(1)

De 2 140 tullkontor som är belägna vid unionens yttre gränser behöver vara väl utrustade för att säkerställa att tullunionen fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Behovet av tillräckliga tullkontroller med likvärdiga resultat blir allt mer trängande, inte bara på grund av tullens traditionella uppdrag, vilket är att uppbära inkomster, utan även i allt högre grad på grund av behovet av att betydligt förstärka kontrollen av införseln och utförseln av varor över unionens yttre gränser för att säkerställa både säkerhet och skydd. Samtidigt bör dock sådana kontroller av varubefordran över de yttre gränserna inte hindra utan tvärtom underlätta den lagliga handeln med tredjeländer.

(2)

Tullunionen är en av hörnstenarna i unionen, som är ett av världens största handelsblock. Eftersom tullunionen är nödvändig för att den inre marknaden ska fungera väl, och för att företag och medborgare ska dra nytta av den, krävs det fortlöpande åtgärder för att stärka tullunionen.

(3)

För närvarande råder en obalans i medlemsstaternas utförande av tullkontroller. Denna obalans beror på skillnaderna mellan medlemsstaterna, såväl när det gäller deras geografiska särdrag som deras kapacitet och resurser. Medlemsstaternas förmåga att reagera på de utmaningar som uppstår genom de ständigt föränderliga globala affärsmodellerna och leveranskedjorna är inte bara beroende av den mänskliga komponenten, utan även av tillgången till modern och tillförlitlig tullkontrollutrustning som fungerar väl. Utmaningar, såsom den plötsliga ökningen av e-handeln, ökad digitalisering och behovet av att förbättra motståndskraften mot it-attacker, kommer också att öka efterfrågan på ändamålsenliga tullkontroller. Tillhandahållandet av likvärdig tullkontrollutrustning är därför en viktig faktor för att råda bot på den rådande obalansen. Detta kommer att medföra ett mer likvärdigt utförande av tullkontroller i medlemsstaterna och därigenom bidra till att förhindra att varutrafiken styrs om mot tullkontrollsystemets svagaste punkter, ofta benämnt avsiktligt val av mest fördelaktiga importplats. Följaktligen bör de varor som förs in till unionens tullområde omfattas av riskbaserade kontroller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (3) (nedan kallad unionens tullkodex).

(4)

Medlemsstater har vid upprepade tillfällen framfört behovet av ekonomiskt stöd och har efterfrågat en grundlig analys av nödvändig utrustning. I sina slutsatser om tullfinansiering av den 23 mars 2017 uppmanade rådet kommissionen att utvärdera möjligheten att finansiera behov av teknisk utrustning via sina framtida ekonomiska program och förbättra samordningen och samarbetet mellan tullmyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter i finansieringssyfte.

(5)

Enligt unionens tullkodex avses med tullkontroller tullmyndigheternas upprätthållande av inte bara tullagstiftning utan även upprätthållande av annan lagstiftning om införsel, utförsel, transitering, befordran, lagring och slutanvändning av varor som befordras mellan unionens tullområde och länder eller territorier som är belägna utanför unionens tullområde, och om förekomst och befordran inom unionens tullområde av icke-unionsvaror och varor som omfattas av förfarandet för slutanvändning. Den andra lagstiftningen ger tullmyndigheterna befogenhet att utföra specifika kontrolluppgifter och innehåller bestämmelser om beskattning, särskilt när det gäller punktskatter och mervärdesskatt, om de externa aspekterna av den inre marknaden, om den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam politik på unionsnivå som har betydelse för handeln, om säkerhet i hela leveranskedjan och om skyddet av unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen.

(6)

Stöd till uppnåendet av tillräckliga och likvärdiga resultatnivåer för tullkontroller vid unionens yttre gränser gör det möjligt att maximera fördelarna med tullunionen, och därmed ge ytterligare stöd till tullmyndigheter, som agerar gemensamt för att skydda unionens intressen. En särskild unionsfond för tullkontrollutrustning för att korrigera nuvarande obalanser skulle bidra till den övergripande sammanhållningen mellan medlemsstater. Den särskilda fonden skulle ta de olika upplevda behoven vid de olika typerna av gränser i beaktande, nämligen de vid sjögränser och gränser vid andra vattenvägar, vid luft- och landgränser, inklusive järnvägs- och väggränser samt gränser för postbefordran. Mot bakgrund av de utmaningar som världen står inför, och framför allt det fortsatta behovet av att skydda unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen men samtidigt underlätta det lagliga handelsflödet, är tillgång till modern och tillförlitlig kontrollutrustning vid de yttre gränserna en absolut nödvändighet.

