EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32021R2036
Commission Regulation (EU) 2021/2036 of 19 November 2021 amending Regulation (EC) No 1126/2008 adopting certain international accounting standards in accordance with Regulation (EC) No 1606/2002 of the European Parliament and of the Council as regards International Financial Reporting Standard 17 (Text with EEA relevance)
Kommissionens förordning (EU) 2021/2036 av den 19 november 2021 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller International Financial Reporting Standard 17 (Text av betydelse för EES)
Kommissionens förordning (EU) 2021/2036 av den 19 november 2021 om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller International Financial Reporting Standard 17 (Text av betydelse för EES)
C/2021/8224
EUT L 416, 23.11.2021, p. 3–79
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
No longer in force, Date of end of validity: 15/10/2023; tyst upphävande genom 32023R1803
23.11.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 416/3 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2021/2036
av den 19 november 2021
om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller International Financial Reporting Standard 17
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och
av följande skäl:
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008. |
(2) |
Den 18 maj 2017 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) International Financial Reporting Standard (IFRS) 17 Försäkringsavtal, och den 25 juni 2020 ändringar av IFRS 17 (IFRS 17). |
(3) |
Antagandet av IFRS 17 medför följdändringar i följande standarder eller tolkningar av standarder: IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas, IFRS 3 Rörelseförvärv, IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, IFRS 9 Finansiella instrument, IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, International Accounting Standard (IAS) 1 Utformning av finansiella rapporter, IAS 7 Rapport över kassaflöden, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 19 Ersättningar till anställda, IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering, IAS 36 Nedskrivningar, IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter, och tolkning från Standing Interpretations committee SIC-27 Bedömning av den ekonomiska innebörden av transaktioner som innefattar ett leasingavtal. |
(4) |
IFRS 17 innehåller en heltäckande metod för redovisning avseende försäkringsavtal. Syftet med IFRS 17 är att säkerställa att ett företag lämnar relevant information i sina finansiella rapporter som ger en korrekt bild av dessa försäkringsavtal. Sådan information utgör en solid grund för användare av finansiella rapporter när de ska bedöma försäkringsavtalens effekt på företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. |
(5) |
IFRS 17 är tillämplig på försäkringsavtal, återförsäkringsavtal och investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. Inom unionen finns det många olika livförsäkrings- och sparförsäkringsavtal med en ungefärlig total skuld på 5,9 biljoner euro (exklusive fondförsäkringsavtal), enligt bästa uppskattning. I flera medlemsstater har vissa av dessa avtal direkta och diskretionära resultatandelar, vilket gör det möjligt att dela risker och kassaflöden mellan olika generationer av försäkringstagare. |
(6) |
I vissa medlemsstater förvaltas livförsäkringsavtal också över generationer för att minska exponeringen för ränte- och livsfallsrisker, och för att ha en särskild tillgångspool som ligger till grund för försäkringsskulden, men dessa avtal har inte direkt resultatandel enligt definitionen i IFRS 17. Om kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (3) är uppfyllda, och efter godkännande av försäkringstillsynsmyndigheterna, kan man för vissa av dessa avtal tillämpa matchningsjusteringen för beräkningen av Solvens II-kvot. |
(7) |
Unionen kan anta IFRS 17 såsom den utfärdats av IASB endast om standarden uppfyller de kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. |
(8) |
I sitt råd inför godkännandet fastslog European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) att IFRS 17 uppfyller kriterierna för antagande i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. Efrag kom dock inte till enighet om huruvida gruppering av generationsövergripande (intergenerationally-mutualised) och kassaflödesmatchade (cash flow matched) avtal i årliga kohorter uppfyller de tekniska kriterierna för godkännande, eller bidrar till det europeiska gemensamma bästa. Detta ligger i linje med de synpunkter som framförts av berörda parter avseende Efrags råd inför godkännandet och synpunkterna från medlemsstaternas experter i den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor. |
(9) |
Företag i unionen bör kunna tillämpa IFRS 17 som utfärdats av IASB för att underlätta notering i tredjeländer eller för att uppfylla globala investerares förväntningar. |
(10) |
Kravet på att gruppera avtal i årliga kohorter som redovisningsenhet för grupper av försäkrings- och investeringsavtal återspeglar dock inte alltid affärsmodellen, och inte heller de rättsliga och avtalsmässiga egenskaperna hos generationsövergripande och kassaflödesmatchade avtal som avses i skälen 5 och 6. Sådana avtal utgör mer än 70 % av de totala livförsäkringsskulderna i unionen. Att tillämpa kravet på att gruppera avtal i årliga kohorter på sådana avtal är inte alltid fördelaktigt ur ett kostnads-nyttoperspektiv. |
(11) |
Med tanke på att IFRS-standarderna tillämpas på de globala kapitalmarknaderna bör avvikelser från standarderna bara göras i exceptionella fall och ha en begränsad räckvidd. |
(12) |
Trots definitionen av grupp av försäkringsavtal i bilaga A som ingår i bilagan till denna förordning bör företag i unionen därför ha möjlighet att undanta generationsövergripande och kassaflödesmatchade avtal från kravet på att gruppera avtal i årliga kohorter i IFRS 17. |
(13) |
Det bör vara lätt för investerare att se om ett företag har tillämpat undantag från kravet på att gruppera avtal i årliga kohorter. Företag bör därför i enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter i noterna till sina finansiella rapporter redovisa användningen av undantaget som en betydande redovisningsprincip och lämna annan förklarande information, t.ex. för vilka portföljer det har tillämpat undantaget. Detta bör inte innebära att det krävs en kvantitativ bedömning av effekterna av att utnyttja möjligheten till undantag från kravet på att gruppera avtal i årliga kohorter. |
(14) |
Kommissionen bör senast den 31 december 2027 se över undantaget från kravet på att gruppera avtal i årliga kohorter för generationsövergripande och kassaflödesmatchade avtal, med beaktande av IASB:s översyn efter genomförandet av IFRS 17. |
(15) |
Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(16) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska ändras på följande sätt:
a) |
International Financial Reporting Standard (IFRS) 17 Försäkringsavtal ska infogas enligt vad som avses i bilagan till denna förordning. |
b) |
IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas, IFRS 3 Rörelseförvärv, IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, IFRS 9 Finansiella instrument, IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, International Accounting Standard (IAS) 1 Utformning av finansiella rapporter, IAS 7 Rapport över kassaflöden, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 19 Ersättningar till anställda, IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering, IAS 36 Nedskrivningar, IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter, och tolkning från Standing Interpretations committee SIC-27 Bedömning av den ekonomiska innebörden av transaktioner som innefattar ett leasingavtal ska ändras i enlighet med IFRS 17 enligt vad som avses i bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
1. Alla företag ska tillämpa den ändring som avses i artikel 1 senast från och med den första dagen av deras första räkenskapsår som inleds den 1 januari 2023 eller senare.
2. Genom undantag från punkt 1 får ett företag välja att inte tillämpa kravet i punkt 22 i bilagan till denna förordning på följande:
a) |
grupper av försäkringsavtal med direkt resultatandel och grupper av investeringsavtal med diskretionära resultatandelar enligt definitionen i bilaga A till bilagan till denna förordning, och med kassaflöden som påverkar eller påverkas av kassaflöden till försäkringstagare som omfattas av andra avtal enligt vad som fastställs i punkterna B67 och B68 i bilaga B till den bilagan. |
b) |
Grupper av försäkringsavtal som förvaltas över generationer av avtal och som uppfyller villkoren i artikel 77b i direktiv 2009/138/EG och som har godkänts av tillsynsmyndigheterna för tillämpning av matchningsjusteringen. |
Om ett företag inte tillämpar kravet i punkt 22 i bilagan till denna förordning i enlighet med punkt 2 a eller b ska det, i enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, ge upplysning om detta som en betydande redovisningsprincip och lämna annan förklarande information, t.ex. för vilka portföljer företaget har tillämpat detta undantag.
Artikel 3
Kommissionen ska se över den möjlighet till undantag som fastställs i artikel 2.2 senast den 31 december 2027 och vid behov föreslå att undantaget ändras eller tas bort.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 19 november 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 av den 3 november 2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (EUT L 320, 29.11.2008, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
BILAGA
IFRS 17 Försäkringsavtal
International Financial Reporting Standard 17
Försäkringsavtal
SYFTE
1. |
I IFRS 17 Försäkringsavtal anges principer för redovisning, värdering och utformning av och upplysningar om försäkringsavtal som faller inom standardens tillämpningsområde. Syftet med IFRS 17 är att säkerställa att ett företag lämnar relevant information som ger en korrekt bild av dessa avtal. Denna information utgör en grund för användare av finansiella rapporter när de ska bedöma försäkringsavtalens effekt på företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. |
2. |
Ett företag ska vid tillämpningen av IFRS 17 beakta sina materiella rättigheter och skyldigheter, oavsett om dessa härrör från ett avtal, lagar eller andra författningar. Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter som skapar verkställbara rättigheter och skyldigheter. Verkställighet av rättigheter och skyldigheter i ett avtal är en rättsfråga. Avtal kan vara skriftliga, muntliga eller underförstådda enligt ett företags normala affärspraxis. Avtalsvillkor omfattar alla villkor i ett avtal, explicita eller underförstådda, men ett företag ska bortse från villkor som inte har kommersiell innebörd (dvs. inte har någon märkbar effekt på avtalets ekonomiska villkor). Underförstådda avtalsvillkor omfattar de villkor som föreskrivs i lagar och andra författningar. Metoderna och processerna för att upprätta avtal med kunder varierar mellan jurisdiktioner, branscher och företag. De kan dessutom variera inom ett företag (de kan exempelvis bero på typen av kund eller karaktären på de utlovade varorna eller tjänsterna). |
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
3. |
Ett företag ska tillämpa IFRS 17 på
|
4. |
Alla hänvisningar till försäkringsavtal i IFRS 17 gäller även följande:
|
5. |
Alla hänvisningar i IFRS 17 till utfärdade försäkringsavtal gäller även försäkringsavtal som företaget anskaffat i en överlåtelse av försäkringsavtal eller ett rörelseförvärv och som inte är innehavda återförsäkringsavtal. |
6. |
I bilaga A definieras ett försäkringsavtal, och punkterna B2–B30 i bilaga B innehåller vägledning om definitionen av ett försäkringsavtal. |
7. |
Ett företag får inte tillämpa IFRS 17 på
|
8. |
Vissa avtal uppfyller definitionen av ett försäkringsavtal men har tillhandahållande av tjänster till fast avgift som sitt huvudsakliga syfte. Ett företag kan välja att tillämpa IFRS 15 i stället för IFRS 17 på sådana avtal som det utfärdar endast om vissa särskilda villkor uppfylls. Företaget har möjlighet att göra detta val för varje avtal, men valet för varje avtal är oåterkalleligt. Villkoren är följande:
|
8A |
Vissa avtal uppfyller definitionen av ett försäkringsavtal men begränsar ersättningen för försäkrade händelser till det belopp som annars krävs för att reglera försäkringstagarens skyldighet till följd av avtalet (exempelvis lån med efterskänkande vid dödsfall). Ett företag måste välja att tillämpa antingen IFRS 17 eller IFRS 9 på sådana avtal som det utfärdar, såvida dessa avtal inte är undantagna från tillämpningsområdet för IFRS 17 genom punkt 7. Företaget ska göra detta val för varje portfölj med försäkringsavtal och valet för varje portfölj är oåterkalleligt. |
Kombination av försäkringsavtal
9. |
En uppsättning eller serie av försäkringsavtal med samma eller en anknuten motpart kan ge, eller vara utformade att ge, en övergripande kommersiell effekt. Vid redovisning av innehållet av sådana avtal kan det vara nödvändigt att behandla uppsättningen eller serien av avtal som en helhet. Om rättigheterna eller skyldigheterna i ett avtal exempelvis enbart syftar till att upphäva rättigheterna eller skyldigheterna i ett annat avtal som ingåtts vid samma tidpunkt med samma motpart blir den kombinerade effekten att inga rättigheter eller skyldigheter föreligger. |
Avskiljande av komponenter från ett försäkringsavtal (punkterna B31–B35)
10. |
Ett försäkringsavtal kan innehålla en eller flera komponenter som skulle fallit inom en annan standards tillämpningsområde om de hade varit separata avtal. Ett försäkringsavtal kan exempelvis innehålla en investeringskomponent eller en komponent för tjänster utöver försäkringsavtalstjänster (eller båda). Ett företag ska tillämpa punkterna 11–13 för att identifiera och redovisa avtalets komponenter. |
11. |
Företaget ska
|
12. |
Ett företag ska efter att ha tillämpat punkt 11 för att avskilja alla kassaflöden som är kopplade till inbäddade derivat och distinkta investeringskomponenter, från värdförsäkringsavtalet avskilja alla löften om att till försäkringstagaren överföra distinkta varor eller tjänster som inte är försäkringsavtalstjänster, genom tillämpning av punkt 7 i IFRS 15. Företaget ska redovisa sådana löften genom tillämpning av IFRS 15. När företaget tillämpar punkt 7 i IFRS 15 för att avskilja löftet, ska det tillämpa punkterna B33–B35 i IFRS 17 och, vid det första redovisningstillfället
|
13. |
Ett företag ska efter att ha tillämpat punkterna 11–12 tillämpa IFRS 17 på värdförsäkringsavtalets alla återstående komponenter. Alla hänvisningar i IFRS 17 till inbäddade derivat ska hädanefter avse derivat som inte har avskilts från värdförsäkringsavtalet, och alla hänvisningar till investeringskomponenter ska avse investeringskomponenter som inte har avskilts från värdförsäkringsavtalet (förutom hänvisningarna i punkterna B31–B32). |
FÖRSÄKRINGSAVTALENS AGGREGERINGSNIVÅ
14. |
Ett företag ska identifiera portföljer med försäkringsavtal. En portfölj omfattar avtal som är föremål för likartade risker och som förvaltas tillsammans. Avtal inom en produktlinje förväntas ha likartade risker och förväntas således finnas i samma portfölj om de förvaltas tillsammans. Avtal inom olika produktlinjer (exempelvis garanterade annuiteter med fast utbetalning mot en engångsbetald premie jämfört med ren livförsäkring) förväntas inte ha likartade risker och förväntas således finnas i olika portföljer. |
15. |
Punkterna 16–24 ska tillämpas på utfärdade försäkringsavtal. Kraven på aggregeringsnivå för innehavda återförsäkringsavtal återges i punkt 61. |
16. |
Ett företag ska som ett minimum dela upp en portfölj med utfärdade försäkringsavtal enligt följande:
|
17. |
Om ett företag har rimliga och verifierbara uppgifter som gör att det kan dra slutsatsen att samtliga avtal i en uppsättning avtal, vid tillämpning av punkt 16, kommer att hamna i samma grupp, kan det värdera uppsättningen avtal för att avgöra om det är en uppsättning förlustavtal (se punkt 47) och bedöma uppsättningen avtal för att avgöra om det inte föreligger någon betydande risk att avtalen blir förlustavtal i ett senare skede (se punkt 19). Om företaget inte har rimliga och verifierbara uppgifter som gör att det kan dra slutsatsen att alla avtal i en uppsättning avtal kommer att hamna i samma grupp, ska det avgöra vilken grupp avtalen tillhör genom att bedöma de enskilda avtalen. |
18. |
För utfärdade avtal som företaget tillämpar premiefördelningsmetoden på (se punkterna 53–59) ska företaget anta att inga avtal i portföljen är förlustavtal vid det första redovisningstillfället, såvida inte fakta och omständigheter tyder på något annat. Företaget ska bedöma om avtal som inte är förlustavtal vid det första redovisningstillfället inte löper någon betydande risk att bli förlustavtal i ett senare skede genom att bedöma sannolikheten för att relevanta fakta och omständigheter ändras. |
19. |
För utfärdade avtal som företaget inte tillämpar premiefördelningsmetoden på (se punkterna 53–54) ska företaget göra en bedömning av om avtal som inte är förlustavtal vid det första redovisningstillfället inte löper någon betydande risk att bli förlustavtal, baserad på följande:
|
20. |
Om avtal i en portfölj genom tillämpning av punkterna 14–19 skulle hamna i olika grupper endast på grund av att lagar eller andra författningar specifikt begränsar företagets praktiska möjlighet att fastställa olika pris- eller förmånsnivåer för försäkringstagare med olika egenskaper, får företaget låta dessa avtal ingå i samma grupp. Ett företag ska inte tillämpa denna punkt på motsvarande sätt på andra poster. |
21. |
Ett företag får dela in de grupper som beskrivs i punkt 16 i undergrupper. Ett företag kan exempelvis välja att dela in sin portfölj i
|
22. |
Ett företag får inte låta avtal som utfärdats med mer än ett års mellanrum ingå i samma grupp. Detta uppnås genom att företaget om det är nödvändigt gör en ytterligare uppdelning av de grupper som anges i punkterna 16–21. |
23. |
En grupp av försäkringsavtal ska omfatta ett enda avtal om detta följer av tillämpning av punkterna 14–22. |
24. |
Ett företag ska tillämpa redovisnings- och värderingskraven i IFRS 17 på grupper av avtal som fastställts genom tillämpning av punkterna 14–23. Företaget ska fastställa grupperna vid det första redovisningstillfället och lägga till avtal till grupperna genom tillämpning av punkt 28. Företaget får inte göra en ny bedömning av grupperna i ett senare skede. Vid värdering av en grupp av avtal kan ett företag uppskatta kassaflödena för åtaganden på en högre aggregeringsnivå än för gruppen eller portföljen, förutsatt att företaget kan inkludera relevanta kassaflöden för åtaganden i värderingen av gruppen genom att tillämpa punkterna 32 a, 40 a i och 40 b, och fördela sådana uppskattningar på grupper av avtal. |
REDOVISNING
25. |
Ett företag ska redovisa en grupp av utfärdade försäkringsavtal från och med den av följande tidpunkter som infaller först:
|
26. |
Om inget avtalsenligt förfallodatum finns ska den första inbetalningen från en försäkringstagare anses förfalla till betalning när inbetalningen mottas. Ett företag ska fastställa om det finns avtal som utgör en grupp av förlustavtal genom tillämpning av punkt 16 före den först infallande av de tidpunkter som anges i punkt 25 a och b om fakta och omständigheter tyder på att en sådan grupp finns. |
27. |
[Utgår] |
28. |
När en grupp av försäkringsavtal redovisas i en rapportperiod ska ett företag endast ta med avtal som individuellt uppfyller ett av kriterierna i punkt 25 och göra uppskattningar av diskonteringssatserna vid det första redovisningstillfället (se punkt B73) och de försäkringsskyddsenheter som tillhandahållits under rapportperioden (se punkt B119). Företaget får utfärda fler avtal inom gruppen efter rapportperiodens slut, med förbehåll för det som föreskrivs i punkterna 14–22. Företaget ska lägga till varje avtal till den grupp under rapportperioden för vilken de uppfyller ett av kriterierna i punkt 25. Detta kan leda till ändringar av fastställandet av diskonteringssatser vid det första redovisningstillfället vid tillämpning av punkt B73. Företaget ska tillämpa de ändrade diskonteringssatserna från och med början av den rapportperiod under vilken de nya avtalen läggs till i gruppen. |
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal (punkterna B35A–B35D)
28A |
Ett företag ska fördela kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal på grupper av försäkringsavtal på ett systematiskt och rationellt sätt genom tillämpning av punkterna B35A–B35B, såvida det inte väljer att redovisa dem som kostnader genom tillämpning av punkt 59 a. |
28B |
Ett företag som inte tillämpar punkt 59 a ska som tillgång redovisa erlagda kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal (eller kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal för vilka en skuld har redovisats genom tillämpning av en annan IFRS-standard) innan den tillhörande gruppen av försäkringsavtal redovisas. Företaget ska redovisa en sådan tillgång för varje tillhörande grupp av försäkringsavtal. |
28C |
Ett företag ska från rapporten över finansiell ställning ta bort en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal när dessa kassaflöden ingår i värderingen av den tillhörande gruppen av försäkringsavtal genom tillämpning av punkt 38 c i eller punkt 55 a iii. |
