Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32021R0948

    Rådets förordning (EURATOM) 2021/948 av den 27 maj 2021 om inrättande av ett europeiskt instrument för internationellt kärnsäkerhetssamarbete som kompletterar instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, och som grundar sig på fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen och om upphävande av förordning (Euratom) nr 237/2014

    ST/12568/2020/INIT

    EUT L 209, 14.6.2021, p. 79–90 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/948/oj

    14.6.2021   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 209/79


    RÅDETS FÖRORDNING (EURATOM) 2021/948

    av den 27 maj 2021

    om inrättande av ett europeiskt instrument för internationellt kärnsäkerhetssamarbete som kompletterar instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, och som grundar sig på fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen och om upphävande av förordning (Euratom) nr 237/2014

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203,

    med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

    med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

    av följande skäl:

    (1)

    Unionen bör slå vakt om och främja sina värden och intressen i hela världen genom att sträva efter att genomföra de mål och principer för unionens yttre åtgärder som fastställs i artiklarna 3.5, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen.

    (2)

    För att genomföra den nya internationella ram som fastställs genom Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik och det europeiska samförståndet om utveckling, syftar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (2) till att öka samstämmigheten och säkerställa effektiviteten i EU:s yttre åtgärder genom att koncentrera dess insatser i ett effektiviserat instrument för att förbättra genomförandet av olika strategier för yttre åtgärder.

    (3)

    Målet med det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete ( nedan kallat instrumentet), som kompletterar instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som inrättas genom förordning (EU) 2021/947, bör vara att främja en kärnsäkerhet på hög nivå, strålskydd och tillämpning av en effektiv och verkningsfull kärnämneskontroll i tredjeländer, med utgångspunkt i verksamheten i Europeiska atomenergigemenskapen (gemenskapen). Inom ramen för detta mål syftar denna förordning till att stödja främjandet av öppenhet när tredjelandsmyndigheter fattar kärnteknikrelaterade beslut.

    (4)

    Instrumentet bör inrättas för en sjuårsperiod så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetramens löptid, som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (3).

    (5)

    Denna förordning utgör en del av det ramverk som utformats för planeringen av samarbetet och bör komplettera de åtgärder som rör kärntekniskt samarbete och som finansieras genom förordning (EU) 2021/947.

    (6)

    Unionens medlemsstater är parter i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, som undertecknades den 1 juli 1968, och tillämpar tilläggsprotokollet på sina respektive avtal om kärnämneskontroll med Internationella atomenergiorganet (IAEA).

    (7)

    I syfte att upprätthålla och främja en kontinuerlig förbättring av kärnsäkerheten och dess reglering har rådet antagit direktiven 2009/71/Euratom (4), 2011/70/Euratom (5) och 2013/59/Euratom (6). De direktiven och de strikta normer som tillämpas i gemenskapen i fråga om kärnsäkerhet och hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle utgör exempel som kan användas för att uppmuntra tredjeländer att anta liknande strikta normer.

    (8)

    Gemenskapen och dess medlemsstater är avtalsslutande parter i konventionen om kärnsäkerhet, som antogs den 17 juni 1994, och konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall, som antogs den 5 september 1997.

    (9)

    Euratom bör fortsätta sitt nära samarbete med IAEA, i enlighet med kapitel 10 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), vad gäller kärnsäkerhet och kärnämneskontroll, för att främja de mål som anges i avdelning II kapitlen 3 och 7 i Euratomfördraget. Gemenskapen samarbetar med andra internationella organisationer och program med liknande mål.

