Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32015R2282

Kommissionens förordning (EU) 2015/2282 av den 27 november 2015 om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 vad avser anmälnings- och upplysningsformulären (Text av betydelse för EES)

EUT L 325, 10.12.2015, p. 1–180 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/2282/oj

10.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 325/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/2282

av den 27 november 2015

om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 vad avser anmälnings- och upplysningsformulären

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (1), särskilt artikel 33,

efter att ha hört rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1)

Initiativet om modernisering av det statliga stödet har varit inriktat på att fastställa gemensamma principer för kommissionens bedömning av stödåtgärders förenlighet med den inre marknaden. Kommissionen anser i detta avseende att en stödåtgärd är förenlig med fördraget endast om den uppfyller kriterierna om bidragande till ett väldefinierat mål av gemensamt intresse, behovet av statligt ingripande, lämplighet, stimulanseffekt, proportionalitet samt undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. Riktlinjerna för statligt stöd har reviderats och förenklats för att avspegla dessa gemensamma bedömningsprinciper. Anmälnings- och upplysningsformulären för statligt stöd i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (2) bör därför anpassas för att säkerställa att kommissionen får all den information den behöver för att kunna göra sin bedömning enligt de moderniserade reglerna för statligt stöd.

(2)

Stödåtgärder bör också uppfylla de öppenhetskriterier som anges i meddelandet om öppenhet (3), vilka syftar till att främja efterlevnaden av reglerna, minska osäkerheten och ge företag möjlighet att kontrollera om stöd som beviljats konkurrenter är lagligt. Öppenhet gör det också lättare för nationella och regionala myndigheter att tillämpa reglerna om statligt stöd genom att öka medvetenheten om stöd som beviljas på olika nivåer, vilket säkerställer bättre övervakning och uppföljning på nationell och lokal nivå. I detta syfte bör de anmälande medlemsstaterna lämna relevanta upplysningar om offentliggörandet av information om stödåtgärderna.

(3)

Med tanke på att handeln och konkurrensen kan påverkas av stödordningar som har en stor budget eller nydanande egenskaper eller som medför avsevärda förändringar när det gäller marknader, teknik eller lagstiftning, bör medlemsstaterna göra en utvärdering av sådana stödordningar. För att kommissionen ska kunna bedöma utvärderingsplanen bör medlemsstaterna lämna ett förslag till utvärderingsplan till kommissionen samtidigt som de anmäler den berörda stödordningen. I detta syfte bör ett nytt formulär för utvärderingsplanen, vilket ska användas av medlemsstaterna, läggas till i förordning (EG) nr 794/2004.

(4)

Förordning (EG) nr 794/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 794/2004 ska ändras på följande sätt:

1.

Titeln ska ersättas med följande:

”Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”.

2.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

3.

Bilagorna III A och III B ska ersättas med texten i bilaga II till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 november 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 248, 24.9.2015, s. 9.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

(3)  Meddelande från kommissionen om ändring av kommissionens meddelanden om EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd angående den snabba utbyggnaden av bredbandsnät, om riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020, om statligt stöd för filmer och andra audiovisuella verk, om riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar, och om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT C 198, 27.6.2014, s. 30).


BILAGA I

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

1)

Del I ska ersättas med följande:

”DEL I

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

1.   Anmälans status

Gäller upplysningarna i detta formulär:

a) ☐

En förhandsanmälan? Om så är fallet behöver ni eventuellt inte fylla i hela formuläret i detta skede, utan ni ska då komma överens med kommissionens avdelningar om vilken information som krävs för en preliminär bedömning av den föreslagna åtgärden.

b) ☐

En anmälan enligt artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)?

c) ☐

En förenklad anmälan enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 794/2004 (1)? Om ja, fyll endast i formuläret för förenklad anmälan i bilaga II.

d) ☐

En åtgärd som inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget men som anmälts till kommissionen av rättssäkerhetsskäl?

Om ni har valt punkt d ovan, ange nedan varför den anmälande medlemsstaten anser att åtgärden inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Gör en fullständig bedömning av åtgärden mot bakgrund av följande kriterier, varvid ni ska fokusera på det kriterium som ni inte anser att den planerade åtgärden uppfyller:

Innebär den anmälda åtgärden en överföring av statliga medel eller kan den tillskrivas staten?

Medför den anmälda åtgärden en fördel för företag?

Är åtgärden diskretionär, är den tillgänglig endast för ett begränsat antal företag inom ett begränsat antal ekonomiska sektorer eller innebär den territoriella begränsningar?

Påverkar åtgärden konkurrensen på den inre marknaden eller hotar den att snedvrida handeln inom unionen?

2.   Vem beviljar stödet?

Berörd medlemsstat:

Regioner i den berörda medlemsstaten (på Nuts 2-nivå) meduppgift om deras regionalstödsstatus:

Kontaktpersoner:

 

Namn: …

 

Adress: …

 

Tfn: …

 

E-post: …

Ange namn, adress (inklusive webbadress) och e-postadress till den stödbeviljande myndigheten:

 

Namn: …

 

Adress: …

 

Webbadress: …

 

E-post: …

Kontaktperson vid den ständiga representationen

 

Namn: …

 

Tfn: …

 

E-post: …

Om ni vill att en kopia av den officiella korrespondensen från kommissionen till medlemsstaten ska vidarebefordras till andra nationella myndigheter, ange deras namn, adress (inklusive webbadress) och e-postadress här.

 

Namn: …

 

Adress: …

 

Webbadress: …

 

E-post: …

3.   Stödmottagare

3.1   Var finns stödmottagarna?

a) ☐

I regioner som inte är stödområden: …

b) ☐

I regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget (precisera regionerna på Nuts 2-nivå): …

c) ☐

I regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget (precisera regionerna på Nuts 3-nivå eller lägre): …

3.2   Projektens lokalisering, i förekommande fall

a) ☐

I regioner som inte är stödområden: …

b) ☐

I regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget (precisera regionerna på Nuts 2-nivå): …

c) ☐

I regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget (precisera regionerna på Nuts 3-nivå eller lägre): …

3.3   Sektorer som berörs av stödåtgärden (dvs. där stödmottagarna är verksamma)

a) ☐

Öppen för alla sektorer

b) ☐

Sektorspecifik. Om ja, precisera sektorerna på Nace-gruppnivå (2): …

3.4   Om det är fråga om en stödordning, ange följande:

3.4.1   Typ av stödmottagare:

a) ☐

stora företag

b) ☐

små och medelstora företag

c) ☐

medelstora företag

d) ☐

små företag

e) ☐

mikroföretag

3.4.2   Beräknat antal stödmottagare:

a) ☐

färre än 10

b) ☐

11–50

c) ☐

51–100

d) ☐

101–500

e) ☐

501–1 000

f) ☐

fler än 1 000

3.5   Om det är fråga om individuellt stöd som antingen beviljas inom ramen för en stödordning eller som ett stöd för särskilda ändamål, ange följande:

3.5.1   Stödmottagarnas namn:

3.5.2   Typ av stödmottagare:

Små och medelstora företag

Antal anställda: …

Årsomsättning (hela belopp i nationell valuta under det senaste räkenskapsåret):

Årlig balansomslutning (hela belopp i nationell valuta under det senaste räkenskapsåret):

Eventuella anknutna företag eller partnerföretag (bifoga en deklaration enligt artikel 3.5 i kommissionens rekommendation om små och medelstora företag (3) som visar att det stödmottagande företaget är självständigt, anknutet eller har status som partnerföretag (4)):

Stort företag

3.6   Är stödmottagarenett företag i svårigheter (5)?

☐ ja

☐ nej

3.7   Utestående betalningskrav

3.7.1   Om det är fråga om individuellt stöd:

Myndigheterna i medlemsstaterna åtar sig att avbryta beviljandet och/eller utbetalningen av det anmälda stödet om stödmottagaren fortfarande har tillgång till ett tidigare olagligt stöd som förklarats oförenligt genom ett kommissionsbeslut (antingen som individuellt stöd eller som stöd inom ramen för en stödordning som förklarats oförenlig), till dess att hela det olagliga och oförenliga stödet, jämte ränta för återkrav, återbetalats eller betalats in på ett spärrat konto av stödmottagaren i fråga.

☐ ja

☐ nej

Ange hänvisningen till den nationella rättsliga grunden för denna punkt.

3.7.2   Om det är fråga om stödordningar:

Myndigheterna i medlemsstaten åtar sig att avbryta beviljandet och/eller utbetalningen av stöd inom ramen för den anmälda stödordningen till ett företag som har omfattas av tidigare olagligt stöd som förklarats oförenligt genom ett kommissionsbeslut (antingen som individuellt stöd eller som stöd inom ramen för en stödordning som förklarats oförenlig), till dess att hela det olagliga och oförenliga stödet, jämte ränta för återkrav, återbetalats eller betalats in på ett spärrat konto av företaget i fråga.

☐ ja

☐ nej

Ange hänvisningen till den nationella rättsliga grunden för denna punkt.

4.   Nationell rättslig grund

4.1   Ange nationell rättslig grund för stödåtgärden, även genomförandebestämmelserna och deras respektive källor.

Nationell rättslig grund: …

Genomförandebestämmelser (i förekommande fall):

Referenser (i förekommande fall):

4.2   Till denna anmälan ska bifogas

a) ☐

en kopia av de berörda avsnitten i den rättsliga grundens slutliga text (om möjligt tillsammans med en webbadress som ger direkt tillgång till den), eller

b) ☐

en kopia av de berörda avsnitten i förslaget/förslagen till rättslig grund (om möjligt tillsammans med en webbadress som ger direkt tillgång till det/dem).

4.3   Om det är fråga om en slutlig text, innehåller den en bestämmelse om att det stödbeviljande organet kan bevilja stödet först efter det att kommissionen har godkänt det (bestämmelse om genomförandeförbud)?

Ja

Nej: Har en sådan bestämmelse tagits med i förslaget?

Ja

Nej: Förklara varför en sådan bestämmelse inte togs med i den rättsliga grundens text.

4.4   Om den rättsliga grunden innehåller en bestämmelse om genomförandeförbud, ange om datumet för beviljande av stödet kommer att vara

datumet för kommissionens godkännande, eller

datumet för de nationella myndigheternas åtagande om att bevilja stödet, med förbehåll för kommissionens godkännande.

5.   Beskrivning av stödet, dess syfte och varaktighet

5.1   Stödåtgärdens benämning (eller namnet på mottagaren av det individuella stödet):

5.2   Beskriv i korthet syftet med stödet.

5.3   Avser åtgärden nationell samfinansiering av ett projekt inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) (6)?

Nej

Ja: Bifoga Europeiska investeringsbanskens ansökningsformulär till anmälningsformuläret

5.4   Typ av stöd

5.4.1   Gäller anmälan en stödordning?

Nej

Ja: Ändrar stödordningen en befintlig stödordning?

Nej

Ja: Uppfylls villkoren för ett förenklat anmälningsförfarande enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 794/2004?

Ja: Använd och fyll i formuläret för förenklad anmälan (se bilaga II).

Nej: Fortsätt med detta formulär och ange huruvida den ursprungliga stödordning som ändras har anmälts till kommissionen.

Ja: Precisera:

Stödnummer (7): …

Datum för kommissionens godkännande (referens: kommissionens skrivelse) i de fall det är relevant eller undantagets nummer: …/…/…

Den ursprungliga stödordningens varaktighet: …

Ange vilka villkor som ändras jämfört med den ursprungliga stödordningen och varför: …

Nej: Ange när stödordningen genomfördes:

5.4.2   Gäller anmälan individuellt stöd (8)?

Nej

Ja: Ange huruvida

stödet grundar sig på en godkänd/gruppundantagen stödordning som bör anmälas individuellt. Hänvisa till den godkända eller gruppundantagna stödordningen.

 

Titel: …

 

Stödnummer (7): …

 

Skrivelse med kommissionens godkännande (i tillämpliga fall): …

stödet inte grundar sig på en stödordning

5.4.3   Utgör finansieringssystemet en integrerad del av stödåtgärden (t.ex. genom skatteliknande avgifter i syfte att anskaffa nödvändiga medel för att möjliggöra att stödet beviljas)?

Nej

Ja: Om svaret är ja ska finansieringssystemet också anmälas.

5.5   Varaktighet

☐   Stödordning

Ange det planerade datum till och med vilket individuellt stöd kan beviljas inom ramen för stödordningen. Om stödordningen har en längre varaktighet än sex år, ange varför en längre period är nödvändig för att uppnå syftena med stödordningen.

☐   Individuellt stöd

Ange planerat datum då stödet kommer att beviljas (9): …

Om stödet kommer att betalas ut i form av delbetalningar, ange planerat datum för varje delbetalning: …

6.   Stödets förenlighet

Allmänna bedömningsprinciper

(punkterna 6.2–6.7 gäller inte stöd till jordbrukssektorn och fiskeri- och vattenbrukssektorn  (10) )

6.1   Ange det primära syftet, och eventuella sekundära syften, av gemensamt intresse som stödet bidrar till.

 

Primärt syfte

(kryssa bara för ett alternativ)

Sekundärt syfte  (11)

Jordbruk, skogsbruk, landsbygdsområden

Bredbandsinfrastruktur

Nedläggningsstöd

Stöd för att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer eller exceptionella händelser

Kultur

Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och/eller arbetstagare med funktionshinder

Energiinfrastruktur

Energieffektivitet

Miljöskydd

Stöd för att genomföra viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse

Fiske och vattenbruk

Bevarande av kulturarvet

Främjande av export och internationalisering

Regional utveckling (inklusive territoriellt samarbete)

Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin

Förnybar energi

Undsättning av företag i svårigheter

Forskning, utveckling och innovation

Omstrukturering av företag i svårigheter

Riskfinansiering

Sektoriell utveckling

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Små och medelstora företag

Socialt stöd till enskilda konsumenter

Idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur

Utbildning

Flygplatsinfrastruktur eller flygplatsutrustning

Flygplatsdrift

Startstöd till flygbolag för utveckling av nya flyglinjer

Samordning av transport

6.2   Redogör för behovet av statligt ingripande. Observera att stödet måste vara inriktat på en situation där det kan medföra en konkret förbättring som marknaden inte klarar på egen hand, genom att åtgärda ett väl avgränsat marknadsmisslyckande.

6.3   Ange varför stödet är ett lämpligt instrument för att åtgärda det mål av gemensamt intresse som definieras i punkt 6.1. Observera att stödet inte kommer att anses vara förenligt med den inre marknaden om mindre snedvridande åtgärder gör det möjligt att uppnå samma positiva bidrag.

6.4   Ange om stödet har en stimulanseffekt (dvs. om stödet ändrar företagets beteende och föranleder det att inleda ytterligare verksamhet som det inte skulle ha inlett utan stöd eller som det skulle ha inlett endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt).

☐ ja

☐ nej

Ange om verksamheter som inletts innan en ansökan lämnats in är stödberättigande.

☐ ja

☐ nej

Om de är stödberättigande, förklara hur kravet på stimulanseffekt uppfylls.

6.5   Ange varför stödet är proportionerligt såtillvida som det uppgår till endast det minimum som krävs för att uppmuntra investeringar eller ekonomisk aktivitet.

6.6   Ange de eventuella negativa effekterna av stödet på handel och konkurrens och ange i vilken utsträckning de uppvägs av de positiva effekterna.

6.7   Ange, i enlighet med meddelandet om öppenhet (12), om följande information kommer att offentliggöras på en övergripande nationell eller regional webbplats: Den fullständiga texten till den godkända stödordningen eller till beslutet om beviljande av individuellt stöd och dess genomförandebestämmelser, eller en länk till densamma. Namnet på den beviljande myndigheten/de beviljande myndigheterna. Namnet på de enskilda stödmottagarna och stödinstrumentet (13) samt det stödbelopp som beviljats varje stödmottagare. Syftet med stödet, datum för beviljande, typ av företag (t.ex. små och medelstora företag, stora företag). Kommissionens referensnummer till stödåtgärden. Den region där stödmottagaren är belägen (på Nuts 2-nivå) och den ekonomiska sektor där stödmottagarna främst är verksamma (på Nace-gruppnivå) (14).

☐ ja

☐ nej

6.7.1   Ange adresserna till den webbplats där informationen kommer att göras tillgänglig:

6.7.2   Ange i tillämpliga fall adresserna till den centrala webbplats som hämtar information från de regionala webbplatserna:

6.7.3   Om adresserna till den webbplats som avses i punkt 6.7.2 inte är kända vid den tidpunkt då anmälan lämnas in ska medlemsstaten åta sig att underrätta kommissionen så snart dessa webbplatser skapas och adresserna är kända.

7.   Stödinstrument, stödbelopp, stödnivå och finansieringssätt

7.1   Stödinstrument och stödbelopp

Ange vilken stödform och vilket stödbelopp (15) som ställts till stödmottagarens förfogande (vid behov för varje åtgärd).

Stödinstrument

Stödbelopp eller budgettilldelning (16)

Totalt

Årlig

☐   Bidrag (eller åtgärder med liknande effekt)

a) ☐

Direkt stöd

b) ☐

Räntesubvention

c) ☐

Avskrivning av skuld

 

 

☐   Lån (eller åtgärder med liknande effekt)

a) ☐

Mjukt lån (ange vilken säkerhet och löptid lånet har)

b) ☐

Återbetalningspliktiga förskott

c) ☐

Anstånd med betalning av skatt

 

 

☐   Garanti

I förekommande fall, hänvisa till kommissionens beslut om att godkänna metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten och ange vilket lån eller vilken annan finansiell transaktion som omfattas av garantin, den säkerhet som krävs och den premie som ska betalas, löptid osv.

 

 

varje form av tillskott i form av eget kapital eller därmed likställt kapital

 

 

☐   Skatteförmån eller skattebefrielse

a) ☐

Skattelättnad

b) ☐

Nedsättning av beskattningsunderlaget

c) ☐

Nedsättning av skattesatsen

d) ☐

Nedsättning av socialavgifter

e) ☐

Annat (ange vad)…

 

 

Annat (ange vad)

……

Ange de instrument som denna åtgärd ungefär motsvarar vad gäller dess verkan

……

 

 

När det gäller garantier, ange maximibeloppet för de garanterade lånen: …

När det gäller lån, ange (det nominella) maximibeloppet för de garanterade lånen: …

7.2   Beskrivning av stödinstrumentet

För varje stödinstrument som valts i förteckningen i punkt 7.1, beskriv villkoren för tillämpning av stödet (t.ex. skattemässig behandling, huruvida stödet beviljas automatiskt på grundval av vissa objektiva kriterier eller om det finns ett inslag av skönsmässig bedömning från de beviljande myndigheternas sida).

