6.6.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 140/35

(1)

I bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 (2) fastställs en unionsförteckning över godkända ämnen som får användas i material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

(2)

Sedan den senaste ändringen av förordning (EU) nr 10/2011 har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) offentliggjort ytterligare vetenskapliga yttranden om särskilda ämnen som får användas i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel samt om den tillåtna användningen av redan godkända ämnen. Förordning (EU) nr 10/2011 bör ändras för att säkerställa att den återspeglar myndighetens senaste rön.

(3)

Myndigheten har antagit yttranden om nya utvärderingar av perkloratkontaminering i livsmedel och om människors exponering för perklorat via kosten (3) (4). Ämnet perklorsyra, salter (perklorat) (FCM-ämnesnr 822) tas upp som tillsats eller polymerisationshjälpmedel i tabell 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 10/2011. Ett gränsvärde för specifik migration på 0,05 mg/kg gäller för detta ämne på grundval av det konventionella antagandet av exponering via kosten från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel att en person med en kroppsvikt på 60 kg konsumerar 1 kg livsmedel per dag. I de nya utvärderingarna av perklorat fastställde myndigheten ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 0,3 μg/kg kroppsvikt och dag och noterade att unga befolkningsgruppers korttidsexponering och långtidsexponering för perklorat från alla livsmedelskällor överskred TDI, medan den vuxna befolkningens korttidsexponering och långtidsexponering låg på TDI-nivån. För att ta hänsyn till detta bör gränsvärdet för specifik migration beräknas på grundval av TDI och en konventionell fördelningsfaktor på 10 % av TDI från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel tillämpas. Gränsvärdet för specifik migration på 0,05 mg/kg för perklorat bör därför sänkas till 0,002 mg/kg för att säkerställa att migration av perklorat från material av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel inte utgör någon fara för människors hälsa.

(4)

Myndigheten har antagit ett positivt vetenskapligt yttrande (5) om användningen av ämnet fosforsyra, blandade 2,4-bis(1,1-dimetylpropyl)fenyl- och 4-(1,1-dimetylpropyl)fenyl triestrar (FCM-ämnesnr 974 och CAS-nr 939402-02-5). Detta ämne är godkänt med ett gränsvärde för migration på 5 mg/kg livsmedel. På grundval av nya vetenskapliga belägg konstaterade myndigheten att ämnet inte utgör någon säkerhetsrisk för konsumenten om dess gränsvärde för specifik migration höjs från 5 till 10 mg/kg livsmedel om övriga gällande begränsningar fortfarande iakttas. Ämnets gränsvärde för migration bör därför höjas från 5 till 10 mg/kg, under förutsättning att övriga begränsningar bibehålls.

(5)

Myndigheten har antagit ett positivt vetenskapligt yttrande (6) om användningen av ämnet 1,2,3,4-tetrahydronaftalen-2,6-dikarboxylsyra, dimetylester (FCM-ämnesnr 1066 och CAS-nr 23985-75-3). Myndigheten konstaterade att ämnet inte utgör någon säkerhetsrisk för konsumenten om det används som sammonomer vid tillverkning av ett polyesterskikt avsett att användas som inre skikt i ett flerskiktsmaterial av plast avsett att komma i kontakt med livsmedel för vilka livsmedelssimulatorerna A, B, C och/eller D1 föreskrivs i tabell 2 i bilaga III till förordning (EU) nr 10/2011. Migrationen av summan av ämnet och dess dimerer (cykliska och med öppen kedja) bör inte översskrida 0,05 mg/kg livsmedel. Monomeren bör därför tas upp i unionsförteckningen över godkända ämnen med begränsningen att dessa specifikationer bör iakttas.

(6)

Myndigheten har antagit ett positivt vetenskapligt yttrande (7) om användningen av ämnet [3-(2,3-epoxipropoxi)propyl]trimetoxisilan (FCM-ämnesnr 1068, CAS-nr 2530-83-8). Trots att ämnet har genotoxisk potential konstaterade myndigheten att det inte utgör någon säkerhetsrisk på grund av den låga eller obefintliga exponering det medför när det används som komponent i ytbehandlingsmedel för behandling av glasfiberarmerade plaster med låg diffusivitet, t.ex. i polyetylentereftalat (PET), polykarbonat (PC), polybutentereftalat (PBTP), härdad polyester och epoxibisfenolvinylester för engångs- och flergångsbruk med långtidslagring i rumstemperatur, kortvarig upprepad kontakt vid stigande eller hög temperatur och för alla livsmedel. Eftersom vissa av ämnets reaktionsprodukter med epoxi-funktionen också kan ha genotoxisk potential, bör restsubstanser av ämnet och av varje reaktionsprodukt i behandlad glasfiber inte vara detekterbara i 10 μg/kg av ämnet och i 60 μg/kg av varje reaktionsprodukt (hydrolyserade monomerer och epoxihaltiga cykliska dimerer, trimerer och tetramerer).

(7)

Bilaga I till förordning (EU) nr 10/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.