(1)

Unionen bidrar till att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, och till att sätta konsumenten i centrum på den inre marknaden genom att stödja och komplettera medlemsstaternas politik för att säkerställa att medborgarna kan dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden och att deras rättsliga och ekonomiska intressen på lämpligt sätt tillvaratas och skyddas i samband med detta. En väl fungerande och tillförlitlig finansiell tjänstesektor utgör en central del av den inre marknaden och dess gränsöverskridande möjligheter. Den kräver en solid ram för reglering och tillsyn som samtidigt säkerställer finansiell stabilitet och stödjer en hållbar ekonomi. Samtidigt bör en väl fungerande och tillförlitlig finansiell tjänstesektor ge en hög skyddsnivå för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster, inklusive icke-professionella investerare, sparare, försäkringstagare, pensionsfonders medlemmar och förmånstagare, enskilda aktieägare, låntagare och små och medelstora företag.

(2)

Sedan 2007 har förtroendet hos slutanvändare av finansiella tjänster, särskilt konsumenter, skakats av den finansiella och ekonomiska krisen. För att återupprätta deras förtroende för att den finansiella sektorn är sund och bidra till bästa praxis inom sektorn är det därför viktigt att öka nivån på det aktiva deltagandet och delaktigheten för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster, inklusive icke-professionella investerare, sparare, försäkringstagare, pensionsfonders medlemmar och förmånstagare, enskilda aktieägare, låntagare och små och medelstora företag, liksom berörda parter som företräder deras intressen, i utformningen av unionens politik och i annan relevant utformning av multilateral politik i den finansiella sektorn.

(3)

I syfte att uppnå dessa mål, som en uppföljning av ett partiöverskridande initiativ från Europaparlamentet, lanserade kommissionen i slutet av 2011 ett pilotprojekt för att ge bidrag för att stödja upprättandet av ett centrum för finansexpertis för konsumenter, andra slutanvändare och berörda parter som företräder deras intressen för att stärka deras förmåga att delta i utformningen av unionens politik på området för finansiella tjänster och för att främja utvecklingen av ett motståndskraftigt banksystem. De huvudsakliga politiska målen var att säkerställa att unionens beslutsfattare, när de tar initiativ till ny unionslagstiftning, skulle få in synpunkter från andra än yrkesverksamma inom den finansiella sektorn, att säkerställa att intressena hos konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster skulle återspeglas i ny unionslagstiftning, att säkerställa att den bredare allmänheten skulle bli bättre informerad om aktuella frågor gällande finansiell reglering, och därigenom bidra till ökade finansiella kunskaper, och att säkerställa att konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster i större utsträckning skulle delta aktivt i utformningen av unionens politik på området för finansiella tjänster, vilket skulle bidra till en väl avvägd unionsrätt.

(4)

Som ett resultat av detta beviljade kommissionen mellan 2012 och 2015, efter en öppen förslagsinfordran, administrationsbidrag till två ideella organisationer, Finance Watch och Better Finance. Dessa bidrag beviljades 2012 och 2013 under ett pilotprojekt som löpte i två år, och efter 2014 i form av en förberedande åtgärd. Dessutom beslutades år 2016 att de skulle få åtgärdsbidrag i stället för administrationsbidrag, eftersom åtgärdsbidrag säkerställer bättre kontroll av unionens utgifter. Eftersom en förberedande åtgärd endast kan användas i upp till tre på varandra följande år enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (3) krävs en lagstiftningsakt för att ge en rättslig grund för finansiering av sådana åtgärder från och med 2017.

(5)

Finance Watch inrättades med unionsbidrag 2011 som en internationell förening utan vinstsyfte enligt belgisk rätt. Dess uppdrag är att tillvarata det civila samhällets intressen inom den finansiella sektorn. Genom unionsbidrag kunde Finance Watch på kort tid inrätta en grupp med kvalificerade experter, som kunde genomföra studier, politiska analyser och kommunikationsverksamhet på området för finansiella tjänster.

(6)

Better Finance är resultatet av på varandra följande omorganisationer och omprofileringar sedan 2009 av befintliga europeiska organisationer för investerare och aktieägare. Tack vare unionsbidrag bildade organisationen ett centrum för finansiell expertis med huvudsaklig inriktning på intressena hos konsumenter, privata investerare, enskilda aktieägare, sparare och andra slutanvändare av finansiella tjänster, i enlighet med organisationens medlemsbas och resurser.