7.3   Finansieringskälla

7.3.1   Precisera hur stödet finansieras:

a) ☐

Allmän statlig/regional/lokal budget

b) ☐

Genom skatteliknande avgifter eller skatter som betalas till en stödmottagare. Lämna detaljerade uppgifter om avgifterna och de produkter/verksamheter som de berör (ange framför allt om produkter som importeras från andra medlemsstater omfattas av avgifterna). Om tillämpligt, bifoga en kopia av den rättsliga grunden för finansieringen.

c) ☐

Ackumulerade reserver

d) ☐

Offentliga företag

e) ☐

Strukturfondernas medfinansiering

f) ☐

Annat (ange vad)

7.3.2   Antas budgeten årligen?

Ja

Nej. Ange vilken period den omfattar: …

7.3.3   Om anmälan gäller ändringar av en befintlig stödordning, ange för varje stödinstrument vilken effekt de anmälda ändringarna av stödordningen har på

den totala budgeten …

den årliga budgeten (17)

7.4   Kumulering

Kan stödet kumuleras med stöd eller stöd av mindre betydelse (18) som erhålls från en annan lokal, regional eller nationell källa (19) för att täcka samma stödberättigande kostnader?

Ja. Ange stödets namn, syfte och mål, om dessa finns tillgängliga:

Förklara vilka mekanismer som införts för att garantera att kumuleringsreglerna följs:

Nej

8.   Utvärdering

8.1   Ska stödordningen utvärderas (20)?

Nej

Om stödordningen inte ska utvärderas, förklara varför kriterierna för en utvärdering inte anses vara uppfyllda.

Ja

Enligt vilka kriterier kommer stödordningen i fråga för utvärdering i efterhand?

a) ☐

Stödordningen har en stor stödbudget.

b) ☐

Stödordningen är av nydanande karaktär.

c) ☐

Stödordningen kan innebära betydande förändringar när det gäller marknader, teknik och lagstiftning.

d) ☐

Stödordningen ska utvärderas även om övriga kriterier som avses i denna punkt inte är tillämpliga.

Om något av de kriterier som avses i denna punkt är uppfyllt, ange utvärderingsperiod och fyll i formuläret för kompletterande upplysningar för anmälan av en utvärderingsplan i bilaga 1 i del III.8 (21).

8.2   Ange om en efterhandsutvärdering redan har utförts för en liknande stödordning (i förekommande fall med en hänvisning och en länk till relevanta webbplatser).

9.   Rapportering och övervakning

För att kommissionen ska kunna övervaka stödordningen och det individuella stödet åtar sig den anmälande medlemsstaten att

varje år till kommissionen överlämna de rapporter som föreskrivs i artikel 26 i rådets förordning (EU) 2015/1589 (22),

under minst tio år från den dag då stödet (individuellt stöd och stöd som beviljats inom ramen för stödordningen) beviljades föra detaljerade register med den information och de styrkande handlingar som behövs för att fastställa att alla villkor för förenlighet med den inre marknaden är uppfyllda, och på skriftlig begäran överlämna dem till kommissionen inom en period av 20 arbetsdagar eller en längre tidsperiod som kan fastställas i begäran.

När det gäller skattemässiga stödordningar:

När det gäller stödordningar enligt vilka skattemässigt stöd beviljas automatiskt på grundval av skattedeklarationer som lämnats in av stödmottagarna, och där det inte sker någon förhandskontroll av att alla villkor för förenlighet med den inre marknaden är uppfyllda för varje stödmottagare, åtar sig medlemsstaten att införa en lämplig kontrollmekanism, genom vilken den regelbundet (t.ex. en gång per räkenskapsår), åtminstone i efterhand och genom stickprov, kontrollerar att alla villkor för förenlighet med den inre marknaden är uppfyllda, och att ålägga påföljder i fall av bedrägeri. För att kommissionen ska kunna övervaka skattemässiga stödordningar åtar sig den anmälande medlemsstaten att föra detaljerade register över kontrollerna under minst tio år från dagen för kontrollerna, och att på skriftlig begäran överlämna dem till kommissionen inom en period av 20 arbetsdagar eller en längre tidsperiod som kan fastställas i begäran.

10.   Konfidentialitet

Innehåller anmälan konfidentiell information (23) som inte bör avslöjas för tredje man?

Ja. Ange vilka delar av formuläret som är konfidentiella och ange skälen för detta.

Nej

11.   Övriga upplysningar

Ange eventuell övrig information som är relevant för bedömningen av stödet.

12.   Bilagor

Ange vilka handlingar som bifogats anmälan och lämna papperskopior av dessa handlingar eller ange internetadresser som ger tillgång till dem.

13.   Försäkran

Jag intygar på heder och samvete att uppgifterna i detta formulär, dess bilagor och bifogade handlingar är fullständiga och korrekta.

Ort och datum: …

Underskrift: …

Undertecknarens namn och befattning: …

14.   Formulär för kompletterande upplysningar

14.1   På grundval av den information som lämnats i formuläret med allmän information, välj tillämpligt formulär för kompletterande upplysningar och fyll i det.

a) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om regionalstöd

1. ☐

Investeringsstöd

2. ☐

driftstöd

3. ☐

individuellt stöd

b) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till forskning, utveckling och innovation

c) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter

1. ☐

undsättningsstöd

2. ☐

individuellt stöd

3. ☐

stödordningar

d) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till audiovisuell produktion

e) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till bredband

f) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om miljö- och energistöd

g) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om riskfinansieringsstöd:

h) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till transportsektorn

1. ☐

investeringsstöd till flygplatser

2. ☐

driftstöd till flygplatser

3. ☐

startstöd till flygbolag

4. ☐

stöd av social karaktär enligt artikel 107.2 a i EUF-fördraget

5. ☐

stöd till sjötransport

i) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar för anmälan av en utvärderingsplan

j) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden

k) ☐

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till fiskeri- och vattenbrukssektorn

14.2   När det gäller stöd som inte omfattas av ett formulär för kompletterande upplysningar, välj den relevanta bestämmelse i EUF-fördraget eller i riktlinjer eller någon annan text som är tillämplig på det statliga stödet:

a) ☐

Kortfristig exportkredit (24)

b) ☐

Systemet för handel med utsläppsrätter (25)

c) ☐

Bankmeddelandet (26)

d) ☐

Meddelandet om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (27)

e) ☐

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (artikel 106.2 i EUF-fördraget) (28)

f) ☐

Artikel 93 i EUF-fördraget

g) ☐

Artikel 107.2 a i EUF-fördraget

h) ☐

Artikel 107.2 b i EUF-fördraget

i) ☐

Artikel 107.3 a i EUF-fördraget

j) ☐

Artikel 107.3 b i EUF-fördraget

k) ☐

Artikel 107.3 c i EUF-fördraget

l) ☐

Artikel 107.3 d i EUF-fördraget

m) ☐

Övriga, precisera:

Motivera varför det stöd som omfattas av de kategorier som valts i denna punkt är förenligt med den inre marknaden.

Av praktiska skäl rekommenderas att de handlingar som läggs med som bilagor numreras och att det hänvisas till dessa nummer i de relevanta avsnitten i formulären för kompletterande upplysningar.

2)

Del III.1, III.2, III.3, III.4, III.5, III.6, III.7, III.8, III.9, III.10 och III.11 ska ersättas med följande:

”DEL III

FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR

DEL III.1. A

Formulär för kompletterande upplysningar om individuellt regionalt investeringsstöd

Detta formulär ska användas för anmälan av allt individuellt investeringsstöd som omfattas av riktlinjerna för statligt regionalstöd 2014–2020  (29) (nedan kallade regionalstödsriktlinjerna). Om flera stödmottagare omfattas av en individuell stödåtgärd ska relevant information lämnas för var och en av dem.

1.   Tillämpningsområde

1.1   Skäl till att stödåtgärden anmäls:

a) ☐

Anmälan avser individuellt stöd som beviljats inom ramen för en stödordning och stödet från alla källor överstiger tröskelvärdet för anmälan. Ange de berörda godkända eller gruppundantagna stödordningarnas referensnummer för statligt stöd.

b) ☐

Anmälan avser ett individuellt stöd som inte beviljats inom ramen för en stödordning (stöd för ett särskilt ändamål).

c) ☐

Anmälan avser stöd som beviljats en stödmottagare som lagt ned samma eller liknande verksamhet (30) i EES två år före den dag då ansökan om stöd lämnades in, eller som vid tidpunkten för ansökan om stöd har för avsikt att lägga ned en sådan verksamhet inom en period av två år efter det att den investering som ska subventioneras har slutförts.

d) ☐

Anmälan avser en investering som görs av ett stort företag för diversifiering av produktionen i en befintlig anläggning i ett c-område till nya produkter och/eller nya processinnovationer.

e) ☐

Övrigt. Förklara närmare:

1.2   Den anmälda stödåtgärdens tillämpningsområde

1.2.1   Bekräfta att stödmottagaren inte är ett företag i svårigheter (31).

1.2.2   Om stödåtgärden omfattar investeringsstöd till bredbandsnät, förklara hur den stödbeviljande myndigheten ska se till att följande villkor uppfylls och lämna en hänvisning till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden och/eller styrkande handlingar:

Stöd beviljas endast i områden där det inte finns något nät inom samma kategori (antingen grundläggande bredbandsnät eller nästa generations accessnät) och där det inte är sannolikt att något sådant kommer att byggas ut inom den närmaste framtiden.

Den som driver det subventionerade nätet erbjuder aktivt och passivt grossisttillträde på rättvisa och icke-diskriminerande villkor med möjlighet till effektivt och fullständigt tillträde.

Stödet har eller kommer att tilldelas på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande i enlighet med punkt 78 c och d i EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (32).

1.2.3   Om stödåtgärden omfattar stöd till forskningsinfrastruktur (33), bekräfta att stödet förenas med villkoret att öppet och icke-diskriminerande tillträde till denna infrastruktur ska beviljas. Lämna dessutom handlingar som styrker detta och/eller hänvisa till relevanta delar av den rättsliga grunden (punkt 13 i regionalstödsriktlinjerna).

1.2.4   Bifoga en kopia av ansökningsformuläret och (utkastet till) avtalet om stödbeviljande.

2.   Ytterligare information om stödmottagaren, investeringsprojektet och stödet

2.1   Stödmottagare

2.1.1   Stödmottagarnas namn:

2.1.2   Om stödmottagaren inte har samma juridiska identitet som det eller de företag som finansierar projektet eller som den eller de faktiska stödmottagarna, beskriv skillnaderna.

2.1.3   Beskriv tydligt förhållandet mellan stödmottagaren, den företagskoncern stödmottagaren tillhör och andra anknutna företag, såsom gemensamma företag.

2.2   Investeringsprojektet

2.2.1   Lämna följande uppgifter om det anmälda investeringsprojektet:

Datum då ansökan om stöd lämnades in

 

(Planerat) datum då investeringsprojektet inleds

 

Planerat datum då produktionen inleds

 

Planerat datum då full produktionskapacitet beräknas vara uppnådd

 

Datum då investeringsprojektet förväntas vara slutfört

 

2.2.2   Om anmälan omfattar en investering i ett a-område eller en investering som görs av ett eller flera små och medelstora företag (34) i ett c-område (punkt 34 i regionalstödsriktlinjerna), ange vilken eller vilka nyinvesteringskategorier som berörs av anmälan (punkt 20 h i regionalstödsriktlinjerna):

a) ☐

Etablering av en ny anläggning.

b) ☐

Utökning av kapaciteten vid en befintlig anläggning.

c) ☐

Diversifiering av produktionen vid en anläggning till produkter som inte tidigare tillverkats vid anläggningen.

d) ☐

En genomgripande ändring av produktionsprocessen i en befintlig anläggning.

e) ☐

Förvärv av tillgångar som direkt hänför sig till en anläggning förutsatt att anläggningen i fråga har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade tagits över och förutsatt att den köps av en investerare som saknar anknytning till säljaren (35).

2.2.3   Om anmälan omfattar en investering i ett c-område som görs av ett stort företag, ange vilken eller vilka nyinvesteringskategorier som berörs av anmälan (punkterna 15 och 20 i i regionalstödsriktlinjerna):

a) ☐

Etablering av en ny anläggning.

b) ☐

Diversifiering av verksamheten i en anläggning, förutsatt att den nya verksamheten inte är samma eller liknande verksamhet (36) som den som bedrevs tidigare i anläggningen.

c) ☐

Diversifiering av en befintlig anläggning till nya produkter.

d) ☐

Ny processinnovation vid en befintlig anläggning.

e) ☐

Förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade förvärvats, och som köps av en investerare som inte har någon anknytning till säljaren, på det villkoret att den nya verksamhet som ska utföras med hjälp av de förvärvade tillgångarna inte är samma eller en liknande verksamhet som den som bedrevs i anläggningen före förvärvet.

2.2.4   Beskriv investeringen i korthet och förklara varför det berörda projektet faller inom en eller flera av de nyinvesteringskategorier som anges ovan.

2.3   Stödberättigande kostnader beräknade på grundval av investeringskostnader

2.3.1   Lämna följande specifikation av de totala stödberättigande investeringskostnaderna i nominellt och diskonterat värde:

 

Total stödberättigande kostnad (nominell) (37)

Total stödberättigande kostnad (diskonterad) (37)

Kostnader för förstudier eller konsultkostnader i samband med investeringen (endast små och medelstora företag)

 

 

Mark

 

 

Byggnader

 

 

Anläggningar/maskiner/inventarier (38)

 

 

Immateriella tillgångar

 

 

Total stödberättigande kostnad

 

 

2.3.2   Bekräfta att de förvärvade tillgångarna är nya (punkt 94 i regionalstödsriktlinjerna) (39).

☐ ja

☐ nej

2.3.3   Om det gäller små och medelstora företag, lämna in handlingar som styrker att inte mer än 50 % av kostnaderna för förstudier eller konsultkostnader i samband med investeringen ingår i den stödberättigande kostnaden (punkt 95 i regionalstödsriktlinjerna).

2.3.4   Om det gäller stöd som beviljats för en genomgripande ändring av en produktionsprocess, lämna in handlingar som styrker att de stödberättigande kostnaderna överstiger avskrivningen under de föregående tre beskattningsåren på de tillgångar som har ett samband med den verksamhet som ska moderniseras (punkt 96 i regionalstödsriktlinjerna).

2.3.5   Om det gäller stöd som beviljats för diversifiering av en befintlig anläggning, lämna en hänvisning till den rättsliga grunden eller förklara hur man ser till att de stödberättigande kostnaderna med minst 200 % överstiger det bokförda värdet på de tillgångar som återanvänds, registrerat under det beskattningsår som föregår arbetets början (punkt 97 i regionalstödsriktlinjerna). Lämna i förekommande fall dokumentation som innehåller relevanta kvantitativa uppgifter.

2.3.6   Om det gäller anläggningstillgångar som omfattas av hyresavtal, lämna en hänvisning till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att följande villkor ska iakttas (punkt 98 i regionalstödsriktlinjerna) eller förklara hur man på annat sätt uppnår att dessa villkor uppfylls.

När det gäller mark och byggnader måste hyresavtalet fortsätta att gälla minst fem år efter den dag då investeringsprojektet förväntas vara slutfört för stora företag och tre år för små och medelstora företag.

När det gäller maskiner och anläggningar ska hyresavtalet ha formen av finansiell leasing och innefatta en skyldighet för stödmottagaren att förvärva tillgången när hyresavtalet har löpt ut.

2.3.7   I punkt 99 i regionalstödsriktlinjerna föreskrivs följande: ’Vid förvärv av en anläggning ska endast kostnaderna för köp av tillgångarna från tredje man som inte har någon anknytning till köparen beaktas. Transaktionen ska ske på marknadsvillkor. När stöd har beviljats för förvärv av tillgångar redan innan de köps bör kostnaderna för dessa tillgångar dras av från de stödberättigande kostnaderna för förvärv av en anläggning. Om förvärvet av en anläggning åtföljs av en ytterligare investering som berättigar till stöd bör de stödberättigande kostnaderna för denna investering läggas till kostnaderna för köp av anläggningens tillgångar.’

Om det är relevant i det anmälda fallet, förklara hur dessa villkor har uppfyllts och lämna relevanta styrkande handlingar.

2.3.8   Om immateriella tillgångar ingår i de stödberättigande utgifterna för investeringsprojektet, förklara hur man ser till att villkoren i punkterna 101 och 102 i regionalstödsriktlinjerna (40) iakttas. Lämna i så fall en exakt hänvisning till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

2.4   Stödberättigande kostnader beräknade på grundval av lönekostnader

Gör följande:

Förklara hur stödberättigande kostnader beräknade på grundval av lönekostnader har fastställts (punkt 103 i regionalstödsriktlinjerna).

Förklara hur antalet arbetstillfällen som skapats har beräknats med hänsyn till punkt 20 k i regionalstödsriktlinjerna.

Förklara hur lönekostnaderna för de personer som anställts har fastställts med hänsyn till punkt 20 z i regionalstödsriktlinjerna.

Lämna relevanta beräkningar och handlingar som styrker siffrorna.

2.5   Beräkning av diskonterade stödberättigande kostnader och stödbeloppet

2.5.1   Fyll i tabellen i denna punkt med uppgifter om stödberättigande kostnader per kategori av sådana kostnader som ska täckas under hela investeringsprojektets varaktighet.

 

Nominellt/ diskonterat värde

N – 0 (41)

N + 1 (41)

N + 2 (41)

N + 3 (41)

N + X (41)

Totalt (41)

Förstudier osv. (endast små och medelstora företag)

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Mark

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Byggnader

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Anläggningar/ maskiner/inventarier (42)

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Immateriella tillgångar

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Lönekostnader

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Annat (precisera)

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Totalt

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Ange till vilket datum beloppen har diskonterats samt vilken diskonteringsränta som har använts (43):

2.5.2   Fyll i tabellen i denna punkt med uppgifter om det anmälda stöd som (ska) beviljas för investeringsprojektet med hänsyn till tillämplig stödform.

 

Nominellt/diskonterat värde

N – 0 (44)

N + 1 (44)

N + +2 (44)

N + +3 (44)

N + X (44)

Totalt (44)

Bidrag

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Mjukt lån

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Garanti

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Skattenedsättning

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Totalt

Nominellt

 

 

 

 

 

 

Diskonterat

 

 

 

 

 

 

Ange till vilket datum beloppen har diskonterats, samt vilken diskonteringsränta som har använts.

Ange för varje stödform som nämns i punkt 2.5.2 hur bidragsekvivalenten beräknas.

