.3 i budgetförordningen ska ansvarsförbindelser som har sitt upphov i budgetgarantier eller ekonomiskt stöd och som bärs av unionsbudgeten anses ligga på en hållbar nivå om deras prognostiserade fleråriga utveckling är förenlig med de gränser som anges i förordning (EU, Euratom) 2020/2093 och det tak för årliga betalningsbemyndiganden som fastställs i artikel 3.1 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (9). För att unionen ska kunna ge betydande stöd till Ukraina i form av unionens exceptionella makroekonomiska stöd i exempellös omfattning och på säker ekonomisk grund, men samtidigt bevara unionens höga kreditvärdighet och därmed dess förmåga att faktiskt finansiera både interna och externa politikområden, är det väsentligt att på lämpligt sätt skydda unionens budget för det fall att dessa ansvarsförbindelser materialiseras och säkerställa att de är ekonomiskt hållbara i den mening som avses i artikel 210.3 i budgetförordningen.

(14)

I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning bör den gemensamma avsättningsfonden förstärkas med medel som står i proportion till de risker som uppstår till följd av de ansvarsförbindelser som är kopplade till detta exempellöst stora exceptionella makroekonomiska stöd från unionen till en enda stödmottagare. Utan en sådan förstärkning skulle unionens budget inte på ekonomiskt säker grund kunna tillhandahålla det exempellöst stora stödet som Ukrainas krigsrelaterade behov kräver. För att skydda unionsbudgeten bör unionens exceptionella makroekonomiska stödlån till Ukraina på upp till 6 miljarder EUR omfattas av en täckning på 70 % genom inbetalda avsättningar (på 9 %) som kan kompletteras med medlemsstaters garantier för att tillhandahålla budgettäckning för förluster på upp till ytterligare 61 % av lånevärdet.

(15)

Medlen inom ramen för förordning (EU, Euratom) 2020/2093 är hårt pressade med tanke på unionens övergripande utgiftsprioriteringar. Det är därför lämpligt att söka en alternativ lösning för att skaffa fram ytterligare medel som inte påverkar de ordinarie utgifterna i budgetplaneringen för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

(16)

Frivilliga bidrag från medlemsstaterna i form av garantier har identifierats som ett lämpligt verktyg för att tillhandahålla skydd utöver de ursprungligen inbetalda avsättningarna. Medlemsstaternas garantier bör ställas frivilligt och bör utgöra en lämplig säkerhetsmekanism till stöd för unionens budget, efter det att avsättningarna i den gemensamma avsättningsfonden för finansiella skulder enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 är eller kommer att vara fullständigt utnyttjade. Bidragen inom ramen för dessa garantier bör inkluderas i beloppet för tillåtna finansiella förpliktelser, genom undantag från artikel 211.1 första stycket i budgetförordningen. Sådana bidrag bör beaktas vid beräkningen av de avsättningar som följer av den avsättningsnivå som avses i artikel 211.1 i budgetförordningen, genom undantag från artikel 211.4 andra stycket i budgetförordningen.

(17)

De garantier som ställs av medlemsstaterna bör täcka de exceptionella makroekonomiska stödlånen enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 (de täckta makroekonomiska stödlånen). Dessa garantier bör vara oåterkalleliga, ovillkorliga och kunna tas i anspråk på begäran. Dessa garantier bör säkerställa unionens förmåga att återbetala de medel som lånats upp på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitutioner. De bör endast tas i anspråk när strikta villkor avseende de tillgängliga avsättningarnas tillräcklighet är uppfyllda och om unionen inte erhåller någon betalning från Ukraina av de exceptionella makroekonomiska stödlån som beviljats enligt de täckta makroekonomiska stödlånen i tid för att kunna uppfylla sina finansiella förpliktelser från obligationer eller om betalningsplanen för de lån som beviljats enligt de täckta makroekonomiska stödlånen skulle ändras. Medlemsstaternas garantier bör tas i anspråk för ett belopp som motsvarar det belopp som uppstår till följd av förluster i samband med ekonomiskt stöd till Ukraina enligt de täckta makroekonomiska stödlånen och för att fylla på den gemensamma avsättningsfonden till den erforderliga nivån på inbetalda avsättningar. Anspråk på medlemsstaternas garantier bör ställas först efter det att de ursprungliga avsättningar som gjorts för det exceptionella makroekonomiska stödet enligt de täckta makroekonomiska stödlånen är eller kommer att vara fullständigt utnyttjade. Belopp som återvinns enligt låneavtalen avseende det exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina enligt de täckta makroekonomiska stödlånen bör återbetalas till de medlemsstater som har fullgjort garantianspråken, genom undantag från artikel 211.4 c i budgetförordningen.

(18)

Om unionen tillfälligt fullgör sina finansiella åtaganden i samband med obligationer som emitterats för att finansiera det exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina enligt de täckta makroekonomiska stödlånen med hjälp av avsättningar i den gemensamma avsättningsfonden som gjorts för att täcka andra finansiella skulder för unionen, kan medlemsstaternas garantier tas i anspråk för att fylla på avsättningarna för dessa finansiella skulder.

