13.5.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/1

(1)

Baselkommittén för banktillsyn har fastställt internationella standarder när det gäller likviditetstäckningsgraden och övervakningsverktyg för likviditetsrisk (2).

(2)

För att säkerställa effektiv tillsyn och tillämpning av de undantag som anges i artikel 419.2 i förordning (EU) nr 575/2013 och effektiv övervakning av institutens efterlevnad av de krav som gäller för dessa undantag, i linje med Baselkommitténs standarder, bör instituten anmäla till de behöriga myndigheterna att de avser att tillämpa dessa undantag eller att de har för avsikt att göra en väsentlig förändring i tillämpningen av dessa undantag.

(3)

Baselkommitténs standarder innehåller vägledande principer för tillsynsmyndigheter i jurisdiktioner med otillräckliga likvida tillgångar av hög kvalitet. I enlighet med princip 3 i de vägledande principerna för tillsynsmyndigheter bör instituten, innan de tillämpar undantag och för att visa att behovet är motiverat, vidta rimliga åtgärder, så långt det är praktiskt möjligt, för att se till att högkvalitativa likvida tillgångar används och minska sin totala likviditetsrisknivå för att förbättra efterlevnaden av likviditetstäckningskravet.

(4)

I linje med principerna 1 och 4 i de vägledande principerna för tillsynsmyndigheter enligt Baselkommitténs standarder är det nödvändigt att säkerställa att institut inte tillämpar undantag som ett ekonomiskt val för vinstmaximering genom att välja ut alternativa likvida tillgångar av hög kvalitet främst med tanke på avkastning. I enlighet med dessa principer är det också nödvändigt att inrätta en mekanism som gör att tillämpningen av undantag begränsas, för att minska risken för att de alternativa tillgångarna blir nödlidande. Med beaktande av Baselkommitténs standarder är det också nödvändigt att föreskriva lämpliga nedsättningar vid tillämpningen av undantaget i artikel 419.2 a i förordning (EU) nr 575/2013, och att fastställa bestämmelser för avgiften i samband med undantaget i artikel 419.2 b i samma förordning. Särskilt vad gäller undantaget i artikel 419.2 b i förordning (EU) nr 575/2013 bör avgiften bestå av två delar för att garantera att det pris som betalas av ett institut till en centralbank för en kreditram är rättvist. Den första delen bör kompensera för den högre avkastningen för de tillgångar som innehas för att säkra kreditramen, i syfte att säkerställa att prissättningen speglar de fördelar som uppstår oberoende av storleken på den kredit som för närvarande utnyttjas. Den andra delen bör återspegla storleken på den kredit som utnyttjats.

(5)

I enlighet med princip 2 i de vägledande principerna för tillsynsmyndigheter enligt Baselkommitténs standarder bör tillämpningen av undantag begränsas för alla institut med exponeringar i den aktuella valutan. Enligt artikel 419.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska de undantag som tillämpas stå i omvänd proportion till tillgängligheten för de berörda tillgångarna. Tillämpning av undantagen bör därför begränsas till en procentandel av ett kreditinstituts nettolikviditetsutflöden i den aktuella valutan, motsvarande den aktuella bristen på likvida tillgångar i den valutan.

(6)

Denna förordning baseras på det förslag till tekniska standarder för tillsyn som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat till Europeiska kommissionen.

(7)

EBA har genomfört ett öppet offentligt samråd om de förslag till tekniska standarder för tillsyn som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (3).

(8)

I enlighet med förfarandet i artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010 har kommissionen godkänt med ändringar det förslag till teknisk standard för tillsyn som bankmyndigheten har överlämnat, efter att ha sänt tillbaka förslaget till myndigheten med angivande av skälen till ändringarna. Bankmyndigheten har lämnat ett formellt yttrande som stöder dessa ändringar.

a)

Huruvida anmälan avser det undantag som anges i artikel 419.2 a i förordning (EU) nr 575/2013 eller det undantag som anges i artikel 419.2 b i samma förordning, eller båda.

b)

Bekräftelse av att villkoren i artikel 419.3 i förordning (EU) nr 575/2013 och kraven i artikel 3 i denna förordning är uppfyllda.

c)

Om anmälan avser det undantag som anges i artikel 419.2 a i förordning (EU) nr 575/2013, bekräftelse på att kraven i artikel 4 i denna förordning är uppfyllda.

d)

Om anmälan avser det undantag som anges i artikel 419.2 b i förordning (EU) nr 575/2013, bekräftelse på att kraven i artiklarna 5 och 6 i denna förordning är uppfyllda.

e)

En uppskattning av institutets framtida tillämpning av undantag med uppgift om undantag som väntas tillämpas, uttryckt i procent, och dess variation över tiden, tillsammans med en jämförelse mellan institutets likviditetsställning vid tillämpning av undantag enligt artikel 419.2 i förordning (EU) nr 575/2013 och dess likviditetsställning om det inte tillämpar undantag enligt den artikeln.

a)

Det har genom sund likviditetsförvaltning minskat behovet av likvida tillgångar inom alla sina verksamhetsområden.

b)

Dess innehav av likvida tillgångar är i linje med tillgången på dessa tillgångar i den aktuella valutan.

a)

Valutaobalanser till följd av tillämpningen av undantaget i artikel 419.2 a i förordning (EU) nr 575/2013 kan mätas, övervakas, kontrolleras och motiveras på ett korrekt sätt.

b)

Likvida tillgångar som avviker från fördelningen per valuta för likviditetsutflöden efter avdrag för likviditetsinflöden kan realiseras i valutan i den berörda behöriga myndighetens medlemsstat om så är nödvändigt.

c)

Det finns historiska bevis avseende stressperioder som stöder bedömningen att institutet snabbt kan realisera de tillgångar som avses i led b.

a)

Kreditramen ska ange att institutet har en juridiskt bindande rättighet att få tillgång till kreditfaciliteter och denna rättighet ska regleras i ett skriftligt avtal.

b)

Det ska inte krävas något kreditbeslut av centralbanken för att få tillgång till kreditfaciliteterna efter beslutet att bevilja en kreditram.

c)

Instituten ska kunna utnyttja kreditfaciliteterna utan dröjsmål och senast en dag efter att ha meddelat centralbanken.

d)

Kreditramen ska vara löpande tillgänglig under en period som överstiger trettiodagarsperioden för det likviditetstäckningskrav som anges i artikel 412.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

a)

Ett belopp baserat på storleken på den kredit som utnyttjats.

b)

Ett belopp som approximativt motsvarar skillnaden mellan följande:

a)

”x” är summan av värdet av alla likvida tillgångar som omfattas av undantaget i artikel 419.2 a i förordning (EU) nr 575/2013, efter eventuella nedsättningar, och det högsta belopp som kan utnyttjas inom en kreditfacilitet som omfattas av undantaget i artikel 419.2 b i förordning (EU) nr 575/2013,

b)

”y” är det belopp av likvida tillgångar som ett institut måste inneha för att uppfylla sitt krav på likviditetstäckning enligt artikel 412 i förordning (EU) nr 575/2013.