28D |
Om punkt 28 är tillämplig ska ett företag tillämpa punkterna 28B–28C i enlighet med punkt B35C. |
28E |
Vid slutet av varje rapportperiod ska ett företag bedöma möjligheten till återvinning av en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal om fakta och omständigheter tyder på att tillgången kan behöva skrivas ned (se punkt B35D). Om ett företag har konstaterat att ett nedskrivningsbehov föreligger ska företaget justera det redovisade värdet för tillgången och redovisa nedskrivningen i resultatet. |
28F |
Ett företag ska i resultatet redovisa en återföring av en nedskrivning, helt eller delvis, som tidigare redovisats genom tillämpning av punkt 28E och öka tillgångens redovisade värde, i den mån omständigheterna för nedskrivning inte längre föreligger eller har förbättrats. |
VÄRDERING (PUNKTERNA B36–B119F)
29. |
Ett företag ska tillämpa punkterna 30–52 på alla grupper av försäkringsavtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17, med följande undantag:
|
30. |
När IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser tillämpas på en grupp av försäkringsavtal som genererar kassaflöden i utländsk valuta ska företaget behandla gruppen av avtal, inklusive den avtalsenliga marginalen, som en monetär post. |
31. |
I de finansiella rapporterna för ett företag som utfärdar försäkringsavtal får kassaflödena för åtaganden inte återspegla företagets risk för utebliven fullgörelse (risk för utebliven fullgörelse definieras i IFRS 13 Värdering till verkligt värde). |
Värdering vid det första redovisningstillfället (punkterna B36–B95F)
32. |
Vid det första redovisningstillfället ska ett företag värdera en grupp av försäkringsavtal utifrån det sammanlagda beloppet av följande:
|
Uppskattningar av framtida kassaflöden (punkterna B36–B71)
33. |
Ett företag ska vid värdering av en grupp av försäkringsavtal räkna med alla framtida kassaflöden inom gränsen för varje avtal i gruppen (se punkt 34). Vid tillämpning av punkt 24 får ett företag uppskatta framtida kassaflöden på en högre aggregeringsnivå och sedan fördela dessa kassaflöden för åtaganden på enskilda grupper av avtal. Uppskattningar av framtida kassaflöden ska
|
34. |
Kassaflöden befinner sig inom gränsen för ett försäkringsavtal om de uppkommer från materiella rättigheter och skyldigheter som föreligger under den rapportperiod inom vilken företaget kan tvinga försäkringstagaren att betala premier eller inom vilken företaget har en materiell skyldighet att tillhandahålla försäkringstagaren försäkringsavtalstjänster (se punkterna B61–B71). En materiell skyldighet att tillhandahålla försäkringsavtalstjänster upphör
|
35. |
Ett företag får inte som en skuld eller tillgång redovisa belopp som avser sådana förväntade premier eller förväntade skador som faller utanför gränsen för försäkringsavtalet. Sådana belopp avser framtida försäkringsavtal. |
Diskonteringssatser (punkterna B72–B85)
36. |
Ett företag ska justera uppskattningarna om framtida kassaflöden för att återspegla pengars tidsvärde och de finansiella risker som är förknippade med dessa kassaflöden, i den mån de finansiella riskerna inte ingår i uppskattningarna av kassaflöden. De diskonteringssatser som tillämpas på de uppskattningar av framtida kassaflöden som avses i punkt 33 ska
|
Riskjustering för icke-finansiell risk (punkterna B86–B92)
37. |
Ett företag ska justera uppskattningen av nuvärdet av framtida kassaflöden så att den återspeglar den ersättning som företaget kräver för att bära den osäkerhet avseende storleken på och tidpunkten för kassaflöden som uppkommer från icke-finansiell risk. |
Avtalsenlig marginal
38. |
Den avtalsenliga marginalen är en komponent i tillgången eller skulden för gruppen av försäkringsavtal som motsvarar den ej intjänade vinst som företaget kommer att redovisa när det tillhandahåller försäkringsavtalstjänster i framtiden. Företaget ska vid det första redovisningstillfället värdera den avtalsenliga marginalen för en grupp av försäkringsavtal till ett belopp som, såvida inte punkt 47 (om förlustavtal) eller punkt B123A (om försäkringsintäkter avseende punkt 38 c ii) tillämpas, innebär att varken kostnader eller intäkter uppstår
|
39. |
För försäkringsavtal som anskaffats i en överlåtelse av försäkringsavtal eller ett rörelseförvärv som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 3 ska ett företag tillämpa punkt 38 i enlighet med punkterna B93–B95F. |
Efterföljande värdering
40. |
Det redovisade värdet för en grupp av försäkringsavtal vid utgången av varje rapportperiod ska vara summan av
|
41. |
Ett företag ska redovisa intäkter och kostnader för följande förändringar i det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd:
|
42. |
Ett företag ska redovisa intäkter och kostnader för följande förändringar i det redovisade värdet av skulden för inträffade skador:
|
Avtalsenlig marginal (punkterna B96–B119B)
43. |
Den avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång motsvarar den vinst i en grupp av försäkringsavtal som ännu inte har redovisats i resultatet på grund av att den avser framtida tjänst enligt avtalen i gruppen. |
44. |
För försäkringsavtal utan direkt resultatandel ska den avtalsenliga marginalens redovisade värde för en grupp av avtal vid rapportperiodens utgång vara lika med det redovisade värdet vid rapportperiodens början, justerat för följande:
|
45. |
För försäkringsavtal med direkt resultatandel (se punkterna B101–B118) ska det redovisade värdet av den avtalsenliga marginalen för en grupp av avtal vid rapportperiodens utgång vara lika med det redovisade värdet vid rapportperiodens början, justerat för de belopp som avses i leden a–e nedan. Ett företag behöver inte identifiera dessa justeringar separat. I stället kan ett sammanlagt belopp fastställas för vissa eller samtliga justeringar. Justeringarna är följande:
|
46. |
Vissa förändringar i den avtalsenliga marginalen uppväger förändringar i kassaflödena för skulden för återstående försäkringsskydd och medför därför ingen förändring i det totala redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd. I den mån förändringarna i den avtalsenliga marginalen inte uppväger förändringarna i kassaflödena för åtaganden för skulden för återstående försäkringsskydd ska företaget redovisa intäkter och kostnader för dessa förändringar med tillämpning av punkt 41. |
Förlustavtal
47. |
Ett försäkringsavtal är ett förlustavtal vid det första redovisningstillfället om de kassaflöden för åtaganden som fördelas på avtalet, tidigare redovisade kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal och kassaflöden som uppkommer från avtalet vid det första redovisningstillfället sammanlagt innebär ett nettoutflöde. I enlighet med punkt 16 a ska ett företag gruppera sådana avtal separat från avtal som inte är förlustavtal. Ett företag får, om punkt 17 tillämpas, identifiera gruppen av förlustavtal genom att värdera en uppsättning av avtal snarare än enskilda avtal. Ett företag ska redovisa en förlust i resultatet för nettoutflödet för grupper av förlustavtal, vilket medför att det redovisade värdet för gruppens skuld är lika med kassaflödena för åtaganden och att gruppens avtalsenliga marginal är noll. |
48. |
En grupp av försäkringsavtal blir en grupp av förlustavtal (eller en mer förlustbringande grupp av förlustavtal) vid efterföljande värdering om följande belopp överstiger den avtalsenliga marginalens redovisade värde:
Vid tillämpning av punkterna 44 c i, 45 b ii och 45 c ii ska företaget redovisa en förlust i resultatet som motsvarar det överstigande beloppet. |
49. |
Ett företag ska fastställa (eller öka) en förlustkomponent för skulden för återstående försäkringsskydd för en grupp av förlustavtal som visar de förluster som redovisats med tillämpning av punkterna 47–48. Förlustkomponenten fastställer de belopp som i resultatet anges som återföring av förluster hänförliga till grupper av förlustavtal och den utesluts således från fastställandet av försäkringsintäkter. |
50. |
Efter det att ett företag har redovisat en förlust för en grupp av förlustavtal ska det fördela följande:
|
51. |
De efterföljande förändringar i kassaflödena för åtaganden från skulden för återstående försäkringsskydd som ska fördelas med tillämpning av punkt 50 a är
|
52. |
Den systematiska fördelning som krävs enligt punkt 50 a ska leda till att de totalbelopp som fördelas på förlustkomponenten i enlighet med punkterna 48–50 är lika med noll vid utgången av försäkringsskyddets löptid för en grupp av avtal. |
Premiefördelningsmetoden
53. |
Ett företag får endast förenkla värderingen av en grupp av försäkringsavtal genom att använda den premiefördelningsmetod som beskrivs i punkterna 55–59 om något av följande gäller vid gruppens bildande:
|
54. |
Kriteriet i punkt 53 a är inte uppfyllt om företaget vid gruppens bildande förväntar sig betydande variationer i kassaflöden för åtaganden som kan påverka värderingen av skulden för återstående försäkringsskydd under perioden innan en skada inträffar. Variationen i kassaflödena för åtaganden ökar exempelvis med
|
55. |
När ett företag tillämpar premiefördelningsmetoden ska företaget värdera skulden för återstående försäkringsskydd enligt följande:
|
56. |
Om försäkringsavtal i gruppen har en betydande finansieringskomponent ska ett företag justera det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd för att återspegla pengars tidsvärde och effekten av finansiell risk med tillämpning av de diskonteringssatser som anges i punkt 36, fastställt vid det första redovisningstillfället. Företaget behöver inte justera det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd för att återspegla pengars tidsvärde och effekten av finansiell risk om företaget vid det första redovisningstillfället förväntar sig att tidsperioden mellan tillhandahållandet av varje del av tjänsterna och tillhörande premieförfallodag är högst ett år. |
57. |
Om fakta och omständigheter någon gång under försäkringsskyddets löptid tyder på att en grupp av försäkringsavtal är en grupp av förlustavtal ska företaget beräkna skillnaden mellan
|
58. |
I den mån de kassaflöden för åtaganden som avses i punkt 57 b överstiger det redovisade värde som avses i punkt 57 a ska företaget redovisa en förlust i resultatet, och öka skulden för återstående försäkringsskydd. |
59. |
Vid tillämpning av premiefördelningsmetoden gäller följande för företaget:
|
Innehavda återförsäkringsavtal
60. |
Kraven i IFRS 17 ändras för innehavda återförsäkringsavtal, i enlighet med punkterna 61–70A. |
61. |
Ett företag ska dela upp portföljer med innehavda återförsäkringsavtal genom tillämpning av punkterna 14–24, med undantag för att hänvisningarna till förlustavtal i dessa punkter ska ersättas med en hänvisning till avtal för vilka det finns en nettovinst vid första redovisningstillfället. För vissa innehavda återförsäkringsavtal kommer tillämpning av punkterna 14–24 att leda till en grupp som består av ett avtal. |
Redovisning
62. |
I stället för att tillämpa punkt 25 ska ett företag redovisa en grupp av innehavda återförsäkringsavtal från och med den av följande tidpunkter som infaller först:
|
62A |
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 62 a ska ett företag skjuta upp redovisningen av en grupp av innehavda återförsäkringsavtal som tillhandahåller proportionellt försäkringsskydd fram till det första redovisningstillfället för de underliggande försäkringsavtalen, om datumet för den redovisningen inträffar senare än början av försäkringsskyddets löptid för gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. |
Värdering
63. |
Vid tillämpning av värderingskraven i punkterna 32–36 på innehavda återförsäkringsavtal ska företaget, i den mån även de underliggande avtalen värderas med tillämpning av dessa punkter, använda konsistenta antaganden för att värdera uppskattningarna av nuvärdet av framtida kassaflöden för gruppen av innehavda återförsäkringsavtal och uppskattningarna av nuvärdet av framtida kassaflöden för gruppen eller grupperna av underliggande försäkringsavtal. Dessutom ska företaget, i uppskattningarna av nuvärdet av framtida kassaflöden för gruppen av innehavda återförsäkringsavtal, inkludera effekten av risken för utebliven fullgörelse av återförsäkringsavtalet från utfärdarens sida, inbegripet effekten av säkerheter och förluster från tvister. |
64. |
I stället för att tillämpa punkt 37 ska ett företag fastställa riskjusteringen för icke-finansiell risk så att den motsvarar den risk som överförs av innehavaren av gruppen av återförsäkringsavtal till utfärdaren av dessa avtal. |
65. |
De krav i punkt 38 som avser fastställande av den avtalsenliga marginalen vid det första redovisningstillfället ändras för att återspegla det faktum att för en grupp av innehavda återförsäkringsavtal finns ingen ej intjänad vinst utan i stället en nettokostnad eller nettovinst från köp av återförsäkring. Därmed ska företaget, såvida inte punkt 65A är tillämplig, vid det första redovisningstillfället redovisa alla nettokostnader eller nettovinster från köpet av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal som en avtalsenlig marginal värderad till ett belopp motsvarande summan av
|
65A |
Om nettokostnaden för köp av återförsäkringsskydd avser händelser som inträffade före köpet av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal ska företaget, utan att det påverkar kraven i punkt B5, redovisa en sådan kostnad omedelbart i resultatet. |
66. |
I stället för att tillämpa punkt 44 ska ett företag, för en grupp av innehavda återförsäkringsavtal, värdera den avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång som det redovisade värdet fastställt vid rapportperiodens början, justerat för följande:
|
66A |
Ett företag ska justera den avtalsenliga marginalen för en grupp av innehavda återförsäkringsavtal, och till följd av detta redovisa en intäkt, när företaget redovisar en förlust vid det första redovisningstillfället för en grupp av förlustavtal avseende underliggande försäkringsavtal eller när förlustavtal avseende underliggande försäkringsavtal läggs till i en grupp (se punkterna B119C–B119E). |
66B |
Ett företag ska fastställa (eller justera) en förluståtervinningskomponent för tillgången för återstående försäkringsskydd för en grupp av innehavda återförsäkringsavtal som visar återvinningen av förluster som redovisats med tillämpning av punkterna 66 c i–ii och 66A. Förluståtervinningskomponenten fastställer de belopp som anges i resultatet som återföringar av återvunna förluster från innehavda återförsäkringsavtal och utesluts således från fördelningen av erlagda premier till återförsäkraren (se punkt B119F). |
67. |
Förändringar i kassaflöden för åtaganden som beror på förändrad risk för utebliven fullgörelse från utfärdarens sida av ett innehav av ett återförsäkringsavtal avser inte framtida tjänst och ska inte justera den avtalsenliga marginalen. |
68. |
Innehavda återförsäkringsavtal kan inte vara förlustavtal. Därmed gäller inte kraven i punkterna 47–52. |
Premiefördelningsmetod för innehavda återförsäkringsavtal
69. |
Ett företag får tillämpa den premiefördelningsmetod som föreskrivs i punkterna 55–56 och 59 (anpassad för att återspegla de egenskaper hos innehavda återförsäkringsavtal som skiljer sig från utfärdade försäkringsavtal, exempelvis generering av kostnader eller kostnadsminskningar i stället för intäkter) för att förenkla värderingen av en grupp av innehavda återförsäkringsavtal, om vid gruppens bildande
|
70. |
Ett företag kan inte uppfylla villkoret i punkt 69 a om det vid gruppens bildande förväntar sig betydande variationer i kassaflödena för åtaganden som skulle påverka värderingen av tillgången under återstående löptid under perioden innan en skada inträffar. Variationen i kassaflödena för åtaganden ökar exempelvis med
|
70A |
Om ett företag värderar en grupp av innehavda återförsäkringsavtal genom tillämpning av premiefördelningsmetoden ska företaget tillämpa punkt 66A genom att justera tillgångens redovisade värde för återstående löptid för försäkringsskyddet i stället för att justera den avtalsenliga marginalen. |
Investeringsavtal med diskretionära resultatandelar
71. |
Ett investeringsavtal med diskretionära resultatandelar innehåller inte en överföring av betydande försäkringsrisk. Kraven i IFRS 17 för försäkringsavtal ändras därför på följande sätt för investeringsavtal med diskretionära resultatandelar:
|
ÄNDRING OCH BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
Ändring av ett försäkringsavtal
72. |
Om ett försäkringsavtals villkor ändras, exempelvis efter överenskommelse mellan avtalsparterna eller genom ändrad lagstiftning, ska ett företag endast ta bort det ursprungliga avtalet från rapporten över finansiell ställning och redovisa det ändrade avtalet som ett nytt avtal, med tillämpning av IFRS 17 eller andra tillämpliga standarder, om något av villkoren i leden a–c uppfylls. Utövandet av en rättighet enligt avtalsvillkoren är inte en ändring. Villkoren är följande:
|
73. |
Om en avtalsändring inte uppfyller något av kraven i punkt 72 ska företaget behandla förändringar i kassaflöden till följd av ändringen som förändringar i uppskattningarna av kassaflöden för åtaganden genom tillämpning av punkterna 40–52. |
Borttagande från rapporten över finansiell ställning
74. |
Ett företag ska ta bort ett försäkringsavtal från rapporten över finansiell ställning endast när
|
75. |
När ett försäkringsavtal upphör, upphör företagets risk och det behöver därför inte längre överföra ekonomiska resurser för att fullfölja försäkringsavtalet. Exempelvis ska ett företag när det köper återförsäkring ta bort underliggande försäkringsavtal från rapporten över finansiell ställning när de underliggande försäkringsavtalen har upphört. |
76. |
Ett företag tar bort ett försäkringsavtal från rapporten över finansiell ställning från en grupp av avtal genom att tillämpa följande krav i IFRS 17:
|
77. |
När ett företag tar bort ett försäkringsavtal från rapporten över finansiell ställning på grund av att det överlåter avtalet till tredje part eller tar bort ett försäkringsavtal från rapporten över finansiell ställning och redovisar ett nytt avtal med tillämpning av punkt 72, ska företaget i stället för att tillämpa punkt 76 b
|
PRESENTATION I RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
78. |
Ett företag ska separat i rapporten över finansiell ställning presentera det redovisade värdet av portföljer av
|
79. |
Ett företag ska ta med alla tillgångar för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som redovisats med tillämpning av punkt 28B i det redovisade värdet för de tillhörande portföljerna med utfärdade försäkringsavtal, och alla tillgångar eller skulder för kassaflöden som avser portföljer med innehavda återförsäkringsavtal (se punkt 65 b) i det redovisade värdet för portföljerna med innehavda återförsäkringsavtal. |
REDOVISNING OCH PRESENTATION I RAPPORTEN (RAPPORTERNA) ÖVER FINANSIELLT RESULTAT (PUNKTERNA B120–B136)
80. |
Vid tillämpning av punkterna 41 och 42 ska ett företag dela upp de belopp som redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (nedan kallad rapporten (rapporterna) över finansiellt resultat) i
|
81. |
Ett företag behöver inte dela upp förändringen i riskjusteringen för icke-finansiell risk mellan resultatet från försäkringstjänster och finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal. Om ett företag inte gör en sådan uppdelning ska det ta med hela förändringen i riskjusteringen för icke-finansiell risk som en del av resultatet från försäkringstjänster. |
82. |
Ett företag ska presentera intäkter och kostnader från innehavda återförsäkringsavtal separat från kostnader och intäkter från utfärdade försäkringsavtal. |
Resultat från försäkringstjänster
83. |
Ett företag ska i resultatet presentera försäkringsintäkter från grupperna av utfärdade försäkringsavtal. Försäkringsintäkter ska återspegla tillhandahållandet av tjänster från gruppen av försäkringsavtal till ett belopp som återspeglar den ersättning som företaget förväntar sig ha rätt till i utbyte mot dessa tjänster. Punkterna B120–B127 anger hur ett företag ska värdera försäkringsintäkter. |
84. |
Ett företag ska i resultatet presentera kostnader för försäkringstjänster från en grupp av utfärdade försäkringsavtal; kostnaderna ska innefatta inträffade skador (exklusive återbetalning av investeringskomponenter), andra uppkomna kostnader för försäkringstjänster och andra belopp enligt punkt 103 b. |
85. |
Försäkringsintäkter och kostnader för försäkringstjänster i resultatet ska inte innefatta investeringskomponenter. Ett företag får inte presentera information om premier i resultatet om sådan information är oförenlig med punkt 83. |
86. |
Ett företag får presentera intäkter eller kostnader från en grupp av innehavda återförsäkringsavtal (se punkterna 60–70A), som inte är finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, som ett enda belopp; alternativt får företaget separat presentera de belopp som återvunnits från återförsäkraren samt en fördelning av de premier som betalats som tillsammans ger ett nettobelopp som är lika med detta enda belopp. Om ett företag separat presenterar de belopp som återvunnits från återförsäkraren och en fördelning av betalda premier ska det
|
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal (se punkterna B128–B136)
87. |
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal omfattar den förändring av det redovisade värdet av gruppen försäkringsavtal som uppkommer från
