This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32019D1205
Commission Implementing Decision (EU) 2019/1205 of 12 July 2019 granting a derogation requested by Belgium with regard to the region of Flanders pursuant to Council Directive 91/676/EEC concerning the protection of waters against pollution caused by nitrates from agricultural sources (notified under document C(2019) 5180)
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1205 av den 12 juli 2019 om medgivande av ett undantag på begäran av Belgien för regionen Flanderns räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket [delgivet med nr C(2019) 5180]
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1205 av den 12 juli 2019 om medgivande av ett undantag på begäran av Belgien för regionen Flanderns räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket [delgivet med nr C(2019) 5180]
C/2019/5180
EUT L 190, 16.7.2019, p. 1–10
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2022
|
16.7.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 190/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2019/1205
av den 12 juli 2019
om medgivande av ett undantag på begäran av Belgien för regionen Flanderns räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket
[delgivet med nr C(2019) 5180]
(Endast de franska och nederländska texterna är giltiga)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens beslut (EU) 2015/1499 (2) beviljades ett Belgien ett undantag som medgav landet att i regionen Flandern, på vissa villkor, tillåta spridning på mark av upp till 250 kg stallgödselkväve per hektar och år på skiften med vall och majs med insådd av vall, med slagen vall följt av majs och med slagen råg följt av majs, samt upp till 200 kg stallgödselkväve per hektar och år på skiften med höstvete och rågvete följt av en fånggröda och med sockerbetor eller foderbetor. |
|
(2) |
Det undantag som medgavs genom genomförandebeslut (EU) 2015/1499 berörde cirka 2 870 jordbrukare och 94 280 hektar jordbruksmark, och det upphörde att gälla den 31 december 2018. |
|
(3) |
Den 21 december 2018 lämnade Belgien för regionen Flanderns räkning in en begäran till kommissionen om ett nytt undantag enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG. |
|
(4) |
Det begärda undantaget gäller Belgiens planer att på vissa gårdar i Flandern tillåta spridning på mark av upp till 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel från betesdjur och separerad gödsel på skiften med vall, vall med inblandning av klöver, majs med insådd av vall och slagen vall eller slagen råg följt av majs, samt upp till 200 kg kväve per hektar och år från stallgödsel och separerad gödsel på skiften med höstvete eller rågvete följt av en fånggröda och med betor. |
|
(5) |
De uppgifter som Belgien lämnat beträffande det undantag som beviljats genom genomförandebeslut (EU) 2015/1499 tyder på att undantaget inte har lett till försämrad vattenkvalitet. Kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av direktiv 91/676/EEG för perioden 2012–2011 (3), visar att i fråga om grundvatten i Flandern rapporterade 81 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 63 % av stationerna rapporterade genomsnittshalter under 25 mg/l. Data från övervakningen visade på minskande nitrathalter i grundvattnet jämfört med den tidigare rapporteringsperioden (2008–2011). När det gäller ytvatten rapporterade 95 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 75 % av dem rapporterade genomsnittshalter under 25 mg/l. De flesta av mätpunkterna i ytvatten visade en nedåtgående trend för nitrathalterna. Under rapporteringsperioden 2012–2015 klassificerades omkring 76 % av vattendragen som antingen eutrofa eller hypertrofa, i likhet med den föregående rapporteringsperioden (2008–2011). |
|
(6) |
Nyare uppgifter från Belgien för regionen Flandern visar att kvaliteten på grundvatten och ytvatten i Flandern när det gäller nitratföroreningar inte har förbättrats sedan 2015. |
|
(7) |
Flandern avser att uppnå följande vattenkvalitetsmål under åtgärdsprogrammet för perioden 2019–2022 för alla avrinningsområden. För ytvatten, om genomsnittshalten ligger över målvärdet på 20 mg nitrat per liter, måste det genomsnittliga avståndet till målvärdet minska med 4 mg nitrat per liter. För ytligt grundvatten, som har en långsammare återhämtning, måste överlag en nedåtgående trend med minst 3 mg nitrat per liter uppnås i alla avrinningsområden som har en genomsnittshalt över 50 mg nitrat per liter eller mellan 40 och 50 mg nitrat per liter med ökande trend. |
|
(8) |