Mjukt lån:

Garanti:

Skattesänkning:

Övrigt:

2.5.3   Ange om några av de stödåtgärder som ska beviljas projektet ännu inte har fastställts, och förklara hur den beviljande myndigheten ska se till att den tillämpliga högsta tillåtna stödnivån iakttas (punkterna 82 och 83 i regionalstödsriktlinjerna).

2.5.4   Medfinansieras projektet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna? Ange i så fall inom ramen för vilket operativt program som finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer att erhållas. Ange också beloppet för den aktuella finansieringen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

2.5.5   Om stödmottagaren (på koncernnivå) har fått stöd för en eller flera nyinvesteringar som inletts i samma Nuts 3-region under en treårsperiod räknat från den dag då det anmälda investeringsprojektet inleddes (punkt 20 t i regionalstödsriktlinjerna), lämna då uppgifter om stödåtgärderna för var och en av de nyinvesteringar som tidigare fått stöd (bland annat en kort beskrivning av investeringsprojektet, dag då ansökan om stöd lämnades in, dag då stödet beviljades, dag för arbetets början, stödbelopp och stödberättigande kostnader (45)).

 

Stödber. inv.kostnader (46)

Beviljat stödbelopp (46)

Ansökningsdag

Dag då stödet beviljades

Dag för arbetets början

Kort beskrivning

Stödets referensnummer

Nyinvesteringsprojekt 1

 

 

 

 

 

 

 

Nyinvesteringsprojekt 2

 

 

 

 

 

 

 

Nyinvesteringsprojekt 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.5.6   Bekräfta att det totala stödbelopp som beviljas nyinvesteringsprojektet inte överstiger de högsta stödnivåerna (enligt definitionen i punkt 20 m i regionalstödsriktlinjerna), med hänsyn till den högre stödnivån för små och medelstora företag (som fastställs i punkt 177 i regionalstödsriktlinjerna) och det justerade stödbeloppet (enligt definitionen i punkt 20 c i regionalstödsriktlinjerna) i tillämpliga fall. Bifoga relevanta styrkande handlingar och beräkningar.

2.5.7   Om det stöd som ska beviljas investeringsprojektet ska beviljas på grundval av flera stödordningar för regionalstöd eller kumuleras med stöd för särskilda ändamål, bekräfta att den högsta tillåtna stödnivå som får beviljas projektet har beräknats på förhand av den myndighet som först beviljade stöd och ange denna högsta tillåtna stödnivå. Förklara hur de stödbeviljande myndigheterna ska se till att den högsta tillåtna stödnivån beaktas (punkt 92 i regionalstödsriktlinjerna).

2.5.8   Om nyinvesteringen hänger samman med ett projekt inom det europeiska territoriella samarbetet, förklara med hänsyn till bestämmelserna i punkt 93 i regionalstödsriktlinjerna hur man fastställer den högsta tillåtna stödnivån för projektet och de olika stödmottagarna.

3.   Bedömning av stödåtgärdens förenlighet med den inre marknaden

3.1   Bidrag till regionala mål och behov av statligt ingripande

3.1.1   Gör följande:

Ange var exakt det understödda projektet ska genomföras (dvs. ort och den Nuts 2- eller Nuts 3-region där orten ligger).

Lämna uppgifter om projektets regionala stödstatus på den gällande regionalstödskartan (dvs. om det ska genomföras i ett område som berättigar till regionalstöd enligt artikel 107.3 a eller c i EUF-fördraget?).

Ange den högsta tillåtna stödnivån för stora företag:

3.1.2   Förklara hur stödet kommer att bidra till regional utveckling (47).

3.1.3   Om anmälan gäller en individuell ansökan om stöd inom ramen för en stödordning, förklara hur projektet bidrar till målet för stödordningen och lämna styrkande handlingar (punkt 35 i regionalstödsriktlinjerna).

3.1.4   Om anmälan gäller stöd för ett särskilt ändamål, förklara hur projektet bidrar till utvecklingsstrategin i det berörda området och lämna styrkande handlingar (punkt 42 i regionalstödsriktlinjerna).

3.1.5   Förklara hur man tillämpar bestämmelsen om att investeringen måste upprätthållas i det berörda området i minst fem år (tre år för små och medelstora företag) efter det att den slutförts (punkt 36 i regionalstödsriktlinjerna). Lämna en hänvisning till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden (t.ex. avtal om stödbeviljande).

3.1.6   Om stödet beräknas på grundval av lönekostnader, förklara hur man tillämpar metoden för genomförande av bestämmelsen om att arbetstillfällen måste skapas inom tre år efter det att investeringen slutförts, och att varje arbetstillfälle som skapats genom investeringen ska finnas kvar i området under fem år (tre år för små och medelstora företag) från den dag då tjänsten först tillsattes (punkt 37 i regionalstödsriktlinjerna). Lämna en hänvisning till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden (t.ex. avtal om stödbeviljande).

3.1.7   Lämna en hänvisning till den rättsliga grunden eller påvisa att stödmottagare måste bidra med minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna antingen med egna medel eller genom extern finansiering, i en form som är helt fri från statligt stöd (48) (punkt 38 i regionalstödsriktlinjerna).

3.1.8   Har en miljökonsekvensbedömning utförts för investeringen, eller ska en sådan utföras (punkt 39 i regionalstödsriktlinjerna)?

☐ ja

☐ nej

Om nej, förklara varför en miljökonsekvensbedömning inte krävs för detta projekt.

3.2   Stödåtgärdens ändamålsenlighet

3.2.1   Om anmälan gäller stöd för särskilda ändamål, visa att ett sådant stöd är en bättre garanti för utvecklingen i det berörda området än ett stöd som ges på grundval en stödordning eller andra typer av stödåtgärder (punkt 55 i regionalstödsriktlinjerna).

3.2.2   Om stödet ges i en form som medför en direkt ekonomisk fördel (49), visa varför andra, potentiellt mindre snedvridande stödformer, såsom förskott med återbetalningsskyldighet eller stödformer som baseras på skuld- eller kapitalinstrument (50), inte är lämpliga (punkt 57 i regionalstödsriktlinjerna).

3.3   Stödåtgärdens stimulanseffekt och proportionalitet

3.3.1   Bekräfta att arbeten som utförts i samband med den anmälda enskilda investeringen inleddes först efter det att stödansökan lämnats in (punkt 64 i regionalstödsriktlinjerna). Lämna en kopia av den stödansökan som stödmottagaren skickat in till den beviljande myndigheten och handlingar som styrker dagen för arbetets början.

3.3.2   Förklara stödets stimulanseffekt genom att beskriva det kontrafaktiska scenariot med hänvisning till ett av de två möjliga scenarier som anges i punkt 61 i regionalstödsriktlinjerna.

3.3.3   För scenario 1 (dvs. investeringsbeslut enligt punkt 61 i regionalstödsriktlinjerna), lämna följande uppgifter (eller hänvisa till relevanta delar i det angivna kontrafaktiska scenariot) (punkt 104 i regionalstödsriktlinjerna):

En beräkning av investeringens internränta med och utan stödet (51):

Uppgifter om relevanta referensvärden för företaget (t.ex. den avkastning som stödmottagaren normalt kräver för att genomföra liknande projekt, företagets kapitalkostnader som helhet, relevanta referensvärden för branschen).

En förklaring till varför stödet, mot bakgrund av kriterierna i denna punkt, utgör det minimum som krävs för att göra projektet tillräckligt lönsamt (se punkt 79 i regionalstödsriktlinjerna).

3.3.4   För scenario 2 (dvs. lokaliseringsbeslut enligt punkt 61 i regionalstödsriktlinjerna), lämna följande uppgifter (eller hänvisa till relevanta delar i det angivna kontrafaktiska scenariot) (punkt 105 i regionalstödsriktlinjerna):

En beräkning av skillnaden mellan nettonuvärdet av investeringen i målområdet och nettonuvärdet av investeringen på den alternativa lokaliseringsorten (52).

Alla parametrar som använts för beräkningen av nettonuvärdet av investeringen i målområdet och nettonuvärdet av investeringen på den alternativa lokaliseringsorten (bland annat tidsramen, diskonteringssats som används, osv.).

En förklaring av varför stödet, på grundval av den information som avses i de två första underpunkterna, inte överstiger skillnaden mellan nettonuvärdet av investeringen i målområdet och nettonuvärdet på den alternativa lokaliseringsorten (se punkt 80 i regionalstödsriktlinjerna).

3.3.5   Om regionalstödet beviljas via de europeiska struktur- och investeringsfonderna i a-regioner för investeringar som är nödvändiga för att uppfylla normer som föreskrivs i unionslagstiftningen, förklara följande (och lämna styrkande handlingar):

Vilken norm berörs?,

Varför är investeringen nödvändig för att uppfylla normen?

Varför skulle det inte vara tillräckligt lönsamt för stödmottagaren att göra investeringen i det berörda området, vilket i en situation utan stöd skulle leda till nedläggning av en befintlig anläggning i det området (punkt 63 i regionalstödsriktlinjerna)?

3.4   Undvikande av negativa effekter på handel och konkurrens

För scenario 1

Definition av den relevanta marknaden

3.4.1   Lämna den information som preciseras i denna punkt för att identifiera de relevanta produktmarknaderna (dvs. produkter som berörs av stödmottagarens ändrade beteende) och för att identifiera de konkurrenter och kunder/konsumenter som berörs (punkterna 129 och 130 i regionalstödsriktlinjerna).

Ange alla produkter som kommer att tillverkas vid den understödda anläggningen när investeringen avslutats, och i förekommande fall Nace-kod, Prodcom-kod eller CPA-nomenklatur (53) för projekt inom tjänstesektorerna.

Kommer de produkter som planeras inom projektet att ersätta andra produkter som produceras av samma stödmottagare (på koncernnivå)? Vilka produkter kommer att ersättas? Om dessa ersatta produkter inte produceras vid den anläggning som omfattas av projektet, ange var de produceras i dag. Beskriv sambandet mellan den produktion som ersätts och den aktuella investeringen och ge en tidsplan för ersättandet.

Vilka andra produkter kan tillverkas vid samma nya anläggning (genom flexibel produktionsutrustning) med låga merkostnader eller helt utan merkostnader?

Förklara om projektet gäller en mellanprodukt och om en stor del av produktionen säljs på annat sätt än på marknaden (på marknadsvillkor). Ange med utgångspunkt från denna förklaring om den berörda produkten är den produkt som planeras inom projektet eller om det är en produkt i efterföljande led. Detta är väsentligt för beräkningen av marknadsandelen och kapacitetsökningen i resten av detta avsnitt.

Ange de relevanta produktmarknaderna för de berörda produkterna och lämna om möjligt styrkande handlingar från en oberoende tredje part avseende dessa marknader. En relevant produktmarknad omfattar den berörda produkten och dess substitut på efterfrågesidan, dvs. produkter som konsumenterna anser utgöra substitut (på grund av produktens egenskaper, priser och avsedda användning) och dess substitut på utbudssidan, dvs. produkter som tillverkarna anser utgöra substitut (på grund av att stödmottagaren och dennes konkurrenter har flexibla produktionsanläggningar).

3.4.2   Lämna uppgifter och styrkande handlingar som avser stödmottagarens relevanta geografiska marknad.

Marknadsmakt (punkterna 115 och 132 a i regionalstödsriktlinjerna)

3.4.3   Lämna följande uppgifter om stödmottagarens marknadsposition (under en viss period före mottagandet av stödet och den förväntade marknadspositionen när investeringen har slutförts):

En uppskattning av stödmottagarens totala försäljning (i värde och volym) på den relevanta marknaden (på koncernnivå).

En uppskattning av samtliga producenters totala försäljning på den relevanta marknaden (i värde och volym). Om det finns statistiska uppgifter från andra källor, offentliga eller fristående, bifoga även dessa.

3.4.4   Gör en bedömning av den relevanta marknadens struktur, till exempel av koncentrationsnivån på marknaden, eventuella inträdeshinder, köparstyrka och hinder för expansion eller marknadsutträde. Lägg fram bevis, om möjligt från en oberoende tredje part, som styrker slutsatserna på denna punkt.

Kapacitet (punkt 132 a i regionalstödsriktlinjerna)

3.4.5   Gör en uppskattning av den ytterligare produktionskapacitet som skapas genom investeringen (i volym och värde).

För båda scenarierna

Uppenbara negativa effekter

3.4.6   För scenario 1, lämna följande uppgifter och styrkande handlingar om den relevanta produktmarknaden (54):

Är den relevanta marknaden i ett längre perspektiv en vikande marknad i strukturellt hänseende (dvs. uppvisar en negativ tillväxttakt)? (punkt 135 i regionalstödsriktlinjerna).

Är den relevanta marknaden vikande relativt sett (dvs. uppvisar en positiv tillväxttakt, men överstiger inte en referenstillväxttakt)? (punkt 135 i regionalstödsriktlinjerna.

För scenario 2, ange om investeringen utan stöd skulle ha förlagts till en region med en regional stödnivå som är högre eller samma som i målregionen (punkt 139 i riktlinjerna). Bifoga styrkande handlingar.

3.4.7   Bekräfta huruvida stödmottagaren har lämnat in en försäkran om att denne, på koncernnivå, inte har lagt ned samma eller en liknande verksamhet inom EES två år före ansökan om stöd och inte har för avsikt att lägga ned samma eller en liknande verksamhet någon annanstans i EES inom två år efter det att investeringen har slutförts (punkt 23 i regionalstödsriktlinjerna).

Om en sådan försäkran gjorts, bifoga en kopia av denna till anmälan, eller ange i annat fall varför den inte lämnats in.

3.4.8   Om stödmottagaren på koncernnivå har lagt ned samma eller en liknande verksamhet inom EES två år före ansökan om stöd, eller har för avsikt att göra det inom två år efter det att investeringen har slutförts, samt har flyttat verksamheten till målområdet, eller har för avsikt att göra det, förklara varför stödmottagaren anser att det inte finns ett orsakssamband mellan stödet och denna flyttning (punkt 122 i regionalstödsriktlinjerna).

3.4.9   Förklara om det statliga stödet direkt skulle leda till en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga lokaliseringsorter inom EES. Om det statliga stödet skulle leda till en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga lokaliseringsorter inom EES, ange hur många arbetstillfällen det gäller och hur stor andel dessa utgör i förhållande till de totala arbetstillfällen som finns på de berörda lokaliseringsorterna.

4.   Övrig information

Lämna eventuell annan information som är relevant för en bedömning av den anmälda stödåtgärden enligt regionalstödsriktlinjerna.

DEL III.1.B

Formulär för kompletterande upplysningar om stödordningar för regionalt investeringsstöd

Detta formulär för kompletterande upplysningar ska användas för anmälan av alla stödordningar för investeringsstöd som omfattas av kommissionens riktlinjer för statligt regionalstöd 2014–2020  (55) (regionalstödsriktlinjerna).

1.   Tillämpningsområde

1.1   Skäl till att stödordningen anmäls i stället för att inrättas i enlighet med den allmänna gruppundantagsförordningen (56) eller förordningen om stöd av mindre betydelse (57):

a) ☐

Anmälan gäller en sektoriell stödordning. Ange i så fall vilken sektor som omfattas av stödordningen (Nace-kod).

b) ☐

Anmälan gäller en allmän stödordning som också omfattar varvssektorn.

c) ☐

Övrigt. Precisera:

1.2   Den anmälda stödordningens tillämpningsområde

1.2.1   Bekräfta att den rättsliga grunden för den anmälda stödordningen föreskriver en skyldighet att till kommissionen anmäla individuellt stöd till stödmottagare som lagt ned samma eller liknande verksamhet (58) i EES under de två åren före den dag då ansökan om stöd lämnades in, eller som vid tidpunkten för ansökan om stöd har för avsikt att lägga ned en sådan verksamhet inom en period av två år efter det att den investering som ska subventioneras har slutförts (punkt 23 i regionalstödsriktlinjerna).

Lämna en hänvisning till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

1.2.2   Bekräfta att den anmälda stödordningen föreskriver att inget regionalt investeringsstöd ska beviljas till de företagskategorier och sektorer som anges nedan. Ange i varje enskilt fall relevant bestämmelse i den rättsliga grunden för stödordningen.

Undantagna företagskategorier och sektorer

Relevant bestämmelse i den rättsliga grunden för stödordningen

Företag i svårigheter (59)

 

Stålindustrin (60)

 

Syntetfiberindustrin (60)

 

Produktion av jordbruksprodukter enligt bilaga I till EUF-fördraget

 

Bearbetning och/eller saluföring av jordbruksprodukter enligt bilaga I till EUF-fördraget (61) till produkter som anges i denna bilaga I

 

Produktion, bearbetning och/eller saluföring av fiske- och vattenbruksprodukter enligt bilaga I till EUF-fördraget

 

Transportsektorn (62)

 

Energisektorn

 

1.2.3   Om stödordningen omfattar investeringsstöd till bredbandsnät, ange huruvida vart och ett av dessa villkor är uppfyllda:

a) ☐

Stöd beviljas endast i områden där det inte finns något nät inom samma kategori (antingen grundläggande bredbandsnät eller nästa generations accessnät) och där det inte är sannolikt att något sådant kommer att byggas ut inom den närmaste framtiden.

b) ☐

Den som driver det subventionerade nätet erbjuder aktivt och passivt grossisttillträde på rättvisa och icke-diskriminerande villkor med möjlighet till effektivt och fullständigt tillträde.

c) ☐

Stödet bör tilldelas på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande i enlighet med punkt 78 c och d i bredbandsriktlinjerna (63).

Lämna en hänvisning till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

1.2.4   Om stödordningen omfattar stöd till forskningsinfrastruktur, är stödet förenat med villkoret att öppet och icke-diskriminerande tillträde till denna infrastruktur ska ges?

a) ☐

Nej

b) ☐

Ja. Lämna en hänvisning till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

2.   Nyinvestering, stödberättigande kostnader och stöd

2.1   Typer av nyinvesteringar som omfattas av stödordningen

2.1.1   Om stödordningen omfattar investeringar i a-områden som görs av små och medelstora företag eller stora företag (64), eller investeringar som görs av små och medelstora företag i c-områden (punkt 34 i regionalstödsriktlinjerna), ange vilken eller vilka nyinvesteringskategorier som berörs av anmälan (punkt 20 h i regionalstödsriktlinjerna):

a) ☐

Etablering av en ny anläggning.

b) ☐

Utökning av kapaciteten vid en befintlig anläggning.

c) ☐

Diversifiering av produktionen vid en anläggning till produkter som inte tidigare tillverkats vid anläggningen.

d) ☐

En genomgripande ändring av produktionsprocessen i en befintlig anläggning.

e) ☐

Förvärv av tillgångar som direkt hänför sig till en anläggning förutsatt att anläggningen i fråga har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade tagits över, och förutsatt att den köps av en investerare som saknar anknytning till säljaren (65).

