Artikel 1

Format på och anvisningar för den årliga rapporten om resultaten av inventeringarna

Artikel 2

Format på de fleråriga inventeringsprogrammen och de praktiska arrangemangen för tillämpningen av uppgifterna på särskilda skadegörarrisker

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

Format på och anvisningar för den årliga inventeringsrapporten enligt artikel 22 i förordning (EU) 2016/2031

DEL I

Allmän information om resultaten av inventeringarna, enligt artikel 1.2 a

Mallen för allmän information om resultaten av inventeringarna, enligt artikel 1.2 a, är följande:

”Allmän information om resultaten av inventeringarna för [år]

—	Medlemsstat:

—	Behörig myndighet:

—	Kontaktperson (namn, befattning vid den behöriga myndigheten, myndighetens namn, telefonnummer och funktionell e-postadress):

—	Organisationer som deltar i inventeringsprogrammet, inklusive laboratorier:

—

Offentligt tillgänglig sammanfattning av resultaten (500–3 000 ord): — Kort beskrivning av programmets omfattning för det året. — Kort beskrivning av inventeringsmetoden, inklusive ny eller innovativ teknik (i förekommande fall). — Totalt antal inventerade skadegörare det året i enlighet med artikel 22.1 i förordning (EU) 2016/2031. — Antal påvisade och officiellt bekräftade skadegörare samt vidtagna uppföljningsåtgärder. — Särskilda mål för programmet som uppnåtts det året. — Länk till den nationella webbplatsen med mer information (om sådan finns).”

DEL II

Format på och anvisningar för redovisningen av resultaten av inventeringarna, enligt artikel 1.2 b

Mallarna och anvisningarna för redovisningen av resultaten av inventeringarna, enligt artikel 1.2 b, är följande:

1.   Uppgifter i den årliga rapporten avseende EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare

1.1   Mall

1.2   Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Kolumn 1: Med undantag för ”Grupp 1 – Godkända produktionsplatser” är det frivilligt att rapportera per grupp av skadegörare. Ange i tillämpliga fall den grupp skadegörare som inventerats tillsammans (t.ex. skadegörare på citrusfrukter, på lövskog, på barrskog, på spannmål, på potatis, på något annat (ange vad)). Om en skadegörare ingår i flera grupper rapporteras uppgifterna om den skadegöraren för varje grupp.

För ”Grupp 1 – Godkända produktionsplatser” anges förteckningen över skadegörare som inventerats och resultaten av inventeringen. Använd mer än en rad när det behövs för att ange de olika inventeringsplatserna i kolumn 4 ”Inventeringsplatser”. Ange uppgifter per skadegörare i denna grupp, utan aggregering på gruppnivå. Godkända produktionsplatser är de platser vars aktörer bemyndigats av den behöriga myndigheten att utfärda växtpass.

Kolumn 2: Ange det vetenskapliga namnet på skadegöraren (enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller enligt särskilda åtgärder med avseende på en viss skadegörare), med en rad per skadegörare.

Kolumn 3: Ange de geografiska platser där inventeringen ägde rum och använd helst de lägsta tillgängliga Nuts-nivåerna. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad. Det går också att använda lika många rader som antal rapporterade platser, om tillämpligt.

Kolumn 4: Ange inventeringsplatserna. Använd mer än en rad per skadegörare endast när det krävs enligt särskilda lagstadgade krav för inventering av skadegörare, och ange antal inventerade platser. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad och ange totalt antal inventeringsplatser. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad och ange totalt antal inventeringsplatser. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

2.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter i andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumnerna 5, 6 och 7: Frivilliga uppgifter, eller i tillämpliga fall enligt särskilda lagstadgade krav för inventering av skadegörare.

Kolumn 5: Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.

Kolumn 6: Ange det totala område som omfattas av målpopulationen (ha) i medlemsstaten.

Kolumn 7: Ange det inventerade områdets andel av området för målpopulationen (inventerat område/område för målpopulation) i procent.

Kolumn 8: Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vektor, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet). Resultaten ska anges på olika rader endast när förteckningen över de varor som ska inventeras anges i de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare.