För att kunna uppnå målen har Flandern antagit ett skärpt åtgärdsprogram för perioden 2019–2022. I slutet av 2020 planeras en översyn av fastställandet av de områdestyper där förstärkta åtgärder har vidtagits, på grundval av resultaten av övervakningen av ytvattenkvaliteten under vintrarna 2018–2019 och 2019–2020 och grundvattnets kvalitet under åren 2018 och 2019. Den lagstiftning som införlivar direktiv 91/676/EEG i Flandern, dekretet om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (4) (nedan kallat stallgödseldekretet) ändrades i enlighet med åtgärdsprogrammet för perioden 2019–2022 den 24 maj 2019 och ska tillämpas tillsammans med detta beslut. |
|
(9) |
Stallgödseldekretet är tillämpligt i hela Flandern. |
|
(10) |
I stallgödseldekretet anges gränser för spridning på mark för både kväve och fosfor. |
|
(11) |
De fasta fraktioner som erhålls vid gödselsepareringen bör levereras till auktoriserade återvinningsanläggningar i syfte att reducera lukt och andra utsläpp, förbättra de jordbrukstekniska och hygieniska egenskaperna, underlätta hanteringen och förbättra återvinningen av kväve och fosfat. |
|
(12) |
Det underlagsmaterial som Belgien lagt fram för regionen Flandern visar att de föreslagna mängderna på 250 och 200 kg stallgödselkväve per hektar och år kan motiveras utifrån objektiva kriterier såsom lång vegetationsperiod och grödor med stor kväveupptagningsförmåga. |
|
(13) |
Belgiens senaste uppgifter för Flandern för perioden 2015–2017 visar en minskning av antalet grisar med 4,7 %. Antalet fjäderfän ökade med 14,3 % mellan 2014 och 2017. Antalet nötkreatur var stabilt. För att undvika att tillämpningen av det begärda undantaget leder till intensifierad djuruppfödning kommer de behöriga myndigheterna att begränsa antalet djur som får hållas på varje gård i Flandern (utsläppsrätter för näringsämnen) enligt bestämmelserna i stallgödseldekretet. |
|
(14) |
Belgiens uppgifter för Flandern för perioden 2012–2015 visade att användningen av stallgödselkväve minskade med 4,9 % under perioden 2012–2014 jämfört med perioden 2004–2007. De senaste tillgängliga siffrorna för 2015, 2016 och 2017 visar en ytterligare minskning av användningen av stallgödselkväve på 4,0 % mellan 2014 och 2017, till 90 600 ton 2017. Under rapporteringsperioden 2012–2015 var användningen av mineralkväve lika stor som under perioden 2008–2011. De senaste tillgängliga uppgifterna för 2015, 2016 och 2017 visar att användningen av mineralkväve har ökat till 48 600 ton 2017, vilket är en ökning med 21 % jämfört med 2014. |
|
(15) |
På skiften med jordar med låg P-tillgänglighet (klass I) och jordar inom målzonen (klass II) kan det finnas behov av att använda ytterligare fosfat från kemiska gödselmedel. Sådana gödselmedel bör inte användas på skiften med jordar med måttlig P-tillgänglighet (klass III) och jordar med hög P-tillgänglighet (klass IV). |
|
(16) |
Flandern har ett tätt nät av övervakningsstationer för vattenkvalitet. Detta nät kan användas som ett alternativ till det nuvarande nätet för övervakning av undantag och bör göra det möjligt att observera prestanda hos gårdar som omfattas av ett tillstånd i enlighet med det undantag som begärts av Belgien i jämförelse med gårdar som inte omfattas av ett sådant tillstånd, och att övervaka huruvida målen i direktiv 91/676/EEG uppnås. Ytterligare forskning bör göras för att bättre förstå sambandet mellan nitratförluster på skiftesnivå och nitrathalten i ytvatten och grundvatten inom ett (del)avrinningsområde, för att kalibrera och validera modellen för utsläpp av näringsämnen. |
|
(17) |
Efter granskning av begäran om undantag kan det anses att de föreslagna mängderna på 250 och 200 kg kväve per hektar och år från gödsel av betesdjur och separerad gödsel inte inverkar på möjligheten att uppnå målen i direktiv 91/676/EEG, under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls, vilka bör tillämpas utöver de skärpta åtgärder som vidtas inom ramen för åtgärdsprogrammet för perioden 2019–2022. |
|
(18) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (5) innehåller allmänna bestämmelser om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i unionen, och denna är tänkt att användas för unionens miljöpolitik samt för andra politikområden eller verksamheter som kan påverka miljön. I tillämpliga fall bör den rumsliga information som insamlas inom ramen för det här beslutet överensstämma med bestämmelserna i det direktivet. För att minska den administrativa bördan och öka uppgifternas enhetlighet bör Belgien, vid insamling av de uppgifter som krävs enligt detta beslut, i förekommande fall använda sig av den information som erhålls genom det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i enlighet med avdelning V kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (6). |
|
(19) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Undantag
Det undantag som Belgien har begärt för regionen Flanderns räkning, i avsikt att tillåta spridning på mark av en större mängd stallgödselkväve än vad som anges i punkt 2 andra stycket första meningen i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG beviljas härmed, under förutsättning att villkoren i artiklarna 4–12 i det här beslutet är uppfyllda.