2.1.2   Om stödordningen omfattar investeringar i c-områden som görs av stora företag, ange vilken eller vilka nyinvesteringskategorier som berörs av anmälan (punkterna 15 och 20 i i regionalstödsriktlinjerna):

a) ☐

Etablering av en ny anläggning.

b) ☐

Diversifiering av verksamheten i en anläggning, förutsatt att den nya verksamheten inte är samma eller liknande verksamhet (66) som den som bedrevs tidigare i anläggningen.

c) ☐

Diversifiering av en befintlig anläggning till nya produkter.

d) ☐

Ny processinnovation vid en befintlig anläggning.

e) ☐

Förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade tagits över och som köps av en investerare som inte har någon anknytning till säljaren, under förutsättning att den nya verksamhet som ska bedrivas med de förvärvade tillgångarna inte är samma eller liknande verksamhet som den som bedrevs i anläggningen före förvärvet.

2.1.3   Lämna en hänvisning till de relevanta bestämmelserna i den rättsliga grunden där det föreskrivs att kommissionen ska underrättas om individuellt stöd som i enlighet med den rättsliga grunden för stödordningen ska beviljas stora företag i c-områden) för följande ändamål (punkterna 24 och 34 i regionalstödsriktlinjerna):

a)

Diversifiering av en befintlig anläggning till nya produkter.

b)

Ny processinnovation vid en befintlig anläggning.

2.1.4   Lämna en hänvisning till de relevanta bestämmelserna i den rättsliga grunden där det föreskrivs att individuella stöd som ska beviljas i enlighet med den rättsliga grunden för stödordningen och som skulle leda till att stödet överstiger tröskelvärdet för anmälan (67) (punkt 23 i regionalstödsriktlinjerna) ska anmälas till kommissionen.

2.2   Stödberättigande kostnader beräknade på grundval av investeringskostnader

2.2.1   Om de stödberättigande utgifterna (punkt 20 x i regionalstödsriktlinjerna) enligt stödordningen avser anläggningstillgångar, fastställs investeringens värde som en procentandel på grundval av mark, byggnader och anläggningar, maskiner och inventarier? (68)

a) ☐

mark

b) ☐

byggnader

c) ☐

anläggningar/maskiner/inventarier?

Hänvisa till relevanta delar av den rättsliga grunden.

2.2.2   Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden som föreskriver att de förvärvade tillgångarna bör vara nya (69) (punkt 94 i regionalstödsriktlinjerna).

2.2.3   Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden där det föreskrivs att högst 50 % av kostnaderna för förstudier eller konsultkostnader i samband med investeringen kan betraktas som stödberättigande kostnader för små och medelstora företag (punkt 95 i regionalstödsriktlinjerna).

2.2.4   Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden som föreskriver att för stöd som beviljas för en genomgripande ändring av en produktionsprocess måste de stödberättigande kostnaderna överstiga avskrivningen under de föregående tre beskattningsåren på de tillgångar som har ett samband med den verksamhet som ska moderniseras (punkt 96 i riktlinjerna).

2.2.5   Om det är fråga om stöd som beviljats för diversifiering av en befintlig anläggning, hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden där det föreskrivs att de stödberättigande kostnaderna måste överstiga det bokförda värdet på de tillgångar som återanvänds med minst 200 %, registrerat under det beskattningsår som föregår arbetets början (punkt 97 i riktlinjerna).

2.2.6   Om det är fråga om anläggningstillgångar som omfattas av hyresavtal, hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden som föreskriver att följande villkor ska iakttas (punkt 98 i regionalstödsriktlinjerna):

När det gäller mark och byggnader måste hyresavtalet fortsätta att gälla minst fem år efter den dag då investeringsprojektet förväntas vara slutfört för stora företag och tre år för små och medelstora företag.

När det gäller maskiner och anläggningar ska hyresavtalet ha formen av finansiell leasing och innefatta en skyldighet för stödmottagaren att förvärva tillgången när hyresavtalet har löpt ut.

2.2.7   I punkt 99 i regionalstödsriktlinjerna föreskrivs följande: ’Vid förvärv av en anläggning ska endast kostnaderna för köp av tillgångarna från tredje man som inte har någon anknytning till köparen beaktas. Transaktionen ska ske på marknadsvillkor. När stöd har beviljats för förvärv av tillgångar redan innan de köps bör kostnaderna för dessa tillgångar dras av från de stödberättigande kostnaderna för förvärv av en anläggning. Om förvärvet av en anläggning åtföljs av en ytterligare investering som berättigar till stöd bör de stödberättigande kostnaderna för denna investering läggas till kostnaderna för köp av anläggningens tillgångar.’

Hänvisa till de bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att villkoren i denna punkt ska iakttas om det är relevant för den anmälda stödordningen.

2.2.8   Om de stödberättigande kostnaderna enligt stödordningen avser immateriella tillgångar (punkt 20 j i regionalstödsriktlinjerna), fastställs investeringens värde på grundval av kostnader för tekniköverföring genom förvärv av patenträttigheter, licenser, know-how eller icke patenterad teknisk kunskap?

a) ☐

Patenträttigheter

b) ☐

Licenser

c) ☐

Know-how

d) ☐

Icke patenterad teknisk kunskap

Hänvisa till relevanta delar av den rättsliga grunden.

2.2.9   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att de stödberättigande kostnaderna för investeringar i immateriella tillgångar för stora företag inte får överstiga 50 % av projektets sammanlagda stödberättigande investeringskostnader (punkt 100 i regionalstödsriktlinjerna).

2.2.10   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att villkoren i punkterna 101 och 102 i regionalstödsriktlinjerna (70) ska iakttas.

2.3   Stödberättigande kostnader beräknade på grundval av lönekostnader

Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden som anger hur de stödberättigande kostnader som beräknas på grundval av lönekostnader ska fastställas (punkt 103 i riktlinjerna), hur antalet skapade arbetstillfällen ska beräknas med hänsyn till punkt 20 k i riktlinjerna och hur lönekostnaderna för de anställda personerna ska fastställas med hänsyn till punkt 20 z i riktlinjerna.

2.4   Beräkning av diskonterade stödberättigande kostnader

2.4.1   Ange vilka stödformer som är tillåtna enligt stödordningen:

a) ☐

Bidrag. Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

b) ☐

Mjuka lån. Ange hur bidragsekvivalenten ska beräknas och hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

c) ☐

Garantier. Ange hur bidragsekvivalenten ska beräknas och hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

d) ☐

Skatteåtgärder. Precisera vilken typ av åtgärder och ange hur bidragsekvivalenten ska beräknas. Hänvisa också till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

e) ☐

Övrigt. Precisera och ange hur bidragsekvivalenten ska beräknas. Hänvisa också till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

2.4.2   Är stödordningen berättigad till medfinansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna? Ange i sådana fall inom ramen för vilka operativa program som finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kan erhållas. Ange också beloppet för den aktuella finansieringen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, om det är känt i detta skede.

2.4.3   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att den stödbeviljande myndigheten, innan den beviljar individuellt stöd inom ramen för den anmälda stödordningen, ska fastställa om stödmottagaren (på koncernnivå) har fått stöd för en eller flera nyinvesteringar som inletts i samma Nuts 3-region under en treårsperiod räknat från den dag då investeringsprojektet inletts.

2.4.4   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att det totala stödbelopp som beviljas ett nyinvesteringsprojekt inom ramen för stödordningen inte ska överstiga de högsta stödnivåerna (enligt definitionen i punkt 20 m i riktlinjerna), med hänsyn till den högre stödnivån för små och medelstora företag (som fastställs i punkt 177 i riktlinjerna) eller det justerade stödbeloppet (enligt definitionen i punkt 20 c i riktlinjerna) i tillämpliga fall.

2.4.5   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att den högsta tillåtna stödnivå som får beviljas projektet ska beräknas på förhand av den myndighet som först beviljade stöd i de fall individuella stöd beviljas på grundval av flera stödordningar för regionalstöd eller kumuleras med stöd för särskilda ändamål (punkt 92 i regionalstödsriktlinjerna).

2.4.6   Om stödordningen tillåter stöd till nyinvesteringar som hänger samman med projekt inom det europeiska territoriella samarbetet, hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden som (med hänvisning till bestämmelserna i punkt 93 i riktlinjerna) föreskriver hur de högsta stödnivåerna för projektet och de olika stödmottagarna ska fastställas.

3.   Bedömning av stödordningens förenlighet med den inre marknaden

3.1   Bidrag till regionalt mål och behov av statligt ingripande

Är stödordningen en del av ett operativt program (71) (punkt 32 i regionalstödsriktlinjerna)?

Ja. Hänvisa till de berörda operativa programmen.

Förklara på vilket sätt stödordningen är förenlig med och bidrar till utvecklingsstrategin för det berörda området (punkt 33 i regionalstödsriktlinjerna).

3.1.1   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden som innehåller ett krav på att utföra en miljökonsekvensbedömning för de berörda investeringarna innan individuella projekt beviljas stöd, när detta krävs i lagstiftningen (punkt 39 i regionalstödsriktlinjerna).

3.1.2   Förklara hur de beviljande myndigheterna ska prioritera och välja investeringsprojekten på grundval av syftena med stödordningen (t.ex. på grundval av ett formellt poängsystem) (punkt 33 i regionalstödsriktlinjerna). Hänvisa också till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden eller andra relaterade förvaltningsföreskrifter.

3.1.3   Förklara hur den beviljande myndigheten, när den beviljar stöd för individuella investeringsprojekt inom ramen för en stödordning, ska säkerställa att det eller de valda projekten bidrar till målet för stödordningen och därmed till utvecklingsstrategin för det berörda området (punkt 35 i riktlinjerna).

3.1.4   Förklara hur man tillämpar bestämmelsen om att investeringar som får stöd inom ramen för den anmälda stödordningen måste upprätthållas i det berörda området i minst fem år (tre år för små och medelstora företag) efter det att de slutförts (punkt 36 i regionalstödsriktlinjerna). Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

3.1.5   I de fall det stöd som beviljas inom ramen för den anmälda stödordningen beräknas på grundval av lönekostnader, förklara metoden för genomförande av bestämmelsen om att arbetstillfällen måste skapas inom tre år efter det att investeringen slutförts, och att varje arbetstillfälle som skapats genom den berörda investeringen ska finnas kvar i området under fem år (tre år för små och medelstora företag) från den dag då tjänsten först tillsattes (punkt 37 i regionalstödsriktlinjerna). Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

3.1.6   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskriv att stödmottagare måste bidra med minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna antingen med egna medel eller genom extern finansiering, i en form som är helt fri från statligt stöd. (72) (punkt 38 i regionalstödsriktlinjerna).

3.1.7   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden som visar att stödordningen ska iaktta de tak som anges i den regionalstödskarta som är tillämplig vid tidpunkten för stödets beviljande (punkt 81 i regionalstödsriktlinjerna). Hänvisa också till kommissionens beslut om att godkänna den berörda regionalstödskartan.

3.2   Stödordningens ändamålsenlighet

3.2.1   Om stödordningen inte är stödberättigad inom ramen för ett operativt program, förklara varför regionalstöd är ett lämpligt instrument för att uppnå det gemensamma målet om rättvisa och sammanhållning (73) (punkt 52 i riktlinjerna).

3.2.2   Om stödordningen är sektorspecifik och inte är berättigad till medfinansiering från strukturfonderna, påvisa fördelarna med ett sådant instrument jämfört med en sektorsövergripande stödordning eller andra policyalternativ (punkt 53 i riktlinjerna).

3.2.3   Hur kommer individuella stöd inom ramen för den anmälda stödordningen att beviljas?

Automatiskt, om villkoren i stödordningen är uppfyllda.

Genom skönsmässigt beslut av myndigheterna.

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

Om stöd ska beviljas genom skönsmässigt beslut av myndigheterna, lämna en kort beskrivning av de kriterier som används och bifoga en kopia av den beviljande myndighetens interna bestämmelser om beviljande av stöd.

3.2.4   Om stödet enligt stödordningen ges i en form som medför en direkt ekonomisk fördel (74), visa varför andra, potentiellt mindre snedvridande stödformer, såsom förskott med återbetalningsskyldighet eller stödformer som baseras på skuld- eller kapitalinstrument (75), inte är lämpliga (punkt 57 i regionalstödsriktlinjerna).

3.3   Stödordningens stimulanseffekt och proportionalitet

3.3.1   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att en ansökan om stöd ska lämnas in innan arbetet med det berörda investeringsprojektet inleds (punkt 64 i regionalstödsriktlinjerna).

3.3.2   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att de som ansöker om stöd inom ramen för den anmälda stödordningen måste använda ett standardformulär som tillhandahålls av den stödbeviljande myndigheten, där de kontrafaktiskt ska förklara vad som händer om de inte får stöd och ange vilket av scenarierna (scenario 1 – investeringsbeslut eller scenario 2 – beslut som avser lokaliseringsorten) som är tillämpligt (punkterna 66 och 61 i regionalstödsriktlinjerna). Om standardformuläret skiljer sig från det exempel som ges i bilaga V till regionalstödsriktlinjerna, bifoga en kopia av standardformuläret.

3.3.3   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att stora företag som ansöker om stöd inom ramen för den anmälda stödordningen ska lägga fram dokumentation som styrker det angivna kontrafaktiska scenariot. (punkt 67 i regionalstödsriktlinjerna). Förklara också vilken typ av dokumentation som krävs.

3.3.4   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att den stödbeviljande myndigheten, när den utvärderar ansökningar om individuella stöd, måste kontrollera det kontrafaktiska scenariots trovärdighet och bekräfta att regionalstödet har den erforderliga stimulanseffekt som motsvarar scenario 1 eller scenario 2  (76) (punkt 68 i regionalstödsriktlinjerna).

3.3.5   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att individuellt stöd som beviljas stora företag inom ramen för den anmälda stödordningen ska begränsas till merkostnaderna netto av att genomföra investeringen i det berörda området, jämfört med ett kontrafaktiskt scenario där inget stöd beviljas, och att den metod som beskrivs i punkterna 79 och 80 i riktlinjerna ska användas för beräkningen (punkt 88 i regionalstödsriktlinjerna).

3.4   Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel.

3.4.1   Förklara hur den snedvridning av konkurrensen och handeln som orsakas av den anmälda stödordningen kommer att begränsas till ett minimum (punkt 125 i regionalstödsriktlinjerna) (77).

3.4.2   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att den beviljande myndigheten när den beviljar stöd till individuella projekt inom ramen för stödordningen måste kontrollera och bekräfta att investeringen utan stöd inte skulle ha förlagts till en region med en regional stödnivå som är högre eller samma som i målregionen (punkt 126 i regionalstödsriktlinjerna).

3.4.3   Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden där det föreskrivs att den beviljande myndigheten, när den beviljar stöd till individuella projekt inom ramen för stödordningen, måste anmäla individuella stöd i de fall stödmottagaren har lagt ned samma eller en liknande verksamhet i ett annat område inom EES två år före den dag då ansökan om stöd lämnades in, eller som vid tidpunkten för ansökan om stöd har för avsikt att lägga ned en sådan verksamhet inom en period av två år efter det att den investering som ska subventioneras har slutförts (punkt 122 i regionalstödsriktlinjerna).

4.   Övrig information

Lämna eventuell annan information som är relevant för en bedömning av den anmälda stödåtgärden enligt regionalstödsriktlinjerna.

DEL III.1.C

Formulär för kompletterande upplysningar om stödordningar för regionalt driftstöd

Detta formulär för kompletterande upplysningar ska användas för anmälan av alla stödordningar för driftstöd som omfattas av kommissionens riktlinjer för statligt regionalstöd 2014–2020  (78) (nedan kallade regionalstödsriktlinjerna).

1.   Tillämpningsområde

a)

Ange vilken typ av driftstöd som kommer att beviljas:

i. ☐

Driftstöd för att minska vissa särskilda svårigheter som små och medelstora företag möter i a-områden.

ii. ☐

Driftstöd för att kompensera merkostnader i de yttersta randområdena.

iii. ☐

Driftstöd för att minska avfolkningen i mycket glesbefolkade områden.

iv. ☐

Annan stödform. Precisera:

b)

Föreskriver den anmälda stödordningen att inget driftstöd kommer att beviljas följande kategorier av företag och sektorer? Ange i varje enskilt fall relevant bestämmelse i den rättsliga grunden för stödordningen.

Undantagna företagskategorier och sektorer

Företag i svårigheter (79)

Relevant bestämmelse i den rättsliga grunden för stödordningen

Stålindustrin (80)

☐ Ja

 

Syntetfiberindustrin (80)

☐ Ja

 

Produktion av jordbruksprodukter enligt bilaga I till EUF-fördraget

☐ Ja

 

Bearbetning och/eller saluföring av jordbruksprodukter enligt bilaga I till EUF-fördraget (81) till produkter som anges i denna bilaga I

☐ Ja

 

Produktion, bearbetning och/eller saluföring av fiske- och vattenbruksprodukter enligt bilaga I till EUF-fördraget

☐ Ja

 

Transportsektorn

☐ Ja

 

Energisektorn

☐ Ja

 

Avsnitt K ’Finans- och försäkringsverksamhet’ i den statistiska näringsgrensindelningen Nace Rev. 2

☐ Ja

 

Nace 70.10 ’Verksamheter som utövas av huvudkontor’ och Nace 70.22 ’Konsultverksamhet avseende företags organisation’

☐ Ja

 

2.   Ordningens grunddrag

2.1   Beskriv stödordningens huvuddrag och dess mål.

2.2   Ange vilka stödformer som är tillåtna enligt stödordningen.

a) ☐

Bidrag. Hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

b) ☐

Mjuka lån. Ange hur bidragsekvivalenten ska beräknas och hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

c) ☐

Garantier. Ange hur bidragsekvivalenten ska beräknas och hänvisa till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

d) ☐

Skatteåtgärder. Precisera vilken typ och ange hur bidragsekvivalenten ska beräknas. Hänvisa också till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

e) ☐

Annan stödform. Precisera och ange hur bidragsekvivalenten ska beräknas. Hänvisa också till relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden.

2.3   Individuella stöd inom ramen för den anmälda stödordningen beviljas på följande sätt:

a) ☐

Automatiskt, om villkoren i stödordningen är uppfyllda.

b) ☐

Genom skönsmässigt beslut av myndigheterna.

Om stödet beviljas skönsmässigt, ge en kort beskrivning av de kriterier som tillämpas. Om det finns administrativa riktlinjer för bedömningen av ansökan om stöd, bifoga en kopia av riktlinjerna.