    (10)

    Instrumentet bör föreskriva åtgärder som stöder de eftersträvade målen, som är i linje med de åtgärder som tidigare fått stöd genom rådets förordning (Euratom) nr 237/2014 (7). Dessa mål rör främjandet av en ändamålsenlig kärnsäkerhetskultur och genomförande av de striktaste normerna i fråga om kärnsäkerhet och strålskydd, liksom kontinuerlig förbättring av kärnsäkerheten, ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, avveckling av befintliga kärntekniska anläggningar och sanering av tidigare kärntekniska förläggningsplatser och effektiv och verkningsfull kärnämneskontroll i tredjeländer, särskilt anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

    (11)

    Genomförandet av denna förordning bör bygga på samråd, i förekommande fall, med medlemsstaterna och deras berörda myndigheter, i synnerhet de behöriga tillsynsmyndigheterna inom området kärnsäkerhet, med europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering och genom kommittén för det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete, samt på dialog med partnerländerna. Vid genomförandet av denna förordning bör man beakta rådets slutsatser om stöd till tredjeländer på området för kärnsäkerhet och nukleärt fysiskt skydd, som antogs den 9 december 2008.

    (12)

    Resultaten av Euratoms yttre åtgärder bör övervakas och bedömas på grundval av på förhand fastställda, transparenta, landsspecifika och mätbara indikatorer som är anpassade till instrumentets särdrag och mål och bör helst bygga på ramverket för resultatet av EU:s internationella utvecklings- och samarbetsåtgärder. Indikatorerna bör vara inriktade på kvalitet, prestationer och resultat så att det krävs att mottagarländerna blir mer ansvars- och redovisningsskyldiga gentemot unionen och dess medlemsstater beträffande uppnådda resultat vid genomförandet av säkerhetsförbättrande åtgärder.

    (13)

    Unionen och Euratom bör sträva efter att utnyttja de tillgängliga resurserna så effektivt som möjligt för att optimera effekterna av sina yttre åtgärder. Detta bör uppnås genom samstämmighet och komplementaritet mellan unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder samt genom skapande av synergieffekter med annan unionspolitik och andra unionsprogram. För att maximera effekten av samlade insatser för att uppnå ett gemensamt mål, bör denna förordning göra det möjligt att kombinera finansiering från olika unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.

    (14)

    I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela instrumentets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (8) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

    (15)

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (9) (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på instrumentet. I budgetförordningen fastställs regler för genomförande av unionens budget, inklusive reglerna om bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

    (16)

    De bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (EU) 2021/947 bör vara tillämpliga på genomförandet av den här förordningen, när så är lämpligt, och genomförandebestämmelserna i den här förordningen bör spegla bestämmelserna i den förordningen.

    (17)

    Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 106a i Euratomfördraget och artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) gäller för den här förordningen. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, offentlig upphandling, priser och indirekt genomförande, samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 106a i Euratomfördraget och artikel 322 i EUF-fördraget innefattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten.

    (18)

    De former av och genomförandemetoder för unionsfinansiering som fastställs i denna förordning bör väljas utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med särskild hänsyn till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa beaktande av användning av såväl klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader som finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 a i budgetförordningen.

    (19)

    Årliga handlingsplaner och åtgärder bör utgöra arbetsprogram inom ramen för budgetförordningen. De årliga handlingsplanerna består av en uppsättning åtgärder samlade i ett dokument.

    (20)

    För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd inom det relevanta politikområdet och göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, är det nödvändigt att föreskriva att denna förordning ska tillämpas från och med början av budgetåret 2021.

    (21)

    I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (10), samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (11), (Euratom, EG) nr 2185/96 (12) och (EU) 2017/1939 (13) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

    I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (14). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939, Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Av denna anledning bör avtal med tredjeländer, tredjeterritorier och internationella organisationer samt alla kontrakt eller avtal som är en följd av denna förordnings genomförande innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, Olaf, Europeiska revisionsrätten och Eppo befogenhet att utföra revisioner och kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med deras respektive befogenheter och som säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

    (22)

    Förordning (Euratom) nr 237/2014 bör därför upphävas.

    (23)

    För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (15).