Kolumn 9: Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerades. Endast när det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare ska en rad per växtart/växtsläkt användas.

Kolumn 10: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad.

Kolumn 11: Ange inventeringsuppgifterna, med beaktande av de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Med undantag för antalet visuella undersökningar som kan rapporteras per grupp ska alla andra uppgifter anges per skadegörare, om inte en motivering för att rapportera per grupp anges i kolumn 14 (”Anmärkningar”). När det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare används olika rader (t.ex. för att rapportera olika typer av tester och deras antal).

Kolumn 12: Ange antal positiva resultat per skadegörare. Detta antal kan skilja sig från antalet utbrott när en utbrottsanmälan innehåller flera positiva resultat.

Kolumn 13: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum.

Kolumn 14: Ange all annan information som anses vara relevant och, i förekommande fall, information om resultaten av inventeringarna av asymtomatiska växter med positiva resultat.

2.   Uppgifter i den årliga rapporten avseende resultat av statistiskt baserade årliga inventeringar av EU-karantänskadegörare och skadegörare i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare; används när statistiskt baserade inventeringar genomförs

2.1   Mall

”Rapport om resultat av statistiskt baserade årliga inventeringar av vissa EU-karantänsskadegörare och vissa skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 för [år] (frivillig, om inte annat föreskrivs i lagstiftningen; användningen av den här mallen ersätter användningen av mall 1.1)

1. Skadegörare

2. Geografisk plats

3. Inventeringsplatser

4. Tidpunkt

A. Definition av inventeringen (ingångsparametrar för RiBESS+)

B. Provtagning

C. Resultaten av inventeringen

22. Anmärkningar

5. Målpopulation

6. Epidemiologiska enheter

7. Detektionsmetoder

8. Provtagningens effektivitet

9. Metodens känslighet

10. Riskfaktorer (åtgärder, platser och områden)

11. Antal inspekterade epidemiologiska enheter

12. Antal visuella undersökningar

13. Antal prover

14. Antal fällor

15. Antal platser med fällor

16. Antal tester

17. Antal andra åtgärder

18. Resultat

19. Anmälningsnummer för de anmälda utbrotten, om tillämpligt, i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1715

20. Uppnådd konfidensgrad

21. Hypotetisk prevalens

Värdart

Yta (ha eller annan relevant enhet)

Inspektionsenheter

Beskrivning

Enheter

Visuell undersökning

Utplacering av fällor

Testning

Andra åtgärder

Riskfaktor

Risknivå

Antal platser

Relativ risk

Andel av värdväxtpopulationen

Positiv

Negativ

Obestämd

Nummer

Datum

”

2.2   Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:

—	Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.

—	Detektionsmetod och metodens känslighet.

—	Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.

Kolumn 1: Ange det vetenskapliga namnet på skadegöraren (enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller enligt särskilda åtgärder med avseende på en viss skadegörare).

Kolumn 2: Ange de geografiska platser där inventeringen ägde rum och använd helst de lägsta tillgängliga Nuts-nivåerna.

Kolumn 3: Ange inventeringsplatserna. Använd mer än en rad per skadegörare när det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare. Rapportera alltid resultat av inventeringar som genomförts på godkända produktionsplatser på en egen rad. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

2.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter i andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 4: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 5: Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna. Om området för målpopulationen inte är tillgängligt anges ”N/A” och det antal inspektionsenheter som målpopulationen består av.

Kolumn 6: Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdväxtpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken angiven i hektar. Motivera valet i de underliggande antagandena.

Kolumn 7: Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumn 8: Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 9: Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten för att en sant positiv värd påvisas och bekräftas som positiv, och inte identifieras felaktigt. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 10: Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdväxtpopulationen.

Kolumn B: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 7, ”Detektionsmetoder”.

Kolumn 15: Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 14) (t.ex. samma fälla används på olika platser).

Kolumn 18: Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 19: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum.

Kolumn 20: Ange inventeringens känslighet, i enlighet med ISPM nr 31. Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.

Kolumn 21: Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.