|
87A |
Ett företag ska tillämpa
|
88. |
Vid tillämpning av punkt 87A b ska ett företag, förutsatt att punkt 89 inte är tillämplig, välja en av följande redovisningsprinciper:
|
89. |
Vid tillämpning av punkt 87A b ska företaget, för försäkringsavtal med direkt resultatandel för vilka företaget innehar underliggande poster, välja en av följande redovisningsprinciper:
|
90. |
Om ett företag väljer redovisningsprincipen i punkt 88 b eller 89 b ska det i övrigt totalresultat inkludera skillnaden mellan finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal värderade enligt dessa punkter och de totala finansiella intäkterna eller kostnaderna från försäkringsavtal för perioden. |
91. |
Om ett företag överlåter en grupp av försäkringsavtal eller tar bort ett försäkringsavtal från rapporten över finansiell ställning med tillämpning av punkt 77
|
92. |
Enligt punkt 30 ska ett företag behandla ett försäkringsavtal som en monetär post enligt IAS 21 när det räknar om poster i utländsk valuta till företagets funktionella valuta. Ett företag ska inkludera valutakursdifferenser avseende förändringar i det redovisade värdet för grupper av försäkringsavtal i resultatet, såvida de inte avser förändringar i det redovisade värdet för grupper av försäkringsavtal som ingår i övrigt totalresultat med tillämpning av punkt 90, då de ska ingå i övrigt totalresultat. |
UPPLYSNINGAR
93. |
Målet med upplysningskraven är att ett företag i noterna – tillsammans med informationen i rapporten över finansiell ställning, rapporten (rapporterna) över finansiellt resultat och rapporten över kassaflöden – ska lämna upplysningar som utgör underlag för användarna av de finansiella rapporterna när de bedömer den effekt som avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 har på ett företags finansiella ställning, resultat och kassaflöden. För att uppnå detta mål ska företaget lämna kvalitativa och kvantitativa upplysningar om
|
94. |
Ett företag ska överväga den detaljnivå som krävs för att uppfylla syftet med upplysningarna och hur stor vikt som ska fästas vid respektive krav. Om de upplysningar som lämnas med tillämpning av punkterna 97–132 är otillräckliga för att uppnå målet i punkt 93 ska ett företag lämna sådana ytterligare upplysningar som krävs för att uppnå målet. |
95. |
Ett företag ska slå samman eller dela upp upplysningarna så att användbar information inte döljs av vare sig en stor mängd oväsentliga detaljer eller sammanslagning av poster som har väsentligt olika egenskaper. |
96. |
Punkterna 29–31 i IAS 1 anger kraven på väsentlighet och sammanslagning avseende upplysningar. Exempel på sammanslagningsnivåer som kan vara lämpliga för upplysningar som lämnas om försäkringsavtal är
|
Förklaring av redovisade belopp
97. |
Av de upplysningar som krävs i punkterna 98–109A ska endast kraven i punkterna 98–100, 102–103, 105–105B och 109A gälla för avtal på vilka premiefördelningsmetoden tillämpats. Om ett företag använder premiefördelningsmetoden ska det även lämna upplysning om följande:
|
98. |
Ett företag ska upplysa om avstämningar som visar hur det redovisade nettovärdet för avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 förändrats under perioden till följd av kassaflöden och intäkter och kostnader som redovisats i rapporten (rapporterna) över finansiellt resultat. Separata avstämningar ska lämnas för utfärdade försäkringsavtal och innehavda återförsäkringsavtal. Ett företag ska anpassa kraven i punkterna 100–109 för att återspegla de egenskaper hos innehavda återförsäkringsavtal som skiljer sig från utfärdade försäkringsavtal, exempelvis generering av kostnader eller kostnadsminskningar snarare än intäkter. |
99. |
Ett företag ska i avstämningarna lämna tillräckligt med information för att göra det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att identifiera förändringar avseende kassaflöden och belopp som redovisats i rapporten (rapporterna) över finansiellt resultat. För att uppfylla detta krav ska ett företag
|
100. |
Ett företag ska redovisa avstämningar mellan ingående och utgående balanser separat för följande:
|
101. |
För andra försäkringsavtal än de på vilka premiefördelningsmetoden i punkterna 53–59 eller 69–70A har tillämpats ska ett företag även redovisa avstämningar mellan ingående och utgående balanser separat för
|
102. |
Målet med avstämningarna i punkterna 100–101 är att tillhandahålla olika typer av information om resultatet från försäkringstjänster. |
103. |
Ett företag ska separat i de avstämningar som krävs enligt punkt 100 lämna tillämpliga upplysningar om vart och ett av följande belopp som avser tjänster:
|
104. |
Ett företag ska separat i de avstämningar som krävs enligt punkt 101 lämna tillämpliga upplysningar om vart och ett av följande belopp som avser tjänster:
|
105. |
För att fullgöra avstämningarna i punkterna 100–101 ska ett företag också i tillämpliga fall separat presentera följande belopp som inte avser tjänster som har tillhandahållits under perioden:
|
105A |
Ett företag ska presentera en avstämning mellan ingående och utgående balans för tillgångar för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som redovisas vid tillämpning av punkt 28B. Ett företag ska sammanställa information för avstämningen på en nivå som överensstämmer med den för avstämningen av försäkringsavtal, vid tillämpning av punkt 98. |
105B |
Ett företag ska separat i den avstämning som krävs enligt punkt 105A upplysa om alla nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar som redovisas genom tillämpning av punkt 28E–28F. |
106. |
För utfärdade försäkringsavtal på vilka premiefördelningsmetoden i punkterna 53–59 inte har tillämpats, ska ett företag presentera en analys av de försäkringsintäkter som redovisats under perioden vilken ska innefatta följande:
|
107. |
För försäkringsavtal på vilka premiefördelningsmetoden i punkterna 53–59 eller 69–70A inte har tillämpats ska ett företag lämna upplysning om effekten på rapporten över finansiell ställning separat för utfärdade försäkringsavtal och innehavda återförsäkringsavtal som för första gången redovisats under perioden. Av upplysningen om avtalens effekt vid det första redovisningstillfället ska följande framgå:
|
108. |
I de upplysningar som krävs enligt punkt 107 ska ett företag separat lämna upplysning om belopp från
|
109. |
För försäkringsavtal på vilka premiefördelningsmetoden i punkterna 53–59 eller 69–70A inte har tillämpats, ska ett företag upplysa om när det beräknar att redovisa den avtalsenliga marginal som återstår vid rapportperiodens utgång kvantitativt i resultatet, med lämpliga tidsintervall. Sådan information ska lämnas separat för utfärdade försäkringsavtal och innehavda återförsäkringsavtal. |
109A |
Ett företag ska lämna kvantitativa upplysningar, med lämpliga tidsintervall, om när det beräknar att från rapporten över finansiell ställning ta bort en tillgång avseende kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal med tillämpning av punkt 28C. |
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal
110. |
Ett företag ska lämna upplysning och förklaring avseende det totala beloppet för finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal under rapportperioden. I synnerhet ska företaget redovisa förhållandet mellan finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal och avkastningen på sina tillgångar, så att användarna av de finansiella rapporterna kan utvärdera källorna till de finansiella intäkter eller kostnader som redovisas i resultatet och i övrigt totalresultat. |
111. |
För avtal med direkt resultatandel ska företaget beskriva de underliggande posternas sammansättning och lämna upplysning om deras verkliga värde. |
112. |
För avtal med direkt resultatandel ska företaget, om det väljer att inte justera den avtalsenliga marginalen för vissa förändringar i kassaflödena för åtaganden med tillämpning av punkt B115, lämna upplysning om effekten av det valet på justeringen av den avtalsenliga marginalen under innevarande period. |
113. |
För avtal med direkt resultatandel ska företaget, om det ändrar grunden för uppdelning av finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal mellan resultatet och övrigt totalresultat med tillämpning av punkt B135, lämna upplysning om följande under den period då ändringen av tillvägagångssättet ägde rum:
|
Effekt av första tillämpningen
114. |
Ett företag ska lämna upplysningar som gör det möjligt för användare av finansiella rapporter att identifiera effekten av grupper av försäkringsavtal som per övergångsdagen värderas med tillämpning av den modifierade retroaktiva metoden (se punkterna C6–C19A) eller verkligt värde-metoden (se punkterna C20–C24B) på den avtalsenliga marginalen och försäkringsintäkter under efterföljande perioder. Ett företag ska således redovisa avstämningen mellan den avtalsenliga marginalen i enlighet med punkt 101 c, och värdet av försäkringsintäkter i enlighet med punkt 103 a separat för
|
115. |
För alla perioder då upplysning lämnas i enlighet med punkt 114 a eller 114 b ska ett företag – för att göra det möjligt för användare av finansiella rapporter att förstå de metoder som tillämpats, de bedömningar som gjorts för att fastställa övergångsbeloppen och betydelsen av dessa metoder och bedömningar – redogöra för hur det fastställt värderingen av försäkringsavtalen per övergångsdagen. |
116. |
Ett företag som väljer att dela upp finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal mellan resultatet och övrigt totalresultat ska tillämpa punkterna C18 b, C19 b, C24 b och C24 c för att fastställa den ackumulerade skillnaden mellan de finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som skulle ha redovisats i resultatet och de totala finansiella intäkterna eller kostnaderna från försäkringsavtal per övergångsdagen för den grupp av försäkringsavtal som uppdelningen tillämpas på. För alla perioder där det finns belopp som fastställs med tillämpning av dessa punkter ska företaget redovisa en avstämning mellan ingående och utgående balans för de ackumulerade belopp i övrigt totalresultat för de finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som avser grupperna av försäkringsavtal. Avstämningen ska exempelvis inkludera vinster och förluster som redovisats i övrigt totalresultat under perioden och vinster och förluster som redovisats i övrigt totalresultat under tidigare perioder och som under perioden omklassificerats till resultatet. |
Betydande bedömningar vid tillämpningen av IFRS 17
117. |
Ett företag ska lämna upplysning om de betydande bedömningar och ändringar av bedömningar som gjorts vid tillämpningen av IFRS 17. Mer precist ska ett företag lämna upplysning om de indata, antaganden och uppskattningsmetoder som har använts inbegripet följande:
|
118. |
Om ett företag vid tillämpning av punkt 88 b eller punkt 89 b väljer att dela upp finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal i belopp som presenteras i resultatet och belopp som presenteras i övrigt totalresultat ska företaget redogöra för de metoder som används för att fastställa de finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som redovisas i resultatet. |
119. |
Ett företag ska lämna upplysning om den konfidensnivå som använts för att fastställa riskjusteringen för icke-finansiell risk. Om ett företag använder en annan metod än konfidensnivåmetoden för att fastställa riskjusteringen för icke-finansiell risk ska det lämna upplysning om vilken metod som används och den konfidensnivå som resultaten av den metoden har. |
120. |
Ett företag ska lämna upplysning om den avkastningskurva (eller det intervall av avkastningskurvor) som används för att diskontera kassaflöden som inte varierar med avkastningen på underliggande poster, med tillämpning av punkt 36. När ett företag lämnar denna upplysning sammantaget för ett antal grupper av försäkringsavtal ska det lämna den i form av ett vägt genomsnitt, eller relativt smala intervall. |
Karaktären på och omfattningen av risker som härrör från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17
121. |
Ett företag ska lämna upplysning som gör det möjligt för användare av dess finansiella rapporter att utvärdera karaktären, beloppet, tidpunkterna och osäkerheten när det gäller framtida kassaflöden från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17. Punkterna 122–132 innehåller krav för de upplysningar som normalt krävs för att uppfylla detta krav. |
122. |
Dessa upplysningar är inriktade på försäkringsavtalens försäkringsrisker och finansiella risker och hur dessa har hanterats. Finansiella risker innefattar normalt, men inte nödvändigtvis enbart, kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk. |
123. |
Om den information som lämnas om ett företags riskexponering vid rapportperiodens utgång inte är representativ för företagets riskexponering under perioden, ska företaget lämna upplysning om detta, om skälet till varför exponeringen vid periodens utgång inte är representativ och ytterligare information som är representativ för dess riskexponering under perioden. |
124. |
För varje typ av risk som härrör från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 ska ett företag lämna upplysning om följande:
|
125. |
För varje typ av risk som härrör från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 ska ett företag lämna upplysning om följande:
|
126. |
Ett företag ska lämna upplysning om effekterna av de rättsliga ramar inom vilka det bedriver verksamhet, exempelvis minimikapitalkrav eller krav på räntegarantier. Om ett företag tillämpar punkt 20 vid fastställandet av de grupper av försäkringsavtal som det tillämpar redovisnings- och värderingskraven i IFRS 17 på, ska det lämna upplysning om detta. |
Alla typer av risk – koncentrationer av risk
127. |
Ett företag ska lämna information om koncentrationer av risk som härrör från avtal inom ramen för IFRS 17, inbegripet en beskrivning av hur företaget fastställer koncentrationerna och en beskrivning av de gemensamma egenskaper som kännetecknar varje koncentration (exempelvis typen av försäkrad händelse, bransch, geografiskt område eller valuta). Koncentrationer av finansiell risk kan exempelvis uppkomma från räntegarantier där samma räntenivå börjar gälla för ett stort antal avtal. Koncentrationer av finansiell risk kan också uppstå från koncentrationer av icke-finansiell risk, exempelvis om ett företag tillhandahåller produktansvarsskydd till läkemedelsföretag samtidigt som det har investeringar i dessa företag. |
Försäkrings- och marknadsrisker – känslighetsanalys
128. |
Ett företag ska lämna upplysning om känslighet för förändring i riskvariabler som härrör från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17. Företaget ska för att uppfylla detta krav lämna upplysning om följande:
|
129. |
Om ett företag utarbetar en känslighetsanalys som visar hur andra belopp än de som anges i punkt 128 a påverkas av förändringar i riskvariabler och använder den känslighetsanalysen för att hantera risker som härrör från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 får det använda den känslighetsanalysen i stället för den analys som anges i punkt 128 a. Företaget ska också lämna upplysning om följande:
|
Försäkringsrisk – skadeanspråkens utveckling
130. |
Ett företag ska lämna upplysning om faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningar av det ej diskonterade värdet av skadeanspråken (dvs. skadeanspråkens utveckling). De upplysningar som lämnas om skadeanspråkens utveckling ska inledas med den period då det första väsentliga anspråket uppkom och för vilket det fortfarande råder osäkerhet om belopp och tidpunkt för betalningen av anspråken vid rapportperiodens utgång, men lämnandet av upplysning behöver inte gälla mer än tio år före utgången av rapportperioden. Företaget behöver inte lämna upplysningar om skadeanspråkens utveckling där osäkerheten om belopp och tidpunkt för betalning av anspråket vanligen skingras inom ett år. Ett företag ska stämma av upplysningarna om skadeanspråkens utveckling mot det sammanlagda redovisade värdet för de grupper av försäkringsavtal som företaget lämnar upplysning om i enlighet med punkt 100 c. |
Kreditrisk – annan information
131. |
För kreditrisk som härrör från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 ska ett företag lämna upplysning om följande:
|
Likviditetsrisk – annan information
132. |
För likviditetsrisk som härrör från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 ska ett företag lämna upplysning om följande:
|
Bilaga A
Definitioner
IFRS 17 Försäkringsavtal och denna bilaga utgör en helhet.
avtalsenlig marginal |
En komponent i det redovisade värdet för tillgången eller skulden hos en grupp av försäkringsavtal som motsvarar den ej intjänade vinst som företaget kommer att redovisa när det tillhandahåller försäkringsavtalstjänster enligt försäkringsavtalen i gruppen. |
||||||||||||
försäkringsskyddets löptid |
Den period under vilken företaget tillhandahåller försäkringsavtalstjänster. Perioden innefattar de försäkringsavtalstjänster som avser alla premier inom försäkringsavtalets gränser. |
||||||||||||
erfarenhetsbaserade justeringar |
Skillnaden mellan
|
||||||||||||
finansiell risk |
Risken för en eventuell framtida förändring i en eller flera av en viss ränta, ett visst pris på ett finansiellt instrument, ett visst råvarupris, en viss valutakurs, ett visst pris- eller ränteindex, kreditbetyg eller kreditindex eller någon annan variabel, förutsatt att variabeln när det gäller en icke-finansiell variabel inte är specifik för någon av avtalsparterna. |
||||||||||||
kassaflöden för åtaganden |
En explicit, neutral och sannolikhetsbedömd uppskattning (dvs. förväntat värde) av nuvärdet av framtida kassautflöden minus nuvärdet av framtida kassainflöden som kommer att uppkomma när företaget fullföljer försäkringsavtalen, inbegripet en riskjustering för icke-finansiell risk. |
||||||||||||
grupp av försäkringsavtal |
En uppsättning försäkringsavtal som följer av uppdelningen av en portfölj med försäkringsavtal i, åtminstone, avtal som utfärdas inom en period på högst ett år och som, vid det första redovisningstillfället
|
||||||||||||
kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal |
Kassaflöden som uppkommer från kostnader för försäljning, tecknande och bildande av en grupp av försäkringsavtal (utfärdade eller som väntas bli utfärdade) och som är direkt hänförliga till den portfölj med försäkringsavtal som gruppen tillhör. Sådana kassaflöden inbegriper kassaflöden som inte är direkt hänförliga till enskilda avtal eller grupper av försäkringsavtal inom portföljen. |
||||||||||||
försäkringsavtal |
Ett avtal enligt vilket en part (utfärdaren) påtar sig en betydande försäkringsrisk från en annan part (försäkringstagaren) genom att gå med på att ersätta försäkringstagaren om en angiven osäker framtida händelse (den försäkrade händelsen) har en negativ påverkan på försäkringstagaren. |
||||||||||||
försäkringsavtalstjänster |
Följande tjänster som ett företag tillhandahåller till en försäkringstagare i ett försäkringsavtal:
|
||||||||||||
försäkringsavtal med direkt resultatandel |
Ett försäkringsavtal där följande gäller vid dess ingående:
|
||||||||||||
försäkringsavtal utan direkt resultatandel |
Ett försäkringsavtal som inte är ett försäkringsavtal med direkt resultatandel. |
||||||||||||
försäkringsrisk |
Risk, annan än finansiell risk, som förs över från avtalets innehavare till utfärdaren. |
||||||||||||
försäkrad händelse |
En osäker framtida händelse som täcks av ett försäkringsavtal och ger upphov till försäkringsrisk. |
||||||||||||
investeringskomponent |
Det belopp som ett företag enligt ett försäkringsavtal ska återbetala till en försäkringstagare under alla omständigheter, oavsett om en försäkrad händelse inträffar eller ej. |
||||||||||||
investeringsavtal med diskretionära resultatandelar |
Ett finansiellt instrument som ger en viss investerare avtalsenlig rätt att, som ett komplement till ett belopp som inte skönsmässigt kan fastställas av utfärdaren, erhålla ytterligare belopp
|
||||||||||||
skuld för inträffade skador |
Ett företags skyldighet att
|
||||||||||||
skuld för återstående försäkringsskydd |
Ett företags skyldighet att
|
||||||||||||
försäkringstagare |
En part som har rätt till ersättning enligt ett försäkringsavtal om en försäkrad händelse inträffar. |
||||||||||||
portfölj med försäkringsavtal |
Försäkringsavtal som är föremål för likartade risker och som förvaltas tillsammans. |
||||||||||||
återförsäkringsavtal |
Ett försäkringsavtal som utfärdas av ett företag (återförsäkraren) för att ersätta ett annat företag för skadeanspråk som uppkommer från ett eller flera försäkringsavtal som utfärdats av det andra företaget (underliggande avtal). |
||||||||||||
riskjustering för icke-finansiell risk |
Den ersättning som ett företag kräver för att bära osäkerheten beträffande belopp och tidpunkter för de kassaflöden som härrör från icke-finansiell risk i samband med att företaget fullföljer försäkringsavtalet. |
||||||||||||
underliggande poster |
Poster som avgör vissa av de belopp som ska utbetalas till försäkringstagaren. Underliggande poster kan bestå av alla slags poster, exempelvis en referensportfölj med tillgångar, företagets nettotillgångar eller en angiven undergrupp av företagets tillgångar. |
Bilaga B
Vägledning vid tillämpning
IFRS 17 Försäkringsavtal och denna bilaga utgör en helhet.