2.4   Kommer stödordningen att medfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna? Ange i sådana fall inom ramen för vilka operativa program som finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer att erhållas. Ange också beloppet för den aktuella finansieringen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

3.   Stödets förenlighet med den inre marknaden

3.1   Bidrag till regionalt mål och stimulanseffekt

Vad gäller stöd för att minska vissa särskilda svårigheter som små och medelstora företag  (82) möter i a-områden

3.1.1   Ange vilka särskilda svårigheter som små och medelstora företag möter i den berörda regionen som stödåtgärden avser att avhjälpa (punkt 43 i regionalstödsriktlinjerna). Visa att dessa särskilda svårigheter finns och att de är stora (punkt 44 i regionalstödsriktlinjerna).

3.1.2   Förklara varför de svårigheter som räknas upp i punkt 3.1.1 inte kan övervinnas med investeringsstöd och varför den anmälda stödordningen för driftstöd således behövs (punkt 44 i regionalstödsriktlinjerna).

Vad gäller stöd för att kompensera merkostnader i de yttersta randområdena

3.1.3   Ange de specifika merkostnader (83) som kommer att kompenseras på grundval av stödordningen och visa hur dessa kostnader är relaterade till de permanenta nackdelar som anges i artikel 349 i EUF-fördraget (punkt 45 i regionalstödsriktlinjerna).

För stöd för att minska avfolkningen i mycket glesbefolkade områden

3.1.4   Påvisa risken för avfolkning i det berörda området om inget driftstöd ges (punkt 46 i riktlinjerna).

3.2   Stödordningens ändamålsenlighet

Ange varför det föreslagna stödet anses vara ändamålsenligt för att uppnå syftet med stödordningen. Förklara i synnerhet varför andra, mindre snedvridande policyinstrument och andra, mindre snedvridande stödinstrument inte är lämpliga för att uppnå samma positiva bidrag till regional utveckling (punkterna 50, 56, 57 och 58 i regionalstödsriktlinjerna).

3.3   Stödordningens proportionalitet

För alla typer av driftstöd

3.3.1   Fastställ de stödberättigande kostnader som helt och hållet kan tillskrivas de problem som stödet är avsett att avhjälpa (punkt 109 i regionalstödsriktlinjerna).

3.3.2   Bekräfta att avskrivningar och finansieringskostnader, som ingår i de stödberättigande kostnader som är relevanta för regionalt investeringsstöd, inte ingår i de stödberättigande kostnaderna för driftstöd (punkt 109 i regionalstödsriktlinjerna). Hänvisa även till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

3.3.3   Beskriv den modell som ska användas för ersättning (punkt 56 i regionalstödsriktlinjerna) och hur man med denna modell kan göra en riktig beräkning av stödbeloppet och se till att ersättningen inte är för hög, i enlighet med punkt 109 i regionalstödsriktlinjerna.

3.3.4   Beviljas driftstöd även genom andra stödordningar för driftstöd i regionen? Ange i sådana fall dessa stödordningars referensnummer för statligt stöd.

3.3.5   Om andra stödordningar för driftstöd är tillämpliga i samma region, förklara hur man ser till att driftstöd som beviljas inom ramen för olika stödordningar inte leder till för hög ersättning.

Endast för driftstöd i de yttersta randområdena

3.3.6   Visa att de merkostnader som ska kompenseras inom ramen för den anmälda stödordningen kvantifieras i förhållande till kostnaderna för liknande företag i andra regioner i den berörda medlemsstaten (punkt 110 i regionalstödsriktlinjerna).

Endast för driftstöd för att minska vissa särskilda svårigheter som små och medelstora företag möter i a-områden

3.3.7   Förklara hur stödnivån kommer att sänkas gradvis så länge stödordningen gäller (punkt 111 i regionalstödsriktlinjerna) och hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

3.4   Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel

Förklara varför det är osannolikt att det stöd som beviljas inom ramen för stödordningen orsakar betydande konkurrenssnedvridningar på marknaden (punkt 140 i riktlinjerna).

4.   Övrig information

Lämna eventuell annan information som är relevant för en bedömning av den anmälda stödåtgärden enligt regionalstödsriktlinjerna.

DEL III.2

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till forskning, utveckling och innovation

Det här formuläret för kompletterande upplysningar ska användas vid anmälan av alla stödåtgärder (stödordningar och individuellt stöd) som omfattas av rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (nedan kallade FoUI-rambestämmelserna)  (84).

Om flera stödmottagare omfattas av en individuell stödåtgärd ska relevant information lämnas för var och en av dem.

1.   Den anmälda stödåtgärdens egenskaper

1.1   Stödordningar

A)

Skäl till att stödordningen anmäls:

a) ☐

Stödordningen omfattar stöd som inte är överblickbart i den mening som avses i artikel 5 i den allmänna gruppundantagsförordningen (85).

b) ☐

Övriga skäl

Precisera:

B)

Ange den anmälda stödordningens sektoriella räckvidd.

C)

Sätt ett kryss i rutan nedan för att bekräfta att allt stöd som beviljats inom ramen för den anmälda stödordningen kommer att anmälas individuellt om det överskrider de tröskelvärden som anges i artikel 4 i den allmänna gruppundantagsförordningen:

1.2   Individuellt stöd

A)

Om stödet grundar sig på en godkänd stödordning, ge information om denna stödordning, och ange även publikationsreferens (internetadress) och stödets registreringsnummer.

B)

Om tillämpligt, ange den växelkurs som använts för anmälan.

1.3   Allmän information

A)

Ange typen av stöd:

a) ☐

Stöd för FoU-projekt.

b) ☐

Stöd till genomförbarhetsstudier

c) ☐

Stöd till byggande och modernisering av forskningsinfrastrukturer

d) ☐

Innovationsstöd till små och medelstora företag.

e) ☐

Stöd till processinnovation och organisationsinnovation:

f) ☐

Stöd till innovationskluster

B)

Omfattar den anmälda åtgärden unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer eller gemensamma företag eller av andra unionsorgan som inte direkt eller indirekt kontrolleras av medlemsstaterna?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

C)

Omfattar den anmälda åtgärden företag i svårigheter enligt definitionen i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (86)?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

D)

Omfattar den anmälda åtgärden företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare beslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden?

☐ ja

☐ nej

Om ja, förklara närmare och ange beloppen för de utestående fordringarna.

E)

Omfattar den anmälda åtgärden organisationer för forskning och kunskapsspridning (forskningsorganisationer) eller forskningsinfrastruktur, enligt definitionen i punkterna 15 (ee) och (ff) i FoUI-rambestämmelserna?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

F)

Omfattar den anmälda åtgärden offentlig upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

G)

Kan det stöd som beviljas inom ramen för den anmälda åtgärden kombineras med annat stöd?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

H)

I förekommande fall, kryssa i rutan nedan för att bekräfta att stödmottagarna motsvarar definitionen av små och medelstora företag enligt bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen och, i fråga om individuellt stöd, lägg fram relevanta upplysningar och bevis:

2.   Forskningsorganisationer och forskningsinfrastruktur

A)

Bedriver forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer som berörs av den anmälda stödåtgärden ekonomisk verksamhet som består i att tillhandahålla varor eller tjänster på en viss marknad?

☐ ja

☐ nej

Förklara närmare:

B)

Om en och samma enhet bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, kan de båda verksamhetstyperna och kostnaderna, finansieringen och intäkterna av dem tydligt hållas isär?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

C)

Om en och samma enhet bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, är den offentliga finansiering som den tilldelats för en viss redovisningsperiod begränsad till de kostnader för icke-ekonomisk verksamhet som uppstått under samma period?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

D)

Om samma enhet bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, förblir den ekonomiska användningen rent underordnad, dvs. motsvarar den en verksamhet som är direkt relaterad till och nödvändig för driften av forskningsorganisationen eller forskningsinfrastrukturen eller i sig själv sammanhängande med dess viktigaste icke-ekonomiska användning och som är av begränsad omfattning?

☐ ja

☐ nej

Om ja, precisera och ange hur stor andel av den totala kapaciteten som används eller som enligt uppskattningar används för sådan ekonomisk verksamhet varje år.

E)

Om offentlig finansiering ges för icke-underordnad ekonomisk verksamhet som bedrivs av forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer, kan det påvisas att både den offentliga finansieringen och eventuella fördelar som förvärvats genom den helt och hållet förs över till de slutliga mottagarna, t.ex. genom lägre priser, och att ingen ytterligare fördel beviljas mellanhanden?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera.

3.   Indirekt statligt stöd till företag via forskningsorganisationer och forskningsinfrastruktur

3.1   Forskning för olika företags räkning

A)

Bedriver forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer som berörs av den anmälda stödåtgärden kontraktsforskning eller tillhandahåller de forskningstjänster till företag?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera.

B)

Om forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer bedriver kontraktsforskning eller tillhandahåller forskningstjänster till företag, tillhandahåller de sådana tjänster till marknadspris?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

C)

Om forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer bedriver kontraktsforskning eller tillhandahåller forskningstjänster till företag och det inte finns något marknadspris, tillhandahåller de sådana tjänster till ett pris som återspeglar den fulla kostnaden för tjänsterna och i regel omfattar en marginal som fastställts med hänvisning till de marginaler som vanligen tillämpas av företag som är verksamma inom den berörda sektorn, eller är resultatet av affärsmässiga förhandlingar där forskningsorganisationerna eller forskningsinfrastrukturerna förhandlar för att uppnå maximala ekonomiska fördelar vid tidpunkten för ingåendet av kontraktet och täcka åtminstone sina marginalkostnader?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

3.2   Samarbete med företag

A)

Samarbetar forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer som berörs av den anmälda stödåtgärden faktiskt med företag i syfte att gemensamt genomföra särskilda projekt?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera.

B)

Om forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer faktiskt samarbetar med företag, ange om något av följande villkor är uppfyllt:

a)

De deltagande företagen står för hela kostnaden för projektet.

☐ ja

☐ nej

b)

De resultat av samarbetet som inte ger upphov till immateriella rättigheter får spridas, och eventuella immateriella rättigheter som är ett resultat av den verksamhet som forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer bedriver tillfaller helt och hållet dessa företag.

☐ ja

☐ nej

c)

Eventuella immateriella rättigheter som projektet ger upphov till och relaterade tillträdesrättigheter tilldelas de olika samarbetsparterna på ett sätt som korrekt motsvarar deras arbetsblock, bidrag och respektive intressen.

☐ ja

☐ nej

Om svaret på någon av frågorna ovan är ja, beskriv närmare:

C)

Om forskningsorganisationer eller forskningsinfrastrukturer faktiskt samarbetar med företag och inget av svaren på fråga B är ja, ange om något av följande villkor är uppfyllt:

a)

Forskningsorganisationerna eller forskningsinfrastrukturerna får en ersättning vars storlek har fastställts genom ett öppet, transparent och diskrimineringsfritt konkurrensutsatt försäljningsförfarande.

☐ ja

☐ nej

b)

Forskningsorganisationerna eller forskningsinfrastrukturerna får en ersättning vars storlek genom en oberoende expertvärdering bekräftas minst motsvara marknadspriset.

☐ ja

☐ nej

c)

Forskningsorganisationerna eller forskningsinfrastrukturerna kan visa att de faktiskt förhandlat fram ersättningen på marknadsmässiga villkor för att uppnå maximala ekonomiska fördelar vid tidpunkten för ingåendet av kontraktet.

☐ ja

☐ nej

d)

I fall där samarbetsavtalet ger de samarbetande företagen förhandsrätt vad gäller immateriella rättigheter som genereras av de samarbetande forskningsorganisationerna eller forskningsinfrastrukturerna, utövar de sistnämnda en ömsesidig rätt att begära in ekonomiskt fördelaktigare anbud från tredje parter så att de samarbetande företagen måste anpassa sitt anbud till detta.

☐ ja

☐ nej

Om svaret på någon av frågorna i detta avsnitt är ja, beskriv närmare:

4.   Offentlig upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster

A)

Om den anmälda åtgärden omfattar offentlig upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster från företag, väljs leverantörerna genom ett öppet anbudsförfarande i enlighet med de tillämpliga direktiven (87)?

☐ ja

☐ nej

Om ja, precisera:

B)

I övriga fall där den anmälda åtgärden omfattar offentlig upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster från företag, inklusive förkommersiell upphandling, ange om följande villkor är uppfyllda:

a)

Urvalsförfarandet är öppet, transparent och diskrimineringsfritt och baserat på objektiva urvals- och tilldelningskriterier som anges på förhand före anbudsförfarandet.

☐ ja

☐ nej

Om nej, lämna närmare uppgifter om huruvida ett konkurrensutsatt, öppet och icke-diskriminerande förfarande i enlighet med de tillämpliga direktiven iakttogs (t.ex. förhandlade förfaranden under konkurrens, innovationspartnerskap eller konkurrenspräglad dialog).

b)

De planerade avtalsarrangemangen, med beskrivning av parternas samtliga rättigheter och skyldigheter, även när det gäller immateriella rättigheter, görs tillgängliga för samtliga berörda anbudsgivare på förhand före anbudsförfarandet.

☐ ja

☐ nej

Förklara närmare:

c)

Upphandlingen ger inte någon av de deltagande leverantörerna någon förmånsbehandling när det gäller leverans av kommersiella volymer av de slutliga produkterna eller tjänsterna till en offentlig upphandlare i den berörda medlemsstaten (88) och något av följande villkor är uppfyllt:

Alla resultat som inte ger upphov till immateriella rättigheter får spridas på ett sätt som gör det möjligt för andra företag att återge dem, och eventuella immateriella rättigheter tillfaller helt och hållet den offentliga upphandlaren.

Varje tjänsteleverantör som tilldelas resultat som ger upphov till immateriella rättigheter är skyldig att ge den offentliga upphandlaren obegränsad tillgång till dessa resultat gratis, och att bevilja tillträde för tredje man på marknadsmässiga villkor.

☐ ja

☐ nej

Förklara närmare:

5.   Beskrivning av den anmälda stödåtgärden

5.1   Stöd för FoU-projekt

A)

Ange vilka FoU-stadier som får stöd inom ramen för den anmälda åtgärden:

a) ☐

Grundforskning.

b) ☐

Industriell forskning.

c) ☐

Experimentell utveckling.

B)

När det gäller individuellt stöd: Om projektet omfattar olika forskningskategorier, ange och klassificera de olika uppgifterna beroende på om de hör hemma i kategorin grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling.

C)

Ange de stödberättigande kostnaderna och, när det gäller individuellt stöd, beloppen för dessa.

 

Grundforskning

Industriell forskning

Experimentell utveckling

Personalkostnader

 

 

 

Kostnader för instrument och utrustning

 

 

 

Kostnader för byggnader och mark

 

 

 

Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller licensieras från externa källor på marknadsmässiga villkor.

 

 

 

Ytterligare allmänna omkostnader som uppkommit som en direkt följd av projektet

 

 

 

Övriga driftskostnader

 

 

 

D)

Ange de högsta tillåtna stödnivåerna.

 

Små företag

Medelstora företag

Stora företag

Grundforskning

Industriell forskning

vid effektivt samarbete mellan företag (för stora företag gränsöverskridande eller med minst ett litet eller medelstort företag) eller mellan ett företag och en forskningsorganisation, eller

på det villkoret att resultaten ges vida spridning

 

 

 

Experimentell utveckling

vid effektivt samarbete mellan företag (för stora företag gränsöverskridande eller med minst ett litet eller medelstort företag) eller mellan ett företag och en forskningsorganisation, eller

på det villkoret att resultaten ges vida spridning

 

 

 

5.2   Stöd till genomförbarhetsstudier

A)

Ange de stödberättigande kostnaderna och, när det gäller individuellt stöd, beloppen för dessa.

B)

Ange de högsta tillåtna stödnivåerna, inklusive eventuella höjningar för små och medelstora företag (’Bonusar för små och medelstora företag’).

5.3   Stöd till byggande och modernisering av forskningsinfrastrukturer

A)

Ange de stödberättigande kostnaderna och, när det gäller individuellt stöd, beloppen för dessa.

B)

Ange den högsta tillämpliga tillåtna stödnivån.

C)

Om en forskningsinfrastruktur bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, kryssa i rutan nedan för att bekräfta att de finansiella kostnaderna och intäkterna för varje typ av verksamhet redovisas separat på grundval av konsekvent tillämpade och objektivt motiverade redovisningsprinciper.

Ge relevanta upplysningar och bevis för varje individuellt stöd.

D)

Om en forskningsinfrastruktur får offentlig finansiering för både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet, kryssa i rutan nedan för att bekräfta att en mekanism för övervakning och återbetalning har införts för att se till att den tillämpliga högsta tillåtna stödnivån inte överskrids.

Ge relevanta upplysningar och bevis.

E)

Motsvarar det pris som tas ut för drift eller användning av forskningsinfrastrukturen marknadspriset?

☐ ja

☐ nej

Precisera:

F)

Ges flera användare tillträde till forskningsinfrastrukturen på ett öppet och icke-diskriminerande sätt?

☐ ja

☐ nej

Om förmånstillträde beviljas vissa företag, beskriv närmare och ange den andel av investeringskostnaderna som dessa företag står för.

5.4   Innovationsstöd till små och medelstora företag

A)

Ange vilka verksamheter som får stöd inom ramen för den anmälda åtgärden:

a) ☐

Anskaffning, validering och försvar av patent och andra immateriella tillgångar.

b) ☐

Utstationering av högkvalificerad personal.

c) ☐

Förvärv av innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster.

B)

Ange de stödberättigande kostnaderna och, när det gäller individuellt stöd, beloppen för dessa.

C)

Ange de högsta tillåtna stödnivåerna.

5.5   Stöd till processinnovation och organisationsinnovation

A)

Ange vilka verksamheter som får stöd inom ramen för den anmälda åtgärden:

Processinnovation.

Organisatorisk innovation

B)

Ange de stödberättigande kostnaderna och, när det gäller individuellt stöd, beloppen för dessa.

Personalkostnader

 

Kostnader för instrument och utrustning i den utsträckning och under den tid som de används för projektet.

 

Kostnader för mark och byggnader i den utsträckning och under den tid som de används för projektet.

 

Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller licensieras från externa källor på marknadsmässiga villkor.

 

Ytterligare allmänna omkostnader och andra driftskostnader som uppkommit som en direkt följd av forskningsprojektet

 

C)

Ange de högsta tillåtna stödnivåerna.

D)

Om stöd ges till stora företag, kryssa i rutan nedan för att bekräfta att de faktiskt samarbetar med små och medelstora företag inom den understödda verksamheten och att de samarbetande små och medelstora företagen står för minst 30 % av de totala stödberättigande kostnaderna:

Ge relevanta upplysningar och bevis för varje individuellt stöd.