DEL III

Uppgifter i den årliga rapporten avseende sammanfattningen av resultaten av inventeringarna och uppdatering av skadegörarstatus, enligt artikel 1.2 c

Rapporten ska sammanfatta resultaten av inventeringarna och uppdatera skadegörarstatusen för varje skadegörare som ingår i den årliga inventeringen i enlighet med den internationella standarden för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 8) och följande mall:

BILAGA II

Format på de fleråriga inventeringsprogrammen enligt artikel 23 i förordning (EU) 2016/2031 och de praktiska arrangemangen för tillämpningen av uppgifterna i den artikeln

DEL I

Allmän information, enligt artikel 2.2 a

1.   Mall

”Allmän information för [år]

—	Medlemsstat:

—	Behörig myndighet:

—	Kontaktperson (namn, befattning vid den behöriga myndigheten, myndighetens namn, telefonnummer och funktionell e-postadress):

—	Särskilt mål för varje år av det fleråriga inventeringsprogrammet (för mer information se led a i avsnittet nedan, ’Praktiska arrangemang’):

—

Om vissa EU-karantänsskadegörare, skadegörare som preliminärt klassificeras som EU-karantänskadegörare eller prioriterade skadegörare (på årsbasis) inte omfattas av det fleråriga inventeringsprogrammet, ska det motiveras i enlighet med artiklarna 22.1 och 24.1 i förordning (EU) 2016/2031 (för mer information se led b i avsnittet nedan, ’Praktiska arrangemang’): Skadegörare Motivering till att skadegörare inte omfattas av det fleråriga inventeringsprogrammet

—	Metoder för dokumentation och rapportering av de insamlade uppgifterna (för mer information se led c i avsnittet nedan, ’Praktiska arrangemang’):

—	Medlemsstatens sammanfattning för allmänheten (för publicering på kommissionens webbplats, 350–2 000 ord) (för mer information se led d i avsnittet nedan, ’Praktiska arrangemang’):”

2.   Praktiska arrangemang

a)	Beskriv kortfattat och ange orsaken till skadegörarnas utbredning under de 5–7 år som det fleråriga programmet omfattar.

b)	Lämna motivering för varje skadegörare som inte omfattas av det fleråriga inventeringsprogrammet i enlighet med artiklarna 22.1 och 24.1 i förordning (EU) 2016/2031.

c)	Informationen om metoderna för dokumentation och rapportering av de insamlade uppgifterna ska innehålla en kort beskrivning av de huvudsakliga metoder som använts för att genomföra och rapportera om inventeringarna på medlemsstatens territorium.

d)

Sammanfattningen för allmänheten ska innehålla följande: — Kort beskrivning av och omfattning för det fleråriga inventeringsprogrammet. — Kort beskrivning av inventeringsmetoden, inklusive ny eller innovativ teknik (i förekommande fall). — Totalt antal skadegörare som omfattas. — Länk till den nationella behöriga myndighetens webbplats med mer information (om sådan finns).

DEL II

Mallar för de fleråriga inventeringsprogrammen, enligt artikel 2.2 b

1.   Uppgifter i det fleråriga inventeringsprogrammet avseende EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare

1.1   Mall

1.2   Praktiska arrangemang

Kolumn 2: Med undantag för ”Grupp 1 – Godkända produktionsplatser” är det frivilligt att planera inventeringen per grupp av skadegörare. Ange i tillämpliga fall den grupp skadegörare som ska inventeras tillsammans (t.ex. skadegörare på citrusfrukter, på lövskog, på barrskog, på spannmål, på potatis, på något annat (ange vad)). Om en skadegörare ska ingå i flera grupper anges i programmet uppgifterna om den skadegöraren för varje grupp.

För ”Grupp 1 – Godkända produktionsplatser” anges förteckningen över skadegörare som ska inventeras. Använd mer än en rad när det behövs för att ange de olika inventeringsplatserna i kolumn 5 ”Inventeringsplatser”. Ange uppgifter per skadegörare i denna grupp, utan aggregering på gruppnivå. Godkända produktionsplatser är de platser vars aktörer bemyndigats av den behöriga myndigheten att utfärda växtpass.

Kolumn 3: Ange det vetenskapliga namnet på skadegöraren (enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller enligt särskilda åtgärder med avseende på en viss skadegörare), med en rad per skadegörare.