    (24)

    Hänvisningarna till instrument för externt bistånd i rådets beslut 2010/427/EU (16), bör läsas som hänvisningar till den här förordningen och till de förordningar som avses i denna förordning. Kommissionen bör säkerställa att denna förordning genomförs i enlighet med beslut 2010/427/EU.

    (25)

    De åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör strikt följa de villkor och förfaranden som fastställs i unionens restriktiva åtgärder.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    AVDELNING I

    ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

    Artikel 1

    Innehåll och tillämpningsområde

    Genom denna förordning inrättas på grundval av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete (nedan kallat instrumentet), som kompletterar instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, för perioden 1 januari 2021–31 december 2027.

    I denna förordning fastställs målen för instrumentet, dess budget för perioden 1 januari 2021–31 december 2027, och formerna och metoderna för unionsfinansieringens genomförande.

    Artikel 2

    Målen för instrumentet

    1.   Målet för instrumentet är att komplettera det kärntekniska samarbete som finansieras genom förordning (EU) 2021/947, särskilt för att främja en hög kärnsäkerhetsnivå, strålskydd och tillämpning av en effektiv och verkningsfull kärnämneskontroll i tredjeländer, genom att bygga vidare på verksamheten inom gemenskapen, i de relevanta Euratombestämmelserna, i överensstämmelse med den här förordningen och på ett så öppet sätt som möjligt. Inom ramen för detta mål syftar instrumentet även till att stödja främjandet av öppenhet när tredjelandsmyndigheter fattar kärnteknikrelaterade beslut.

    2.   I överensstämmelse med punkt 1 har instrumentet följande specifika mål:

    a)

    Främjande av en verkningsfull kärnsäkerhets- och strålskyddskultur, genomförande av de striktaste normerna i fråga om kärnsäkerhet och strålskydd, liksom kontinuerlig förbättring av kärnsäkerheten, inklusive främjande av öppenhet när tredjelandsmyndigheter fattar beslut om säkerheten i kärntekniska anläggningar.

    b)

    Ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, avveckling och sanering av före detta kärntekniska anläggningar och förläggningsplatser, inklusive främjande av öppenhet när tredjelandsmyndigheter fattar beslut.

    c)

    Inrättande av effektiv och verkningsfull kärnämneskontroll i tredjeländer.

    Artikel 3

    Samstämmighet, konsekvens och komplementaritet

    1.   Vid genomförandet av denna förordning ska samstämmighet, synergieffekter och komplementaritet med förordning (EU) 2021/947, med andra program avseende unionens yttre åtgärder och med annan relevant unionspolitik och andra relevanta unionsprogram, samt en konsekvent politik för utveckling säkerställas.

    2.   I lämpliga fall får andra unionsprogram bidra till åtgärder som fastställs inom ramen för denna förordning, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Denna förordning får också bidra till åtgärder som fastställs inom ramen för andra unionsprogram, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader.

    3.   Bestämmelserna för varje unionsprogram som bidrar till åtgärder som inrättas inom ramen för denna förordning ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden, och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

    Artikel 4

    Instrumentets budget

    Finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 ska vara 300 miljoner EUR i löpande priser.

    Artikel 5

    Politisk ram

    Den övergripande politiska ramen för genomförandet av denna förordning ska utgöras av associeringsavtalen, partnerskaps- och samarbetsavtalen, de multilaterala avtalen och andra avtal om upprättande av en rättsligt bindande förbindelse mellan unionen och dess partnerländer, samt Europeiska rådets slutsatser och rådets slutsatser, uttalanden och slutsatser från toppmöten eller högnivåmöten med partnerländerna, kommissionens meddelanden och gemensamma meddelanden från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

    AVDELNING II

    GENOMFÖRANDE AV INSTRUMENTET

    Artikel 6

    Fleråriga vägledande program

    1.   Samarbete inom ramen för denna förordning ska genomföras med utgångspunkt i fleråriga vägledande program.

    2.   De fleråriga vägledande programmen ska syfta till att tillhandahålla en enhetlig ram för samarbetet mellan gemenskapen och de berörda tredjeländerna eller regionerna, på ett sätt som är förenligt med gemenskapens allmänna syfte och tillämpningsområde, mål, principer och policy och som grundar sig på den politiska ram som avses i artikel 5.

