13.7.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 177/1

(1)

Artikel 11.1 i förordning (EU) 2017/1131 tillåter penningmarknadsfonder att investera i värdepapperiseringar eller penningmarknadslån med tillgångar som säkerhet (nedan kallade ABCP-papper). Det finns ett särskilt incitament att investera i enkla, transparenta och standardiserade (STS) värdepapperiseringar (nedan kallade STS-värdepapperiseringar) eller ABCP-papper. Eftersom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (2) redan innehåller krav för STS-värdepapperiseringar och ABCP-papper behöver förordning (EU) 2017/1131 ändras för att korshänvisa till de bestämmelser i förordning (EU) 2017/2402 som innehåller dessa krav.

(2)

Omvända repor gör det möjligt för penningmarknadsfonder att genomföra sina investeringsstrategier och -mål i enlighet med villkoren i förordning (EU) 2017/1131. Den förordningen kräver att motparten i en omvänd repa är kreditvärdig och att de tillgångar som erhålls som säkerhet är tillräckligt likvida och av tillräcklig kvalitet för att penningmarknadsfonderna ska kunna uppnå sina mål och fullgöra sina skyldigheter i händelse av att dessa tillgångar måste likvideras. De standardavtal som används för omvända repor kan bidra till målet att hantera motpartsrisk. Emellertid kan vissa klausuler göra att förvaltarna av penningmarknadsfonder inte kommer åt de underliggande tillgångarna till omvända repor och att tillgångarna därför blir illikvida. Det är därför nödvändigt att säkerställa att tillgångarna är tillgängliga för förvaltare av penningmarknadsfonder i händelse av fallissemang eller om de omvända reporna avslutas i förtid, och att motparten inte begränsar förvaltarnas möjlighet att sälja tillgångarna genom att kräva förhandsanmälan eller godkännande.

(3)

Förvaltare av penningmarknadsfonder bör inte vara skyldiga att tillämpa en specifik justering av en tillgångs värde (en nedsättning) om motparten i en omvänd repa omfattas av tillsynsregler enligt unionslagstiftningen. För att säkerställa att säkerheten som ställts inom ramen för den omvända repan är av hög kvalitet bör förvaltare av penningmarknadsfonder tillämpa ytterligare krav då motparten i ett avtal inte regleras enligt unionslagstiftning eller inte erkänns som likvärdig. För att säkerställa konsekvens i unionslagstiftningen bör minimikraven för nedsättningar vara desamma som motsvarande krav i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (3).

(4)

Förvaltare av penningmarknadsfonder bör ha möjlighet att tillämpa en nedsättning som är större än den miniminivå som föreskrivs i förordning (EU) nr 575/2013 om de anser att det är nödvändigt att säkerställa att säkerheten som erhållits som del av den omvända repan är tillräckligt likvid, om marknadsförhållandena så kräver. De bör också övervaka och se över storleken på den begärda nedsättningen för att säkerställa en lämplig likviditetsnivå, i synnerhet om beloppet av den nedsättning som föreskrivs i artikel 224.1 i förordning (EU) nr 575/2013 är reviderat eller om tillgångarnas återstående löptid eller andra faktorer som avser motpartens betalningsförmåga har förändrats.

(5)

De kreditkvalitetsbedömningsmetoder som avses i artikel 19.3 bör vara utformade med tillräcklig försiktighet så att det säkerställs att alla kvalitativa och kvantitativa kriterier till stöd för kreditkvalitetsbedömningarna är tillförlitliga och lämpliga för att på ett korrekt sätt bedöma kreditkvaliteten hos de instrument som är godtagbara för investeringar. Dessutom bör det säkerställas att de makro- och mikroekonomiska faktorer som förvaltare av penningmarknadsfonder beaktar i en kreditkvalitetsbedömning är relevanta för att avgöra kreditkvaliteten hos emittenter eller instrument som är godtagbara för investeringar.

(6)

För att säkerställa att de instrument som förvaltare av penningmarknadsfonder avser att investera i är av tillräcklig kvalitet bör förvaltarna genomföra en kreditkvalitetsbedömning varje gång de har för avsikt att göra en investering. För att undvika att kraven i förordning (EU) 2017/1131 på att förvaltare av penningmarknadsfonder endast får investera i instrument som har fått en positiv kreditkvalitetsbedömning kringgås, bör förvaltare av penningmarknadsfonder, som ett led i kreditkvalitetsbedömningsmetoden, tydligt ange kriterierna för en positiv bedömning av instrument som är godtagbara för penningmarknadsfondsinvesteringar, innan den faktiska kreditkvalitetsbedömningen genomförs.

(7)

Den metod och de kriterier som används för kreditkvalitetsbedömningar bör vara konsekventa, utom när det finns ett objektivt skäl att avvika från metoden eller kriterierna. Kriterierna och metoden bör utformas för återkommande användning och inte enbart för ett enskilt fall vid en viss tidpunkt. Konsekvent tillämpning av kriterierna och metoden bör underlätta övervakningen av kreditkvalitetsbedömningar.