5.6   Stöd till innovationskluster

A)

Kryssa i rutan nedan för att bekräfta att stödet beviljas endast den juridiska person som driver innovationsklustret.

När det gäller individuellt stöd, lämna närmare uppgifter:

B)

Motsvarar avgifterna för att använda klustrets anläggningar och delta i klustrets verksamhet marknadspriset eller kostnaderna för detta?

☐ ja

☐ nej

Precisera:

C)

Har flera användare tillträde till klustrets lokaler, anläggningar och aktiviteter på ett öppet och icke-diskriminerande sätt?

☐ ja

☐ nej

Om förmånstillträde beviljas vissa företag, beskriv närmare och ange den andel av investeringskostnaderna som dessa företag står för.

D)

När det gäller individuellt stöd, lämna information om den planerade eller förväntade specialiseringen inom innovationsklustret, befintlig regional potential och förekomsten av kluster inom unionen för liknande ändamål.

5.6.1   Investeringsstöd

A)

Ange de stödberättigande kostnaderna och, när det gäller individuellt stöd, beloppen för dessa.

B)

Ange de tillämpliga högsta tillåtna stödnivåerna, inklusive eventuella höjningar (bonusar) för kluster lokaliserade i stödområden som uppfyller villkoren i artiklarna 107.3 a eller 107.3 c i EUF-fördraget.

5.6.2   Driftstöd

A)

Ange vilka verksamheter som får stöd inom ramen för den anmälda åtgärden:

a) ☐

Aktivering av klustret.

b) ☐

Marknadsföring av klustret.

c) ☐

Förvaltning av klustrets anläggningar.

d) ☐

Anordnande av utbildningsprogram, seminarier och konferenser.

B)

Ange de stödberättigande kostnaderna och, när det gäller individuellt stöd, beloppen för dessa.

C)

Ange den tillämpliga högsta tillåtna stödnivån och stödets varaktighet.

6.   Bedömning av den anmälda stödåtgärdens förenlighet med den inre marknaden

När det gäller individuellt stöd, lämna en utförlig beskrivning av projektet eller verksamheten.

6.1   Bidrag till ett väl avgränsat mål av gemensamt intresse

A)

Ange exakt det eftersträvade målet och förklara hur den anmälda åtgärden ska främja FoUI-verksamhet i unionen.

B)

Om det är fråga om en stödordning, är den en del av ett omfattande program eller en handlingsplan som ska främja FoUI-verksamhet eller strategier för smart specialisering?

☐ ja

☐ nej

Precisera, i tillämpliga fall med hänvisning till utvärderingar av tidigare liknande stödåtgärder.

Individuellt stöd

A)

Kommer projektet att öka i storlek på grund av den anmälda åtgärden?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, ange vilken typ av ökning och lägg fram relevanta bevis:

a) ☐

Ökade totala projektkostnader (utan att stödmottagaren minskar sina utgifter jämfört med en situation utan stöd)

b) ☐

Ökat antal personer som är sysselsatta inom FoUI

c) ☐

Annan typ av ökning:

B)

Kommer projektet att få en större räckvidd på grund av den anmälda åtgärden?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, ange vilken typ av ökning och lägg fram relevanta bevis:

a) ☐

Ett ökat antal förväntade resultat av projektet

b) ☐

En högre ambitionsnivå för projektet, belagd av ett större antal berörda parter, en större sannolikhet för ett vetenskapligt eller tekniskt genombrott eller en större risk för misslyckande (särskilt kopplat till projektets långsiktiga natur och osäkerheten kring dess resultat)

c) ☐

Annan typ av ökning:

C)

Kommer projektet att påskyndas på grund av den anmälda åtgärden?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, lägg fram relevanta bevis.

D)

Kommer de totala utgifterna att ökas på grund av den anmälda åtgärden?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, ange vilken typ av ökning och lägg fram relevanta bevis:

a) ☐

Ökning av stödmottagarens totala utgifter för FoUI, absolut sett eller som andel av den totala omsättningen.

b) ☐

Ändring av den anslagna budgeten för projektet (utan motsvarande budgetminskning för andra projekt).

c) ☐

Annan typ av ökning

E)

Kommer den anmälda åtgärden att bli föremål för en offentligt tillgänglig efterhandsutvärdering av dess bidrag till det gemensamma intresset?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera:

6.2   Behov av statligt ingripande

A)

Ange de marknadsmisslyckanden som hindrar FoUI-verksamhet i det aktuella fallet och som motiverar behovet av statligt stöd och bifoga relevanta styrkande handlingar:

a) ☐

Positiva externa effekter/spridningseffekter i form av kunskap

b) ☐

Bristfällig och asymmetrisk information

c) ☐

Samordnings- och nätverksproblem

B)

Förklara hur den anmälda åtgärden effektivt kan lindra de marknadsmisslyckanden som kan förväntas i samband med uppnåendet av målet av gemensamt intresse utan stöd.

6.2.1   Individuellt stöd

A)

Förklara huruvida stödet lindrar ett allmänt marknadsmisslyckande avseende FoUI-verksamhet i unionen eller ett specifikt marknadsmisslyckande som gäller exempelvis en viss sektor eller bransch.

B)

Bifoga om möjligt eventuella sektoriella jämförelser och andra undersökningar som kan tjäna som underlag för analysen av de påstådda marknadsmisslyckandena.

C)

Lämna om möjligt information om FoUI-projekt eller FoUI-verksamhet inom unionen som, när det gäller deras tekniska innehåll, risknivå och omfattning, liknar dem som berörs av den anmälda åtgärden och förklara varför stödet är nödvändigt i det aktuella fallet.

6.3   Stödåtgärdens lämplighet

A)

Förklara hur fördelarna med att använda ett selektivt instrument som statligt stöd för att öka FoUI-verksamheten har fastställts och lämna eventuella relaterade konsekvensbedömningar och styrkande handlingar.

B)

Om stöd beviljas i en form som ger en direkt ekonomisk fördel (t.ex. direkta bidrag, befrielser eller nedsättningar av skatter eller andra obligatoriska avgifter, eller tillhandahållande av mark, varor eller tjänster till förmånliga priser), lämna en analys av andra alternativ och förklara varför eller hur andra stödformer är mindre lämpliga för att åtgärda de konstaterade marknadsmisslyckandena.

6.4   Stimulanseffekt

A)

Kryssa i rutan nedan för att bekräfta att man vid beviljandet av stöd enligt den anmälda åtgärden ser till att arbetet med den relevanta FoUI-verksamheten inte har inletts förrän stödmottagaren har lämnat in sin ansökan om stöd till de nationella myndigheterna (89) samt ange de relevanta datumen när det gäller individuellt stöd.

B)

Kryssa i rutan nedan för att bekräfta att stödansökningarna åtminstone innehåller sökandens namn och företagets storlek, en beskrivning av projektet med uppgift om dess lokalisering samt start- och slutdatum, hur mycket offentligt stöd som behövs för att genomföra projektet samt en förteckning över stödberättigande kostnader.

C)

Om stödet beviljas i form av en skattemässig åtgärd, lämna närmare uppgifter och, när det gäller icke-marginella åtgärder, eventuella utvärderingar som fastställer stödets stimulanseffekt.

6.4.1   Individuellt stöd

A)

Beskriv genom en kontrafaktisk analys stödmottagarens beteende i avsaknad av stöd samt beskriv den förändring man vill uppnå.

B)

Ange de faktorer som har betydelse för den anmälda åtgärden och bifoga styrkande handlingar, såsom handlingar från företagets styrelse, riskbedömningar, finansiella rapporter, interna affärsplaner, expertutlåtanden och andra studier som avser det projekt som är föremål för bedömning:

a) ☐

Lönsamhetsnivå

b) ☐

Investeringsbelopp och tidsram för kassaflöden

c) ☐

Risknivå för forskningsprojektet

C)

Lämna om möjligt branschspecifika uppgifter som visar att stödmottagarens kontrafaktiska scenario, dess krav på lönsamhet och dess förväntade kassaflöden är rimliga.

6.5   Stödets proportionalitet

A)

Om stödet beviljas i form av ett förskott med återbetalningsskyldighet uttryckt i bruttobidragsekvivalent, lämna uppgifter om den metod som används för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, baserat på tillräckliga verifierbara uppgifter eller, om det är fråga om individuellt stöd, ange på grundval av vilken godkänd stödordning stödet beviljas.

Om stödet beviljas i form av ett förskott med återbetalningsskyldighet uttryckt i procent av de stödberättigande kostnaderna och det med högst 10 procentenheter överstiger de högsta tillåtna stödnivåer som föreskrivs i FoUI-rambestämmelserna, bekräfta att

a) ☐

den anmälda åtgärden, vid ett lyckat resultat, föreskriver att förskottet ska betalas tillbaka med en räntesats som minst motsvarar den diskonteringsränta som är resultatet av tillämpningen av meddelandet från kommissionen om översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (90),

b) ☐

den berörda medlemsstaten, om projektet utmynnar i ett resultat som överträffar definitionen av lyckat resultat, kräver återbetalning av förskottsbeloppet, inklusive ränta enligt den tillämpliga diskonteringsräntan,

c) ☐

återbetalningen, om projektet misslyckas eller lyckas delvis, står i proportion till det resultat som uppnåtts.

Lämna närmare uppgifter om återbetalningen av förskottet och ange tydligt vad som betraktas som ett lyckat resultat av den understödda verksamheten, på grundval av en rimlig och välbetänkt hypotes.

B)

Om stödet beviljas i form av en skattemässig åtgärd, ange hur stödnivåerna beräknas och lämna eventuella relevanta uppgifter:

På grundval av enskilda projekt.

På företagsnivå, som förhållandet mellan den totala skattelättnaden och summan av alla stödberättigande FoUI-kostnader under en period av högst tre på varandra följande beskattningsår.

6.5.1   Individuellt stöd

A)

Bifoga en heltäckande affärsplan för det understödda projektet (med och utan stöd), inklusive alla relevanta förväntade kostnader och fördelar.

Om stödmottagaren har ett tydligt val mellan att genomföra antingen det understödda projektet eller ett alternativt projekt utan stöd, bifoga också en heltäckande affärsplan för det kontrafaktiska projektet.

B)

I avsaknad av ett alternativt projekt, förklara varför stödet är begränsat till det minimum som krävs för att det understödda projektet ska vara tillräckligt lönsamt, till exempel genom att göra det möjligt att uppnå en internränta som motsvarar det sektors- eller företagsspecifika riktmärket eller tröskelvärdet för avkastning.

C)

Om stödmottagaren har ett tydligt val mellan att genomföra antingen det understödda projektet eller ett alternativt projekt utan stöd, förklara varför stödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att täcka nettomerkostnaderna för det understödda projektet, jämfört med det kontrafaktiska projektet, i förekommande fall med hänsyn tagen till sannolikheten för olika affärsscenarier.

Bifoga eventuella styrkande handlingar, såsom interna företagshandlingar, som visar att det kontrafaktiska projektet är ett tydligt definierat och tillräckligt förutsägbart alternativt projekt som stödmottagaren har övervägt i sin interna beslutsprocess.

D)

Förklara hur stödbeloppet har fastställts och lägg fram eventuella styrkande handlingar.

E)

Om det finns flera potentiella kandidater för att genomföra den understödda verksamheten, beviljas stödet på grundval av öppna, objektiva och icke-diskriminerande kriterier?

☐ ja

☐ nej

Förklara närmare:

F)

Om stödet är avsett att åtgärda faktiska eller möjliga, direkta eller indirekta störningar i den internationella handeln, lämna all eventuell tillgänglig bevisning som indikerar att konkurrenter utanför unionen – direkt eller indirekt – har tagit emot (i regel under de senaste tre åren) eller kommer att ta emot stöd på en motsvarande nivå för liknande projekt.

Lämna om möjligt också tillräcklig information för att det ska gå att bedöma behovet av att ta hänsyn till en konkurrensfördel för en konkurrent i ett tredje land.

6.6   Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel

Var god ange om

a)

beviljandet av stöd är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att ha sitt huvudsäte eller vara huvudsakligen etablerad i den berörda medlemsstaten,

☐ ja

☐ nej

b)

beviljandet av stöd är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att använda inhemska produkter eller tjänster,

☐ ja

☐ nej

c)

stödåtgärden begränsar stödmottagarens möjligheter att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater,

☐ ja

☐ nej

d)

stödåtgärden medför någon annan skyldighet för stödmottagaren.

☐ ja

☐ nej

Om svaret på någon av frågorna i detta avsnitt är ja, beskriv närmare:

6.6.1   Stödordning

När det gäller stödordningar, ange hur det ska säkerställas att de eventuella negativa effekterna kommer att begränsas till ett minimum (t.ex. med hänsyn till de berörda projektens storlek, de individuella och kumulativa stödbeloppen, antalet förväntade stödmottagare samt de berörda sektorernas särdrag) och lämna eventuella konsekvensbedömningar och efterhandsutvärderingar som gjorts för liknande tidigare stödordningar.

6.6.2   Individuellt stöd

A)

Beskriv vid behov hur stödet sannolikt kommer att påverka konkurrensen inom innovationsprocessen.

B)

Ange vilka produktmarknader stödet sannolikt kommer att få konsekvenser för och ange den nuvarande marknadsandelen för stödmottagaren på var och en av de berörda marknaderna, samt eventuella ändringar av dessa marknadsandelar som skulle bli följden av de understödda verksamheterna.

C)

För var och en av de berörda produktmarknaderna, namnge stödmottagarens viktigaste konkurrenter och ange deras marknadsandelar.

Ange om möjligt Herfindahl-Hirschman-indexet (HHI) för dessa marknader.

D)

För var och en av de berörda produktmarknaderna, lämna information om kunder eller konsumenter som påverkas av de understödda verksamheterna.

E)

Beskriv strukturen och dynamiken på de relevanta marknaderna med avseende på följande aspekter:

a)

Den senaste utvecklingen och framtida tillväxtutsikter

b)

Belopp som huvudaktörerna satsar på liknande projekt

c)

Nivån på hinder för inträde och utträde från marknaden

d)

Förekomsten av motverkande köparmakt

e)

Incitament att konkurrera om framtida marknader

f)

Produktdifferentiering och konkurrensnivå

g)

Andra faktorer som kan påverka konkurrenter, kunder eller konsumenter

F)

Har stödmottagaren något inflytande på urvalsprocessen, till exempel genom att ha rätt att rekommendera företag eller påverka forskningsinriktningen?

☐ ja

☐ nej

Om ja, precisera.

G)

Beviljas stödet på marknader som präglas av överkapacitet eller inom branscher på nedgång?

☐ ja

☐ nej

Om ja, precisera.

H)

Har stödmottagaren övervägt andra alternativa platser för den understödda verksamheten?

☐ ja

☐ nej

Förklara närmare:

7.   Övriga uppgifter

Lämna eventuell annan information som kan vara relevant för en bedömning av den anmälda stödåtgärden enligt FoUI-rambestämmelserna.

DEL III.3.A

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till undsättning av icke-finansiella företag i svårigheter: individuellt stöd

Detta formulär ska fyllas i för anmälan av individuellt undsättningsstöd som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter  (91) (nedan kallade riktlinjerna).

1.   Rätt till stöd

1.1   Företag i svårigheter

A)

Är företaget ett aktiebolag (92), där mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster (93)?

☐ ja

☐ nej

B)

Är företaget ett bolag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (94), och där över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster?

☐ ja

☐ nej

C)

Är företaget föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller det kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran?

☐ ja

☐ nej

D)

I fallet med ett företag som inte är ett litet eller medelstort företag:

har företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad varit större än 7,5 under de senaste två åren

och

har företagets EBITDA räntetäckningsgrad legat under 1,0 under de senaste två åren?

☐ ja

☐ nej

E)

Om ni har svarat ja på någon av frågorna i avsnitten A–D, motivera svaret samt hänvisa till de styrkande underlag eller handlingar som bifogas (senaste resultaträkning och balansräkning, ett domstolsbeslut om att inleda ett kollektivt insolvensförfarande för företaget eller bevis för att företaget enligt nationell bolagsrätt uppfyller kriterierna för att bli föremål för ett insolvensförfarande på begäran av sina borgenärer osv.).

1.2   Ett företag som står inför akuta likviditetsbehov

Om ni anser att stödmottagaren är berättigad till undsättningsstöd, även om den inte kan betraktas som ett företag i svårigheter, ange skälen till att ni anser att den står inför akuta likviditetsbehov på grund av exceptionella och oförutsedda omständigheter och hänvisa till de styrkande underlagen eller handlingarna (t.ex. kassaflödesprognoser).

1.3   Nystartat företag eller större koncern

A)

När bildades företaget?

B)

Hur länge har företaget bedrivit verksamhet?

C)

Hör företaget till en större företagskoncern?

☐ ja

☐ nej

D)

Om svaret på punkt C är ’ja’, ge fullständig information om koncernen (organisationsplan som visar kopplingarna mellan koncernens medlemmar med detaljerade upplysningar om kapital och rösträtt) och visa att företagets svårigheter faktiskt är dess egna och inte resultatet av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att svårigheterna är så allvarliga att koncernen inte kan klara av dem på egen hand.

1.4   Sektoriell räckvidd

Är företaget verksamt inom

A)

kolindustrin (95)

☐ ja

☐ nej

B)

stålindustrin (96)

☐ ja

☐ nej

C)

sektorer som omfattas av särskilda regler för finansinstitut (97)?

☐ ja

☐ nej

2.   Förenlighet med den inre marknaden

2.1   Bidrag till ett mål av gemensamt intresse

A)

Är stödmottagaren belägen i en region eller regioner (på Nuts 2-nivå) där arbetslösheten är:

ögre än unionsgenomsnittet, ihållande och åtföljd av svårigheter att skapa nya arbetstillfällen i den eller de berörda regionerna.

eller

Högre än det nationella genomsnittet, ihållande och åtföljd av svårigheter att skapa ny sysselsättning i den eller de berörda regionerna?

☐ ja

☐ nej

B)

Finns det en risk för avbrott i viktiga tjänsteleveranser som är svåra att ersätta och där det skulle vara svårt för en konkurrent att fylla den tidigare leverantörens plats (t.ex. en nationell infrastrukturleverantör)?

☐ ja

☐ nej

C)

Har företaget en viktig systembetingad roll i en viss region eller sektor? Skulle dess utträde från marknaden ha potentiella negativa konsekvenser (t.ex. i egenskap av leverantör av en viktig insatsvara)?

☐ ja

☐ nej

D)

Finns det en risk för avbrott i det fortlöpande tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse?