B1
Denna bilaga innehåller vägledning om följande:
a) |
Definitionen av ett försäkringsavtal (se punkterna B2–B30). |
b) |
Avskiljande av komponenter från ett försäkringsavtal (se punkterna B31–B35). |
ba) |
Tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal (se punkterna B35A–B35D). |
c) |
Värdering (se punkterna B36–B119F). |
d) |
Försäkringsintäkter (se punkt B120–B127). |
e) |
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal (se punkterna B128–B136) och |
f) |
Delårsrapporter (se punkt B137). |
DEFINITION AV ETT FÖRSÄKRINGSAVTAL (BILAGA A)
B2 |
Detta avsnitt innehåller vägledning om definitionen av ett försäkringsavtal enligt bilaga A. Det behandlar följande:
|
Osäker framtida händelse
B3 |
Osäkerhet (eller risk) är själva kärnan i ett försäkringsavtal. Följaktligen är åtminstone en av de följande punkterna osäker när försäkringsavtalet ingås:
|
B4 |
I vissa försäkringsavtal är den försäkrade händelsen upptäckten av en förlust under avtalets löptid, även om denna förlust uppkommit ur en händelse som inträffade före avtalets ingående. I andra försäkringsavtal är den försäkrade händelsen en händelse som inträffar under avtalets löptid även om den förlust som uppstår upptäcks efter avtalstidens slut. |
B5 |
Vissa försäkringsavtal täcker händelser som redan inträffat men vilkas finansiella effekt fortfarande är osäker. Ett exempel är ett försäkringsavtal som skyddar mot ogynnsam utveckling av en händelse som redan inträffat. I sådana avtal är den försäkrade händelsen fastställandet av den slutgiltiga kostnaden för sådana skador. |
Betalning in natura
B6 |
Vissa försäkringsavtal kräver eller tillåter betalning in natura. I sådana fall ska företaget tillhandahålla varor eller tjänster till försäkringstagaren för att reglera företagets skyldighet att ersätta försäkringstagaren för försäkrade händelser. Ett exempel är när ett företag fysiskt ersätter ett stulet föremål i stället för att betala ut ett ersättningsbelopp. Ett annat exempel är när ett företag använder egna sjukhus och egen sjukvårdspersonal för att tillhandahålla sjukvård som täcks av försäkringsavtalet. Sådana avtal är försäkringsavtal, även om skadorna regleras in natura. Serviceuppdrag mot fast avgift som uppfyller kraven i punkt 8 räknas också som försäkringsavtal, men när ett företag tillämpar punkt 8 får det välja att redovisa dem i enlighet med antingen IFRS 17 eller IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. |
Distinktionen mellan försäkringsrisk och andra risker
B7 |
Definitionen av ett försäkringsavtal innebär att en part accepterar betydande försäkringsrisk från en annan part. I IFRS 17 definieras försäkringsrisk som ”risk, annan än finansiell risk, som förs över från avtalets innehavare till utfärdaren”. Ett avtal som exponerar utfärdaren för finansiell risk utan betydande försäkringsrisk är inte ett försäkringsavtal. |
B8 |
Definitionen av finansiell risk i bilaga A innefattar finansiella och icke-finansiella variabler. Exempel på icke-finansiella variabler som inte är specifika för en avtalspart är ett index för jordbävningsförluster i ett visst område eller ett index för temperaturerna i en viss stad. Finansiell risk exkluderar risk från icke-finansiella variabler som är specifika för en avtalspart, såsom huruvida en brand som skadar eller förstör en tillgång som tillhör den parten inträffar eller uteblir. Dessutom är risken för förändringar i en icke-finansiell tillgångs verkliga värde inte en finansiell risk om det verkliga värdet återspeglar förändringar i marknadspriserna på en sådan tillgång (en finansiell variabel) och skicket på en angiven icke-finansiell tillgång som innehas av en avtalspart (dvs. en icke-finansiell variabel). Om exempelvis en garanti för restvärdet på en viss bil som försäkringstagaren har ett försäkringsbart intresse på utsätter garanten för risk för förändringar i bilens fysiska skick, är den risken en försäkringsrisk, inte en finansiell risk. |
B9 |
Vissa avtal exponerar utfärdaren för finansiell risk, utöver en betydande försäkringsrisk. Exempelvis garanterar många livförsäkringsavtal en minimiavkastning till försäkringstagarna – vilket ger upphov till finansiell risk – samtidigt som de utlovar livförsäkring som i betydande utsträckning överstiger försäkringstagarens saldo, vilket ger upphov till försäkringsrisk i form av dödlighetsrisk. Sådana avtal är försäkringsavtal. |
B10 |
Enligt vissa avtal utlöser en försäkrad händelse betalning av ett belopp som är kopplat till ett prisindex. Sådana avtal är försäkringsavtal, förutsatt att den betalning som är villkorad av den försäkrade händelsen kan vara betydande. Exempelvis överför en livränta med återbetalningsskydd som är kopplad till ett index för levnadsomkostnader försäkringsrisk eftersom betalningen utlöses av en osäker händelse – livräntetagarens överlevnad. Kopplingen till prisindexet är ett derivat men överför också försäkringsrisk eftersom antalet utbetalningar som indexet gäller beror på livräntetagarens överlevnad. Om den överföring av försäkringsrisk som blir följden är betydande, är derivatet definitionsmässigt ett försäkringsavtal, och det får då inte avskiljas från värdavtalet (se punkt 11 a). |
B11 |
Försäkringsrisk är den risk som företaget accepterar från försäkringstagaren. Det betyder att företaget ska acceptera en risk från försäkringstagaren som försäkringstagaren redan utsatts för. Eventuell ny risk som genom avtalet uppstår för företaget eller försäkringstagaren är inte försäkringsrisk. |
B12 |
Definitionen av ett försäkringsavtal hänvisar till en negativ påverkan på försäkringstagaren. Denna definition begränsar inte företagets betalning till ett belopp som motsvarar den negativa händelsens finansiella effekt. Exempelvis innefattar definitionen försäkringsskydd av typen ”ny mot gammal” som ersätter försäkringstagaren till ett belopp som gör det möjligt att ersätta en gammal skadad tillgång med en ny tillgång. På ett liknande sätt begränsar definitionen inte betalning enligt ett livförsäkringsavtal till den finansiella förlust som den avlidnes anhöriga lider, inte heller utesluter den det avtal som anger betalning av förutbestämda belopp för att kvantifiera den förlust som orsakats av dödsfall eller en olycka. |
B13 |
Vissa avtal kräver betalning om en angiven osäker framtida händelse inträffar, men kräver inte någon ogynnsam påverkan på försäkringstagaren som villkor för betalningen. Ett sådant avtal är inte något försäkringsavtal även om innehavaren använder avtalet för att minska en underliggande riskexponering. Om innehavaren exempelvis använder ett derivat för att säkra en underliggande finansiell eller icke-finansiell variabel som är korrelerad med kassaflöden från en av företagets tillgångar, är derivatet inte något försäkringsavtal eftersom betalningen inte är villkorad av om innehavaren råkar ut för en negativ påverkan i och med minskningen i kassaflödena från tillgången. Definitionen av ett försäkringsavtal avser en osäker framtida händelse för vilken en negativ påverkan på försäkringstagaren är ett avtalsenligt villkor för betalning. Ett avtalsenligt villkor kräver inte att företaget undersöker huruvida händelsen faktiskt orsakade en negativ påverkan, men det tillåter företaget att neka betalningen om det inte är övertygat om att händelsen förorsakat en negativ påverkan. |
B14 |
Annullationsrisk eller risk för fortbestånd (risken att försäkringstagaren kommer att upphäva avtalet tidigare eller senare än utfärdaren räknat med vid prissättning av avtalet) är inte försäkringsrisk eftersom den resulterande variationen i betalningen till försäkringstagaren inte är villkorad av en osäker framtida händelse som påverkar försäkringstagaren negativt. På ett liknande sätt är kostnadsrisk (dvs. risken för oväntade ökningar av administrativa kostnader som har att göra med förvaltningen av avtalet, och inte med försäkrade händelser) inte någon försäkringsrisk eftersom en oväntad kostnadsökning inte påverkar försäkringstagaren negativt. |
B15 |
Därför är ett avtal som exponerar företaget för annullationsrisk eller risk för fortbestånd eller kostnadsrisk inte något försäkringsavtal såvida det inte också exponerar företaget för betydande försäkringsrisk. Men om företaget minskar sin risk genom att använda ytterligare ett avtal för att föra över en del av den risk som inte är försäkringsrisk till en annan part, exponerar detta andra avtal den andra parten för försäkringsrisk. |
B16 |
Ett företag kan acceptera betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren endast om företaget är skilt från försäkringstagaren. När det gäller ett ömsesidigt företag accepterar det ömsesidiga företaget risk från varje försäkringstagare och slår samman den risken. Även om försäkringstagare bär den sammanslagna risken gemensamt till följd av att de har residual rätt i företagets tillgångar, är det ömsesidiga företaget ett separat företag som har accepterat risken. |
Betydande försäkringsrisk
B17 |
Ett avtal är ett försäkringsavtal endast om det för över betydande försäkringsrisk. Punkterna B7–B16 behandlar försäkringsrisk. Punkterna B18–B23 behandlar bedömningen av huruvida försäkringsrisken är betydande. |
B18 |
Försäkringsrisk är betydande endast om en försäkrad händelse skulle kunna leda till att en utfärdare betalar tillkommande belopp som är betydande i ett enskilt scenario, utom scenarier som saknar kommersiell innebörd (dvs. inte har någon märkbar effekt på transaktionens ekonomiska sidor). Om en försäkrad händelse kan betyda att betydande tillkommande belopp skulle betalas i ett scenario som har kommersiell innebörd, kan villkoret i den föregående meningen uppfyllas även om den försäkrade händelsen är extremt osannolik eller det förväntade (dvs. sannolikhetsbedömda) nuvärdet av villkorade kassaflöden är en liten del av det förväntade nuvärdet av återstående kassaflöden från avtalet. |
B19 |
Dessutom överför ett avtal endast betydande försäkringsrisk om det är ett scenario som har kommersiell innebörd och där det är möjligt att utfärdaren drabbas av en förlust på nuvärdesbasis. Även om ett återförsäkringsavtal inte exponerar utfärdaren för möjligheten att drabbas av en betydande förlust, bedöms det avtalet överföra betydande försäkringsrisk om det i allt väsentligt överför all försäkringsrisk som avser den återförsäkrade delen av de underliggande försäkringsavtalen till återförsäkraren. |
B20 |
De tillkommande belopp som avses i punkt B18 fastställs på nuvärdesbasis. Om ett försäkringsavtal kräver betalning när en händelse med osäker tidpunkt inträffar och om betalningen inte är justerad för pengars tidsvärde, kan det finnas scenarier där betalningens nuvärde ökar, även om dess nominella värde är oförändrat. Ett exempel är försäkring som ger ett fast belopp när försäkringstagaren dör, utan förfallodag för skyddet (ofta kallad livsvarig livförsäkring till fast belopp). Det är säkert att försäkringstagaren kommer att dö, men dödsdagen är osäker. Betalningar kan göras när en enskild försäkringstagare avlider tidigare än förväntat. Eftersom dessa betalningar inte är justerade för pengars tidsvärde kan det föreligga betydande försäkringsrisk även om det inte finns någon övergripande förlust för portföljen med avtal. På ett liknande sätt kan avtalsvillkor som försenar ersättningen till försäkringstagaren eliminera den betydande försäkringsrisken. Ett företag ska använda diskonteringssatserna i punkt 36 för att fastställa nuvärdet av de tillkommande beloppen. |
B21 |
De tillkommande belopp som avses i punkt B18 hänvisar till nuvärdet av belopp som överstiger dem som skulle ha betalats om ingen försäkrad händelse hade inträffat (exklusive scenarier som saknar kommersiell innebörd). Dessa tillkommande belopp innefattar kostnader för hantering och bedömning av anspråk, men innefattar inte följande:
|
B22 |
Ett företag ska bedöma försäkringsriskens betydelse för varje enskilt avtal. Därmed kan försäkringsrisken vara betydande även om det är minimal sannolikhet för betydande förluster för en portfölj med eller grupp av avtal. |
B23 |
Det följer av punkterna B18–B22 att om ett avtal betalar en livförsäkring som överstiger det belopp som ska betalas vid överlevnad, är avtalet ett försäkringsavtal såvida inte den tillkommande livförsäkringen är obetydlig (vilket bedöms genom hänvisning till det enskilda avtalet snarare än till en hel portfölj med avtal). Som konstaterats i punkt B21 b räknas inte efterskänkandet vid dödsfall av debiteringar för uppsägning eller återköp in i denna bedömning om efterskänkandet inte kompenserar försäkringstagaren för en redan befintlig risk. På ett liknande sätt är ett livränteavtal som betalar ut regelbundna belopp under återstoden av en försäkringstagares liv ett försäkringsavtal såvida inte de sammanlagda återbetalningarna är obetydliga. |
Förändringar i nivån på försäkringsrisk
B24 |
För vissa avtal sker överföringen av försäkringsrisk till utfärdaren först efter en tid. Ponera exempelvis ett avtal som ger en viss avkastning på en investering och innefattar en option för försäkringstagaren att vid förfall använda vinsten från investeringen för att köpa en livränta med återbetalningsskydd till samma livräntepremier som företaget tar betalt av nya livräntetagare vid tidpunkten då försäkringstagaren utnyttjar optionen. Ett sådant avtal för inte över någon försäkringsrisk till utfärdaren förrän optionen utnyttjas, eftersom företaget fortfarande är fritt att prissätta livräntan på ett sätt som återspeglar den försäkringsrisk som kommer att föras över till företaget vid den tidpunkten. Följaktligen kommer det kassaflöde som skulle uppkomma om optionen utnyttjades att falla utanför avtalets gräns, och före utnyttjandet finns inga försäkringskassaflöden inom avtalets gräns. Om avtalet dock anger livräntepremierna (eller en annan grund än marknadsräntor för fastställande av livräntepremierna) överför avtalet försäkringsrisk till utfärdaren eftersom utfärdaren är exponerad för risken att livräntepremierna kommer att vara ogynnsamma för utfärdaren när försäkringstagaren utnyttjar optionen. I så fall ligger de kassaflöden som skulle uppkomma när optionen utnyttjas inom avtalets gräns. |
B25 |
Ett avtal som uppfyller definitionen av ett försäkringsavtal förblir ett försäkringsavtal till dess att dess rättigheter och förpliktelser har upphört (dvs. fullgörs, annulleras eller löper ut) såvida inte avtalet tas bort från rapporten över finansiell ställning med tillämpning av punkterna 74–77 till följd av en avtalsändring. |
Exempel på försäkringsavtal
B26 |
Följande är exempel på avtal som är försäkringsavtal om överföringen av försäkringsrisk är betydande:
|
B27 |
Följande är exempel på poster som inte är försäkringsavtal:
|
B28 |
Ett företag ska tillämpa andra tillämpliga standarder, såsom IFRS 9 och IFRS 15, på de avtal som beskrivs i punkt B27. |
B29 |
De kreditrelaterade garantier och kreditförsäkringsavtal som avses i punkt B27 f kan ha olika juridisk form, exempelvis formen av garantier, vissa typer av remburser, kreditderivat eller försäkringsavtal. Dessa avtal är försäkringsavtal om de kräver att utfärdaren gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Avtalen faller emellertid inte inom tillämpningsområdet för IFRS 17, såvida inte utfärdaren tidigare uttryckligen försäkrat att den betraktar sådana avtal som försäkringsavtal och har använt redovisning som är tillämplig på försäkringsavtal (se punkt 7 e). |
B30 |
Kreditrelaterade garantier och kreditförsäkringsavtal som kräver betalning även om försäkringstagaren inte har drabbats av någon förlust på grund av gäldenärens underlåtenhet att göra betalningar i rätt tid, faller utanför tillämpningsområdet för IFRS 17 eftersom de inte överför betydande försäkringsrisk. Sådana avtal innefattar sådana som kräver betalning
|
AVSKILJANDE AV KOMPONENTER FRÅN ETT FÖRSÄKRINGSAVTAL (PUNKTERNA 10–13)
Investeringskomponenter (punkt 11 b)
B31 |
Punkt 11 b kräver att ett företag avskiljer distinkta investeringskomponenter från värdförsäkringsavtalet. En investeringskomponent är distinkt endast om båda följande villkor uppfylls:
|
B32 |
En investeringskomponent och försäkringskomponent är nära förbundna med varandra endast om
|
Löften om att överföra distinkta varor eller tjänster som inte är försäkringsavtalstjänster (punkt 12)
B33 |
Punkt 12 kräver att ett företag från ett försäkringsavtal avskiljer ett löfte att överföra distinkta varor eller tjänster som inte är försäkringsavtalstjänster till en försäkringstagare. Vid avskiljandet får ett företag inte beakta sådan verksamhet som ett företag måste bedriva för att fullfölja ett avtal såvida inte företaget för över en vara eller tjänst som inte är en försäkringsavtalstjänst till försäkringstagaren när sådan verksamhet bedrivs. Exempelvis kan ett företag vara tvunget att utföra olika administrativa uppgifter för att upprätta ett avtal. Utförandet av dessa uppgifter överför inte en tjänst till försäkringstagaren när de utförs. |
B34 |
En vara eller en tjänst som inte är en försäkringsavtalstjänst som utlovats till en försäkringstagare är distinkt om försäkringstagaren kan dra nytta av varan eller tjänsten antingen för egen del eller tillsammans med andra resurser som är lättillgängliga för försäkringstagaren. Lättillgängliga resurser är varor eller tjänster som säljs separat (av företaget eller av ett annat företag), eller resurser som försäkringstagaren redan har (från företaget eller från andra transaktioner eller händelser). |
B35 |
En vara eller tjänst som inte är en försäkringsavtalstjänst som utlovas till försäkringstagaren är inte distinkt om
|
KASSAFLÖDEN FÖR ANSKAFFNING AV FÖRSÄKRINGSAVTAL (PUNKTERNA 28A–28F)
B35A |
För att tillämpa punkt 28A ska ett företag använda en systematisk och rationell metod för att fördela följande:
|
B35B |
Vid slutet av varje rapportperiod ska ett företag justera belopp som fördelats enligt punkt B35A för att återspegla alla förändringar i antaganden som fastställer indata i den använda fördelningsmetoden. Företaget får inte ändra belopp som fördelats till en grupp av försäkringsavtal efter det att alla avtal har lagts till i gruppen (se punkt B35C). |
B35C |
Ett företag får lägga till försäkringsavtal till en grupp av försäkringsavtal över mer än en rapportperiod (se punkt 28). I dessa fall ska företaget från rapporten över finansiell ställning ta bort den del av en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som avser försäkringsavtal som har lagts till i gruppen under den perioden och fortsätta att redovisa en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal i den mån tillgången avser försäkringsavtal som väntas bli tillagda till gruppen under en framtida rapportperiod. |
B35D |
För att tillämpa punkt 28E
|
VÄRDERING (PUNKTERNA 29–71)
Uppskattningar av framtida kassaflöden (punkterna 33–35)
B36 |
Detta avsnitt behandlar
|
Neutral användning av alla rimliga och verifierbara uppgifter som kan fås utan onödiga kostnader eller insatser (punkt 33 a)
B37 |
Målet med uppskattningen av framtida kassaflöden är att fastställa det förväntade värdet, eller det sannolikhetsbedömda medelvärdet, av hela skalan av möjliga utfall, med beaktande av alla rimliga och verifierbara uppgifter som finns tillgängliga på balansdagen och som kan tas fram utan onödiga kostnader eller insatser. Till rimliga och verifierbara uppgifter som finns tillgängliga på balansdagen och som kan tas fram utan onödiga kostnader eller insatser hör uppgifter om tidigare händelser och aktuella förhållanden samt prognoser om framtida förhållanden (se punkt B41). Uppgifter som kan fås fram från ett företags egna informationssystem anses tillgängliga utan onödiga kostnader eller insatser. |
B38 |
Utgångspunkten för en uppskattning av kassaflödena är ett antal scenarier som återspeglar hela skalan av möjliga utfall. I vart och ett av scenarierna specificeras storlek och tidpunkt för kassaflödena vid ett visst utfall samt den uppskattade sannolikheten för detta utfall. Kassaflödena från vart och ett av scenarierna diskonteras och viktas i förhållande till den uppskattade sannolikheten för berört utfall så att ett förväntat nuvärde erhålls. Målet är således inte att få fram ett så sannolikt utfall som möjligt, eller ett utfall vars inträffande är mer sannolikt än dess uteblivelse, för framtida kassaflöden. |
B39 |
Vid beaktandet av hela skalan av möjliga utfall är målet att införliva alla rimliga, verifierbara och tillgängliga uppgifter som kan tas fram utan onödiga kostnader eller insatser på ett neutralt sätt, snarare än att identifiera varje tänkbart scenario. I praktiken är det onödigt att ta fram explicita scenarier om de uppskattningar som tas fram är förenliga med målet med värderingen, dvs. att beakta alla rimliga och verifierbara uppgifter som kan tas fram utan onödiga kostnader eller insatser vid fastställandet av medelvärdet. Om ett företag exempelvis uppskattar att sannolikhetsfördelningen av utfall i stort sett är förenlig med en sannolikhetsfördelning som kan beskrivas i sin helhet med hjälp av ett litet antal parametrar räcker det att uppskatta det lilla antalet parametrar. På ett liknande sätt kan i vissa fall relativt enkla modeller ge ett svar med en godtagbar precision, utan att flera detaljerade simuleringar behöver göras. I vissa fall kan kassaflödena dock orsakas av komplexa underliggande faktorer och ta sig icke-linjära former vid förändringar i ekonomiska förhållanden. Detta kan exempelvis hända om kassaflödena återspeglar en serie inbördes beroende valmöjligheter som är underförstådda eller explicita. I sådana fall kommer sannolikt mer sofistikerad stokastisk modellering att krävas för att uppfylla målet med värderingen. |
B40 |
De scenarier som tas fram ska innehålla neutrala uppskattningar av sannolikheten för katastrofala förluster enligt befintliga avtal. Sådana scenarier utesluter möjliga skador enligt möjliga framtida avtal. |
B41 |
Ett företag ska uppskatta sannolikheterna för och storlekarna på framtida betalningar enligt befintliga avtal baserat på erhållen information, inbegripet följande:
|
Marknadsvariabler och icke-marknadsvariabler
B42 |
I IFRS 17 identifieras två typer av variabler:
|
B43 |
Marknadsvariabler ger i allmänhet upphov till finansiell risk (exempelvis observerbara räntesatser) medan icke-marknadsvariabler i allmänhet ger upphov till icke-finansiell risk (exempelvis dödstal). Detta är dock inte alltid fallet. Det kan exempelvis finnas antaganden rörande finansiella risker för vilka variabler inte kan observeras på eller härledas direkt från marknader (exempelvis räntesatser som inte kan observeras på eller härledas direkt från marknader). |
Marknadsvariabler (punkt 33 b)
B44 |
Uppskattningar av marknadsvariabler ska vara förenliga med observerbara marknadspriser vid värderingstidpunkten. Ett företag ska maximera användningen av observerbara indata och får inte ersätta observerbara marknadsuppgifter med egna uppskattningar, utom enligt beskrivningen i punkt 79 i IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Om variabler måste härledas (exempelvis för att det inte finns några observerbara marknadsvariabler) ska de i överensstämmelse med IFRS 13 vara så förenliga som det är möjligt med observerbara marknadsvariabler. |
B45 |
Marknadspriser är ett samlat resultat av olika uppfattningar om möjliga framtida utfall och återspeglar även marknadsaktörers riskpreferenser. De utgör således inte en entydig prognos över framtida utfall. Om det faktiska utfallet avviker från det tidigare marknadspriset innebär detta inte att marknadspriset var ”felaktigt”. |
B46 |