(8)

För att i enlighet med artikel 20.2 a i förordning (EU) 2017/1131 säkerställa en korrekt kvantifiering av emittentens kreditrisk och av den relativa risken för att fallissemang för emittenten och instrumentet, bör förvaltare av penningmarknadsfonder tillämpa de relevanta kvantitativa kriterier som är tillgängliga på marknaden. De bör dock inte hindras från att tillämpa ytterligare faktorer, om det är lämpligt.

(9)

Bedömningen av emittentens kreditkvalitet är en av de viktigaste bedömningar som görs eftersom den utgör tillgångarnas initiala kvalitetsgaranti. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör därför så långt det är möjligt beakta alla faktorer som är relevanta för bedömningen av kvalitativa och kvantitativa kreditriskkriterier för en emittent av ett instrument.

(10)

Under exceptionella omständigheter, särskilt under stressade marknadsförhållanden, bör förvaltare av penningmarknadsfonder ha möjlighet att fatta investeringsbeslut som bortser från resultatet av en kreditkvalitetsbedömning om sådana investeringsbeslut ligger i investerarnas intresse och under förutsättning att besluten är motiverade och väl dokumenterade.

(11)

Eftersom instrumentens kvalitet kan variera över tid bör kreditkvalitetsbedömningen inte vara en engångsbedömning, utan genomföras fortlöpande. Dessutom bör den revideras, i synnerhet om det sker en väsentlig ändring, som avses i artikel 19.4 d i förordning (EU) 2017/1131, i det mikro- eller makroekonomiska klimatet som skulle kunna påverka den aktuella kreditkvalitetsbedömningen av instrumentet.

(12)

Förvaltare av penningmarknadsfonder bör inte mekaniskt förlita sig på externa kreditbetyg. Om ett kreditvärderingsinstitut nedgraderar en emittent eller ett instrument eller sänker deras kreditutsikter bör detta endast räknas som en väsentlig ändring om den har bedömts och satts i perspektiv till andra kriterier. Av denna anledning bör förvaltare alltjämt vara skyldiga att genomföra egna bedömningar även när sådana nedgraderingar sker.

(13)

Den säkerhet som ställs inom ramen för en omvänd repa bör vara av hög kvalitet och inte uppvisa en hög korrelation med motpartens resultat. Kreditkvalitetsbedömningen av den bör därför vara positiv. Eftersom det inte finns någon anledning att skilja mellan de bedömningar som förvaltare av penningmarknadsfonder genomför när de investerar direkt i godtagbara tillgångar och den bedömning de genomför när de mottar en tillgång som säkerhet, bör kreditkvalitetsbedömningen baseras på samma kriterier i båda fallen.

(14)

Förordning (EU) 2017/1131 ger kommissionen tre befogenheter att specificera och ändra vissa bestämmelser i den förordningen. Dessa befogenheter har det gemensamma syftet att säkerställa att penningmarknadsfonder investeras i lämpliga godtagbara tillgångar. För att säkerställa samstämmighet och konsekvens i dessa krav och för att göra dem överskådliga och samlade för dem som omfattas, bör de alla ingå i en och samma förordning.

(15)

Tillämpningsdatumet för denna delegerade förordning bör anpassas till tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2017/1131 så att det kan säkerställas att alla bestämmelser och krav kan börja tillämpas på penningmarknadsfonder från och med samma tidpunkt. Tillämpningsdatumet för den ändringsbestämmelse som korshänvisar till kriterier för STS-värdepapperisering och ABCP-papper bör var detsamma som tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2017/2402.

a)

Kreditkvalitetsbedömningen av motparten i den omvända repan.

b)

Marginalriskperioden enligt definitionen i artikel 272.9 i förordning (EU) nr 575/2013.

c)

Kreditkvalitetsbedömningen av emittenten eller tillgången som används som säkerhet.

d)

Återstående löptid för de tillgångar som används som säkerhet.

e)

Volatiliteten i priset på de tillgångar som används som säkerhet.

a)

Ett kreditinstitut som står under tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (4), eller ett kreditinstitut som auktoriserats i ett tredjeland, förutsatt att tillsyns- och regleringskrav är likvärdiga med dem som tillämpas i unionen.

b)

Ett värdepappersföretag som står under tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (5), eller ett värdepappersföretag från ett tredjeland, förutsatt att tillsyns- och regleringskrav krav är likvärdiga med dem som tillämpas i unionen.

c)

Ett försäkringsföretag som står under tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (6), eller ett försäkringsföretag från ett tredjeland, förutsatt att tillsyns- och regleringskrav är likvärdiga med dem som tillämpas i unionen.

d)

En central motpart som auktoriserats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (7).

e)

Europeiska centralbanken.

f)

En nationell centralbank

g)

Ett tredjelands centralbank, förutsatt att de tillsyns- och regleringskrav som gäller i det landet har erkänts som likvärdiga med dem som gäller i unionen i enlighet med 114.7 i förordning (EU) nr 575/2013.