Artikel 2
Tillämpningsområde
Det undantag som beviljas enligt artikel 1 ska gälla för specificerade skiften på en gård där grödor med högt kvävebehov och lång vegetationsperiod odlas och för vilka ett tillstånd har beviljats i enlighet med artiklarna 4–7.
Artikel 3
Definitioner
I detta beslut gäller följande definitioner:
a) gårdar : jordbruksföretag med eller utan djuruppfödning.
b) skifte : ett enskilt fält eller en samling fält som är likartade i fråga om grödor, jordtyp och gödslingsmetoder.
c) vall : permanent eller tillfällig vall (tillfällig vall ligger vanligen mindre än fyra år).
d) grödor med stort kvävebehov och lång vegetationsperiod : något av följande:
|
i) |
vall, |
|
ii) |
vall med mindre än 50 % klöver, |
|
iii) |
majs med insådd av gräs före eller efter skörd, där gräset, som fungerar som fånggröda, slås och avlägsnas från fältet, |
|
iv) |
slagen vall eller slagen råg följt av majs, |
|
v) |
höstvete eller rågvete följt av en fånggröda, |
|
vi) |
sockerbetor eller foderbetor. |
e) betesdjur : nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, getter och hästar.
f) gödselseparering : separering av gödsel i två fraktioner, en fast och en flytande, som görs för att förbättra spridningen på mark och öka återvinningen av kväve och fosfor.
g) separerad gödsel : den flytande fraktion som erhålls vid gödselseparering.
h) spillvatten med låg kväve- och fosfathalt : separerad gödsel med en högsta kvävehalt på 1 kg per ton spillvatten och en högsta fosfathalt på 1 kg per ton spillvatten.
i) markprofil : jordskiktet under marknivån ned till ett djup på 0,90 m, såvida inte den genomsnittliga högsta grundvattennivån ligger högre; i det senare fallet ska markprofilen gå ned till ett djup som motsvarar genomsnittet för den högsta grundvattennivån.
j) gödslingsplan : en förskottsberäkning av den planerade användningen av och tillgängligheten för näringsämnen.
k) gödselredovisning : näringsbalans på grundval av den faktiska tillförseln och upptagningen av näringsämnen.
Artikel 4
Årlig ansökan och åtagande
1. Jordbrukare som vill få ett undantag enligt detta beslut ska varje år senast den 15 februari lämna in en ansökan till de behöriga myndigheterna. För 2019 ska dock denna ansökan lämnas in senast den 31 juli.
2. I samband med den årliga ansökan som avses i punkt 1 ska jordbrukarna skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 6, 7 och 8.
Artikel 5
Tillståndsgivning
Tillstånd att sprida en större mängd stallgödselkväve ska ges på de villkor som anges i artiklarna 6, 7 och 8.
Artikel 6
Villkor för gödselseparering
1. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att den fasta fraktionen från gödselseparering levereras till godkända anläggningar för återvinning.
De godkända anläggningarna ska varje år till de behöriga myndigheterna meddela mängden gödsel som mottagits för separering samt bestämmelseorten för den fasta fraktionen och för den separerade gödseln samt deras kväve- och fosforhalter.