(7)

I samband med den utvärdering som gjordes 2015 av pilotprojektet och den efterföljande förberedande åtgärden konstaterades att de politiska målen i huvudsak hade uppnåtts. Finance Watch och Better Finance har arbetat med sinsemellan kompletterande politikområden och inriktat sig på olika målgrupper. Tillsammans har deras verksamheter täckt in merparten av unionens politiska agenda på finansområdet sedan 2012 och Finance Watch och Better Finance har, i den utsträckning deras resurser tillåtit, arbetat för att utöka sina verksamheter så att de ska kunna uppnå en vid geografisk täckning inom unionen.

(8)

Båda organisationerna har tillfört ett mervärde för de nationella medlemmarnas verksamheter och för unionens konsumenter. Nationella organisationer som arbetar med en omfattande uppsättning konsumentfrågor saknar ofta fackexpertis på de politikområden som specifikt rör finansiella tjänster och den därmed sammanhängande utformningen av unionens politik. Det finns inte heller ännu några liknande organisationer på unionsnivå. Även om utvärderingen av pilotprojektet visade att ingen annan sökande har inkommit med förslag inom ramen för de årliga öppna förslagsinfordringar som ägt rum sedan 2012 bör det program som föreskrivs i denna förordning vara öppet för andra potentiella stödmottagare efter utgången av perioden 2017–2020 om de uppfyller dess krav.

(9)

Trots återkommande försök har Finance Watch och Better Finance inte lyckats locka till sig stabil och betydande finansiering från andra givare som är oberoende i förhållande till finansindustrin, varför båda fortfarande är starkt beroende av unionsstöd för att vara finansiellt hållbara. Medfinansiering från unionen är därför för närvarande nödvändig för att säkerställa att de får de resurser som krävs för att uppnå de politiska målen under de kommande åren och för att ge finansiell stabilitet till dessa organisationer och till deras experter och administrativa personal, som på kort tid har lyckats komma igång med sina relevanta verksamheter. Det är således nödvändigt att inrätta ett unionsprogram för perioden 2017–2020 för att stödja de verksamheter som bedrivs av Finance Watch och Better Finance (nedan kallat programmet), som kommer att komplettera liknande politiska åtgärder som vidtas av medlemsstaterna på nationell nivå. Finansiell stabilitet är av avgörande betydelse för bevarandet av expertisen, liksom för de båda organisationernas projektplanering. Trots detta bör de organisationer som erhåller stöd genom programmet sträva efter att utöka den andel av finansieringen som kommer från andra källor.

(10)

Att fortsätta att finansiera Finance Watch och Better Finance under perioden 2017–2020 på ungefär samma sätt som enligt den förberedande åtgärden skulle säkerställa att de positiva effekterna av deras hittills utvärderade verksamheter kommer att bestå. Finansieringsramen för genomförandet av programmet bör grunda sig på varje organisations genomsnittliga faktiska kostnader mellan 2012 och 2015. Unionens medfinansieringsgrad på högst 60 % bör vara oförändrad. För det fall att programmet och motsvarande finansiering förlängs till efter 2020 och andra potentiella stödmottagare dyker upp, bör förslagsinfordran vara öppen för andra organisationer som uppfyller kriterierna och bidrar till uppnåendet av målen i programmet.

(11)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmets hela löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (4), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(12)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på utarbetandet av de årliga arbetsprogrammen.

(13)

Varje år före den 30 november bör varje stödmottagare till kommissionen lämna en beskrivning av de verksamheter för att uppnå de politiska målen i programmet som planeras för det kommande året. Beskrivningen av dessa verksamheter bör vara detaljerad och omfatta verksamheternas mål, förväntade resultat och effekter, uppskattade kostnader och tidsram, samt relevanta indikatorer för att granska dem.

(14)

Ekonomiskt stöd bör beviljas i enlighet med villkoren i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (5).

(15)

Senast 12 månader innan programmet löper ut bör kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts genom programmet. I utvärderingsrapporten bör det bedömas huruvida programmet bör fortsätta efter perioden 2017–2020. Varje förlängning, ändring eller förnyande av programmet efter perioden 2017–2020 bör bli föremål för en öppen förslagsinfordran för att välja ut stödmottagare.

(16)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.

(17)

Stödmottagarna bör göra sitt yttersta för att synliggöra sina verksamheter i samtliga medlemsstater. För att nå det målet bör stödmottagarna sträva efter att upprätta kontakter med relevanta konsumentorganisationer utan vinstsyfte inom unionen, och så ofta som möjligt översätta information avseende sin organisation, medlemskap i organisationen och organisationens verksamheter och lägga ut informationen på sina webbplatser.

(18)

För att säkerställa kontinuitet i de åtgärder som stöds genom unionens finansiering och som genomförs av stödmottagarna, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs och bör tillämpas från och med den 1 maj 2017.

(19)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen inrättandet av ett unionsprogram som stöder särskilda verksamheter för att stärka delaktigheten för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster i utformningen av unionens politik på området för finansiella tjänster, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av målets omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.