En viktig tillämpning av marknadsvariabler är begreppet replikerande tillgång eller replikerande portfölj med tillgångar. En replikerande tillgång är en tillgång vars kassaflöden i alla scenarier exakt motsvarar de avtalsenliga kassaflödena för en grupp av försäkringsavtal i fråga om storlek, tidpunkt och osäkerhet. I vissa fall kan en replikerande tillgång finnas för vissa av de kassaflöden som härrör från en grupp av försäkringsavtal. Det verkliga värdet av den tillgången återspeglar både det förväntade nuvärdet av kassaflödena från den tillgången och den risk som är förknippad med dessa kassaflöden. Om en replikerande portfölj med tillgångar finns för vissa av de kassaflöden som härrör från en grupp av försäkringsavtal kan företaget använda det verkliga värdet av dessa tillgångar för att värdera de relevanta kassaflödena för åtaganden i stället för att explicit uppskatta kassaflödena och diskonteringssatsen. |
B47 |
IFRS 17 kräver inte att ett företag använder en replikerande portfölj-teknik. Om det finns en replikerande tillgång eller portfölj för vissa av de kassaflöden som härrör från försäkringsavtal och ett företag väljer att använda en annan teknik ska det emellertid förvissa sig om att den replikerande portfölj-tekniken sannolikt inte skulle leda till en väsentligt annorlunda värdering av dessa kassaflöden. |
B48 |
Andra tekniker än replikerande portfölj-tekniker, såsom stokastiska modelleringstekniker, kan vara mer pålitliga eller enklare att genomföra om det finns betydande samband mellan kassaflöden som varierar med avkastningen på tillgångar och andra kassaflöden. Det krävs en bedömning för att fastställa vilken teknik som bäst uppnår målet att få överensstämmelse med observerbara marknadsvariabler under särskilda omständigheter. Den teknik som används ska i synnerhet leda till att värderingen av alla optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal är förenlig med observerbara marknadspriser (om sådana finns) för sådana optioner och garantier. |
Icke-marknadsvariabler
B49 |
Uppskattningar av icke-marknadsvariabler ska återspegla alla rimliga och verifierbara belägg som kan fås fram utan onödiga kostnader eller insatser, både externt och internt. |
B50 |
Icke-marknadsbaserade externa data (exempelvis nationell dödlighetsstatistik) kan beroende på omständigheterna vara mer eller mindre relevant än interna data (exempelvis internt utarbetad dödlighetsstatistik). Exempelvis ska ett företag som utfärdar livförsäkringsavtal inte enbart förlita sig på nationell dödlighetsstatistik, utan även beakta alla andra rimliga och verifierbara interna och externa informationskällor som kan fås fram utan onödiga kostnader eller insatser när företaget utarbetar neutrala uppskattningar av sannolika dödlighetsscenarier för sina försäkringsavtal. Vid utarbetandet av dessa sannolikheter ska ett företag lägga större vikt vid den mer övertygande informationen. Exempelvis kan följande gälla:
|
B51 |
Uppskattade sannolikheter för icke-marknadsvariabler får inte motsäga observerbara marknadsvariabler. Exempelvis ska uppskattade sannolikheter för framtida inflationsscenarier vara så förenliga som det är möjligt med de sannolikheter som framgår av marknadsräntesatser. |
B52 |
I vissa fall kan ett företag dra slutsatsen att marknadsvariabler varierar oberoende av icke-marknadsvariabler. I så fall ska företaget beakta scenarier som återspeglar intervallet med utfall för icke-marknadsvariabler, där varje scenario bygger på samma observerade värde för marknadsvariabeln. |
B53 |
I andra fall kan marknadsvariabler och icke-marknadsvariabler vara korrelerade. Det kan exempelvis finnas belägg för att andelen annullationer (en icke-marknadsvariabel) korrelerar med räntesatser (en marknadsvariabel). På ett liknande sätt kan det finnas belägg för att skadeanspråk för hem- eller bilförsäkring korrelerar med konjunkturcykeln och därför med räntesatser och kostnadsbelopp. Företaget ska säkerställa att sannolikheterna för de scenarier och riskjusteringar för icke-finansiell risk som är relaterade till marknadsvariabler är förenliga med de observerade marknadspriser som är beroende av dessa marknadsvariabler. |
Användning av aktuella uppskattningar (punkt 33 c)
B54 |
Vid uppskattningen av varje kassaflödesscenario och dess sannolikhet ska ett företag använda alla rimliga och verifierbara uppgifter som kan fås fram utan onödiga kostnader eller insatser. Företaget ska se över de uppskattningar det gjorde vid utgången av den föregående rapportperioden och uppdatera dem. Därvid ska företaget beakta följande:
|
B55 |
Den sannolikhet som anges för varje scenario ska återspegla förhållandena vid utgången av rapportperioden. Med tillämpning av IAS 10 Händelser efter rapportperioden kan således en händelse som inträffar efter rapportperiodens utgång och som avlägsnar en osäkerhet som förelåg vid rapportperiodens utgång inte utgöra belägg för de förhållanden som förelåg per den dagen. Exempelvis kan det vid rapportperiodens utgång finnas en sannolikhet på 20 % att en kraftig storm kommer att inträffa under de återstående sex månaderna av ett försäkringsavtal. Efter utgången av rapportperioden men innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande inträffar en kraftig storm. Kassaflödena för åtaganden inom gränsen för det avtalet ska inte återspegla den storm som med facit i hand veterligen har inträffat. I stället ska kassaflödena i värderingen innefatta den sannolikhet på 20 % som framgick vid rapportperiodens utgång (med upplysningar i enlighet med IAS 10 om att en händelse som inte beaktas har inträffat efter rapportperiodens utgång). |
B56 |
De aktuella uppskattningarna av förväntade kassaflöden är inte nödvändigtvis identiska med det senaste faktiska utfallet. Anta exempelvis att dödligheten under rapportperioden var 20 % högre än den föregående dödligheten och den tidigare förväntade dödligheten. Ett flertal faktorer kan ha vållat det plötsligt ändrade utfallet, däribland
|
B57 |
Ett företag ska undersöka orsakerna till ändrade utfall och utarbeta nya uppskattningar av kassaflöden och sannolikheter mot bakgrund av det senaste utfallet, tidigare utfall och annan information. Resultatet i exempelvis punkt B56 skulle vanligtvis vara att det förväntade nuvärdet av livförsäkringar ändras, men inte så mycket som med 20 %. Om dödligheten i exemplet i punkt B56 fortsätter att vara avsevärt högre än de tidigare uppskattningarna av orsaker som förväntas fortsätta att gälla, ska den uppskattade sannolikhet som anges för scenarier med hög dödlighet ökas. |
B58 |
Uppskattningar av icke-marknadsvariabler ska innefatta information om den aktuella nivån på försäkrade händelser och om trender. Exempelvis har dödligheten sjunkit kontinuerligt under långa perioder i många länder. Fastställandet av kassaflöden för åtaganden återspeglar de sannolikheter som skulle anges för varje möjligt scenario, med beaktande av alla rimliga och verifierbara uppgifter som kan fås fram utan onödiga kostnader eller insatser. |
B59 |
Om de kassaflöden som fördelas på en grupp av försäkringsavtal är inflationskänsliga ska fastställandet av kassaflödena för åtaganden på ett liknande sätt återspegla aktuella uppskattningar av möjliga framtida inflationssatser. Eftersom inflationssatser troligen är korrelerade till räntesatser ska värderingen av kassaflödena för åtaganden återspegla sannolikheterna för varje inflationsscenario på ett sätt som är förenligt med de sannolikheter som framgår av de marknadsräntesatser som används vid uppskattningen av diskonteringssatsen (se punkt B51). |
B60 |
Vid uppskattningen av kassaflöden ska ett företag beakta aktuella förväntningar på framtida händelser som kan påverka dessa kassaflöden. Företaget ska utarbeta kassaflödesscenarier som återspeglar dessa framtida händelser samt neutrala uppskattningar av sannolikheten för respektive scenario. Företaget ska dock inte beakta aktuella förväntningar på framtida lagstiftningsändringar som ändrar eller upphäver nuvarande åtaganden eller skapar nya åtaganden enligt befintliga försäkringsavtal förrän ändringen av lagstiftningen i praktiken är beslutad. |
Kassaflöden inom gränsen för avtalet (punkt 34)
B61 |
Uppskattningar av kassaflöden i ett scenario ska innefatta alla kassaflöden inom gränsen för ett befintligt avtal och inga andra kassaflöden. Vid fastställandet av gränsen för ett befintligt avtal ska företaget tillämpa punkt 2. |
B62 |
Många försäkringsavtal har egenskaper som gör det möjligt för försäkringstagare att vidta åtgärder som ändrar storlek på, tidpunkt för, karaktär på eller osäkerhet för de belopp de kommer att erhålla. Bland dessa egenskaper ingår förnyelse-, återköps- eller omräkningsmöjligheter och möjligheter att upphöra med att betala premier samtidigt som ersättningar fortfarande kan erhållas enligt avtal. Värderingen av en grupp av försäkringsavtal ska på basis av det förväntade värdet återspegla företagets aktuella uppskattningar av hur försäkringstagarna i gruppen kommer att utnyttja befintliga möjligheter, och riskjusteringen för icke-finansiell risk ska återspegla företagets aktuella uppskattningar av hur försäkringstagarnas faktiska beteende kan skilja sig från det förväntade beteendet. Detta krav på att fastställa förväntat värde gäller oavsett antalet avtal i en grupp, exempelvis även när gruppen inbegriper ett enda avtal. Vid värderingen av en grupp av försäkringsavtal ska företaget följaktligen inte anta att sannolikheten är 100 % för att försäkringstagare kommer att
|
B63 |
Utfärdare av försäkringsavtal som enligt avtalsvillkoren måste förnya eller på annat sätt fortsätta med ett avtal ska vid bedömningen av huruvida de premier och relaterade kassaflöden som härrör från det förnyade avtalet ligger inom gränsen för det ursprungliga avtalet tillämpa punkt 34. |
B64 |
Punkt 34 avser ett företags praktiska möjlighet att på ett framtida datum (förnyelsedatumet) ange ett pris som till fullo återspeglar riskerna med avtalet från och med den dagen. Ett företag har den praktiska möjligheten i avsaknad av begränsningar som hindrar företaget från att fastställa samma pris som det skulle göra för ett nytt avtal med samma egenskaper som det befintliga avtalet och som utfärdas den dagen, eller om det kan ändra ersättningarna så att de är förenliga med det pris som företaget kommer att ta ut. Likaledes har ett företag den praktiska möjligheten att ange ett pris när det kan ange ett nytt pris för ett befintligt avtal som återspeglar de samlade ändringarna av riskerna i portföljen med försäkringsavtal, även om det pris som anges för respektive enskild försäkringstagare inte återspeglar den ändrade risken för den försäkringstagaren. När företaget bedömer huruvida det har praktisk möjlighet att ange ett pris som till fullo återspeglar riskerna med avtalet eller portföljen ska det beakta alla de risker som det skulle beakta vid tecknandet av likvärdiga avtal på förnyelsedatumet för den återstående tjänsten. Vid fastställandet av uppskattade framtida kassaflöden vid en rapportperiods utgång ska företaget göra en ny bedömning av gränsen för ett försäkringsavtal så att effekten av ändrade omständigheter på företagets materiella rättigheter och skyldigheter innefattas. |
B65 |
Kassaflöden inom gränsen för ett försäkringsavtal är sådana som har ett direkt samband med fullföljandet av avtalet, inbegripet kassaflöden där företaget kan bestämma över storleken eller tidpunkterna. Följande innefattas i kassaflöden inom gränsen för ett avtal:
|
B66 |
Följande kassaflöden ska inte tas med vid uppskattningen av de kassaflöden som kommer att uppkomma när företaget fullföljer ett befintligt försäkringsavtal:
|
B66A |
Innan en grupp av försäkringsavtal redovisas kan ett företag vara skyldigt att redovisa en tillgång eller skuld för andra kassaflöden avseende den gruppen av försäkringsavtal än kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal, antingen på grund av förekomsten av kassaflöden eller på grund av kraven i en annan IFRS-standard. Kassaflöden har koppling till gruppen av försäkringsavtal om dessa kassaflöden skulle ha varit inkluderade i kassaflödena för åtaganden per datumet för den första redovisningen av gruppen om de hade erlagts eller erhållits efter det datumet. För att tillämpa punkt 38 c ii ska ett företag från rapporten över finansiell ställning ta bort en sådan tillgång eller skuld i den mån tillgången eller skulden inte skulle ha redovisats separat från gruppen av försäkringsavtal om kassaflödet eller tillämpningen av IFRS-standarden hade inträffat per datumet för den första redovisningen av gruppen av försäkringsavtal. |
Avtal med kassaflöden som påverkar eller påverkas av kassaflöden till försäkringstagare som omfattas av andra avtal
B67 |
Vissa försäkringsavtal påverkar kassaflödena till försäkringstagare som omfattas av andra avtal genom att de kräver
|
B68 |
Ibland kommer sådana avtal att påverka kassaflödena till försäkringstagare som omfattas av avtal i andra grupper. Kassaflödena för åtaganden för varje grupp återspeglar den mån i vilken avtalen i gruppen gör att företaget påverkas av förväntade kassaflöden, antingen till försäkringstagare i samma grupp eller till försäkringstagare i en annan grupp. Kassaflöden för åtaganden i en grupp
|
B69 |
I den mån som exempelvis betalningar till försäkringstagare i en grupp från en andel i avkastningen på de underliggande posterna minskar från 350 VE till 250 VE till följd av betalningar av ett garanterat belopp till försäkringstagare i en annan grupp skulle den första gruppens kassaflöden för åtaganden inkludera betalningarna av 100 VE (dvs. skulle utgöra 350 VE) och den andra gruppens kassaflöden för åtaganden inte inkludera 100 VE av det garanterade beloppet. |
B70 |
Företaget kan använda olika praktiska metoder för att fastställa kassaflöden för åtaganden för grupper av avtal som påverkar eller påverkas av kassaflöden till försäkringstagare som omfattas av avtal i andra grupper. I vissa fall kan ett företag identifiera en förändring i de underliggande posterna och den därav följande förändringen av kassaflödena enbart på en aggregeringsnivå som är högre än gruppnivån. I sådana fall ska företaget fördela effekten av förändringen i de underliggande posterna på varje grupp på en systematisk och rationell grund. |
B71 |
Efter att alla försäkringsavtalstjänster har tillhandahållits för avtalen i en grupp kan kassaflödena för åtaganden alltjämt inkludera betalningar som förväntas bli genomförda till befintliga försäkringstagare i andra grupper eller till framtida försäkringstagare. Företaget behöver inte fortsätta att fördela sådana kassaflöden för åtaganden på specifika grupper utan kan i stället redovisa och värdera en skuld för sådana kassaflöden för åtaganden som är hänförlig till samtliga grupper. |
Diskonteringssatser (punkt 36)
B72 |
Vid tillämpningen av IFRS 17 ska ett företag använda följande diskonteringssatser:
|
B73 |
Vid fastställandet av diskonteringssatser per dagen för den första redovisningen av en grupp av avtal enligt punkt B72 b–e får ett företag använda de vägda genomsnittliga diskonteringssatserna över den period då avtalen i gruppen utfärdats, vilken i enlighet med punkt 22 inte får överstiga ett år. |
B74 |
För att undvika dubbelräkning eller utelämnanden ska uppskattningar av diskonteringssatser vara förenliga med de andra uppskattningar som används för att värdera försäkringsavtal, enligt följande exempel:
|
B75 |
Enligt punkt B74 b ska kassaflöden som varierar med avkastningen på underliggande poster diskonteras till satser som återspeglar den variationen eller justeras för effekten av den variationen och diskonteras till en sats som återspeglar den gjorda justeringen. Variationen är en relevant faktor oavsett om den uppstår till följd av avtalsvillkor eller till följd av företagets egna beslut, och oavsett om företaget innehar de underliggande posterna. |
B76 |
Kassaflöden som varierar efter avkastningen på underliggande poster med varierande avkastning men med en garanterad minimiavkastning varierar inte bara med avkastningen på underliggande poster, även om det garanterade beloppet är lägre än den förväntade avkastningen på underliggande poster. Ett företag ska således justera den diskonteringssats som återspeglar variationen i avkastning på underliggande poster för effekten av garantin, även om det garanterade beloppet är lägre än den förväntade avkastningen på underliggande poster. |
B77 |
IFRS 17 kräver inte att ett företag ska dela upp uppskattade kassaflöden i sådana som varierar med avkastningen på underliggande poster och sådana som inte gör det. Om företaget inte delar upp de uppskattade kassaflödena på detta sätt ska det använda diskonteringssatser som matchar de uppskattade kassaflödena som helhet, exempelvis genom att använda stokastiska modelleringstekniker eller riskneutrala värderingsmetoder. |
B78 |
Diskonteringssatser ska enbart beakta relevanta faktorer, dvs. faktorer som uppstår genom pengars tidsvärde, kassaflödenas egenskaper och försäkringsavtalens likviditetsegenskaper. Sådana diskonteringssatser kanske inte kan observeras direkt på marknaden. När observerbara marknadssatser för ett instrument med samma egenskaper inte finns tillgängliga eller när observerbara marknadssatser för liknande instrument är tillgängliga men inte separat identifierar de faktorer som skiljer instrumentet från försäkringsavtalen, ska företaget uppskatta de diskonteringssatser som ska användas. IFRS 17 föreskriver inte någon specifik uppskattningsmetod för fastställandet av diskonteringssatser. Vid användningen av en uppskattningsmetod ska företaget
|
B79 |
I fråga om kassaflöden för försäkringsavtal som inte varierar med avkastningen på underliggande poster ska diskonteringssatsen återspegla avkastningskurvan i lämplig valuta för instrument som exponerar innehavaren för en försumbar kreditrisk eller ingen kreditrisk alls, justerad för att återspegla likviditetsegenskaperna hos gruppen av försäkringsavtal. Denna justering ska återspegla skillnaden mellan likviditetsegenskaperna hos gruppen av försäkringsavtal och likviditetsegenskaperna hos de tillgångar som används för att fastställa avkastningskurvan. Avkastningskurvor återspeglar tillgångar som handlas på aktiva marknader och som innehavaren vanligtvis kan sälja enkelt när som helst utan att ådra sig betydande kostnader. Enligt vissa försäkringsavtal kan däremot företaget inte tvingas att göra betalningar vid en tidigare tidpunkt än när de försäkrade händelserna inträffar eller vissa datum som anges i avtalen. |
B80 |
I fråga om kassaflöden för försäkringsavtal som inte varierar med avkastningen på underliggande poster får företaget fastställa diskonteringssatser genom att justera avkastningskurvan för likvida riskfria tillgångar så att den återspeglar skillnaderna mellan likviditetsegenskaperna hos de finansiella instrument som ligger bakom de satser som observeras på marknaden och försäkringsavtalens likviditetsegenskaper (nedifrån och upp-metod). |
B81 |
Alternativt kan företaget fastställa lämpliga diskonteringssatser för försäkringsavtal utifrån en avkastningskurva som återspeglar den implicita aktuella marknadsavkastning som kan härledas från en värdering till verkligt värde av en referensportfölj med tillgångar (uppifrån och ned-metod). Företaget ska justera avkastningskurvan så att alla faktorer som inte är relevanta för försäkringsavtal elimineras, men behöver inte justera avkastningskurvan för skillnaderna mellan försäkringsavtalens och referensportföljens likviditetsegenskaper. |
B82 |
Vid uppskattningen av en avkastningskurva enligt punkt B81 gäller följande:
|
B83 |
Vid justeringen av avkastningskurvan ska företaget justera de marknadssatser som observerats hos nyligen genomförda transaktioner med instrument som har liknande egenskaper för förändringar i marknadsfaktorer sedan transaktionsdagen, och justera observerade marknadssatser för att återspegla graden av olikhet mellan det instrument som värderas och det instrument för vilket transaktionspriser kan observeras. När det gäller kassaflöden för försäkringsavtal som inte varierar med avkastningen på tillgångar i referensportföljen ska sådana justeringar
|
B84 |
När det gäller kassaflöden för försäkringsavtal som inte varierar med avkastningen på referensportföljens tillgångar bör det i princip finnas en enda avkastningskurva för illikvida riskfria tillgångar, som eliminerar all osäkerhet rörande kassaflödenas storlek och tidpunkter. I praktiken kan dock uppifrån och ned-metoden och nedifrån och upp-metoden leda till olika avkastningskurvor, även i samma valuta. Detta beror på de inneboende begränsningarna i uppskattningen av de justeringar som ska göras enligt respektive metod och den möjliga avsaknaden av en justering för olika likviditetsegenskaper i uppifrån och ned-metoden. Företaget behöver inte stämma av den diskonteringssats som fastställts enligt företagets valda metod med den diskonteringssats som skulle ha fastställts enligt den andra metoden. |
B85 |
IFRS 17 anger inga specifika begränsningar för den referensportfölj med tillgångar som används i enlighet med punkt B81. Det kommer dock att krävas färre justeringar för att eliminera faktorer som inte är relevanta för försäkringsavtal om referensportföljen med tillgångar har liknande egenskaper. Om exempelvis kassaflödena från försäkringsavtal inte varierar med avkastningen på underliggande poster krävs färre justeringar om företaget använder skuldinstrument som utgångspunkt snarare än egetkapitalinstrument. När det gäller skuldinstrument är syftet att från den totala avkastningen på obligationer eliminera effekten av kreditrisk och andra faktorer som inte är relevanta för försäkringsavtal. Ett sätt att uppskatta effekten av kreditrisk är att använda marknadspriset för ett kreditderivat som en referenspunkt. |
Riskjustering för icke-finansiell risk (punkt 37)
B86 |
Riskjusteringen för icke-finansiell risk avser den risk härrörande från försäkringsavtal som inte är finansiell risk. Den finansiella risken innefattas i de uppskattningar av framtida kassaflöden eller den diskonteringssats som används för att justera kassaflöden. De risker som täcks av riskjusteringen för icke-finansiell risk är försäkringsrisk och andra icke-finansiella risker såsom annullationsrisk och kostnadsrisk (se punkt B14). |
B87 |
Riskjusteringen för icke-finansiell risk för försäkringsavtal mäter den ersättning som företaget skulle behöva för att det skulle vara neutralt i valet mellan att
Riskjusteringen för icke-finansiell risk kan exempelvis mäta den ersättning som företaget skulle behöva för att bli neutralt i valet mellan att fullgöra en skyldighet som – till följd av icke-finansiell risk – har en sannolikhet på 50 % att motsvara 90 VE och en sannolikhet på 50 % att motsvara 110 VE, och fullgöra en skyldighet som är fastställd till 100 VE. Riskjusteringen för icke-finansiell risk ger därmed information till användarna av företagets finansiella rapporter om det belopp som företaget tar ut för osäkerheten härrörande från icke-finansiell risk när det gäller kassaflödenas storlek och tidpunkter. |
B88 |
Eftersom riskjusteringen för icke-finansiell risk återspeglar den ersättning som företaget skulle behöva för att bära icke-finansiell risk härrörande från osäkerhet i fråga om kassaflödenas storlek och tidpunkter, återspeglar riskjusteringen för icke-finansiell risk även
|
B89 |
Syftet med riskjusteringen för icke-finansiell risk är att värdera effekten av osäkerhet rörande kassaflöden som härrör från försäkringsavtal, utom den osäkerhet som härrör från finansiell risk. Riskjusteringen för icke-finansiell risk ska följaktligen återspegla alla icke-finansiella risker som är förknippade med försäkringsavtal. Den ska inte återspegla risker som inte härrör från försäkringsavtal, exempelvis generell operativ risk. |