2. Jordbrukare som har beviljats undantag och som utför gödselseparering ska varje år till de behöriga myndigheterna lämna in uppgifter om mängden gödsel som har sänts till separering, mängden separerad gödsel som mottagits samt deras kväve- och fosforhalter.
3. De behöriga myndigheterna ska fastställa och regelbundet uppdatera metoderna för att bedöma den separerade gödselns sammansättning, variationerna i sammansättningen och separationens effektivitet för varje gård som omfattas av ett enskilt undantag.
4. De behöriga myndigheterna ska se till att ammoniak och andra utsläpp från gödselseparering samlas upp och behandlas för att minska miljöeffekterna och den skadliga inverkan på miljön av de anläggningar som orsakar högre utsläpp än referenssituationen, vilken är lagring och spridning av oseparerad stallgödsel på jordbruksmark.
5. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att det upprättas en förteckning över anläggningar vars utsläpp måste separeras, samt att denna förteckning regelbundet uppdateras.
Artikel 7
Villkor för spridning av stallgödsel och andra gödselmedel
1. I enlighet med villkoren i punkterna 2–11 får den mängd stallgödsel från betesdjur, separerad gödsel samt spillvatten med låg kväve- och fosfathalt som sprids varje år, inklusive gödsel som sprids av djuren själva, inte överstiga följande nivåer:
|
a) |
250 kg kväve per hektar och år på skiften med
|
|
b) |
200 kg kväve per hektar och år på skiften med
|
2. Separerad gödsel får endast spridas om förhållandet kväve/fosfat (N/P2O5) är minst 3,3 till 1, såvida den inte uppfyller kraven för att betraktas som spillvatten med låg kväve- och fosfathalt.
3. Den totala spridningen på mark av kväve och fosfat ska motsvara den berörda grödans näringsbehov, med beaktande av kvävetillförseln från marken och den ökade tillgängligheten för kväve från stallgödsel till följd av separeringen. Den får inte överskrida de högsta mängder som fastställs i stallgödseldekretet för spridning på mark av fosfat och kväve.
4. Fosfat från kemiska gödselmedel får inte spridas annat än på jordar med låg P-tillgänglighet (klass I) och på jordar i målzonen (klass II).
5. En gödslingsplan ska upprättas för varje gård, för hela dess areal.
Gödslingsplanen ska omfatta följande:
|
a) |
Antalet djur. |
|
b) |
En beskrivning av inhysnings- och lagringssystemen, inklusive lagringskapacitet för stallgödsel (volym). |
|
c) |
En beräkning av kvävemängder (med avdrag för förluster i stallar och lager) och fosformängder i den stallgödsel som produceras på gården. |
|
d) |
En beskrivning av gödselsepareringen och den separerade gödselns förväntade egenskaper. |
|
e) |
Mängd, typ och egenskaper avseende den stallgödsel som skickas från eller tas emot på gården. |
|
f) |
Växtföljd och areal för skiften med grödor med stort kvävebehov och lång vegetationsperiod och för skiften med andra grödor. |
|
g) |
Grödornas förväntade kväve- och fosforbehov för varje skifte. |
|
h) |
Resultat av eventuella jordanalyser avseende kväve- och fosforstatus. |
|
i) |
En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från stallgödsel på varje skifte. |
|
j) |
En beräkning av spridningen av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje skifte. |
|
k) |
Beräkningar för bedömning av efterlevnaden av normerna för användning av kväve och fosfor. |
Gödslingsplanen ska finnas tillgänglig på gården för varje kalenderår senast den 15 februari det året. Den ska ses över senast sju dagar efter varje ändring av jordbruksmetoderna.
6. En gödselredovisning ska upprättas för varje gård. Redovisningen för varje kalenderår ska lämnas in till de behöriga myndigheterna senast den 15 mars påföljande kalenderår.
7. Gödselredovisningen ska innehålla följande:
|
a) |
Grödarealer. |
|
b) |
Antal och typ av kreatur. |
|
c) |
Gödselproduktion per djur. |
|
d) |
Mängd gödselmedel som gården köper in. |
|
e) |
Mängd stallgödsel som levereras från gården samt mottagarens identitet. |
8. Varje gård som har beviljats undantag ska tillhandahålla resultat från analys av kväve och fosfor i marken.
Provtagning och analys av kväve och fosfor ska utföras minst en gång vart fjärde år senast den 31 maj för varje område inom gården som är likartat i fråga om växtföljd och markförhållanden.