(7)

Det är därför lämpligt att inrätta ett nytt instrument för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning avsedd att användas vid alla typer av gränser. Instrumentet bör stödja tullunionen och tullmyndigheternas arbete, särskilt i fråga om att hjälpa dem att skydda unionens finansiella och ekonomiska intressen, säkerställa säkerhet och skydd i unionen och skydda unionen mot illojal och olaglig handel, såsom förfalskning av varor, men samtidigt underlätta laglig affärsverksamhet. Det bör bidra till tullkontroller med tillräckliga och likvärdiga resultat. Dessutom bör tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument stödja genomförandet av den gemensamma ram för riskhantering som avses i unionens tullkodex. Detta mål bör uppnås genom öppenhet vid inköp, underhåll och uppgradering av relevant och tillförlitlig tullkontrollutrustning som är anpassad till den senaste tekniken, med vederbörligt beaktande av dataskydd, cyberresiliens samt säkerhets- och miljöhänsyn, inbegripet miljövänligt bortskaffande av den utbytta utrustningen.

(8)

Medlemsstaternas tullmyndigheter har fått allt fler ansvarsområden vilka utförs vid de yttre gränserna och vilka ofta även omfattar säkerhet. Det är därför viktigt att unionen tillhandahåller medlemsstaterna ekonomiskt stöd för att möjliggöra för dem att säkerställa likvärdigheten i utförandet av gränskontroller och tullkontroller vid unionens yttre gränser. Det är också viktigt att, vid unionens gränser, när det gäller kontroller av varor och personer, främja samarbete mellan de nationella myndigheterna i varje medlemsstat som ansvarar för gränskontroll eller andra uppgifter som utförs vid gränsen, för att maximera unionens mervärde inom gränsförvaltning och tullkontroller.

(9)

Det är därför nödvändigt att inrätta en fond för integrerad gränsförvaltning (nedan kallad fonden).

(10)

På grund av de rättsliga förhållandena i avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt de olika rättsliga grunder som är tillämpliga på politiken för de yttre gränserna och tullkontroll är det inte juridiskt möjligt att inrätta fonden som ett enda instrument.

(11)

Fonden bör därför inrättas som en övergripande ram för unionens ekonomiska stöd på området gränsförvaltning, och omfatta instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (nedan kallat instrumentet) som inrättas genom denna förordning och det instrument för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning som inrättar, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

(12)

Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringar och i överensstämmelse med unionens åtaganden för att genomföra Parisavtalet, inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (4), och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling från Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs den 25 september 2015, bör åtgärderna inom ramen för denna förordning bidra till uppnåendet av unionens mål att använda minst 30 % av det totala beloppet av unionens budget för att stödja klimatmål och till unionens ambition att använda 7,5 % av unionens årliga budget för biologisk mångfald under 2024 och 10 % både under 2026 och under 2027, samtidigt som befintliga överlappningar beaktas mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald.

(13)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela instrumentets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (5), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. Den finansieringsramen bör kunna täcka nödvändiga och vederbörligen motiverade utgifter för verksamhet rörande förvaltningen av instrumentet och utvärderingen av dess resultat, i den mån denna verksamhet har anknytning till instrumentets allmänna och specifika mål.

(14)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (6) (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta instrument. I budgetförordningen fastställs regler för genomförande av unionens budget, inklusive regler för bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

(15)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget omfattar också en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten. Finansiering inom ramen för detta instrument bör omfattas av de principer som avses i budgetförordningen och bör säkerställa optimal användning av finansiella medel för att uppnå dess mål.

(16)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/444 (7) inrättas ett tullprogram för samarbete i tullfrågor till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna (tullprogrammet). För att bevara samstämmigheten mellan och den övergripande samordningen av samarbetsåtgärder avseende tull och tullkontrollutrusning är det lämpligt att alla sådana åtgärder genomföras inom ramen för en enda rättsakt, nämligen tullprogrammet, som innehåller en enda regeluppsättning. Det här instrumentet bör därför bara stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigande tullkontrollutrustning, medan alla andra relaterade åtgärder, exempelvis samarbetsåtgärder för bedömning av behov eller utbildning avseende den berörda utrustningen, bör stödjas genom tullprogrammet.