(19)

Med tanke på den exceptionella karaktären hos det makroekonomiska stöd som backas upp av garantier är det lämpligt att förvalta avsättningarna för de finansiella skulder som uppstår till följd av det makroekonomiska stödet enligt de täckta makroekonomiska stödlånen och för alla utbetalningar efter den 15 juli 2022 av lån som garanteras enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU (10) separat från andra finansiella förpliktelser inom garantin för yttre åtgärder och garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Det är därför lämpligt att endast använda de avsättningar som görs i den gemensamma avsättningsfonden för finansiella förpliktelser från det exceptionella makroekonomiska stödet enligt de täckta makroekonomiska stödlånen, i stället för att tillämpa den allmänna regeln i artikel 31.6 i förordning (EU) 2021/947. Det är vidare lämpligt att endast använda de avsättningar som gjorts i den gemensamma avsättningsfonden för lån som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och som betalas ut efter den 15 juli 2022 för finansiella förpliktelser från de lånen och att tillämpa bestämmelserna i budgetförordningen på dessa avsättningar, i stället för att tillämpa den allmänna regeln i artikel 31.8 i förordning (EU) 2021/947. Detta bör kompletteras av att avsättningarna för det exceptionella makroekonomiska stödet enligt det här beslutet undantas från tillämpningen av den effektiva avsättningsnivån, genom undantag från artikel 213 i budgetförordningen.

(20)

Den relativa andelen av varje medlemsstats bidrag (fördelningsnyckel) till det totala garanterade beloppet bör motsvara medlemsstatens relativa andel av unionens totala bruttonationalinkomst. Anspråk på garantier bör göras proportionellt, med tillämpning av denna fördelningsnyckel.

(21)

Det är viktigt att medlemsstaterna ger högsta prioritet till att slutföra sina nationella förfaranden för att garantierna ska träda i kraft. Med tanke på situationens brådskande karaktär bör den tid som behövs för att slutföra dessa förfaranden inte fördröja utbetalningen av det brådskande exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina enligt detta beslut. De makroekonomiska stödlånen enligt detta beslut kommer att arrangeras snabbt när detta beslut trätt i kraft, samförståndsavtalet antagits och låneavtalet undertecknats.

(22)

Med tanke på den svåra situationen till följd av Rysslands anfallskrig, och för att stödja Ukrainas utveckling mot långsiktig stabilitet, är det lämpligt att göra undantag från artikel 220.5 e i budgetförordningen och ge unionen möjligheten att täcka räntekostnaderna för lånen enligt detta beslut och att efterskänka de administrativa kostnader som Ukraina annars skulle bära. Räntesubventionen bör beviljas som ett instrument som anses lämpligt för att säkerställa att stödet ger avsedd verkan i den mening som avses i artikel 220.1 i budgetförordningen och bör bäras av unionens budget åtminstone under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Under perioden 2021–2027 bör räntesubventionen täckas genom den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordning (EU) 2021/947.

(23)

Det bör vara möjligt för Ukraina att senast i slutet av mars varje år ansöka om räntesubventionen och om att de administrativa kostnaderna ska efterskänkas. För att möjliggöra flexibilitet i återbetalningen av kapitalbeloppet bör det också vara möjligt att genom undantag från artikel 220.2 i budgetförordningen förlänga de lån som i detta sammanhang tas upp på unionens vägnar.

(24)

Mot bakgrund av Ukrainas akuta finansieringsbehov gick kommissionen i juli 2022 med på en ny inriktning på och utbetalning av ytterligare 1,59 miljarder EUR i lån från Europeiska investeringsbanken till Ukraina som garanteras inom ramen för det externa utlåningsmandatet 2014–2020. Eftersom det rör sig om lån till den ukrainska staten eller statsägda enheter innebär de dock samma risknivå för unionsbudgeten som de makroekonomiska stödlånen. För unionsbudgeten bör följaktligen samma försiktighetsstrategi tillämpas för dessa exponeringar som för de makroekonomiska stödlånen enligt de täckta makroekonomiska stödlånen. Genom detta beslut tillämpas därför en avsättningsnivå på 70 % på lånen med ny inriktning på 1,59 miljarder EUR inom ramen för det externa utlåningsmandatet samt på eventuella ytterligare utbetalningar av lån inom ramen för det externa utlåningsmandatet till Ukraina. Den avsättningsnivån bör tillämpas i stället för den avsättningsnivå som anges i artikel 31.8 tredje meningen i förordning (EU) 2021/947. Avsättningen på 70 % för utbetalningar av lån på 1,59 miljarder EUR inom ramen för det externa utlåningsmandatet till Ukraina kommer att finansieras genom unionsbudgeten.

(25)

En regelbunden översyn av avsättningarna för de respektive makroekonomiska stödlånen och lånen inom ramen för det externa utlåningsmandatet bör göras var sjätte månad, med början den 30 juni 2023 eller tidigare om så är lämpligt. Vid den översynen bör det särskilt bedömas om situationen i Ukraina har utvecklats på ett sätt som skulle motivera en ökning eller minskning av avsättningsnivån. Kommissionen kan göra en ny bedömning av avsättningsnivån på ad hoc-basis, särskilt om det motiveras av en anmärkningsvärd relevant händelse. I syfte att säkerställa att avsättningsnivån förblir tillräcklig för de finansiella riskerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att öka eller minska avsättningsnivån, enligt vad som är lämpligt. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(26)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att ge unionens exceptionella makroekonomiska stöd till Ukraina för att framför allt stärka landets ekonomiska resiliens och stabilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(27)

Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella förhållanden som förorsakats av det oprovocerade och omotiverade ryska anfallskriget, anses det lämpligt att åberopa det undantag från den tidsfrist på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(28)

Med tanke på situationen i Ukraina bör detta beslut av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.