Minst en analys per fem hektar jordbruksmark ska göras.
9. Nitrathalten i markprofilen ska mätas av ackrediterade laboratorier varje år mellan den 1 oktober och den 15 november på minst 6 % av de skiften som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5, och på 1 % av övriga brukade skiften på gårdar som omfattas av tillståndet, på ett sådant sätt att minst 85 % av dessa gårdar berörs av mätningarna. Minst tre prover från tre olika markskikt inom markprofilen ska tas per två hektar jordbruksmark.
10. Stallgödsel, separerad gödsel eller spillvatten med låg kväve- och fosfathalt, vars totala kvävehalt överstiger 0,60 kg per ton, handelsgödsel och andra gödselmedel får inte spridas på skiften som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5, mellan den 1 september varje år och den 15 februari påföljande år.
11. Minst två tredjedelar av mängden kväve från stallgödsel, med undantag för kväve från stallgödsel från betesdjur, ska spridas före den 1 juni varje år.
Artikel 8
Villkor för markförvaltning
1. Jordbrukare som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 ska plöja vall mellan den 15 februari och den 30 april. Plöjning för förnyelse av vall och plöjning av vall på lerjordar får också ske mellan den 15 september och den 30 oktober.
2. Jordbrukare som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 ska så grödor med stort kvävebehov inom 2 veckor efter plöjning av vall, med undantag för lerjordar som plöjs mellan den 15 september och den 30 oktober.
3. När permanent vall plöjs ska inga gödselmedel spridas utom för spannmål, raps, betor, vall och brysselkål efter jordanalyser med beaktande av mineraliskt kväve och andra parametrar som ger en referens för uppskattning av kväveutsläpp från mineralisering av organiskt material i jorden.
4. Växtföljden får inte innehålla baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve. Växtföljden får dock innefatta klöver i vall med mindre än 50 % klöver.
5. Fånggrödor ska sås inom två veckor efter det att höstvete skördats, dock senast den 15 september.
6. Fånggrödor får inte plöjas före den 15 februari.
Artikel 9
Åtgärder beträffande gödselproduktion och -transport
1. De behöriga myndigheterna ska se till att gränsen för det antal djur som får hållas på varje gård (utsläppsrätter för näringsämnen) i Flandern respekteras i enlighet med bestämmelserna i stallgödseldekretet.
2. De behöriga myndigheterna ska se till att alla gödseltransporter som utförs av ackrediterade transportörer registreras med hjälp av geografiska positioneringssystem.
3. De behöriga myndigheterna ska se till att gödselns kväve- och fosforhalt bedöms före varje transport. Gödselproverna ska analyseras av ackrediterade laboratorier och analysresultaten ska meddelas de behöriga myndigheterna och den jordbrukare som tar emot leveransen av gödsel.
4. De behöriga myndigheterna ska se till att ett dokument som anger den mängd gödsel som transporteras samt gödselns kväve- och fosforhalt är tillgängligt under transporten.
Artikel 10
Övervakning
1. De behöriga myndigheterna ska se till att kartor som visar procentandelen gårdar, antalet skiften, procentandelen djur, procentandelen jordbruksmark och den lokala markanvändning som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 upprättas för varje kommun och uppdateras varje år.
2. De behöriga myndigheterna ska varje år samla in och uppdatera uppgifter om växtföljder och jordbruksmetoder på de gårdar som omfattas av enskilda undantag.
3. Det övervakningsnät för provtagning av ytvatten och ytligt grundvatten som avses i artikel 10.2 i kommissionens beslut 2008/64/EG (7) ska upprätthållas i syfte att bedöma undantagets effekter på vattenkvaliteten. Övervakningsnätet ska innefatta övervakning av nitrat och fosfat i vattendrag som mynnar i Nordsjön. Antalet ursprungliga övervakningsstationer får inte minskas, och stationernas placering får inte ändras under tillämpningsperioden för detta beslut.