a)

De interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna tillämpas på ett systematiskt sätt med avseende på olika emittenter och instrument.

b)

De interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna uppfyller ett tillräckligt antal relevanta kvalitativa och kvantitativa kriterier.

c)

De interna kreditkvalitetsbedömningsmetodernas kvalitativa och kvantitativa indata är tillförlitliga, och storleken på urvalet är lämplig.

d)

Tidigare interna kreditkvalitetsbedömningar som gjorts med de interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna har vederbörligen granskats av berörda förvaltare av penningmarknadsfonder för att fastställa om kreditkvalitetsbedömningsmetoderna är en lämplig indikator för kreditkvalitet.

e)

De interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna innehåller kontroller och rutiner för utveckling och motsvarande godkännanden, med möjlighet till avvisande.

f)

De interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna inbegriper sådana faktorer som förvaltare av penningmarknadsfonder anser relevanta för att fastställa en emittents eller ett instruments kreditkvalitet.

g)

De interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna tillämpar systematiskt centrala kreditkvalitetsantaganden och -kriterier som underlag för alla kreditkvalitetsbedömningar som görs, såvida det inte finns något objektivt skäl att avvika från detta krav.

h)

De interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna innehåller förfaranden för att säkerställa att de kriterier som avses i leden b, c och g – som utgör underlag för relevanta faktorer i de interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna – är av tillförlitlig kvalitet och relevanta för de emittenter och instrument som bedöms.

a)

användas fortlöpande, såvida det inte finns objektiva skäl att dra slutsatsen att de interna kreditkvalitetsbedömningsmetoderna måste ändras eller upphöra att användas,

b)

ha förmåga att utan dröjsmål inkorporera eventuella resultat från pågående övervakning eller en översyn, i synnerhet om ändringar av strukturella makroekonomiska villkor eller finansmarknadsvillkor potentiellt skulle kunna påverka en kreditbedömning som gjorts med hjälp av dessa interna kreditkvalitetsbedömningsmetoder,

c)

göra det möjligt att jämföra tidigare interna kreditkvalitetsbedömningar.

a)

Information om prissättning av obligationer, inbegripet kreditspreadar och prissättningen av jämförbara instrument med fast intäkt och relaterade värdepapper.

b)

Prissättning av penningmarknadsinstrument som är relaterade till emittenten, instrumentet eller branschen.

c)

Information om prissättning av kreditswappar, inbegripet kreditswappsspreadar för jämförbara instrument.

d)

Fallissemangsstatistik för emittenten, instrumentet eller branschen.

e)

Finansiella index avseende emittentens eller instrumentets geografiska lokalisering, bransch eller tillgångsslag.

f)

Finansiell information avseende emittenten, inbegripet räntabilitet på eget kapital, räntetäckningsgrad, hävstångsmått och prissättning vid nya emissioner, inbegripet förekomsten av lägre prioriterade värdepapper.

a)

En analys av alla underliggande tillgångar, som för exponeringar mot värdepapperisering ska inbegripa emittentens och de underliggande tillgångarnas kreditrisk.

b)

En analys av alla strukturella aspekter av de relevanta instrument som emitteras av en emittent, som för strukturerade finansiella instrument ska innefatta en analys av det strukturerade finansiella instrumentets inneboende operativa risk och motpartsrisk.

c)

En analys av relevanta marknader, inklusive dessa marknaders volym och likviditet.

d)

En landanalys, inbegripet omfattningen av explicita skuldåtaganden och eventualförpliktelser samt storleken på valutareserven jämfört med skulder i utländsk valuta.

e)

En analys av förvaltningsrisker med avseende på emittenten, inbegripet bedrägeri, böter, rättstvister, finansiella omräkningar, jämförelsestörande poster, omsättning på personal i ledande befattningar, låntagarkoncentration och revisionskvalitet.

f)

Värdepappersrelaterad analys av emittenten eller marknadssektorn.

g)

I tillämpliga fall en analys av de kreditbetyg eller de kreditutsikter som tilldelas ett instruments emittent av ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat hos Esma och utvalt av förvaltaren av en penningmarknadsfond om kreditvärderingsinstitutet är lämpat för penningmarknadsfondens särskilda investeringsportfölj.

a)

Emittentens eller, i förekommande fall, garantens finansiella situation.

b)

Emittentens eller, i förekommande fall, garantens likviditetskällor.

c)

Emittentens förmåga att reagera på framtida marknadsövergripande eller för emittenten specifika händelser, inbegripet förmågan att betala tillbaka skulder under mycket kritiska förhållanden.

d)

Styrkan i den bransch där emittenten är verksam i förhållande till konjunkturen samt emittentens konkurrensposition i branschen.

a)

det föreligger en väsentlig ändring med avseende på något av följande:

b)

ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering eller ett ABCP-papper nedgraderas under de två högsta kortsiktiga kreditbetyg som ges av ett kreditvärderingsinstitut som regleras och är certifierat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 (8).