☐ ja

☐ nej

E)

Skulle en kollaps eller negativa incitament på kreditmarknaderna driva ett annars lönsamt företag i konkurs?

☐ ja

☐ nej

F)

Skulle det berörda företagets utträde från marknaden leda till en irreparabel förlust av viktig teknisk sakkunskap eller expertis?

☐ ja

☐ nej

G)

Skulle stödmottagarens kollaps leda till en liknande situation med särskilda problem som inte anges ovan?

☐ ja

☐ nej

H)

Om ni har svarat ja på någon av frågorna i punkterna A–G, ge en fullständig motivering till svaren, inklusive hänvisningar till de ytterligare styrkande underlag eller handlingar som lämnas i bilagan.

2.2   Stödets lämplighet/Stödform

A)

Beviljas stödet i form av lånegarantier eller lån?

☐ ja

☐ nej

B)

Om ni har svarat ja, beskriv villkoren för lånet eller garantin och bifoga relevanta dokument (t.ex. utkast till låneavtal, utkast till garanti).

C)

Är räntan på lånet (eller, i förekommande fall, den totala finansiella kostnaden för det garanterade lånet, inklusive räntesatsen på lånet och garantiavgiften) fastställd på en nivå som inte är lägre än den referensränta som anges i kommissionens meddelande om referensräntor (98) för svaga företag som erbjuder normala kollateraliseringsnivåer?

☐ ja

☐ nej

D)

Förklara för vilket ändamål undsättningsstödet är planerat. Kommer undsättningsstödet att användas för att finansiera strukturella åtgärder, till exempel förvärv av betydande verksamheter eller tillgångar utöver dem som behövs under undsättningsperioden för att stödmottagaren ska överleva?

☐ ja

☐ nej

E)

Om ja, förklara närmare:

F)

Kommer lånet att återbetalas eller kommer lånegarantin att upphöra inom högst sex månader efter den första utbetalningen till stödmottagaren?

☐ ja

☐ nej

G)

Åtar ni er att senast sex månader från och med den dag då undsättningsstödet godkänns lämna kommissionen något av följande:

Bevis på att lånet är helt återbetalt och/eller att garantin har upphört.

En omstruktureringsplan.

En likvidationsplan som på ett väl underbyggt sätt anger de steg som leder till likvidation av stödmottagaren inom en rimlig tid utan ytterligare stöd.

☐ ja

☐ nej

2.3   Stödets proportionalitet/begränsning av stödet till ett minimum

Fastställs undsättningsstödet i enlighet med den formel som anges i bilaga I till riktlinjerna?

☐ ja

☐ nej

Om ja, lämna en beräkning av undsättningsstödet i enlighet med formeln.

Om undsättningsstödet överstiger resultatet av beräkningarna på grundval av den formel som anges i bilaga I till riktlinjerna, lämna en vederbörligen motiverad likviditetsplan som anger stödmottagarens likviditetsbehov under de närmaste sex månaderna.

2.4   Negativa effekter – Principen om att stöd får beviljas endast en gång

Har företaget (eller den koncern som det tillhör) redan tidigare mottagit undsättningsstöd, omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd (99) och/eller eventuellt icke anmält stöd?

☐ ja

☐ nej

Om ja, lämna fullständiga uppgifter (tidpunkt, belopp, hänvisning till ett eventuellt tidigare kommissionsbeslut osv.) (100).

3.   Övriga uppgifter

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt riktlinjerna.

DEL III.3.B

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter: individuellt stöd

Detta formulär ska fyllas i för anmälan av individuellt omstruktureringsstöd som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter  (101) (nedan kallade riktlinjerna).

1.   Stödberättigande

1.1   Företag i svårigheter

A)

Är företaget ett aktiebolag (102) där mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster (103)?

☐ ja

☐ nej

B)

Är företaget ett bolag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (104), och där över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster?

☐ ja

☐ nej

C)

Är företaget föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller det kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran?

☐ ja

☐ nej

D)

I fallet med ett företag som inte är ett litet eller medelstort företag:

har företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad varit större än 7,5 under de senast två åren

och

har företagets EBITDA räntetäckningsgrad legat under 1,0 under de senaste två åren?

☐ ja

☐ nej

E)

Om ni har svarat ja på någon av frågorna i punkterna A–D, motivera svaret samt hänvisa till de styrkande underlag eller handlingar som bifogas (senaste resultaträkning och balansräkning, ett domstolsbeslut om att inleda ett kollektivt insolvensförfarande för företaget eller bevis för att företaget enligt nationell bolagsrätt uppfyller kriterierna för att kan bli föremål för ett insolvensförfarande på begäran av sina borgenärer osv.).

1.2   Nystartat företag eller större koncern

A)

När bildades företaget? …

B)

Hur länge har företaget bedrivit verksamhet? …

C)

Hör företaget till en större företagskoncern?

☐ ja

☐ nej

D)

Om ja, ge fullständig information om koncernen (organisationsplan som visar kopplingarna mellan koncernens medlemmar med detaljerade upplysningar om kapital och rösträtt) och lämna bevis för att företagets svårigheter faktiskt är dess egna och inte resultatet av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att svårigheterna är så allvarliga att koncernen inte kan klara av dem på egen hand.

1.3   Sektoriell räckvidd

Är företaget verksamt inom

A)

kolindustrin (105)

☐ ja

☐ nej

B)

stålindustrin (106)

☐ ja

☐ nej

C)

sektorer som omfattas av särskilda regler för finansinstitut (107)?

☐ ja

☐ nej

1.4   Leverantör av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

A)

Tillhandahåller företaget tjänster av allmänt ekonomiskt intresse?

☐ ja

☐ nej

B)

Om svaret på punkt A är ja, beskriv tjänsten eller tjänsterna av allmänt ekonomiskt intresse och lämna en kopia av beslutet om tilldelning.

C)

Om svaret på punkt A är ja, ange beloppet för den ersättning för allmännyttiga tjänster som företaget uppbär, beskriv metoden för beräkning av ersättningen och ange relevant rättslig grund där metoden för beräkning av ersättning för allmännyttiga tjänster fastställs.

2.   Förenlighet med den inre marknaden

2.1   Bidrag till ett mål av gemensamt intresse

A)

Är stödmottagaren belägen i en region eller regioner (på Nuts 2-nivå) där arbetslösheten är

högre än unionsgenomsnittet, ihållande och åtföljd av svårigheter att skapa nya arbetstillfällen i den eller de berörda regionerna

eller

högre än det nationella genomsnittet, ihållande och åtföljd av svårigheter att skapa ny sysselsättning i den eller de berörda regionerna?

☐ ja

☐ nej

B)

Finns det en risk för avbrott i viktiga tjänsteleveranser som är svåra att ersätta och skulle det vara svårt för en konkurrent att fylla den tidigare leverantörens plats (t.ex. en nationell infrastrukturleverantör)?

☐ ja

☐ nej

C)

Har företaget en viktig systembetingad roll i en viss region eller sektor? Skulle dess utträde från marknaden ha potentiella negativa konsekvenser (t.ex. i egenskap av leverantör av en viktig insatsvara)?

☐ ja

☐ nej

D)

Finns det en risk för avbrott i det fortlöpande tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse?

☐ ja

☐ nej

E)

Skulle en kollaps eller negativa incitament på kreditmarknaderna driva ett annars lönsamt företag i konkurs?

☐ ja

☐ nej

F)

Skulle det berörda företagets utträde från marknaden leda till en irreparabel förlust av viktig teknisk sakkunskap eller expertis?

☐ ja

☐ nej

G)

Skulle stödmottagarens kollaps leda till en liknande situation med särskilda problem som inte anges ovan?

☐ ja

☐ nej

H)

Om ni har svarat ja på någon av frågorna i punkterna A–G, ge en fullständig motivering till svaren, inklusive en hänvisning till de ytterligare styrkande underlag eller handlingar som lämnas i bilagan.

2.2   Omstruktureringsplan och återställande av långsiktig lönsamhet

Lämna den omstruktureringsplan (108) som syftar till att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet (109) inom en rimlig tid tillsammans med en marknadsundersökning och en känslighetsanalys som anger de drivande parametrarna för stödmottagarens resultat och de största riskfaktorerna på vägen framåt (följ i möjligaste mån den vägledande omstruktureringsplan som anges i bilaga II till riktlinjerna).

3.   Behov av statligt ingripande/stimulanseffekt

3.1   Ge en jämförelse mellan de åtgärder som anges i omstruktureringsplanen och ett trovärdigt alternativt scenario som inte omfattar statligt stöd (110), som visar att i ett sådant scenario skulle det eller de relevanta mål som angetts i avsnitt 2.1 inte uppnås, eller endast uppnås i lägre grad.

3.2   Visa att stödmottagaren, om inget stöd hade beviljats, skulle ha omstrukturerats, sålts eller avvecklats på ett sådant sätt att det mål av gemensamt intresse som anges i avsnitt 2.1 inte skulle ha uppnåtts.

4.   Lämplighet

4.1   Ge en kort beskrivning av de statliga stödinstrument som valts, inklusive form, belopp och ersättning (111).

4.2   Ange om stödmottagarens problem orsakas av likviditetsproblem eller solvensproblem eller både och.

4.3   Visa att de statliga stödinstrument som valts är lämpliga för att åtgärda de problem som anges i punkt 4.2 (dvs. likviditets- eller solvensproblem).

5.   Stödets proportionalitet/begränsning av stödet till ett minimum

5.1   Eget bidrag

A)

Uppgår stödmottagarens eget bidrag till minst 50 % av omstruktureringskostnaderna (112)?

☐ ja

☐ nej

B)

Beskriv och kvantifiera varje kategori av omstruktureringskostnader som uppstår, ange de totala beloppen och ange hur stor andel av kostnaderna för omstruktureringen som kommer att täckas av det egna bidraget.

C)

Beskriv och kvantifiera det egna bidrag till omstruktureringskostnaderna som ska tillhandahållas från det stödmottagande företagets egna medel, stödmottagarens aktieägare eller kreditgivare, den koncern som företaget ingår i eller från nya investerare.

D)

Förklara varför ni anser att det egna bidraget är reellt och fritt från statligt stöd.

E)

Visa att det egna bidraget är jämförbart med det beviljade stödet vad gäller konsekvenserna för stödmottagarens solvens eller likviditet (113) och, om inte, förklara varför, vid behov med hänvisning till styrkande handlingar (t.ex. balansräkning, kassaflödesanalyser).

5.2   Ansvarsfördelning

Fylls i om statligt stöd ges i en form som förbättrar stödmottagarens position vad gäller det egna kapitalet  (114)

A)

Har stödmottagarens förluster redovisats fullt ut och hänförts till och absorberats av befintliga aktieägare och/eller efterställda fordringsägare?

☐ ja

☐ nej

B)

Om svaret på punkt A är ja, lämna bevis härför på grundval av en aktuell analys av stödmottagarens balansräkning.

C)

Kommer utbetalningar från stödmottagaren till innehavare av eget kapital och/eller efterställda fordringar att förhindras under omstruktureringsperioden?

☐ ja

☐ nej

D)

Om svaret på punkt C är nej, förklara varför.

E)

Kommer staten att få en rimlig andel av framtida kapitalvinster för stödmottagaren, med hänsyn till den mängd statligt kapital som tillskjutits i jämförelse med företagets återstående egna kapital efter beaktande av dess förluster?

☐ ja

☐ nej

F)

Om svaret på punkt E är ja, motivera svaret och lägg fram bevis.

G)

Om stödmottagarens förluster inte absorberas fullständigt (se punkt A ovan) och/eller utbetalningar från stödmottagaren till innehavare av eget kapital eller efterställda fordring inte förhindras under omstruktureringsperioden (se punkt C ovan), förklara varför, i synnerhet varför ett fullständigt genomförande av dessa villkor skulle leda till orimliga resultat.

H)

Bidrar prioriterade fordringsägare till att återställa stödmottagarens position vad gäller det egna kapitalet?

☐ ja

☐ nej

I)

Om svaret i punkt H är ja, förklara på vilket sätt prioriterade fordringsägare kommer att bidra.

6.   Negativa effekter

6.1   Engångsvillkoret

Har företaget (eller den koncern som det tillhör) redan tidigare mottagit undsättningsstöd, omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd (115) och/eller eventuellt icke anmält stöd?

☐ ja

☐ nej

Om ja, lämna fullständiga uppgifter (tidpunkt, belopp, hänvisning till ett eventuellt tidigare kommissionsbeslut osv.) (116).

6.2   Åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen

Strukturåtgärder – avyttringar och neddragning av affärsverksamheter

A)

Beskriv de avyttringar av tillgångar, kapacitetsminskningar eller minskningar av marknadsnärvaron som man åtagit sig att genomföra. Visa att avyttringar, avskrivningar och nedläggning av förlustbringande verksamhet som ingår i åtagandena inte är nödvändiga för att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet. Ange dessutom de relevanta marknader på vilka dessa avyttringar kommer att äga rum och en tidsplan för dessa (117). Ange också huruvida stödmottagaren kommer att underlätta avyttringar, till exempel genom avgränsning av verksamheter och genom att gå med på att inte värva tillbaka kunder från den avyttrade affärsverksamheten.

B)

Om strukturella åtgärder undantagsvis enbart tar formen av avyttring av tillgångar och inte innebär att det skapas en lönsam enhet som kan konkurrera på marknaden, visa att inga andra former av strukturella åtgärder vore genomförbara eller att andra strukturella åtgärder allvarligt skulle äventyra företagets ekonomiska bärkraft.

Beteendemässiga åtgärder

C)

Samtycker stödmottagaren till att avstå från att förvärva aktier i ett företag under omstruktureringsperioden, utom när det är nödvändigt för att säkra dess långsiktiga lönsamhet och, i så fall, på det villkoret att åtgärden anmäls till och godkänns av kommissionen?

☐ ja

☐ nej

D)

Går stödmottagaren med på att avstå från att nämna det statliga stödet som en konkurrensfördel vid marknadsföringen av sina produkter och tjänster?

☐ ja

☐ nej

E)

Planeras det några andra beteendemässiga åtgärder?

☐ ja

☐ nej

Marknadsöppningsåtgärder

F)

Kommer de nationella myndigheterna eller stödmottagaren att vidta åtgärder som syftar till att främja mer öppna, sunda och konkurrensutsatta marknader, till exempel genom att underlätta inträde och utträde från marknaden (118)?

☐ ja

☐ nej

G)

Om svaret på punkt F är ja, beskriv vilka åtgärder och vilken marknad det är fråga om samt ange hur åtgärderna direkt eller indirekt är kopplade till stödmottagarens verksamhet.

Kalibrering av åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen

H)

Är avsikten med någon del av stödet att täcka de sociala kostnaderna för omstrukturering (119)?

☐ ja

☐ nej

I)

Om svaret på punkt H är ja, precisera:

7.   Övriga uppgifter

7.1   Ange här eventuell övrig information som ni anser relevant för bedömningen av åtgärden/åtgärderna i fråga enligt riktlinjerna (t.ex. när det gäller åtgärder för att öka anställbarheten för friställda arbetstagare eller hjälp med att hitta ny anställning).

DEL III.3.C

Formulär för kompletterande upplysningar om undsättningsstöd, omstruktureringsstöd och/eller tillfälligt omstruktureringsstöd: stödordningar

Detta formulär ska fyllas i för undsättningsstöd, omstruktureringsstöd och tillfälligt omstruktureringsstöd som omfattas av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter  (120) (nedan kallade riktlinjerna).

1.   Täckning

1.1   Omfattar stödordningen beviljande av

a)

undsättningsstöd

☐ ja

☐ nej

b)

omstruktureringsstöd

☐ ja

☐ nej

c)

tillfälligt omstruktureringsstöd

☐ ja

☐ nej

2.   Stödberättigande

2.1   Är stödordningen begränsad till små och medelstora företag (121) i svårigheter eller mindre statsägda företag i svårigheter (122) (nedan tillsammans kallade ’små och medelstora företag’ om inget annat tydligt anges)?

☐ ja

☐ nej

2.2   Är stödordningen begränsad till små och medelstora företag som uppfyller minst ett av följande kriterier för stödberättigande?

a)

När det gäller små och medelstora företag som är aktiebolag (123): Mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster (124).

☐ ja

☐ nej

b)

När det gäller små och medelstora företag som är företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (125): Över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster.

☐ ja

☐ nej

c)

När det gäller små och medelstora företag som är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

☐ ja

☐ nej

d)

När det gäller mindre statsägda företag: Företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och dess EBITDA räntetäckningsgrad har legat under 1,0 de senaste två åren?

☐ ja

☐ nej

2.3   Innebär stödordningen att undsättningsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd kan beviljas små och medelstora företag som inte kan klassificeras som företag i svårigheter utan endast står inför ett akut likviditetsbehov på grund av exceptionella och oförutsedda omständigheter?

☐ ja

☐ nej

2.4   Om svaret i punkt 2.3 är ja, förklara hur det kommer att bedömas huruvida små och medelstora företag står inför ett akut likviditetsbehov och vilken typ av omständigheter som anses vara exceptionella och oförutsedda.

2.5   Är stödordningen tillämplig på nybildade små och medelstora företag?

☐ ja

☐ nej

2.6   Är stödordningen tillämplig på små och medelstora företag som är verksamma inom:

a)

kolindustrin (126):

☐ ja

☐ nej

b)

stålindustrin (127):

☐ ja

☐ nej

c)

sektorer som omfattas av särskilda regler för finansinstitut (128):

☐ ja

☐ nej

3.   Högsta stödbelopp

3.1   Är det maximala totala stödbelopp som kan beviljas ett litet eller medelstort företag enligt stödordningen begränsat till högst 10 miljoner euro, inklusive eventuellt stöd från andra källor eller enligt andra stödordningar?

☐ ja

☐ nej

3.2   Ange det högsta stödbelopp som kan beviljas ett litet eller medelstort företag inom ramen för stödordningen.

4.   Förenlighet med den inre marknaden

Om det är fråga om undsättningsstöd, omstruktureringsstöd och tillfälligt omstruktureringsstöd

4.1   Bidrag till ett mål av gemensamt intresse

a)

Är stödordningen endast tillämplig om stödmottagarens kollaps sannolikt skulle medföra sociala problem eller ett marknadsmisslyckande, särskilt:

att det skulle kunna få negativa konsekvenser om ett innovativt litet eller medelstort företag eller ett litet eller medelstort företag med hög tillväxtpotential lämnar marknaden,

☐ ja

☐ nej

att det skulle kunna få negativa konsekvenser om ett litet eller medelstort företag med starka kopplingar till andra lokala eller regionala små och medelstora företag lämnar marknaden,

☐ ja

☐ nej

att tillkortakommanden eller negativa incitament på kreditmarknaderna skulle driva ett annars lönsam litet eller medelstort företag i konkurs, eller

☐ ja

☐ nej

att det skulle uppstå liknande påfrestande situationer styrkta av stödmottagaren?