4. En skärpt övervakning ska genomföras i avrinningsområden med odlade sandjordar.
5. De övervakningsstationer som täcker minst 150 gårdar och som inrättats i enlighet med beslut 2008/64/EG ska upprätthållas till dess att de från och med 2020 ersätts av en riktad övervakning för att samla in uppgifter om lokal markanvändning, växtföljder och gödslingsmetoder, markvatten, mineralkväve i markprofilen på hösten och markens fosforstatus och motsvarande kväveförluster genom rotzonen, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden. Tillsammans med den specifika övervakning som avses i punkt 8 ska dessa nya arrangemang göra det möjligt att utvärdera miljöprestandan för gårdar som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 i detta beslut jämfört med gårdar som inte omfattas av ett sådant tillstånd och att övervaka att målen i direktiv 91/676/EEG uppnås.
Övervakningsstationerna ska täcka de viktigaste jordarterna (ler-, silt-, sand- och lössjordar) samt gödslingsmetoder och grödor.
6. Uppgifter om lokal markanvändning, växtföljder, jordbruksmetoder, användning av näringsämnen och stallgödselproduktion på gårdar som omfattas av enskilda undantag ska samlas in varje år.
7. De uppgifter som avses i artikel 7.5 och 7.6 ska användas för modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitraturlakning och fosforförluster från fält där högst 250 kg eller högst 200 kg kväve från stallgödsel av betesdjur och separerad gödsel sprids per hektar och år.
8. Det övervakningsnät som omfattar ytligt grundvatten, markvatten, dräneringsvatten och vattendrag på gårdar som ingår i övervakningsnätet ska tillhandahålla uppgifter om nitrat- och fosforhalten i vatten som lämnar rotzonen och tränger ut i grundvatten- och ytvattensystemet.
9. Den behöriga myndigheten ska från och med 2020 genomföra en områdesspecifik övervakning som ett pilotförsök i minst två (del)avrinningsområden för att bättre förstå sambandet mellan kväveförluster på skiftesnivå och nitrathalten i ytvatten och grundvatten inom ett (del)avrinningsområde och därigenom kalibrera och validera modellen för utsläpp av näringsämnen. Pilotförsöket ska kombineras med ett pilotprojekt för kontinuerlig övervakning av N och P i vattendragen.
Artikel 11
Kontroller och inspektioner
1. Alla ansökningar om undantag ska bli föremål för en administrativ kontroll utförd av de behöriga myndigheterna. Om kontrollen visar att villkoren i artiklarna 6, 7 och 8 inte är uppfyllda ska sökanden informeras om detta. I sådana fall ska ansökan anses ha avslagits.
2. De behöriga myndigheterna ska upprätta ett fältbesiktningsprogram grundat på riskanalys samt på resultat från tidigare års kontroller och resultat från allmänna stickprovskontroller av tillämpningen av den lagstiftning som införlivar direktiv 91/676/EEG.
3. Fältbesiktningar ska utföras på minst 7 % av de gårdar som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 för att bedöma efterlevnaden av de villkor som anges i artiklarna 6, 7 och 8.
4. Om det för något år konstateras att en gård som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 inte har uppfyllt de villkor som anges i artiklarna 6, 7 och 8, ska tillståndshavaren få en påföljd i enlighet med nationella bestämmelser och ska inte vara berättigad till ett tillstånd det påföljande året.
5. Resultaten av mätningarna enligt artikel 7.8 ska kontrolleras. Om kontrollen visar att villkoren inte har uppfyllts, t.ex. genom att det grundläggande tröskelvärdet enligt stallgödseldekretet har överskridits, ska jordbrukaren informeras om detta och nästa års ansökan om tillstånd för skiftet eller skiftena i fråga avslås.
6. De behöriga myndigheterna ska, utifrån en riskbedömning och resultaten av de administrativa kontroller som avses i punkt 1, se till att minst 2 % av gödseltransporterna kontrolleras på plats.
7. Dessa kontroller ska omfatta kontroll av att kraven på ackreditering är uppfyllda, granskning av följedokument, kontroll av gödselns ursprung och bestämmelseort samt provtagning på den transporterade gödseln.
8. Gödselproverna får tas under lastning, där så är lämpligt med hjälp av automatiska provtagare på fordonen.
9. Gödselproverna ska analyseras av laboratorier som har ackrediterats av de behöriga myndigheterna, och analysresultaten ska meddelas den levererande och den mottagande jordbrukaren.
10. De behöriga myndigheterna ska ges de befogenheter och resurser som krävs för att kontrollera att villkoren för ett tillstånd som getts i enlighet med detta beslut uppfylls.