(17)

Dessutom bör instrumentet i lämpliga fall också stödja inköp eller uppgradering av tullkontrollutrustning för att testa nya utrustningars eller befintliga utrustningars nya funktioner i den operativa verksamheten innan medlemsstaterna köper in sådan ny utrustning i stor skala. Vid test i den operativa verksamheten bör i synnerhet beaktas forskningsresultaten på området tullkontrollutrustning inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (8). Kommissionen bör uppmuntra gemensam upphandling och gemensam testning av tullkontrollutrustning av två eller fler medlemsstater, med hjälp av samarbetsverktygen inom ramen för tullprogrammet.

(18)

Merparten av tullkontrollutrustningen kan vara lika användbar, eller användbar i vissa fall för att kontrollera efterlevnaden av annan unionsrätt, t.ex. den om gränsförvaltning, visering eller polissamarbete. Fonden har därför utformats som två kompletterande instrument för inköp av utrustning, vardera med ett särskilt, men kompletterande tillämpningsområde. Å ena sidan, ger instrumentet för ekonomiskt stöd till gränsförvaltning och visering endast ekonomiskt stöd till kostnaden för utrustning vars primära syfte eller effekt är integrerad gränsförvaltning men det möjliggör också användning av den utrustningen för andra syften, såsom tullkontroller. Å andra sidan, ger instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, som inrättas genom den här förordningen, endast ekonomiskt stöd till kostnaden för utrustning vars primära syfte eller effekt är tullkontroller men det möjliggör också användning av den utrustningen för andra syften, såsom gränskontroller och säkerhet. Denna uppdelning av roller mellan de två instrumenten kommer att främja samarbete mellan myndigheter som avses i artikel 3 1 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 (9), som en av beståndsdel i den europeiska integrerade gränsförvaltningens angreppssätt, och därigenom göra det möjligt för tullmyndigheter och gränsmyndigheter att arbeta tillsammans och maximera effekten av unionsbudgeten genom samägande av och driftskompatibilitet mellan kontrollutrustning. Gemensamt utnyttjande av utrustning mellan tullmyndigheter och andra gränsmyndigheter bör inte ske systematiskt.

(19)

I enlighet med artikel 193.2 i budgetförordningen får bidrag tilldelas för redan inledda åtgärder, om sökanden kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknas. I sådana fall skulle de kostnader som uppstått före det datum då bidragsansökan lämnades in i princip inte vara stödberättigande, men detta bör undantagsvis vara möjligt med tanke på denna förordnings försenade ikraftträdande i förhållande till inledningen av den fleråriga budgetramen 2021–2027. För att genomförandet ska kunna inledas från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och för att undvika att unionens stöd försenas, vilket skulle kunna gå emot unionens intresse av att vara lämpligt utrustad för att säkerställa att tullunionen fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, bör det vara möjligt att, för en begränsad tidsperiod i början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, i finansieringsbeslutet föreskriva att kostnader som uppstått i samband med åtgärder som fått stöd genom den här förordningen och som redan inletts anses vara stödberättigade från och med den 1 januari 2021, även om dessa åtgärder uppstått och dessa kostnader genomförts innan bidragsansökan lämnades in.

(20)

Genom undantag från budgetförordningen bör en åtgärd kunna finansieras genom flera av unionens program eller instrument för att vid behov möjliggöra och stödja samarbete och interoperabilitet mellan olika områden. I sådana fall får, i enlighet med förbudet mot dubbelfinansiering som fastställs i budgetförordningen, bidragen emellertid inte täcka samma kostnader. Om en medlemsstat redan har tilldelats eller fått bidrag från ett annat unionsprogram eller stöd från en unionsfond för att anskaffa samma utrustning bör kommissionen informeras om detta bidrag eller stöd i enlighet med artikel 191 i budgetförordningen.

(21)

All finansiering som överskrider taket för medfinansieringsnivån bör endast beviljas i vederbörligen motiverade fall, vilket kan omfatta fall av gemensam upphandling och gemensam testning av tullkontrollutrustning av två eller fler medlemsstater.

(22)

Med anledning av att teknik, hot och tullprioriteringar kan förändras snabbt bör arbetsprogrammen inte sträcka sig över längre perioder. Samtidigt skulle årliga arbetsprogram inte vara nödvändiga för genomförandet av instrumentet och skulle öka den administrativa bördan för kommissionen och medlemsstaterna. Arbetsprogrammen bör därför i princip omfatta mer än ett men inte fler än tre budgetår.

(23)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av arbetsprogrammen enligt denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (10).