B90 |
Riskjusteringen för icke-finansiell risk ska tas med i värderingen på ett explicit sätt. Riskjusteringen för icke-finansiell risk är begreppsmässigt fristående från uppskattningar av framtida kassaflöden och de diskonteringssatser som används för att justera dessa kassaflöden. Företaget ska inte räkna riskjusteringen för icke-finansiell risk två gånger genom att exempelvis även inbegripa implicit riskjustering för icke-finansiell risk vid fastställandet av uppskattningar av framtida kassaflöden eller diskonteringssatser. De diskonteringssatser som anges för att efterleva punkt 120 får inte inbegripa implicita justeringar för icke-finansiell risk. |
B91 |
I IFRS 17 anges inte vilken eller vilka uppskattningsmetoder som ska användas för att fastställa riskjusteringen för icke-finansiell risk. För att återspegla den ersättning som företaget behöver för att bära icke-finansiell risk ska emellertid riskjusteringen för icke-finansiell risk kännetecknas av följande:
|
B92 |
Företaget ska använda omdöme vid fastställandet av en lämplig metod för att uppskatta riskjusteringen för icke-finansiell risk. Därvid ska företaget också överväga huruvida metoden tillhandahåller koncisa och informativa upplysningar som gör att användare av finansiella rapporter kan använda företagets resultat som referenspunkt för andra företags resultat. Enligt punkt 119 ska ett företag som använder en annan metod än konfidensnivåmetoden för att fastställa riskjusteringen för icke-finansiell risk informera om vilken metod som används och vilken konfidensnivå som resultaten av den metoden har. |
Den första redovisningen av överlåtelser av försäkringsavtal och rörelseförvärv (punkt 39)
B93 |
När ett företag anskaffar utfärdade försäkringsavtal eller innehavda återförsäkringsavtal i en överlåtelse av försäkringsavtal som inte utgör en rörelse eller ingår i ett rörelseförvärv som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 3 ska företaget tillämpa punkterna 14–24 för att identifiera de grupper av avtal som anskaffats, som om företaget ingått avtalen på transaktionsdagen. |
B94 |
Företaget ska använda den erhållna eller erlagda ersättningen för avtalen som ett mått på erhållna premier. Den erhållna eller erlagda ersättningen för avtalen ska inte inbegripa den ersättning som erhållits eller erlagts för andra tillgångar och skulder som förvärvats i samma transaktion. I ett rörelseförvärv som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 3 ska den erhållna eller erlagda ersättningen utgöra det verkliga värdet för avtalen per den dagen. Vid fastställandet av detta verkliga värde ska företaget inte tillämpa punkt 47 i IFRS 13 (avseende betalbarhet vid anfordran). |
B95 |
Såvida premiefördelningsmetoden för skulden för återstående försäkringsskydd enligt punkterna 55–59 och 69–70A inte är tillämplig beräknas vid det första redovisningstillfället den avtalsenliga marginalen i enlighet med punkt 38 i fråga om anskaffade utfärdade försäkringsavtal och punkt 65 i fråga om anskaffade innehavda återförsäkringsavtal, där den ersättning som erhållits eller erlagts för avtalen används som ett mått på erhållna eller erlagda premier per dagen för den första redovisningen. |
B95A |
Om de anskaffade utfärdade försäkringsavtalen är förlustavtal ska företaget med tillämpning av punkt 47 redovisa det belopp varmed kassaflödena för åtaganden överstiger den erlagda eller erhållna ersättningen som en del av goodwill eller vinst vid ett förvärv till lågt pris för avtal som anskaffats vid ett rörelseförvärv som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 3 eller som en förlust i resultatet för avtal som anskaffats i en överlåtelse. Företaget ska fastställa en förlustkomponent för skulden för återstående försäkringsskydd för det överstigande beloppet och tillämpa punkterna 49–52 vid fördelningen av de efterföljande förändringarna av kassaflödena för åtaganden på den förlustkomponenten. |
B95B |
För en grupp av innehavda återförsäkringsavtal för vilka punkterna 66A–66B tillämpas ska företaget fastställa förluståtervinningskomponenten för tillgången för återstående försäkringsskydd per datumet för transaktionen genom att multiplicera
|
B95C |
Företaget ska redovisa beloppet för förluståtervinningskomponenten som fastställs med tillämpning av punkt B95B som en del av goodwill eller vinst vid ett förvärv till lågt pris avseende återförsäkringsavtal som anskaffats i ett rörelseförvärv som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 3 eller som en intäkt i resultatet för avtal som anskaffats i en överlåtelse. |
B95D |
Vid tillämpning av punkterna 14–22 får ett företag, per datumet för transaktionen, i en grupp av försäkringsavtal som är förlustavtal medräkna både försäkringsavtal som är förlustavtal som täcks av en grupp innehavda återförsäkringsavtal och förlustavtal som inte täcks av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. För att tillämpa punkt B95B i sådana fall ska företaget använda en systematisk och rationell fördelningsgrund för att fastställa andelen av förlustkomponenten för gruppen av försäkringsavtal som avser försäkringsavtal som täcks av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. |
Tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal
B95E |
När ett företag anskaffar utfärdade försäkringsavtal i en överlåtelse av försäkringsavtal som inte utgör en rörelse eller ingår i ett rörelseförvärv som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 3 ska företaget redovisa en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal till verkligt värde per datumet för transaktionen för rätten till
|
B95F |
Per datumet för transaktionen ska beloppet för tillgångar för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal inte inkluderas i värderingen av den anskaffade gruppen av försäkringsavtal vid tillämpning av punkterna B93–B95A. |
Förändringar av den avtalsenliga marginalens redovisade värde för försäkringsavtal utan direkt resultatandel (punkt 44)
B96 |
När det gäller försäkringsavtal utan direkt resultatandel krävs enligt punkt 44 c en justering av den avtalsenliga marginalen för en grupp av försäkringsavtal för sådana förändringar i kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänst. Dessa förändringar inbegriper följande:
|
B97 |
Ett företag ska inte justera den avtalsenliga marginalen för en grupp av försäkringsavtal utan direkt resultatandel när det gäller följande förändringar i kassaflödena för åtaganden, eftersom de inte avser framtida tjänst:
|
B98 |
Enligt villkoren i vissa försäkringsavtal utan direkt resultatandel kan företaget bestämma över de kassaflöden som ska betalas till försäkringstagare. En förändring av de diskretionära kassaflödena anses avse framtida tjänst och justerar således den avtalsenliga marginalen. För att fastställa hur en förändring av diskretionära kassaflöden ska identifieras ska företaget när avtalet ingås specificera den grund på vilken det förväntas fastställa sitt åtagande inom gränsen för avtalet, exempelvis baserat på en fast ränta eller avkastningar som varierar utifrån avkastningen på specifika tillgångar. |
B99 |
Företaget ska använda den specificeringen för att skilja mellan effekten av förändringar av antaganden rörande finansiell risk på det åtagandet (som inte justerar den avtalsenliga marginalen) och effekten av diskretionära ändringar på det åtagandet (som justerar den avtalsenliga marginalen). |
B100 |
Om företaget när avtalet ingås inte kan specificera vad det betraktar som sitt åtagande enligt avtalet och vad det betraktar som diskretionärt, ska det anse att dess åtagande motsvarar den implicita avkastning som kan härledas ur uppskattningen av kassaflödena för åtaganden när avtalet ingås, med uppdateringar som återspeglar aktuella antaganden rörande finansiell risk. |
Förändringar av den avtalsenliga marginalens redovisade värde för försäkringsavtal med direkt resultatandel (punkt 45)
B101 |
Försäkringsavtal med direkt resultatandel utgörs av försäkringsavtal som huvudsakligen är investeringsrelaterade tjänsteavtal enligt vilka ett företag utlovar en avkastning på investeringen baserad på underliggande poster. Följaktligen definieras de som försäkringsavtal där
|
B102 |
Företaget ska bedöma om villkoren i punkt B101 är uppfyllda utifrån dess förväntningar vid avtalets ingående och ska inte göra en ny bedömning av villkoren i ett senare skede, såvida inte avtalet ändras och punkt 72 blir tillämplig. |
B103 |
I den mån som försäkringsavtal i en grupp påverkar kassaflödena till försäkringstagare med avtal i andra grupper (se punkterna B67–B71) ska företaget bedöma om villkoren i punkt B101 är uppfyllda genom att beakta de kassaflöden som företaget förväntar sig att betala till försäkringstagarna i enlighet med punkterna B68–B70. |
B104 |
Villkoren i punkt B101 säkerställer att försäkringsavtal med direkt resultatandel utgör avtal enligt vilka företagets skyldighet till försäkringstagaren motsvarar nettosumman av
|
B105 |
En andel enligt punkt B101 a utesluter inte att företaget kan ha möjlighet att variera de belopp som ska betalas till försäkringstagaren. Sambandet med de underliggande posterna måste emellertid vara verkställbart (se punkt 2). |
B106 |
Den grupp av underliggande poster som avses i punkt B101 a kan bestå av alla slags poster, exempelvis en referensportfölj med tillgångar, företagets nettotillgångar eller en angiven undergrupp av företagets nettotillgångar, så länge som posterna identifieras tydligt i avtalet. Företaget behöver inte inneha den identifierade gruppen av underliggande poster. Gruppen av underliggande poster är dock inte tydligt identifierad om
|
B107 |
Enligt punkt B101 b ska företaget förvänta sig att betala en betydande andel av den avkastning som uppstår vid värdering av de underliggande posterna till verkligt värde till försäkringstagaren, och enligt punkt B101 c ska företaget förvänta sig att en betydande andel av en förändring av de belopp som ska betalas till försäkringstagaren varierar med förändringen av det verkliga värdet på de underliggande posterna. Företaget ska
|
B108 |
Om företaget exempelvis förväntar sig att betala en betydande andel av den avkastning som uppstår vid värdering av de underliggande posterna till verkligt värde, med förbehåll för en garanterad minimiavkastning, kommer det att föreligga scenarier där
Företagets bedömning av variationen enligt punkt B101 c för detta exempel kommer att återspegla ett sannolikhetsbedömt genomsnittligt nuvärde av samtliga dessa scenarier. |
B109 |
Vid tillämpning av IFRS 17 kan utfärdade återförsäkringsavtal och innehavda återförsäkringsavtal inte utgöra försäkringsavtal med direkt resultatandel. |
B110 |
När det gäller försäkringsavtal med direkt resultatandel justeras den avtalsenliga marginalen för att återspegla avgiftens rörliga karaktär. Förändringar av de belopp som anges i punkt B104 ska således behandlas i enlighet med punkterna B111–B114. |
B111 |
Förändringar av skyldigheten att till försäkringstagaren betala ett belopp motsvarande det verkliga värdet på de underliggande posterna (punkt B104 a) avser inte framtida tjänst och justerar inte den avtalsenliga marginalen. |
B112 |
Förändringar av beloppet för företagets andel av de underliggande posternas verkliga värde (punkt B104 b i) avser framtida tjänst och justerar den avtalsenliga marginalen i enlighet med punkt 45 b. |
B113 |
Förändringar av kassaflöden för åtaganden som inte varierar med avkastningen på underliggande poster (punkt B104 b ii) innefattar följande:
|
B114 |
Ett företag behöver inte separat identifiera de justeringar av den avtalsenliga marginalen som krävs enligt punkterna B112 och B113. I stället kan ett sammanlagt belopp fastställas för vissa eller samtliga justeringar. |
Riskminskning
B115 |
Om ett företag uppfyller villkoren i punkt B116 kan det välja att inte redovisa en förändring av den avtalsenliga marginalen för att återspegla vissa eller samtliga av förändringarna av effekten av pengars tidsvärde och finansiell risk på
|
B116 |
För att tillämpa punkt B115 måste ett företag ha ett tidigare dokumenterat riskhanteringsmål och en strategi för att minska finansiell risk enligt vad som anges i punkt B115. Vid tillämpning av detta mål och denna strategi gäller följande:
|
B117 |
Företaget ska fastställa kassaflödena för åtaganden i en grupp på vilken punkt B115 är tillämplig på ett konsekvent sätt för varje rapportperiod. |
B117A |
Om företaget minskar effekten av finansiell risk genom användning av derivat eller finansiella instrument som inte är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet ska det i resultatet inkludera periodens finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som uppkommer till följd av tillämpningen av punkt B115. Om företaget minskar effekten av finansiell risk genom användning av innehavda återförsäkringsavtal ska det tillämpa samma redovisningsprincip för redovisningen av finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som uppkommit vid tillämpningen av punkt B115 som företaget tillämpar på de innehavda återförsäkringsavtalen vid tillämpning av punkterna 88 och 90. |
B118 |
Om något av villkoren i punkt B116 inte längre är uppfyllt ska ett företag upphöra att tillämpa punkt B115 från och med det datumet. Företaget ska inte göra några justeringar för ändringar som tidigare redovisats i resultatet. |
Redovisning av den avtalsenliga marginalen i resultatet
B119 |
Ett belopp för den avtalsenliga marginalen för en grupp av försäkringsavtal ska redovisas i resultatet för varje period för att återspegla de försäkringsavtalstjänster som tillhandahållits enligt den gruppen av försäkringsavtal under den perioden (se punkterna 44 e, 45 e och 66 e). Beloppet fastställs på följande sätt:
|
B119A |
För att tillämpa punkt B119 slutar perioden för avkastningsrelaterade tjänster eller investeringsrelaterade tjänster på eller före det datum då samtliga belopp kopplade till de tjänsterna som ska betalas till nuvarande försäkringstagare har betalats, utan beaktande av betalningar till framtida försäkringstagare som ingår i kassaflödena för åtaganden vid tillämpning av punkt B68. |
B119B |
Försäkringsavtal utan direkt resultatandel kan endast tillhandahålla en avkastningsrelaterad tjänst om
|
Innehavda återförsäkringsavtal – redovisning av återvinning av förluster på underliggande försäkringsavtal (punkterna 66A – 66B)
B119C |
Punkt 66A tillämpas endast om det innehavda återförsäkringsavtalet ingås före den tidpunkt eller samtidigt som förlustavtalen för underliggande försäkringsavtal redovisas. |
B119D |
För att tillämpa punkt 66A ska ett företag fastställa justeringen av den avtalsenliga marginalen för en grupp av innehavda återförsäkringsavtal och de intäkter som blir följden genom att multiplicera
|
B119E |
Vid tillämpning av punkterna 14–22 får ett företag i en grupp av försäkringsavtal som är förlustavtal medräkna både försäkringsavtal som är förlustavtal som täcks av en grupp innehavda återförsäkringsavtal och försäkringsavtal som är förlustavtal som inte täcks av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. För att tillämpa punkt 66 c i–ii och punkt 66A i sådana fall ska företaget använda en systematisk och rationell fördelningsmetod för att fastställa andelen av förluster som redovisats för gruppen av försäkringsavtal som avser försäkringsavtal som täcks av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. |
B119F |
När ett företag har fastställt en förluståtervinningskomponent genom tillämpning av punkt 66B ska företaget justera förluståtervinningskomponenten så att den återspeglar förändringar i förlustkomponenten för en grupp underliggande försäkringsavtal som är förlustavtal (se punkterna 50–52). Det redovisade värdet för förluståtervinningskomponenten får inte överstiga andelen av det redovisade värdet för förlustkomponenten för gruppen av underliggande försäkringsavtal som är förlustavtal som företaget förväntar sig att återvinna från gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. |
FÖRSÄKRINGSINTÄKTER (PUNKTERNA 83 OCH 85)
B120 |
De totala försäkringsintäkterna för en grupp av försäkringsavtal utgörs av ersättningen för avtalen, dvs. det belopp av premier som betalats till företaget
|
B121 |
Enligt punkt 83 ska de försäkringsintäkter som redovisas för en period återspegla överföringen av utlovade tjänster till ett belopp som återspeglar den ersättning som företaget förväntar sig att ha rätt till i utbyte mot dessa tjänster. Den totala ersättningen för en grupp av avtal omfattar följande belopp:
|
B122 |
Försäkringsintäkter för en period avseende de belopp som beskrivs i punkt B121 a ska fastställas i enlighet med punkterna B123–B124. Försäkringsintäkter för en period avseende de belopp som beskrivs i punkt B121 b ska fastställas i enlighet med punkt B125. |
B123 |
När ett företag tillhandahåller tjänster tar det i enlighet med IFRS 15 bort prestationsåtagandet för dessa tjänster från rapporten över finansiell ställning och redovisar intäkter. När ett företag tillhandahåller tjänster under en period minskar det på motsvarande sätt i enlighet med IFRS 17 skulden för återstående försäkringsskydd för tillhandahållna tjänster och redovisar försäkringsintäkter. Minskningen av skulden för återstående försäkringsskydd, som ger upphov till försäkringsintäkter, exkluderar ändringar av skulden som inte avser tjänster som väntas bli täckta av den ersättning som företaget erhåller. Det rör sig om följande ändringar:
|
B123A |
I den mån ett företag tar bort en tillgång för kassaflöden som inte är en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal från rapporten över finansiell ställning per dagen för den första redovisningen av en grupp av försäkringsavtal (se punkterna 38 c ii och B66A) ska det redovisa försäkringsintäkter och försäkringskostnader för det belopp som togs bort från rapporten över finansiell ställning per det datumet. |
B124 |
Försäkringsintäkter för en period kan följaktligen också analyseras som totalsumman av de ändringar i skulden för återstående försäkringsskydd under perioden som avser tjänster för vilka företaget förväntar sig att erhålla ersättning. Det rör sig om följande ändringar:
|
B125 |
Företaget ska fastställa vilka försäkringsintäkter som avser kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal genom att fördela den andel av premierna som avser återförande av dessa kassaflöden till varje rapportperiod på ett systematiskt sätt och baserat på förfluten tid. Företaget ska redovisa samma belopp som kostnader för försäkringstjänster. |
B126 |
När företaget tillämpar premiefördelningsmetoden enligt punkterna 55–58 ska försäkringsintäkterna för perioden motsvara beloppet av förväntade premieinbetalningar fördelade på perioden (exklusive investeringskomponenter och i tillämpliga fall med justering för att återspegla pengars tidsvärde och effekten av finansiell risk i enlighet med punkt 56). Företaget ska fördela de förväntade premieinbetalningarna på varje period med försäkringsavtalstjänster,
|
B127 |
Företaget ska ändra grunden för fördelning mellan punkt B126 a och punkt B126 b om det krävs till följd av ändrade fakta och omständigheter. |
FINANSIELLA INTÄKTER ELLER KOSTNADER FRÅN FÖRSÄKRINGSAVTAL (PUNKTERNA 87–92)
B128 |
Enligt punkt 87 måste ett företag inkludera effekten av pengars tidsvärde och finansiell risk samt förändringar av dem i finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal. Vid tillämpning av IFRS 17 ska
|
B129 |
Enligt punkterna 88–89 ska företaget välja en redovisningsprincip för huruvida finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal ska delas upp för perioden mellan resultatet och övrigt totalresultat. Företaget ska tillämpa sitt val av redovisningsprincip på portföljer med försäkringsavtal. Vid bedömningen av vilken redovisningsprincip som ska användas för en portfölj med försäkringsavtal ska företaget i enlighet med punkt 13 i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel för varje portfölj beakta de tillgångar som företaget innehar och hur det redovisar dessa tillgångar. |
B130 |
Om punkt 88 b är tillämplig ska ett företag i resultatet inkludera ett belopp som fastställs genom en systematisk fördelning av de förväntade totala finansiella intäkterna eller kostnaderna över löptiden för gruppen av försäkringsavtal. I detta sammanhang motsvarar en systematisk fördelning en fördelning av förväntade totala finansiella intäkter eller kostnader från en grupp av försäkringsavtal över den gruppens löptid som
|
B131 |
För sådana grupper av försäkringsavtal där förändringar av antaganden rörande finansiell risk inte har någon betydande effekt på de belopp som betalas till försäkringstagare ska den systematiska fördelningen fastställas med användning av de diskonteringssatser som anges i punkt B72 e i. |
B132 |
För sådana grupper av försäkringsavtal där förändringar av antaganden rörande finansiell risk har en betydande effekt på de belopp som betalas till försäkringstagare gäller följande:
|
B133 |
När ett företag tillämpar premiefördelningsmetoden på sådana försäkringsavtal som beskrivs i punkterna 53–59 kan det vara tvunget eller välja att diskontera skulden för inträffade skador. I sådana fall kan det välja att dela upp finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal i enlighet med punkt 88 b. Om företaget gör detta val ska det fastställa de finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som redovisas i resultatet med användning av den diskonteringssats som anges i punkt B72 e iii. |
B134 |
Punkt 89 är tillämplig om ett företag, antingen till följd av ett eget val eller för att det krävs, innehar de underliggande posterna för försäkringsavtal med direkt resultatandel. Om företaget väljer att dela upp finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal i enlighet med punkt 89 b ska det i resultatet ta med kostnader eller intäkter som exakt motsvarar de intäkter eller kostnader som tas med i resultatet för de underliggande posterna, vilket resulterar i att nettot av de två separat presenterade posterna blir noll. |
B135 |
Ett företag kan uppfylla kraven för att välja en redovisningsprincip enligt punkt 89 under vissa perioder men inte under andra perioder, till följd av en ändring av innehavet av underliggande poster. Om en sådan ändring inträffar ändras den redovisningsprincip som är tillgänglig för företaget från den som anges i punkt 88 till den som anges i punkt 89, eller vice versa. Företaget kan således ändra sin redovisningsprincip mellan den som beskrivs i punkt 88 b och den som beskrivs i punkt 89 b. Vid en sådan ändring gäller följande:
|
B136 |
Vid tillämpning av punkt B135 a ska företaget inte räkna om det ackumulerade belopp som tidigare ingått i övrigt totalresultat som om den nya uppdelningen alltid har tillämpats, och de antaganden som används för omklassificeringen för framtida perioder ska inte uppdateras efter dagen för ändringen. |
EFFEKTEN AV UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR I DELÅRSRAPPORTER
B137 |
Om ett företag upprättar delårsrapporter enligt IAS 34 Delårsrapportering ska det välja redovisningsprincip vad avser huruvida det ska ändra behandlingen av uppskattningar och bedömningar som gjorts i tidigare delårsrapporter vid tillämpning av IFRS 17 för påföljande delårsrapporter och för räkenskapsåret. Företaget ska använda den valda redovisningsprincipen på alla grupper av försäkringsavtal det utfärdar och på alla grupper av återförsäkringsavtal som det innehar. |
(1) VE står för valutaenhet.