    3.   De fleråriga vägledande programmen ska utgöra en allmän grund för samarbetet inom ramen för denna förordning och ska ange gemenskapens mål för samarbetet, med beaktande av de berörda ländernas behov, gemenskapens prioriteringar, det internationella läget och de respektive tredjeländernas verksamhet. De fleråriga vägledande programmen ska också ange samarbetets mervärde samt hur man undviker dubblering med andra program och initiativ, särskilt sådana som drivs av internationella organisationer med samma mål och stora givare.

    4.   Fleråriga vägledande program ska fastställa de prioriterade områden som valts ut för finansiering, de särskilda målen, de förväntade resultaten, de prestations- och resultatinriktade indikatorerna och den vägledande tilldelningen av medel, både totalt och per mål.

    5.   De fleråriga vägledande programmen ska grunda sig på en dialog med partnerländerna eller partnerregionerna, med deltagande av berörda parter, framför allt statliga myndigheter och tillsynsmyndigheter och de organisationer som utsetts av dem, för att säkerställa att landet eller regionen i fråga i tillräckligt hög grad övertar ägarskapet i processen och för att främja stöd för ytterligare utveckling av kärnsäkerheten på nationell nivå.

    6.   Kommissionen ska, i förekommande fall, efter samråd med europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering (Ensreg), anta de fleråriga vägledande programmen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

    7.   Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2, se över och vid behov uppdatera de fleråriga vägledande programmen åtminstone fyra år efter det att de har antagits.

    Artikel 7

    Årliga handlingsplaner och åtgärder

    1.   Kommissionen ska anta årliga handlingsplaner med utgångspunkt i de fleråriga vägledande programmen. Kommissionen får även anta särskilda åtgärder och stödåtgärder.

    Vid oförutsedda och vederbörligen motiverade behov, omständigheter eller förpliktelser får kommissionen anta särskilda åtgärder.

    Handlingsplanerna och de särskilda åtgärderna ska för varje tredjeland eller region ange målen, förvaltningsförfarandena, de projekt som ska finansieras, en vägledande tidsplan, de förväntade resultaten och huvudverksamheten, metoderna och, vid behov, statusen för handlingsplanerna och de särskilda åtgärderna för varje tredjeland eller region, budgeten och eventuella tillhörande stödutgifter. Dessa handlingsplaner och åtgärder ska innehålla en samling och kortfattad beskrivning av varje insats som ska finansieras, vägledande uppgifter om de belopp som tilldelats varje insats, en vägledande tidsplan för genomförandet och särskilda indikatorer för övervakning, utvärdering och översyn av prestationerna och resultaten samt eventuella tillhörande stödutgifter när så är lämpligt. I tillämpliga fall ska de innehålla uppgifter om de lärdomar som dragits från tidigare samarbeten.

    2.   Handlingsplanerna och åtgärderna ska antas genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

    3.   Det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2 ska inte krävas för

    a)

    särskilda åtgärder och stödåtgärder för vilka unionsfinansieringen inte överstiger 5 miljoner EUR,

    b)

    tekniska ändringar, under förutsättning att de inte väsentligt påverkar målen för den berörda handlingsplanen eller den berörda åtgärden, till exempel

    i)

    ändring av genomförandemetoden,

    ii)

    omfördelningar av medel mellan åtgärder som ingår i en handlingsplan,

    iii)

    ökningar eller minskningar av handlingsplanernas och de särskilda åtgärdernas budget med högst 20 % av den ursprungliga budgeten, dock maximalt 5 miljoner EUR.

    Särskilda åtgärder och stödåtgärder samt tekniska ändringar av dem ska, när de har antagits i överensstämmelse med denna punkt, meddelas den kommitté för det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete som avses i artikel 15 inom en månad efter antagandet. De ska också meddelas Europaparlamentet.

