(1)

I beslut nr 1313/2013/EU fastställs den rättsliga ramen för rescEU. rescEU utgör en resursreserv på unionsnivå som syftar till att ge stöd i extrema situationer där sammanlagda resurser på nationell nivå och resurser som lånas ut av medlemsstaterna till den europeiska civilskyddspoolen inte kan garantera en effektiv insats vid naturkatastrofer och mänskligt framkallade katastrofer.

(2)

I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/570 (2) fastställs sammansättningen av rescEU i fråga om resurser och kvalitetskrav. rescEU-reserven består tills vidare av resurser för luftburen skogsbrandsbekämpning, resurser för lufttransport under samtidig vård, resurser för akutsjukvårdsgrupp och resurser för medicinsk lagerhållning.

(3)

Artikel 21.4 i beslut nr 1313/2013/EU gör det möjligt att inrätta en rescEU-kapacitet för insatser vid risker med låg sannolikhet och stora konsekvenser. För att en sådan kapacitet ska kunna inrättas bör riskkategorierna med låg sannolikhet och stora konsekvenser fastställas i detta beslut med beaktande av de möjliga scenarierna för sådana risker.

(4)

En rescEU-kapacitet som inrättas för insatser vid risker med låg sannolikhet och stora konsekvenser bör finansieras helt av unionen med tanke på att den är av mycket specialiserad karaktär, medför stora kostnader och att sådan kapacitet är bristfällig på EU-nivå. I enlighet med artiklarna 21.4 och 23.4b i beslut nr 1313/2013/EU gäller för sådan kapacitet att unionens ekonomiska bistånd bör täcka alla kostnader som är nödvändiga för att säkerställa tillgänglighet och insättningsbarhet och täcka alla operativa kostnader när kapaciteten sätts in inom ramen för civilskyddsmekanismen.

(5)

När kommissionen genom genomförandeakter fastställer om en kapacitet är en rescEU-kapacitet bör den bedöma om den berörda kapaciteten kan anses avse insatser vid risker med låg sannolikhet och stora konsekvenser.

(6)

Processen för att identifiera kapacitet som inrättas för insatser vid risker med låg sannolikhet och stora konsekvenser ska baseras på kapacitetens strategiska betydelse och utföras på ett transparent sätt i samarbete med medlemsstaterna.

(7)

För att hantera risker med låg sannolikhet och stora konsekvenser, till exempel men inte enbart, en storskalig biologisk attack eller en epidemi som resulterar i ett stort antal patienter med en mycket smittsam sjukdom bör resurserna för transport under samtidig vård för patienter med en mycket smittsam sjukdom (Medevac HID), resurser för lufttransport under samtidig vård av katastrofoffer och resurser för akutsjukvårdsgrupp av typ 3 (EMT-3) användas. Resurser för medicinsk lagerhållning bör också användas för att hantera långvariga och allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, vilka p.g.a. sin omfattning och komplexitet riskerar att störa tillhandahållandet av sociala tjänster, miljötjänster, ekonomiska tjänster och offentliga hälso- och sjukvårdstjänster.

(8)

Eftersom det mot bakgrund av covid-19-krisen är nödvändigt att snabbt inrätta en gemensam europeisk reserv som kan stödja medlemsstaterna vid insatser bör retroaktivitet tillämpas på resurserna för medicinsk lagerhållning inom ramen för rescEU från och med det datum då resursen utsågs till en rescEU-resurs genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/414 (3).

(9)

Genomförandebeslut (EU) 2019/570 bör därför ändras.

(10)

Bestämmelserna enligt detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 33.1 i beslut nr 1313/2013/EU.