Bilaga C
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
IFRS 17 Försäkringsavtal och denna bilaga utgör en helhet.
IKRAFTTRÄDANDE
C1 |
Ett företag ska tillämpa IFRS 17 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare. Om ett företag tillämpar IFRS 17 tidigare ska det lämna upplysning om detta. Tidigare tillämpning är tillåten för företag som tillämpar IFRS 9 Finansiella instrument på eller före dagen för den första tillämpningen av IFRS 17. |
C2 |
Vid tillämpning av övergångsbestämmelserna i punkterna C1 och C3–C33 är
|
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
C3 |
Såvida det inte är praktiskt ogenomförbart eller punkt C5A är tillämplig ska ett företag tillämpa IFRS 17 retroaktivt, förutom att
|
C4 |
Vid retroaktiv tillämpning av IFRS 17 ska företaget per övergångsdagen
|
C5 |
Endast om det inte är praktiskt genomförbart för ett företag att tillämpa punkt C3 för en grupp av försäkringsavtal ska företaget tillämpa en av följande metoder i stället för att tillämpa punkt C4 a:
|
C5A |
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt C5 får ett företag endast välja att tillämpa verkligt värde-metoden i punkterna C20–C24B på en grupp av försäkringsavtal med direkt resultatandel på vilken företaget kan tillämpa IFRS 17 retroaktivt om
|
C5B |
Endast om det inte är praktiskt genomförbart för ett företag att tillämpa punkt C4 aa på en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal ska företaget värdera tillgången enligt följande metoder:
|
Den modifierade retroaktiva metoden
C6 |
Målet med den modifierade retroaktiva metoden är att uppnå ett resultat som ligger så nära resultatet av en retroaktiv tillämpning som möjligt, med användning av rimliga och verifierbara uppgifter som kan fås fram utan onödiga kostnader eller insatser. Vid användning av denna metod gäller följande:
|
C7 |
I punkterna C9–C19A anges tillåtna ändringar av metoden med retroaktiv tillämpning inom följande områden:
|
C8 |
För att uppnå målet med den modifierade retroaktiva metoden får företaget bara göra de ändringar som avses i punkterna C9–C19A i den utsträckning som företaget inte har rimliga och verifierbara uppgifter för att kunna tillämpa en retroaktiv metod. |
Bedömningar vid avtalets ingående eller det första redovisningstillfället
C9 |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag fastställa följande baserat på information som är tillgänglig per övergångsdagen:
|
C9A |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag som skuld för inträffade skador klassificera en skuld för reglering av inträffade skador som inträffat innan ett försäkringsavtal anskaffades i en överlåtelse av försäkringsavtal som inte utgör en verksamhet eller i ett rörelseförvärv som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 3. |
C10 |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska företaget inte tillämpa punkt 22 för att dela upp avtal i grupper med avtal som utfärdats med högst ett års mellanrum. |
Fastställande av den avtalsenliga marginalen eller förlustkomponenten i fråga om grupper av försäkringsavtal utan direkt resultatandel
C11 |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag i fråga om avtal utan direkt resultatandel fastställa den avtalsenliga marginalen eller förlustkomponenten i skulden för återstående försäkringsskydd (se punkterna 49–52) per övergångsdagen genom att tillämpa punkterna C12–C16C. |
C12 |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag uppskatta framtida kassaflöden per dagen för det första redovisningstillfället för en grupp av försäkringsavtal som beloppet av framtida kassaflöden per övergångsdagen (eller tidigare, om de framtida kassaflödena på den tidigare tidpunkten kan fastställas retroaktivt för tillämpning av punkt C4 a), med justering för kassaflöden som veterligen har inträffat mellan dagen för det första redovisningstillfället för en grupp av försäkringsavtal och övergångsdagen (eller en tidigare dag). De kassaflöden som veterligen har inträffat inbegriper kassaflöden från avtal som upphört att existera före övergångsdagen. |
C13 |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag fastställa de diskonteringssatser som tillämpades per dagen för det första redovisningstillfället (eller senare) för en grupp av försäkringsavtal på följande sätt:
|
C14 |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag fastställa riskjusteringen för icke-finansiell risk per dagen för det första redovisningstillfället (eller senare) för en grupp av försäkringsavtal genom att justera riskjusteringen för icke-finansiell risk per övergångsdagen med den förväntade upplösningen av risk före övergångsdagen. Den förväntade upplösningen av risk ska fastställas baserat på upplösningen av risk för liknande försäkringsavtal som företaget utfärdat per övergångsdagen. |
C14A |
Vid tillämpning av punkt B137 får ett företag välja att inte ändra behandlingen av uppskattningar och bedömningar som gjorts i tidigare delårsrapporter. I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska företaget fastställa den avtalsenliga marginalen eller förlustkomponenten per övergångsdagen som om företaget inte hade upprättat delårsrapporter före övergångsdagen. |
C14B |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag använda samma systematiska och rationella metod som företaget förväntar sig att använda efter övergångsdagen när det tillämpar punkt 28A för att fördela alla kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som erlagts (eller för vilka en skuld har redovisats vid tillämpning av en annan IFRS-standard) före övergångsdagen (exklusive alla belopp som avser försäkringsavtal som upphört att existera före övergångsdagen) på
|
C14C |
Kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som erläggs före övergångsdagen som har fördelats på en grupp av försäkringsavtal som redovisas per övergångsdagen justerar den avtalsenliga marginalen för gruppen, i den mån försäkringsavtal som förväntas ingå i gruppen har redovisats per den dagen (se punkterna 28C och B35C). Andra kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som erläggs före övergångsdagen, inklusive de som fördelats på en grupp av försäkringsavtal som förväntas bli redovisade efter övergångsdagen, redovisas som en tillgång med tillämpning av punkt 28B. |
C14D |
Om ett företag inte har rimliga och verifierbara uppgifter för att tillämpa punkt C14B ska företaget fastställa följande belopp till noll per övergångsdagen:
|
C15 |
Om tillämpningen av punkterna C12–C14D medför en avtalsenlig marginal per dagen för det första redovisningstillfället ska ett företag i syfte att fastställa den avtalsenliga marginalen per övergångsdagen göra följande:
|
C16 |
Om tillämpningen av punkterna C12–C14D medför en förlustkomponent i skulden för återstående försäkringsskydd per dagen för det första redovisningstillfället ska företaget fastställa vilka belopp som ska fördelas på förlustkomponenten före övergångsdagen genom att tillämpa punkterna C12–C14D och använda en systematisk grund för fördelning. |
C16A |
För en grupp av innehavda återförsäkringsavtal som tillhandahåller försäkringsskydd för en grupp av försäkringsavtal som är förlustavtal och som ingicks före eller samtidigt som försäkringsavtalen utfärdades ska företaget fastställa en förluståtervinningskomponent för tillgången för återstående försäkringsskydd per övergångsdagen (se punkterna 66A–66B). I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska företaget fastställa förluståtervinningskomponenten genom att multiplicera
|
C16B |
Vid tillämpning av punkterna 14–22 får ett företag per övergångsdagen i en grupp av försäkringsavtal som är förlustavtal medräkna både försäkringsavtal som är förlustavtal som täcks av en grupp innehavda återförsäkringsavtal och försäkringsavtal som är förlustavtal som inte täcks av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. För att tillämpa punkt C16A i sådana fall ska företaget använda en systematisk och rationell fördelningsgrund för att fastställa andelen av förlustkomponenten för gruppen av försäkringsavtal som avser försäkringsavtal som täcks av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. |
C16C |
Om ett företag inte har rimliga och verifierbara uppgifter för att tillämpa C16A ska företaget inte fastställa en förluståtervinningskomponent för gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. |
Fastställande av den avtalsenliga marginalen eller förlustkomponenten i fråga om grupper av försäkringsavtal med direkt resultatandel
C17 |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag i fråga om avtal med direkt resultatandel fastställa den avtalsenliga marginalen eller förlustkomponenten i skulden för återstående försäkringsskydd per övergångsdagen som
|
C17A |
I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska ett företag tillämpa punkterna C14B–C14D för att redovisa en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal och alla justeringar av den avtalsenliga marginalen för en grupp av försäkringsavtal med direkt resultatandel för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal (se punkt C17 c iv). |
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal
C18 |
För grupper av försäkringsavtal som med tillämpning av punkt C10 innefattar avtal som utfärdats med mer än ett års mellanrum gäller följande:
|
C19 |
För grupper av försäkringsavtal som inte innefattar avtal som utfärdats med mer än ett års mellanrum gäller följande:
|
C19A |
Vid tillämpning av punkt B137 får ett företag välja att inte ändra behandlingen av uppskattningar och bedömningar som gjorts i tidigare delårsrapporter. I den mån det tillåts enligt punkt C8 ska företaget fastställa de belopp som avser finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal per övergångsdagen som om företaget inte hade upprättat delårsrapporter före övergångsdagen. |
Verkligt värde-metoden
C20 |
För att tillämpa verkligt värde-metoden ska ett företag fastställa den avtalsenliga marginalen eller förlustkomponenten för skulden för återstående försäkringsskydd per övergångsdagen som skillnaden mellan det verkliga värdet för en grupp försäkringsavtal per den dagen och de per den dagen värderade kassaflödena för åtaganden. Vid fastställandet av detta verkliga värde ska företaget inte tillämpa punkt 47 i IFRS 13 Värdering till verkligt värde (avseende betalbarhet vid anfordran). |
C20A |
För en grupp av innehavda återförsäkringsavtal för vilka punkterna 66A–66B tillämpas (utan att villkoret i punkt B119C måste vara uppfyllt) ska företaget fastställa förluståtervinningskomponenten för tillgången för återstående försäkringsskydd per övergångsdagen genom att multiplicera
|
C20B |
Vid tillämpning av punkterna 14–22 får ett företag per övergångsdagen i en grupp av försäkringsavtal som är förlustavtal medräkna både försäkringsavtal som är förlustavtal som täcks av en grupp innehavda återförsäkringsavtal och försäkringsavtal som är förlustavtal som inte täcks av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. För att tillämpa punkt C20A i sådana fall ska företaget använda en systematisk och rationell fördelningsgrund för att fastställa andelen av förlustkomponenten för gruppen av försäkringsavtal som avser försäkringsavtal som täcks av gruppen av innehavda återförsäkringsavtal. |
C21 |
Vid tillämpning av verkligt värde-metoden får ett företag tillämpa punkt C22 för att avgöra
|
C22 |
Ett företag får välja att hantera de frågor som tas upp i punkt C21 med användning av
|
C22A |
Vid tillämpning av verkligt värde-metoden får företag välja att som skuld för inträffade skador klassificera en skuld för reglering av inträffade skador som inträffat innan ett försäkringsavtal anskaffades i en överlåtelse av försäkringsavtal som inte utgör en verksamhet eller i ett rörelseförvärv som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 3. |
C23 |
Vid tillämpning av verkligt värde-metoden behöver företaget inte tillämpa punkt 22 och får i en grupp medräkna avtal som utfärdats med mer än ett års mellanrum. Företaget får bara dela upp grupper i sådana som enbart innehåller avtal som utfärdats med ett års mellanrum (eller mindre) om det har rimliga och verifierbara uppgifter för att kunna göra denna uppdelning. Oavsett om företaget tillämpar punkt 22 får det fastställa diskonteringssatserna för dagen för det första redovisningstillfället för en grupp som anges i punkt B72 b–B72 e ii och diskonteringssatserna för dagen för den inträffade skadan enligt punkt B72 e iii per övergångsdagen i stället för per dagen för det första redovisningstillfället eller den inträffade skadan. |
C24 |
Vid tillämpning av verkligt värde-metoden och om företaget väljer att dela upp finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal mellan resultatet och övrigt totalresultat, får det ackumulerade belopp av finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal som redovisas i övrigt totalresultat per övergångsdagen fastställas
|
Tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal
C24A |
Vid tillämpning av verkligt värde-metoden på en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal (se punkt C5B b) ska företaget per övergångsdagen fastställa en tillgång för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal till ett belopp motsvarande företagets kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal per övergångsdagen för rätten att erhålla
|
C24B |
Per övergångsdagen ska företaget från värderingen av alla grupper av försäkringsavtal dra av beloppet för alla tillgångar för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal. |
Jämförande information
C25 |
Trots hänvisningen till det räkenskapsår som omedelbart föregår dagen för den första tillämpningen i punkt C2 b får ett företag också presentera justerad jämförande information i enlighet med IFRS 17 för alla tidigare perioder som presenteras, men behöver inte göra det. Om företaget presenterar justerad jämförande information för tidigare perioder ska med frasen ”inledningen av det räkenskapsår som omedelbart föregår dagen för den första tillämpningen” i punkt C2 b avses ”inledningen av den tidigaste justerade jämförande period som presenteras”. |
C26 |
Ett företag behöver inte lämna de upplysningar som anges i punkterna 93–132 för någon presenterad period som föregår inledningen av det räkenskapsår som omedelbart föregår dagen för den första tillämpningen. |
C27 |
Om ett företag presenterar ojusterad jämförande information och ojusterade jämförande upplysningar för tidigare perioder ska det tydligt identifiera den information som inte har justerats, ange att den har utarbetats på annan grund och redogöra för den grunden. |
C28 |
Ett företag behöver inte offentliggöra tidigare icke-offentliggjord information om skadeanspråkens utveckling som skett tidigare än fem år före utgången av det räkenskapsår då företaget för första gången tillämpar IFRS 17. Om företaget emellertid inte offentliggör denna information ska detta anges. |
Omidentifiering av finansiella tillgångar
C29 |
Per dagen för den första tillämpningen av IFRS 17 ska följande gälla för ett företag som har tillämpat IFRS 9 på räkenskapsår som föregår dagen för den första tillämpningen av IFRS 17:
|
C30 |
Ett företag ska tillämpa punkt C29 baserat på de fakta och omständigheter som föreligger per dagen för den första tillämpningen av IFRS 17. Företaget ska tillämpa dessa identifieringar och klassificeringar retroaktivt. Därvid ska företaget tillämpa de relevanta övergångsbestämmelserna i IFRS 9. Dagen för den första tillämpningen för det ändamålet ska anses vara den dag då IFRS 17 tillämpas för första gången. |
C31 |
Ett företag som tillämpar punkt C29 behöver inte räkna om tidigare perioder för att återspegla sådana ändringar av identifieringar eller klassificeringar. Företaget får räkna om tidigare perioder bara om det är möjligt utan att använda i efterhand erhållen information. Om företaget räknar om tidigare perioder ska de omräknade finansiella rapporterna återspegla samtliga krav i IFRS 9 för de berörda finansiella tillgångarna. Om företaget inte räknar om tidigare perioder ska det per dagen för den första tillämpningen i den ingående balansen för balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital, beroende på vad som är tillämpligt) redovisa varje skillnad mellan
|
C32 |
Om ett företag tillämpar punkt C29 ska det under det räkenskapsåret för varje slag av sådana finansiella tillgångar lämna upplysning om
|
C33 |
Om ett företag tillämpar punkt C29 ska det under det räkenskapsåret offentliggöra kvalitativ information som gör det möjligt för användarna av finansiella rapporter att förstå
|
UPPHÄVANDE AV ANDRA IFRS
C34 |
IFRS 17 ersätter IFRS 4 Försäkringsavtal, i dess under 2020 ändrade lydelse. |
Bilaga D
Ändringar av andra IFRS
I denna bilaga anges de ändringar av andra standarder som följer av att International Accounting Standards Board utfärdat IFRS 17 Försäkringsavtal. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17.
Ett företag får inte tillämpa IFRS 17 innan det börjar tillämpa IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (se punkt C1). Såvida inte annat sägs baseras ändringarna i denna bilaga följaktligen på de standardtexter som gäller den 1 januari 2017 i deras enligt IFRS 9 och IFRS 15 ändrade lydelse.
IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas
Punkt 39 AE ska läggas till.