    4.   Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med anledning av behovet av snabba insatser från gemenskapen ska kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.3, anta eller ändra handlingsplanerna eller åtgärderna genom genomförandeakter, som ska ha omedelbar verkan.

    Artikel 8

    Stödåtgärder

    1.   Unionsfinansieringen får täcka stödutgifter för genomförandet av instrumentet och för uppnåendet av dess mål, inklusive administrativt stöd i samband med förberedelse, uppföljning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändig för genomförandet, samt utgifter vid huvudkontoren för sådant administrativt stöd som behövs för instrumentet, och för att förvalta insatser som finansieras inom ramen för denna förordning, inbegripet informations- och kommunikationsåtgärder samt gemensamma it-system.

    2.   När stödutgifter inte ingår i de handlingsplaner eller särskilda åtgärder som avses i artikel 7 ska kommissionen, i tillämpliga fall, anta stödåtgärder. Unionsfinansiering genom stödåtgärder kan omfatta följande:

    a)

    Utgifter för studier, möten, information, kunskapshöjande åtgärder, utbildning, utarbetande och utbyte av tillvaratagna erfarenheter och bästa praxis, publiceringsåtgärder samt utgifter för sådant administrativt eller tekniskt bistånd som behövs för att programplanera och förvalta åtgärder, inklusive undersökningsuppdrag eller betalda externa experter.

    b)

    Utgifter som har samband med informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet utarbetande av kommunikationsstrategier samt strategisk kommunikation och synliggörande av unionens politiska prioriteringar.

    Artikel 9

    Samarbetsmetoder

    Finansiering enligt instrumentet ska genomföras av kommissionen i enlighet med budgetförordningen, antingen direkt av kommissionen själv eller indirekt genom någon av de enheter som förtecknas i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

    Artikel 10

    Former av och genomförandemetoder för unionsfinansiering

    1.   Unionsfinansieringen enligt instrumentet får tillhandahållas i de former som fastställs i budgetförordningen, i synnerhet

    a)

    bidrag,

    b)

    upphandlingskontrakt avseende tjänster eller varor,

    c)

    betalning av externa experter, och

    d)

    blandfinansiering.

    2.   Stöd enligt instrumentet får också genomföras enligt de bestämmelser som gäller för garantin för yttre åtgärder, som inrättas genom förordning (EU) 2021/947 (nedan kallad garantin för yttre åtgärder) och bidra till avsättningar till garantifonden för yttre åtgärder. Garantin för yttre åtgärder ska också stödja insatser på grundval av rådets beslut 77/270/Euratom (17).

    Avsättningsnivån för insatser inom ramen för garantin för yttre åtgärder, som stödet enligt instrumentet bidrar till, ska vara 9 %.

    3.   Avsättningsnivåerna ska ses över vart tredje år från och med det datum då denna förordning börjar tillämpas.

    Artikel 11

    Stödberättigade personer och enheter

    1.   Personer och enheter från anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken ska prioriteras. Deltagandet i offentlig upphandling, förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser för åtgärder som finansieras inom ramen för instrumentet ska vara öppet för internationella organisationer och för alla rättsliga enheter som är medborgare i och, när det gäller juridiska personer, som också är faktiskt etablerade i, följande länder och territorier:

    a)

    Medlemsstaterna, stödmottagare enligt instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) som inrättats genom en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) och parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (18).

    b)

    Partnerländer i grannskapet som avses i artikel 4.2 a i förordning (EU) 2021/947.

    c)

    Utvecklingsländer och utvecklingsterritorier som ingår i den förteckning över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd som offentliggörs av OECD:s utvecklingskommitté DAC (nedan kallad förteckningen över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd), och som inte är medlemmar av G20, samt utomeuropeiska länder och territorier enligt definitionen i rådets beslut 2013/755/EU (19).