(24)

Ett centralt genomförande är nödvändigt för att det specifika målet att säkerställa tullkontroller med likvärdiga resultat ska uppnås, det här instrumentets tekniska karaktär innebär att det krävs förberedande arbete på teknisk nivå. Genomförandet bör därför underbyggas med behovsbedömningar. Dessa behovsbedömningar är beroende av nationell expertis och erfarenhet som erhålls genom deltagande av tullmyndigheterna. De bör grundas på en klar metod som omfattar ett minimum av åtgärder för att säkerställa insamlandet av relevanta uppgifter. Kommissionen bör använda dessa uppgifter för att fastställa tilldelningen av medel till medlemsstaterna, med beaktande av framför allt handelsvolymen, de relevanta riskerna och tullmyndigheternas administrativa kapacitet att använda och underhålla utrustningen, i syfte att uppnå så effektiv användning som möjligt av den tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för instrumentet. För att bidra till budgetdisciplin bör villkoren för prioriteringen av bidragen vara klart definierade och grundas på en sådan behovsbedömning.

(25)

För att säkerställa regelbunden övervakning och rapportering bör en ram införas för att övervaka de resultat som uppnås och de åtgärder som genomförs inom ramen för instrumentet. Sådan övervakning och rapportering bör baseras på kvantitativa och kvalitativa indikatorer för mätning av effekterna av åtgärderna inom ramen för instrumentet. Rapporteringskraven bör innefatta ett krav om att tillhandahålla kommissionen uppgifter om tullkontrollutrustning om kostnaden för en tullkontrollutrustning överstiger 10 000 EUR exklusive skatter. De uppgifterna bör särskiljas från den information som ska tillhandahållas allmänheten och medierna i syfte att främja instrumentets åtgärder och resultat.

(26)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11) bör instrumentet utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör, när så är lämpligt, innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering, på ett jämförbart och fullständigt sätt, av instrumentets faktiska konsekvenser. Interims- och slututvärderingarna, som bör genomföras senast fyra år efter det att instrumentet har börjat genomföras respektive har slutförts, bör bidra till en effektiv beslutsprocess om det ekonomiska stödet för tullkontrollutrustning inom ramen för de kommande fleråriga budgetramarna. Därför är det ytterst viktigt att interims- och slututvärderingarna inkluderar tillfredsställande och tillräcklig information och att dessa utvärderingar tillhandahålls i god tid. I interims- och slututvärderingarna bör kommissionen ta upp detaljerade uppgifter om gemensamt utnyttjande av tullmyndigheter och andra gränsmyndigheter av utrustning som finansierats inom ramen för instrumentet i den utsträckning som relevant information har tillhandahållits av medlemsstaterna. Utöver interims- och slututvärderingarna av instrumentet bör årliga lägesrapporter, som en del av systemet för prestationsrapportering, utfärdas för att övervaka genomförandet av instrumentet. Dessa rapporter bör innehålla en sammanfattning av de tillvaratagna erfarenheterna och, när så är lämpligt, de hinder som har uppstått och de brister som har upptäckts i samband med verksamheten inom ramen för instrumentet som har ägt rum under det aktuella året. Dessa årliga rapporter bör överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

(27)

I syfte att möjliggöra en lämplig respons på förändrade politiska prioriteringar, hot och tekniker bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av den vägledande förteckningen över tullkontrollutrustning som kan användas för att uppnå tullkontrollsyftena och förteckningen över indikatorer för att mäta uppnåendet av det specifika målet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga och fullständigt öppna samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(28)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (12) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (13), (Euratom, EG) nr 2185/96 (14) och (EU) 2017/1939 (15) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 ges Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (16). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo, de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(29)

Formerna för finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till åtgärdernas specifika mål och uppnår resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Dessa former och metoder bör därför inbegripa att man överväger användning av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(30)

Eftersom målet för denna förordning, vilket är att inrätta ett instrument till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för inköp, underhåll och uppgradering av tullkontrollutrustning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva till följd av rådande objektiva obalanser på geografisk nivå dem emellan, utan snarare, på grund av den likvärdiga nivå och kvalitet på tullkontrollers resultat som ett samordnat tillvägagångssätt och en centraliserad finansiering kommer att bidra till att tillhandahålla, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(31)

Mottagarna av unionsfinansiering bör framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten. Denna information bör visa instrumentets mervärde när det gäller att stödja tullunionen, och i synnerhet hur det hjälper tullmyndigheterna att fullgöra sina uppgifter, samt kommissionens insatser för att säkerställa budgettransparens. För att säkerställa transparens bör kommissionen dessutom regelbundet informera allmänheten om instrumentet, dess åtgärder och resultat, med hänvisning till bland annat de arbetsprogram som antagits enligt denna förordning.

(32)

För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd inom det relevanta politikområdet och göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, bör denna förordning skyndsamt träda i kraft och bör tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2021.