Kolumn 4: Ange de geografiska platser där inventeringen ska äga rum och använd helst de lägsta tillgängliga Nuts-nivåerna. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad. Det går också att använda lika många rader som antal rapporterade platser, om tillämpligt.

Kolumn 5: Ange inventeringsplatserna. Använd mer än en rad per skadegörare när det krävs enligt särskilda lagstadgade krav för inventering av skadegörare, och ange antal platser som ska inventeras. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad och ange totalt antal inventeringsplatser. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad och ange totalt antal inventeringsplatser. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

2.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter i andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 6: Frivillig uppgift, eller i tillämpliga fall enligt särskilda lagstadgade krav för inventering av skadegörare. Ange riskområden på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.

Kolumn 7: Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vektor, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet). När förteckningen över de varor som ska inventeras anges i de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare ska programmet innehålla de planerade åtgärderna per vara på olika rader.

Kolumn 8: Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som ska inventeras. När det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare ska programmet innehålla förteckningen över växtarter/växtsläkten, och varje växtart/växtgrupp ska anges på olika rader.

Kolumn 9: Ange vilka månader på året som inventeringen ska genomföras. När skadegörare rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för alla skadegörare i gruppen på en rad. När skadegörare inte rapporteras per grupp är det möjligt att aggregera uppgifterna för varje skadegörare på en rad.

Kolumn 10: Ange inventeringsuppgifterna, med beaktande av de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte kommer att vara tillgänglig. Det är endast möjligt att aggregera uppgifterna för denna kolumn per grupp av skadegörare för antalet visuella undersökningar. När det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare används olika rader (t.ex. planen att använda olika typer av tester och deras antal).

2.   Uppgifter i det fleråriga inventeringsprogrammet avseende statistiskt baserade inventeringar av EU-karantänskadegörare och skadegörare som omfattas av åtgärderna i artiklarna 29 och 30 i förordning (EU) 2016/2031 i områden där det inte finns någon känd förekomst av dessa skadegörare; används när statistiskt baserade inventeringar genomförs

Det fleråriga inventeringsprogrammet ska sammanfatta och motivera inventeringen, inklusive ingångsparametrarna, och den planerade provtagningen

2.1   Mall

2.2   Praktiska arrangemang

Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:

—	Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.

—	Detektionsmetod och metodens känslighet.

—	Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.

Kolumn 2: Ange det vetenskapliga namnet på skadegöraren (enligt bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller enligt särskilda åtgärder med avseende på en viss skadegörare).

Kolumn 3: Ange de geografiska platser där inventeringen ska äga rum och använd helst de lägsta tillgängliga Nuts-nivåerna.

Kolumn 4: Ange inventeringsplatserna. Använd mer än en rad per skadegörare när det krävs enligt de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare. Planera alltid de inventeringar som ska genomföras på godkända produktionsplatser på en egen rad. Vid användning av alternativet ”annan/annat”, ange vad det innebär:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

2.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter i andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 5: Ange vilka månader på året som inventeringen ska genomföras.

Kolumn 6: Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena i kolumn 21 (”Anmärkningar”). Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som ska undersökas för identifiering och påvisande av skadegörarna. Om området för målpopulationen inte är tillgängligt anges ”N/A” och det antal inspektionsenheter som målpopulationen består av.

Kolumn 7: Ange de epidemiologiska enheter som ska inventeras, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdväxtpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken angiven i hektar. Motivera valet i de underliggande antagandena.

Kolumn 8: Ange de metoder som ska användas under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för inventering av skadegörare för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Ange ”ja/nej” för visuella undersökningar och ange uppgifter om metoderna för utplacering av fällor, testning och andra åtgärder.

Kolumn 9: Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 10: Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten för att en sant positiv värd påvisas och bekräftas som positiv, och inte identifieras felaktigt. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 11: Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdväxtpopulationen.

Kolumn B: Ange antalet planerade åtgärder, med uppgift om typ av åtgärd. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 8, ”Planerade detektionsmetoder”.

Kolumn 16: Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 15) (t.ex. samma fälla används på olika platser).

Kolumn 20: Ange inventeringens känslighet, i enlighet med ISPM nr 31. Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.

Kolumn 21: Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.