    d)

    Utvecklingsländer som ingår i förteckningen över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd och som är medlemmar av G20 samt andra länder och territorier, när det berörda förfarandet äger rum inom ramen för åtgärder som finansieras av unionen enligt den här förordningen och som de deltar i.

    e)

    Länder för vilka kommissionen fastställt ömsesidigt tillträde till extern finansiering.

    f)

    Medlemsländer i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, när det gäller kontrakt som ska genomföras i något av de minst utvecklade länderna eller ett kraftigt skuldtyngt fattigt land som ingår i förteckningen över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd.

    g)

    Tredjeländer där verksamheten äger rum i enlighet med de särskilda fleråriga vägledande programmen, handlingsplaner eller åtgärder.

    Det ömsesidiga tillträde som avses i första stycket e får beviljas för en begränsad period av minst ett år när ett land erkänner att enheter från unionen och från länder som är stödberättigade inom ramen för denna förordning ska vara stödberättigade på lika villkor. Kommissionen ska fatta beslut om ömsesidigt tillträde och varaktigheten för sådant tillträde efter samråd med det eller de berörda mottagarländerna.

    2.   Alla varor och all materiel som finansieras genom instrumentet får härröra från de länder och under de relevanta villkor som anges i punkt 1.

    3.   Bestämmelserna i denna artikel ska inte gälla för eller skapa nationalitetsrelaterade restriktioner för fysiska personer som är anställda hos eller på annat sätt rättsligt står under avtal med en stödberättigad entreprenör eller, i tillämpliga fall, underleverantör.

    4.   När det gäller åtgärder som medfinansieras av ett organ, eller som genomförs genom direkt förvaltning eller indirekt förvaltning med enheter som förtecknas i artikel 62.1 c ii–viii i budgetförordningen, ska reglerna för stödberättigande för dessa enheter också tillämpas.

    5.   Om givare tillhandahåller medel till en förvaltningsfond som inrättats av kommissionen eller genom externa inkomster som avsatts för särskilda ändamål, ska de regler för stödberättigande som anges i akten om den förvaltningsfondens inrättande eller i överenskommelsen med givaren i fråga, när det gäller externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, tillämpas.

    6.   När det gäller åtgärder som finansieras enligt instrumentet och enligt något annat unionsprogram, ska de enheter som är stödberättigade enligt något av de programmen anses vara stödberättigade.

    7.   Reglerna för stödberättigande i denna artikel får begränsas med hänsyn till sökandes nationalitet, geografiska lokalisering eller karaktär, eller varors och materials ursprung, i den mån sådana begränsningar är nödvändiga på grund av en åtgärds specifika karaktär och mål och om de är nödvändiga för ett verkningsfullt genomförande av denna.

    8.   Anbudsgivare, sökande och kandidater från länder som inte är stödberättigade får godtas som stödberättigade i brådskande fall eller om tjänster saknas på marknaderna i de berörda länderna eller territorierna eller i andra vederbörligen motiverade fall, om tillämpning av reglerna för stödberättigande skulle göra det omöjligt eller alltför svårt att genomföra en åtgärd.

    9.   För att främja lokal kapacitet och lokala marknader och inköp ska lokala och regionala entreprenörer prioriteras när det i budgetförordningen föreskrivs tilldelning på grundval av ett enda anbud. I samtliga andra fall ska lokala och regionala entreprenörers deltagande främjas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i budgetförordningen.

    Artikel 12

    Kriterier för internationellt kärnsäkerhetssamarbete

    1.   En samsyn och ett ömsesidigt avtal mellan ett tredjeland och gemenskapen ska, i princip, bekräftas genom en formell framställning till kommissionen. En sådan framställning ska vara bindande för respektive regering.