Artikel 12
Rapportering
De behöriga myndigheterna ska senast den 30 juni varje år lämna in en rapport till kommissionen med följande information:
|
a) |
Kartor som visar procentandelen gårdar, procentandelen djur, procentandelen jordbruksmark och den lokala markanvändningen samt uppgifter om växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5, i enlighet med artikel 10.1. |
|
b) |
Resultaten av vattenövervakningen, inklusive uppgifter om trenderna för vattenkvaliteten i grundvatten, ytvattnet och vattendrag som mynnar i Nordsjön samt om undantagets effekter på vattenkvaliteten såsom avses i artikel 10.3. |
|
c) |
En utvärdering av kvarvarande nitrat i markprofilen på hösten för de skiften som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 och en jämförelse med uppgifter om kvarvarande nitrat och trender på skiften som inte omfattas av ett sådant tillstånd för liknande växtföljder. Skiften som inte omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 bör innefatta skiften på gårdar som omfattas av ett sådant tillstånd och skiften på andra gårdar. |
|
d) |
En utvärdering av markens fosforstatus för skiften som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 och skiften som inte omfattas av ett sådant tillstånd. |
|
e) |
Information om nitrat- och fosforhalter i vatten som lämnar rotzonen i enlighet med artikel 10.5. |
|
f) |
Insamlade uppgifter om lokal markanvändning, växtföljder, jordbruksmetoder, användning av näringsämnen och stallgödselproduktion samt resultaten av modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitrat- och fosforförluster från gårdar som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5, i enlighet med artikel 10.6. |
|
g) |
En utvärdering av tillämpningen av villkoren för ett tillstånd baserad på kontroller på gårds- och skiftesnivå, kontroller av gödseltransporter samt uppgifter om gårdar som inte uppfyller villkoren från administrativa kontroller och fältbesiktningar. |
|
h) |
Uppgifter om gödselseparering, inklusive vidare bearbetning och användning av den fasta fraktionen, samt detaljerade uppgifter om separeringssystemens egenskaper, deras effektivitet och den separerade gödselns sammansättning. |
|
i) |
Uppgifter om antalet gårdar som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5 och om antalet skiften på vilka separerad gödsel och spillvatten med låg kväve- och fosfathalt har spritts, samt volymerna av gödsel och spillvatten. |
|
j) |
De metoder som har använts för att bedöma den separerade gödselns sammansättning, variationerna i sammansättningen och separationens effektivitet för varje gård som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5, i enlighet med artikel 6.3. |
|
k) |
Förteckningen över anläggningar för gödselseparering i enlighet med artikel 6.5. |
|
l) |
En sammanfattning och en utvärdering av uppgifter som har samlats in vid den områdesspecifika övervakningen, i enlighet med artikel 10.5. |
|
m) |
Utvecklingen i fråga om antalet djur per kategori i regionen Flandern och på gårdar som omfattas av ett tillstånd enligt artikel 5. |
De rumsliga data som ingår i rapporten ska, i tillämpliga fall, uppfylla kraven i direktiv 2007/2/EG. Vid insamlingen av de uppgifter som krävs ska Belgien, i tillämpliga fall, använda den information som erhållits inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystem som inrättats i enlighet med artikel 67.1 i förordning (EU) nr 1306/2013.
Artikel 13
Tillämpningsperiod
Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 december 2022.
Artikel 14
Adressat
Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien.
Utfärdat i Bryssel den 12 juli 2019.
På kommissionens vägnar
Karmenu VELLA
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/1499 av den 3 september 2015 om medgivande av ett undantag på begäran av Belgien för regionen Flanderns räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 234, 8.9.2015, s. 10).
(3) Rapport av den 4 maj 2018 från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, på grundval av medlemsstaternas rapporter för perioden 2012–2015, COM(2018) 257 final.
(4) Decreet van 22 December 2006 houdende de bescherming van water tegen de verontreiniging door nitraten uit agrarische bronnen. (Belgisch Staatsblad av den 29 december 2006, s. 76368).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).
(7) Kommissionens beslut 2008/64/EG av den 21 december 2007 om medgivande av ett undantag på begäran av Belgien för regionen Flanderns räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EUT L 16, 19.1.2008, s. 28).