IKRAFTTRÄDANDE
…
39AE |
Genom IFRS 17 Försäkringsavtal, utfärdad i maj 2017, ändrades punkterna B1 och D1, ströks rubriken före punkt D4 och punkt D4, och efter punkt B12 lades en ny rubrik och punkt B13 till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17.
I bilaga B ska punkt B1 ändras. Efter punkt B12 ska en rubrik och punkt B13 läggas till. |
Bilaga B
Undantag från retroaktiv tillämpning av andra IFRS
…
B1 |
Ett företag ska tillämpa följande undantag:
… |
Försäkringsavtal
B13 |
Ett företag ska tillämpa övergångsbestämmelserna i punkterna C1–C24 och C28 i bilaga C till IFRS 17 på avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17. Hänvisningarna i dessa punkter i IFRS 17 till övergångsdagen ska läsas som tidpunkten för övergång till IFRS.
I bilaga D ska punkt D1 ändras och punkt D4 med tillhörande rubrik utgå. |
Bilaga D
Undantag från andra IFRS
…
D1 |
Ett företag kan välja att utnyttja ett eller flera av följande undantag:
|
D4 |
[Utgår] |
IFRS 3 Rörelseförvärv
Punkterna 17, 20, 21 och 35 ska ändras. Efter punkt 31 ska en rubrik och punkt 31A läggas till. Punkt 64N ska läggas till.
Klassificering eller identifiering av identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv
…
17. |
Denna standard medger ett undantag från principen i punkt 15:
Förvärvaren ska klassificera sådana avtal med utgångspunkt i avtalsvillkoren och andra faktorer per avtalets början (eller, om avtalsvillkoren har modifierats så att klassificeringen ändras, per tidpunkten för den modifieringen, som kan vara förvärvstidpunkten). … |
Värderingsprincip
…
20. |
I punkterna 24–31A anges de typer av identifierbara tillgångar och skulder som innefattar poster för vilka denna standard medger begränsade undantag från värderingsprincipen. |
Undantag från redovisnings- eller värderingsprinciperna
21. |
Denna standard medger begränsade undantag från dess redovisnings- och värderingsprinciper. I punkterna 22–31A anges både de särskilda poster för vilka undantag medges och dessa undantags karaktär. Förvärvaren ska redovisa dessa poster genom tillämpning av kraven i punkterna 22–31A, som leder till att vissa poster
… |
Försäkringsavtal
31 A |
Förvärvaren ska per förvärvstidpunkten värdera en grupp av avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 Försäkringsavtal och som förvärvats i ett rörelseförvärv, och alla tillgångar för kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal enligt definitionen i IFRS 17, som en skuld eller tillgång i enlighet med punkterna 39 och B93–B95F i IFRS 17.
… |
Förvärv till lågt pris
…
35. |
Förvärv till lågt pris kan exempelvis inträffa i ett rörelseförvärv som är en tvångsförsäljning där säljaren agerar under tvång. Emellertid kan undantagen när det gäller redovisning eller värdering av vissa poster, som diskuterades i punkterna 22–31A, även leda till redovisning av en vinst (eller till ett ändrat belopp för en redovisad vinst) vid ett förvärv till lågt pris.
… |
Ikraftträdande
…
64N |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkterna 17, 20, 21, 35 och B63, och efter punkt 31 lades en rubrik och punkt 31A till. Genom Ändringar av IFRS 17, utfärdad i juni 2020, ändrades punkt 31A. Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkt 17 på rörelseförvärv vars förvärvstidpunkt ligger efter den första tillämpningen av IFRS 17. Företaget ska tillämpa de andra ändringarna när det tillämpar IFRS 17.
I bilaga B ska punkt B63 ändras. |
ANDRA STANDARDER SOM INNEHÅLLER VÄGLEDNING OM EFTERFÖLJANDE VÄRDERING OCH REDOVISNING (TILLÄMPNING AV PUNKT 54)
B63 |
Exempel på andra standarder som innehåller vägledning om efterföljande värdering och redovisning av förvärvade tillgångar och övertagna eller uppkomna skulder i ett rörelseförvärv:
|
IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter
Punkt 5 ska ändras. Punkt 44M ska läggas till.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
…
5. |
Värderingskraven i denna standard [fotnot borttagen] är inte tillämpliga på följande tillgångar, som faller inom respektive standards tillämpningsområde, vare sig som enskilda tillgångar eller som delar av en avyttringsgrupp:
... |
IKRAFTTRÄDANDE
…
44M |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 5. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17. |
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar
Punkterna 3, 8 och 29 ska ändras. Punkt 30 ska utgå. Punkt 44DD ska läggas till.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
3. |
Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, förutom följande:
|
Kategorier av finansiella tillgångar och finansiella skulder
8. |
De redovisade värdena för var och en av följande kategorier, enligt definitionen i IFRS 9, ska anges i rapporten över finansiell ställning eller i not:
|
Verkligt värde
…
29. |
Upplysningar om verkligt värde behöver inte lämnas
|
30. |
[Utgår]
... |
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
…
44DD |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkterna 3, 8 och 29, och ströks punkt 30. Genom Ändringar av IFRS 17, utfärdad i juni 2020, ändrades punkt 3. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17. |
IFRS 9 Finansiella instrument
Punkt 2.1 ska ändras. Punkterna 3.3.5 och 7.1.6 ska läggas till.
Kapitel 2 Tillämpningsområde
2.1 |
Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, utom följande:
... |
e) |
Rättigheter och skyldigheter till följd av ett försäkringsavtal enligt definitionen i IFRS 17 Försäkringsavtal eller investeringsavtal med diskretionära resultatandelar som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17. Denna standard ska dock tillämpas på
|
f) |
... |
...
3.3 BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING AV FINANSIELLA SKULDER
…
3.3.5 |
Vissa företag driver, antingen internt eller externt, en investeringsfond som ger investerare ersättningar baserade på enheter i fonden och redovisar finansiella skulder för de belopp som ska betalas till dessa investerare. På ett liknande sätt utfärdar vissa företag grupper av försäkringsavtal med direkt resultatandel och innehar de underliggande posterna. Några av dessa fonder eller underliggande poster innefattar en finansiell skuld för företaget (exempelvis en emitterad företagsobligation). Trots de övriga kraven i denna standard om borttagande av finansiella skulder från rapporten över finansiell ställning, får ett företag välja att inte ta bort den del av dess finansiella skuld som innefattas i en sådan fond eller utgör en underliggande post när företaget återköper sin finansiella skuld för detta ändamål. I stället kan företaget välja att fortsätta att redovisa det instrumentet som en finansiell skuld och redovisa det återköpta instrumentet som om det vore en finansiell tillgång, och värdera det till verkligt värde via resultatet i enlighet med denna standard. Detta val är oåterkalleligt och ska göras enskilt för varje instrument. När detta val görs ska försäkringsavtal anses inbegripa investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. (Se IFRS 17 när det gäller de begrepp som används i denna punkt och som definieras i den standarden.)
... |
Kapitel 7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
7.1 IKRAFTTRÄDANDE
…
7.1.6 |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkterna 2.1, B2.1, B2.4, B2.5 och B4.1.30, och lades punkt 3.3.5 till. Genom Ändringar av IFRS 17, utfärdad i juni 2020, ändrades ytterligare punkt 2.1 och punkterna 7.2.36–7.2.42 lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17.
I bilaga B ska punkterna B2.1, B2.4, B2.5 och B4.1.30 ändras. |
7.2 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
...
Övergångsbestämmelser för IFRS 17 (enligt ändringar i juni 2020)
7.2.36 |
Ett företag ska tillämpa ändringarna av IFRS 9 till följd av IFRS 17 enligt ändringar i juni 2020 retroaktivt i enlighet med IAS 8, förutom enligt vad som anges i punkterna 7.2.37–7.2.42. |
7.2.37 |
Ett företag som börjar tillämpa IFRS 17 enligt ändringar i juni 2020 samtidigt som det börjar tillämpa denna standard ska tillämpa punkterna 7.2.1–7.2.28 i stället för punkterna 7.2.38–7.2.42. |
7.2.38 |
Ett företag som börjar tillämpa IFRS 17 enligt ändringar i juni 2020 efter att det först har tillämpat denna standard ska tillämpa punkterna 7.2.39–7.2.42. Företaget ska även tillämpa övriga övergångsbestämmelser i denna standard som är nödvändiga för att tillämpa dessa ändringar. Hänvisningar till den första tillämpningsdagen ska därför anses hänvisa till början av den rapportperiod då ett företag först börjar tillämpa dessa ändringar (första tillämpningsdagen för dessa ändringar). |
7.2.39 |
När det gäller identifiering av en finansiell skuld som värderad till verkligt värde via resultatet
En sådan identifiering och ett sådant återkallande ska göras på grundval av de fakta och omständigheter som föreligger den första tillämpningsdagen för dessa ändringar. Denna klassificering ska tillämpas retroaktivt. |
7.2.40 |
Ett företag behöver inte räkna om tidigare perioder för att ta hänsyn till tillämpningen av dessa ändringar. Företaget får räkna om tidigare perioder bara om detta är möjligt utan att använda i efterhand erhållen information. Om företaget räknar om tidigare perioder ska de omräknade finansiella rapporterna återspegla samtliga krav i denna standard avseende de berörda finansiella instrumenten. Om företaget inte räknar om tidigare perioder ska det redovisa varje skillnad mellan det tidigare redovisade värdet och det redovisade värdet vid början av det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar i ingående balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital enligt vad som är lämpligt) för det räkenskapsår som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar. |
7.2.41 |
För den rapportperiod som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar behöver ett företag inte redovisa de kvantitativa uppgifter som krävs enligt punkt 28 f i IAS 8. |
7.2.42 |
För den rapportperiod som omfattar den första tillämpningsdagen för dessa ändringar ska företaget lämna följande uppgifter per den första tillämpningsdagen för varje klass av finansiella tillgångar eller finansiella skulder som påverkades av dessa ändringar:
|
TILLÄMPNINGSOMRÅDE (KAPITEL 2)
B2.1 |
Vissa avtal kräver en betalning baserad på klimatrelaterade, geologiska eller andra fysiska variabler. (De som baseras på klimatvariabler kallas ibland ”väderderivat”.) Om dessa avtal inte faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17 Försäkringsavtal, faller de inom tillämpningsområdet för denna standard.
… |
B2.4 |
Denna standard tillämpas på försäkringsgivares finansiella tillgångar och finansiella skulder, förutom rättigheter och förpliktelser som undantas i punkt 2.1 e eftersom de uppkommer enligt avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17. |
B2.5 |
Finansiella garantiavtal kan ha olika juridisk form, exempelvis garantier, vissa typer av remburser, kreditderivat eller försäkringsavtal. Den juridiska formen påverkar inte hur de redovisas. Nedan följer exempel på tillämplig behandling (se punkt 2.1 e):
|
Identifiering eliminerar eller minskar väsentligt en bristande överensstämmelse i redovisningen
…
B4.1.30 |
Följande exempel visar när detta villkor skulle kunna vara uppfyllt. I samtliga fall kan ett företag endast använda detta villkor för att identifiera finansiella tillgångar eller finansiella skulder som värderade till verkligt värde via resultatet om detta uppfyller principen i punkt 4.1.5 eller 4.2.2 a:
|
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder
Punkt 5 ska ändras.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
5. |
Ett företag ska tillämpa denna standard på alla avtal med kunder, utom följande:
I bilaga C ska punkt C1C läggas till. |
IKRAFTTRÄDANDE
…
C1C |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 5. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17. |
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Punkterna 7, 54 och 82 ska ändras. Punkt 139R ska läggas till.
DEFINITIONER
7. |
...
Övrigt totalresultat består av intäkts- och kostnadsposter (inklusive omklassificeringsjusteringar) som inte redovisas i resultatet enligt vad som krävs eller tillåts enligt andra IFRS. Komponenterna i övrigt totalresultat innefattar
... |
Information som ska redovisas i rapporten över finansiell ställning
54. |
Rapporten över finansiell ställning ska innefatta poster som visar belopp för följande:
|
Information som ska redovisas i resultatavsnittet eller i rapporten över resultat
82. |
Utöver poster som krävs i andra IFRS-standarder ska resultatavsnittet eller rapporten över resultat innehålla resultatposter som redovisar följande belopp för perioden:
|
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
…
139R |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkterna 7, 54 och 82. Genom Ändringar av IFRS 17, utfärdad i juni 2020, ändrades punkt 54. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17.
... |
IAS 7 Rapport över kassaflöden
Punkt 14 ska ändras. Punkt 61 ska läggas till.
Den löpande verksamheten
...
14. |
Kassaflöden som är hänförliga till den löpande verksamheten härrör främst från företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter. Kassaflöden är därför vanligen ett resultat av transaktioner och händelser som påverkar företagets resultat. Exempel på kassaflöden hänförliga till den löpande verksamheten är:
|
IKRAFTTRÄDANDE
…
61. |
Genom IFRS 17 Försäkringsavtal, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 14. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17. |
IAS 16 Materiella anläggningstillgångar
Punkterna 29A, 29B och 81M ska läggas till.
VÄRDERING EFTER DET FÖRSTA REDOVISNINGSTILLFÄLLET
…
29A |
Vissa företag driver, antingen internt eller externt, en investeringsfond som ger investerare ersättningar baserade på enheter i fonden. På ett liknande sätt utfärdar vissa företag grupper av försäkringsavtal med direkt resultatandel och innehar de underliggande posterna. Vissa av dessa fonder eller underliggande poster innefattar rörelsefastigheter. Företaget ska tillämpa IAS 16 på rörelsefastigheter som innefattas i en sådan fond eller är underliggande poster. Trots vad som sägs i punkt 29 får företaget välja att värdera sådana fastigheter till verkligt värde i enlighet med IAS 40. När detta val görs ska försäkringsavtal anses inbegripa investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. (Se IFRS 17 Försäkringsavtal när det gäller de begrepp som används i denna punkt och som definieras i den standarden.) |
29B |
Ett företag ska behandla rörelsefastigheter som värderats enligt modellen som bygger på verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt punkt 29A som en separat klass av materiella anläggningstillgångar.
... |
IKRAFTTRÄDANDE
…
81M |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, lades punkterna 29A och 29B till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17. |
IAS 19 Ersättningar till anställda
Fotnoten till punkt 8 ska ändras. Punkt 178 ska läggas till.
Ett försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång är inte nödvändigtvis ett försäkringsavtal, enligt definitionen i IFRS 17 Försäkringsavtal.
...
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
…
178. |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades fotnoten till punkt 8. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17. |
IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures
Punkt 18 ska ändras. Punkt 45F ska läggas till.
Undantag från tillämpning av kapitalandelsmetoden
…
18. |
När ett innehav i ett intresseföretag eller joint venture ägs av, eller ägs indirekt genom, ett företag som är en riskkapitalorganisation eller värdepappersfond, aktiefond och liknande företag inklusive försäkringsfonder (”investment-linked insurance funds”), kan företaget välja att värdera detta innehav till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9. Ett exempel på en försäkringsfond är en fond som innehas av ett företag som underliggande poster för en grupp av försäkringsavtal med direkt resultatandel. När detta val görs ska försäkringsavtal anses innefatta investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. Företaget ska göra detta val separat för varje intresseföretag eller joint venture vid det första tillfälle då intresseföretaget eller joint venture-företaget redovisas. (Se IFRS 17 Försäkringsavtal när det gäller de begrepp som används i denna punkt och som definieras i den standarden.)
... |
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
…
45F |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 18. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17. |
IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering
Punkt 4 ska ändras. Punkterna 33A och 97T ska läggas till:
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
4. |
Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument, utom följande:
|
Egna aktier (se även punkt VT 36)
…
33A |
Vissa företag driver, antingen internt eller externt, en investeringsfond som ger investerare ersättningar baserade på enheter i fonden och redovisar finansiella skulder för de belopp som ska betalas till dessa investerare. På ett liknande sätt utfärdar vissa företag grupper av försäkringsavtal med direkt resultatandel och innehar de underliggande posterna. Vissa av dessa fonder eller underliggande poster innefattar företagets egna aktier. Trots vad som sägs i punkt 33 får ett företag välja att inte minska eget kapital med värdet av egna aktier som innefattas i en sådan fond eller utgör en underliggande post när, och endast när, företaget återköper sina egna egetkapitalinstrument för detta ändamål. I stället får företaget välja att fortsätta att redovisa dessa egna aktier som eget kapital och redovisa det återköpta instrumentet som om det vore en finansiell tillgång och värdera det till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9. Detta val är oåterkalleligt och ska göras enskilt för varje instrument. När detta val görs ska försäkringsavtal anses innefatta investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. (Se IFRS 17 när det gäller de begrepp som används i denna punkt och som definieras i den standarden.)
... |
IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
…
97T |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkterna 4, VT8 och VT36 och punkt 33A lades till. Genom Ändringar av IFRS 17, utfärdad i juni 2020, ändrades punkt 4. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17.
I vägledningen vid tillämpning ska punkt VT8 ändras. |
Finansiella tillgångar och finansiella skulder
…
VT8 |
Möjligheten att utöva en avtalsenlig rätt eller skyldigheten att uppfylla en avtalsenlig förpliktelse kan antingen vara ovillkorad eller beroende av att en framtida händelse inträffar. Ett exempel är en finansiell garanti som ger långivaren en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter från garanten och en motsvarande skyldighet för garanten att betala till långivaren om låntagaren inte fullgör sina åtaganden. Den avtalsenliga rätten och skyldigheten existerar, eftersom en händelse inträffat (att garantiavtalet ingicks), även om långivarens möjlighet att utöva sin rättighet och garantens skyldighet att fullgöra sin förpliktelse båda är beroende av att en framtida händelse inträffar eller inte, nämligen låntagarens underlåtenhet att betala. En villkorad rättighet och förpliktelse omfattas av definitionen av en finansiell tillgång och finansiell skuld, även om sådana tillgångar och skulder inte alltid redovisas i de finansiella rapporterna. Vissa av dessa villkorade rättigheter och förpliktelser kan vara avtal inom tillämpningsområdet för IFRS 17. |
IAS 36 Nedskrivningar
Punkt 2 ska ändras. Punkt 140N ska läggas till.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
2. |
Denna standard ska tillämpas vid redovisning av nedskrivningar av alla slag av tillgångar, förutom
|
IKRAFTTRÄDANDE- OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
…
140N |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 2. Genom Ändringar av IFRS 17, utfärdad i juni 2020, ändrades punkt 2. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17. |
IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar
Punkt 5 ska ändras. Punkt 103 ska läggas till.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
...
5. |
När en annan standard behandlar en viss typ av avsättning, eventualförpliktelse eller eventualtillgång ska ett företag tillämpa denna andra standard i stället för denna standard. Exempelvis behandlas vissa typer av avsättningar i standarder om
|
IKRAFTTRÄDANDE
...
103. |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 5. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17. |
IAS 38 Immateriella tillgångar
Punkt 3 ska ändras. Punkt 130 M ska läggas till.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
…
3. |
Om en annan standard föreskriver hur ett visst slag av immateriell tillgång ska redovisas ska ett företag tillämpa den standarden i stället för denna standard. Denna standard gäller exempelvis inte för
|
IKRAFTTRÄDANDE- OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
…
130M |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 3. Genom Ändringar av IFRS 17, utfärdad i juni 2020, ändrades punkt 3. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 17. |
IAS 40 Förvaltningsfastigheter
Punkt 32B ska ändras. Punkt 85H ska läggas till.
Redovisningsprincip
…
32B |
Vissa företag driver, antingen internt eller externt, en investeringsfond som ger investerare ersättningar baserade på enheter i fonden. På ett liknande sätt utfärdar vissa företag försäkringsavtal med direkt resultatandel där de underliggande posterna innefattar förvaltningsfastigheter. Vid tillämpningen av enbart punkterna 32A–32B ska försäkringsavtal anses inbegripa investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. Punkt 32 A tillåter inte att ett företag värderar fastigheter som innehas av fonden (eller fastigheter som utgör en underliggande post) delvis till anskaffningsvärde och delvis till verkligt värde. (Se IFRS 17 Försäkringsavtal när det gäller de begrepp som används i denna punkt och som definieras i den standarden.)
... |
IKRAFTTRÄDANDE
…
85H |
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 32B. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17. |
SIC 27 Bedömning av den ekonomiska innebörden av transaktioner som innefattar ett leasingavtal
Avsnittet om referenser ska ändras.
REFERENSER
...
IFRS 17 Försäkringsavtal
...
Punkt 7 ska ändras.
BESLUT
…
7. |
Andra förpliktelser enligt ett upplägg, inklusive alla avgivna garantier och förpliktelser till följd av en förtida uppsägning, ska redovisas i enlighet med IAS 37, IFRS 9 eller IFRS 17, beroende på hur förpliktelserna utformats.
Texten i avsnittet om ikraftträdande ska ändras. |
IKRAFTTRÄDANDE
…
Genom IFRS 17, utfärdad i maj 2017, ändrades punkt 7. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 17.