    2.   De tredjeländer som vill samarbeta med gemenskapen ska vara parter i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och ha ett gällande tilläggsprotokoll eller ha ingått ett avtal om kärnämneskontroll med IAEA. De ska fullt ut ansluta sig till de grundläggande säkerhetsprinciper som fastställs i IAEA:s standarder för säkerhet och vara parter i relevanta konventioner, såsom konventionen om kärnsäkerhet och konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall, eller ha vidtagit åtgärder som visar en fast beslutsamhet att ansluta sig till dessa konventioner. Vid aktivt samarbete ska detta åtagande utvärderas årligen, med beaktande av nationella rapporter och annan dokumentation om genomförandet av relevanta konventioner. Med utgångspunkt i denna utvärdering ska ett beslut fattas om huruvida samarbetet ska fortsätta. I nödsituationer bör flexibilitet undantagsvis visas vid tillämpningen av dessa principer.

    3.   För att säkerställa och övervaka att de samarbetsrelaterade målen i instrumentet uppfylls ska tredjelandet godta att dess genomförda åtgärder utvärderas. Denna utvärdering ska möjliggöra uppföljning och kontroll av att de överenskomna målen uppfylls och får ställas som villkor för fortsatta utbetalningar av gemenskapsbidraget.

    4.   Unionens samarbete på området kärnsäkerhet och nukleärt fysiskt skydd i enlighet med denna förordning syftar inte till att främja kärnenergi och ska därför inte tolkas som en åtgärd för att främja sådan energi i tredjeländer.

    Artikel 13

    Samarbetets stödmottagare

    1.   Samarbetet enligt denna förordning ska inriktas på följande:

    a)

    De behöriga tillsynsmyndigheterna inom området kärnsäkerhet och de organisationer för tekniskt stöd som utsetts för dem för att garantera deras tekniska kompetens, oberoende och förstärkning av regelverket på relevanta områden vad gäller kärnsäkerhet och strålskydd.

    b)

    De nationella organ som ansvarar för säker hantering av radioaktivt avfall för att möjliggöra kategorisering, registrering och säker lagring av samt ansvar för avfallet.

    c)

    Alla uppdrag som genomförs av berörda parter i ett statligt system för redovisning och kontroll av kärnmaterial för att fastställa effektiv och verkningsfull kärnämneskontroll.

    d)

    De som är driftsansvariga för kärnkraftverk, i undantagsfall och endast i fråga om genomförandet av rekommendationerna i den sakkunnigbedömning av risk- och säkerhetsbedömningar (stresstester) som Ensreg genomför.

    2.   Målen i artikel 2.1 ska särskilt eftersträvas genom följande åtgärder:

    a)

    Förstärkning av regelverket, förfarandena och systemen.

    b)

    Fastställande av verkningsfulla arrangemang för att förhindra olyckor med skadliga strålningsverkningar, inklusive oförutsedd exponering, och begränsa sådana verkningar om olyckor skulle inträffa.

    c)

    Utformning och genomförande av strategier och ramverk, metoder, tekniker och tillvägagångssätt för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

    d)

    Stöd för att säkerställa säkerhet vid kärntekniska anläggningar och förläggningsplatser med avseende på praktiska skyddsåtgärder som syftar till att minska de befintliga strålningsrelaterade riskerna för arbetstagarnas och allmänhetens hälsa.

    e)

    Utformning och genomförande av strategier och ramverk för avveckling av befintliga kärntekniska anläggningar, för sanering av tidigare kärntekniska förläggningsplatser och tidigare platser för uranbrytning samt för bärgning och hantering av i havet sänkta radioaktiva föremål och material.

    f)

    Upprättande av nödvändiga regelverk, metoder, tekniker och tillvägagångssätt för genomförande av kärnämneskontroll, inklusive för adekvat bokföring och kontroll av klyvbara material på statlig nivå och driftsansvarignivå.

    g)

    Stöd för utbildning av personal.

    h)

    Begränsat tillhandahållande av utrustning i undantagsfall för driftsansvariga för kärnkraftverk, enligt vad som avses i punkt 1 d.

    I specifika och vederbörligen motiverade fall ska de åtgärder som rör led a i första stycket genomföras i samarbete mellan operatörer och/eller behöriga organisationer från medlemsstaterna och driftsansvariga för kärntekniska anläggningar i tredjeländer enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2009/71/Euratom.

    Artikel 7.3 ska inte gälla för åtgärder som rör led h i första stycket i denna punkt.

    Artikel 14

    Övervakning, rapportering och utvärdering

    1.   Övervakning, rapportering och utvärdering ska ske i enlighet med artiklarna 41.2, 41.4, 41.5, 41.6 och 42 i förordning (EU) 2021/947.

    2.   Uppnåendet av målet för instrumentet ska mätas utifrån följande indikatorer och deras inverkan på kärnsäkerheten, strålskyddet och tillämpningen av effektiv och verkningsfull kärnämneskontroll:

    a)

    De rättsakter och regleringsakter som utarbetats, lagts fram och/eller setts över med beaktande av de striktaste normerna för kärnsäkerhet.

    b)

    Projekterings-, koncepts- eller genomförbarhetsstudier för konstruktion av anläggningar som följer de striktaste normerna för kärnsäkerhet.

    c)

    Resultaten i fråga om kärnsäkerhet, strålskydd och åtgärder för att förbättra en effektiv och verkningsfull kontroll på grundval av de striktaste normerna för kärnsäkerhet, strålskydd och kärnämneskontroll, däribland resultaten från internationella sakkunnigbedömningar, som genomförts i kärntekniska anläggningar.

    AVDELNING III

    SLUTBESTÄMMELSER

    Artikel 15

    Kommittéförfarande

    1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

    2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

    3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

    Artikel 16

    Information, kommunikation, synlighet och undantag från synlighetskraven

    Information, kommunikation och synlighet avseende det mål som anges i artikel 3 och undantag från synlighetskraven ska utföras i enlighet med artikel 46 respektive 47 i förordning (EU) 2021/947.

    Artikel 17

    Europeiska utrikestjänsten

    Denna förordning ska tillämpas i överensstämmelse med beslut 2010/427/EU.

    Artikel 18

    Upphävande

    Förordning (Euratom) nr 237/2014 upphör att gälla.

    Artikel 19

    Övergångsbestämmelser

    1.   Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av åtgärder som inletts enligt förordning (Euratom) nr 237/2014, som ska fortsätta att tillämpas på dessa åtgärder fram till dess att de avslutas.

    2.   Finansieringsramen för instrumentet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan instrumentet och de åtgärder som antagits enligt förordning (Euratom) nr 237/2014.

    3.   Finansieringsramen för instrumentet får omfatta utgifter som rör förberedelserna för en eventuell efterföljare till denna förordning.

    4.   Vid behov får anslag föras in i unionens budget efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 6 för att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

    Artikel 20

    Ikraftträdande

    Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den 27 maj 2021.

    På rådets vägnar

    P. SIZA VIEIRA

    Ordförande


    (1)  Yttrande av den 17 januari 2019 (ännu ej offentliggjort i EUT).

    (2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (Se sidan 1 i detta nummer av EUT.).

    (3)  Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).

    (4)  Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18).

    (5)  Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48).

    (6)  Rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom (EUT L 13, 17.1.2014, s. 1).

    (7)  Rådets förordning (Euratom) nr 237/2014 av den 13 december 2013 om inrättande av ett instrument för kärnsäkerhetssamarbete (EUT L 77, 15.3.2014, s. 109).

    (8)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

    (9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

    (10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

    (11)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

    (12)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på plats som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

    (13)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

    (14)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

    (15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

    (16)  Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

    (17)  Rådets beslut 77/270/Euratom av den 29 mars 1977 om befogenhet för kommissionen att ta upp Euratomlån i syfte att bidra till finansieringen av kärnkraftverk (EGT L 88, 6.4.1977, s. 9).

    (18)  EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

    (19)  Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).


    Top