☐ ja

☐ nej

b)

Om svaret på någon av ovanstående frågor i punkt a är ja, motivera svaret och förklara de kriterier som de nationella myndigheterna kommer att använda för att bedöma bidraget till mål av gemensamt intresse.

Om det är fråga om omstruktureringsstöd

4.2   Omstruktureringsplan och återställande av långsiktig lönsamhet

När det gäller beviljandet av omstruktureringsstöd, kräver stödordningen att det tillhandahålls en omstruktureringsplan (129) som syftar till att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet (130) inom ett rimligt tidsperspektiv (se en vägledande omstruktureringsplan i bilaga II till riktlinjerna)?

☐ ja

☐ nej

5.   Behov av statligt ingripande och stimulanseffekt

5.1   När det gäller beviljandet av omstruktureringsstöd, kräver stödordningen att de nationella myndigheterna jämför de åtgärder som anges i omstruktureringsplanen med ett trovärdigt alternativt scenario som inte omfattar statligt stöd (131), vilket visar att de relevanta målen av gemensamt intresse i ett sådant scenario enligt beskrivningen i avsnitt 4.1 ovan inte skulle uppnås, eller skulle uppnås i lägre grad? Framför allt, kräver stödordningen bevis för att stödmottagaren, om inget stöd hade beviljats, skulle ha omstrukturerats, sålts eller avvecklats på ett sätt som inte skulle ha uppnått det eller de mål av gemensamt intresse som anges i avsnitt 4.1 ovan?

☐ ja

☐ nej

5.2   Om svaret på punkt 5.1 är ja, förklara enligt vilka kriterier de nationella myndigheterna kommer att göra sin bedömning.

6.   Lämplighet

Om det är fråga om undsättningsstöd

6.1   Är det stöd som beviljas enligt stödordningen begränsat till lånegarantier eller lån?

☐ ja

☐ nej

6.2   Kräver stödordningen att den finansiella kostnaden för lånet (eller, när det gäller lånegarantier, den totala finansiella kostnaden för det garanterade lånet, inklusive räntesatsen på lånet och garantiavgiften) ska fastställas på en nivå som inte är lägre än den referensränta som anges i kommissionens meddelande om referensräntor (132) för svaga företag med normala kollateraliseringsnivåer?

☐ ja

☐ nej

6.3   Föreskriver stödordningen att undsättningsstödet beviljas för högst sex månader, under vilken period en analys ska göras av stödmottagarens ställning?

☐ ja

☐ nej

6.4   Föreskrivs det i stödordningen att lånet ska återbetalas eller garantin upphöra inom sex månader från beviljandet av undsättningsstödet om inte före den tidpunkten antingen a) de nationella myndigheterna har godkänt en omstruktureringsplan eller likvidationsplan, eller b) stödmottagaren har lämnat in en förenklad omstruktureringsplan (133) (om det är fråga om tillfälligt omstruktureringsstöd)?

☐ ja

☐ nej

6.5   Föreskriver stödordningen att undsättningsstödet inte får användas till att finansiera strukturella åtgärder, till exempel förvärv av betydande verksamheter eller tillgångar, utom om de behövs under undsättningsperioden för att stödmottagaren ska överleva?

☐ ja

☐ nej

Om det är fråga om omstruktureringsstöd

6.6   Ange vilka kriterier de nationella myndigheterna kommer att använda när de bedömer i vilken utsträckning stödmottagarens problem avser likviditet eller solvens och hur de kommer att välja ut de statliga stödinstrument som på bästa sätt ska lösa de problem som konstaterats.

Om det är fråga om tillfälligt omstruktureringsstöd

6.7   Är det tillfälliga omstruktureringsstöd som kommer att beviljas enligt stödordningen begränsat till lånegarantier eller lån?

☐ ja

☐ nej

6.8   Kräver stödordningen att den finansiella kostnaden för lånet (eller, när det gäller lånegarantier, den totala finansiella kostnaden för det garanterade lånet, inklusive räntesatsen på lånet och garantiavgiften) ska fastställas på en nivå som inte är lägre än den referensränta som anges i kommissionens meddelande om referensräntor för svaga företag med erbjuder normala kollateraliseringsnivåer?

☐ ja

☐ nej

6.9   Krävs det i stödordningen att ersättningen för tillfälligt omstruktureringsstöd ska höjas med minst 50 räntepunkter när det har gått 12 månader sedan den första utbetalningen till stödmottagaren (med avdrag för närmast föregående period av undsättningsstöd)?

☐ ja

☐ nej

6.10   Föreskrivs det i stödordningen att det tillfälliga omstruktureringsstödet beviljas för högst 18 månader, med avdrag för närmast föregående period av undsättningsstöd?

☐ ja

☐ nej

6.11   Föreskriver stödordningen att de nationella myndigheterna senast sex månader efter den första utbetalningen av det tillfälliga omstruktureringsstödet till stödmottagaren, med avdrag för närmast föregående period av undsättningsstöd, kommer att godkänna en förenklad omstruktureringsplan?

☐ ja

☐ nej

6.12   Föreskrivs det i stödordningen att lånet kommer att återbetalas eller garantin att upphöra inom 18 månader från datumet för beviljande av tillfälligt omstruktureringsstöd, med avdrag för närmast föregående period av undsättningsstöd, såvida inte stödmottagaren dessförinnan har lagt fram en omstruktureringsplan eller likvidationsplan som har godkänts av de nationella myndigheterna?

☐ ja

☐ nej

7.   Stödets proportionalitet eller begränsning av stödet till ett minimum

Om det är fråga om undsättningsstöd och tillfälligt omstruktureringsstöd

7.1   Stödbelopp

a)

Anges det i stödordningen att stödbeloppet inte kommer att överstiga resultatet av beräkningen på grundval av den formel som anges i bilaga I till riktlinjerna?

☐ ja

☐ nej

b)

Om svaret på punkt a är ja, kräver stödordningen att en likviditetsplan utarbetas som anger stödmottagarens likviditetsbehov under de närmaste sex månaderna (18 månader för tillfälligt omstruktureringsstöd)?

☐ ja

☐ nej

c)

Om svaret på punkt bär ja, ange på vilken grund och på grundval av vilken information de nationella myndigheterna kommer att undersöka huruvida den likviditetsplan som anger stödmottagarens likviditetsbehov under de närmaste sex månaderna (18 månader vid tillfälligt omstruktureringsstöd) är vederbörligen motiverad.

Om det är fråga om omstruktureringsstöd

7.2   Eget bidrag

a)

Kräver stödordningen ett reellt och stödfritt bidrag till omstruktureringskostnaderna från egna medel tillhörande stödmottagaren, stödmottagarens aktieägare eller kreditgivare, den koncern som företaget ingår i, eller från nya investerare som uppgår till minst 40 % av omstruktureringskostnaderna för medelstora företag eller 25 % av omstruktureringskostnaderna för små företag?

☐ ja

☐ nej

b)

Om svaret på punkt a är ja, ange vilka element de nationella myndigheterna kommer att beakta för att bedöma huruvida det egna bidraget är reellt och fritt från statligt stöd.

c)

Kräver stödordningen att det egna bidraget är jämförbart med det beviljade stödet vad gäller konsekvenserna för stödmottagarens solvens eller likviditetssituation (134)?

☐ ja

☐ nej

d)

Om svaret på punkt c är ja, förklara hur de nationella myndigheterna kommer att göra sin bedömning.

7.3   Ansvarsfördelning

Ifylls om stödordningen innebär att statligt stöd kan beviljas i en form som förbättrar stödmottagarens position vad gäller det egna kapitalet  (135):

a)

Föreskriver stödordningen att statliga ingripanden kan göras endast efter det att förluster redovisats fullt ut och hänförts till befintliga aktieägare och/eller efterställda fordringsägare?

☐ ja

☐ nej

b)

Kommer utbetalningar från stödmottagaren till innehavare av eget kapital och efterställda fordringar att förhindras under omstruktureringsperioden i den mån det är juridiskt möjligt?

☐ ja

☐ nej

c)

Om svaret på punkt b är nej, förklara vilka kriterier de nationella myndigheterna kommer att använda för att bedöma huruvida sådana kassautflöden inte på ett oproportionerligt sätt skulle påverka dem som skjutit till nytt kapital.

d)

Kommer de nationella myndigheterna att medge några undantag från de villkor som anges i punkterna a och b ovan?

nej

ja. Om ja, förklara närmare:

e)

Anges det i stödordningen att staten kommer att få en rimlig andel av framtida kapitalvinster för stödmottagaren, med hänsyn till den mängd statligt kapital som tillskjutits i jämförelse med företagets återstående egna kapital efter beaktande av dess förluster?

☐ ja

☐ nej

8.   Negativa effekter

8.1   Engångsprincipen

Utesluter stödordningen (136) att stöd beviljas små och medelstora företag som har fått undsättningsstöd, omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd tidigare (137) och/eller eventuellt icke-anmält stöd?

☐ ja

☐ nej

Om det är fråga om omstruktureringsstöd

8.2   Åtgärder för att begränsa snedvridningar av konkurrensen (138)

Strukturåtgärder – avyttringar och neddragning av affärsverksamheter

a)

Kräver stödordningen att stödmottagarna ska avyttra tillgångar, minska kapaciteten eller minska sin marknadsnärvaro (139) tillsammans med uppgifter om de relevanta marknader på vilka dessa avyttringar kommer att äga rum (140) och tidsplanen (141)?

☐ ja

☐ nej

b)

Anger stödordningen att strukturella åtgärder i regel bör bestå av avyttringar enligt fortlevnadsprincipen av lönsamma fristående företag som om de drivs av en lämplig köpare kan konkurrera effektivt på lång sikt?

☐ ja

☐ nej

c)

Om svaret på punkt b är nej, föreskriver stödordningen att stödmottagaren, om det inte finns några sådana enheter, kan avskilja och därefter avyttra en befintlig och lämpligt finansierad verksamhet och därmed skapa en ny och lönsam enhet som bör kunna konkurrera på marknaden?

☐ ja

☐ nej

d)

Om stödordningen tillåter strukturella åtgärder enbart i form av avyttring av tillgångar utan att det skapas en lönsam enhet som kan konkurrera på marknaden, krävs det att stödmottagaren visar att inga andra former av strukturella åtgärder vore genomförbara eller att andra strukturella åtgärder allvarligt skulle äventyra företagets ekonomiska bärkraft?

☐ ja

☐ nej

Beteendemässiga åtgärder

e)

Kräver stödordningen att stödmottagaren ska avstå från att förvärva aktier i ett företag under omstruktureringsperioden, utom när det är nödvändigt för att säkerställa långsiktig lönsamhet?

☐ ja

☐ nej

f)

Kräver stödordningen att stödmottagaren avstår från att nämna statligt stöd som en konkurrensfördel när de marknadsför sina produkter och tjänster?

☐ ja

☐ nej

g)

Föreskriver stödordningen att stödmottagaren ska avhålla sig från kommersiellt beteende som syftar till en snabb ökning av dennes marknadsandel avseende vissa produkter eller geografiska marknader genom att erbjuda villkor (till exempel prisvillkor och andra affärsvillkor) som inte kan matchas av konkurrenter som inte får statligt stöd?

☐ ja

☐ nej

h)

Om svaret i punkt g är ja, under vilka omständigheter? Beskriv närmare:

i)

Föreskriver stödordningen några andra beteendemässiga åtgärder?

nej

ja. Om så är fallet, beskriv dem.

Marknadsöppningsåtgärder

j)

Gör stödordningen det möjligt för de nationella myndigheterna eller stödmottagaren att vidta eventuella åtgärder som syftar till att främja mer öppna, sunda och konkurrensutsatta marknader, till exempel genom att underlätta inträde och utträde från marknaden (142)?

☐ ja

☐ nej

k)

Om svaret i punkt j är ja, beskriv närmare:

9.   Allmänt

9.1   Är stödordningen tillämplig på små och medelstora företag i ett stödområde?

☐ ja

☐ nej

9.2   Innehåller stödordningen särskilda bestämmelser för små och medelstora företag i stödområden?

☐ ja

☐ nej

9.3   Om svaret i punkt 9.2 är ja, förklara vilka särskilda bestämmelser som är tillämpliga och varför de är motiverade.

9.4   Har de nationella myndigheterna för avsikt att godta ett bidrag som utgör mindre än 40 % av omstruktureringskostnaderna för medelstora företag eller mindre än 25 % av omstruktureringskostnaderna för små företag?

☐ ja

☐ nej

9.5   Om svaret på punkt 9.4 är ja, förklara hur de nationella myndigheterna kommer att tillämpa de krav som gäller åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen så att de negativa systematiska konsekvenserna för regionen begränsas.

10.   Övrig information

Ange all övrig information som kan vara relevant för att bedöma den anmälda stödåtgärden enligt riktlinjerna (t.ex. när det gäller åtgärder för att öka anställbarheten för friställda arbetstagare eller hjälp med att hitta ny anställning).

DEL III. 4

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till filmer och andra audiovisuella verk

Detta formulär för kompletterande upplysningar ska användas vid anmälan av stöd som omfattas av kommissionens meddelande om stöd till filmer och andra audiovisuella verk  (143)

1.   De anmälda stödåtgärdernas egenskaper

1.1   Beskriv syftet med stödet så exakt som möjligt, i tillämpliga fall för varje enskild åtgärd.

1.2   Beskriv omfattningen av varje åtgärd, i fråga om

1.2.1   typ av verksamhet som omfattas (t.ex. utveckling, produktion, distribution),

1.2.2   typ av verk som omfattas (t.ex. spelfilmer, TV-serier, transmediala projekt)?

1.3   Om stödordningen omfattar en stödåtgärd för transmediala projekt, har de understödda verksamheterna ett direkt samband med verkets filmproduktionskomponent?

☐ ja

☐ nej

1.4   Ange vilka bestämmelser som garanterar att stödets syfte är kulturellt.

2.   Villkor för stödberättigande

2.1   Ange villkoren för att verksamheter eller verk kan anses stödberättigade inom ramen för den planerade stödåtgärden.

2.2   Ange villkoren för att stödmottagare kan anses stödberättigade inom ramen för den planerade stödåtgärden.

Tar man i stödordningen hänsyn till nationalitet eller bostadsort?

Måste stödmottagarna uppfylla andra villkor än att vara företrädda av en stadigvarande agentur vid tidpunkten för utbetalningen av stödet?

Om stödet innehåller en skattekomponent, måste stödmottagaren uppfylla andra skyldigheter eller villkor än att ha beskattningsbara inkomster i medlemsstaten?

Andra villkor:

3.   Territoriella utgiftsåtaganden

3.1   Ange om åtgärden omfattar bestämmelser som kräver att tillverkaren ska använda produktionsbudgeten, eller delar av denna, inom medlemsstatens territorium eller inom ett av dess territoriella områden

3.1.1   För att vara berättigad till stödet?

☐ ja

☐ nej

3.1.2   Som ett villkor för att stöd ska beviljas?

☐ ja

☐ nej

3.2   Gäller villkoret om territoriella utgiftsåtaganden vissa särskilda poster i produktionsbudgeten?

3.3   Om det är nödvändigt att iaktta en viss lägsta grad av territoriella utgiftsåtaganden för att vara berättigad till stödet, beskriv vilken typ av krav som gäller.

3.3.1   Underförstådda krav (t.ex. att produktionen ska filmas inom territoriet i fråga under ett visst minsta antal dagar):

3.3.2   Explicita krav (t.ex. ett minimibelopp eller en minimiandel av utgifterna):

3.4   Om beviljandet av stöd är förenat med territoriella villkor, besvara följande frågor:

3.4.1   Beräknas stödet som en procentandel av territoriella utgifter?

3.4.2   Beräknas de territoriella utgiftsåtaganden som krävs med hänsyn till filmens totala budget?

3.4.3   Beräknas de territoriella utgiftsåtaganden som krävs med hänsyn till det stödbelopp som beviljats?

4.   Stödberättigande kostnader

Precisera vilka kostnader som kan beaktas för att fastställa stödbeloppet.

5.   Stödnivå

5.1   Ange om stödordningen möjliggör stödnivåer som överstiger 50 % av produktionsbudgeten? Om så är fallet, ange precisera vilka typer av verk som avses och vilka stödnivåer som fastställts.

5.2   Om begreppet ’smala audiovisuella verk’ används, ange vilka kategorier av verk som omfattas av detta begrepp (dvs., ange vilken definition som använts).

5.3   Om manusskrivning eller utveckling beviljas stöd enligt stödordningen, tas kostnaderna för manusskrivning och utveckling med i produktionsbudgeten och beaktas de vid beräkningen av den högsta tillåtna stödnivån för det audiovisuella verket?

5.4   Om distribution och säljfrämjande verksamhet får stöd inom ramen för stödordningen, vilka är de tillåtna stödnivåerna enligt stödordningen?

6.   Filmarvet

Lämna, i förekommande fall, information om de åtgärder som vidtagits med hänsyn till filmarvet.

7.   Stödets förenlighet med den inre marknaden

7.1   Motivera varför stödet är förenligt med den inre marknaden mot bakgrund av principerna i kommissionens meddelande om statligt stöd för filmer och andra audioviusuella verk.

7.2   Om stödordningen avser stöd till biografer, lämna en utförlig motivering för att stödet är förenligt med den inre marknaden såsom stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet i den mening som avses i artikel 107.3 d i EUF-fördraget, särskilt vad gäller stödets nödvändighet, lämplighet och proportionalitet.

8.   Övriga upplysningar

Lämna eventuell annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av de berörda åtgärderna enligt kommissionens meddelande om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk.

DEL III. 5

Formulär för kompletterande upplysningar om statligt stöd till bredband

Detta formulär för kompletterande upplysningar ska användas vid anmälan av stöd som omfattas av EU:s riktlinjer för tillämpningen av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät  (144) (nedan kallade bredbandsriktlinjerna).

1.   Den anmälda stödåtgärdens egenskaper

1.1   Beskriv syftet med stödåtgärden.

1.2   Förklara hur stödåtgärden överensstämmer med den nationella bredbandsstrategin och unionsmålen (inbegripet med EU 2020-strategin och den digitala agendan (145)).

1.3   Redogör för den logiska grunden för offentliga ingripanden och förklara de förväntade fördelarna med stödet (t.ex. ekonomiska och sociala fördelar, ökad täckning för bredband och internet osv.).

1.4   Vilken kategori av nät är det meningen att stödåtgärden ska främja?

Backbonenät (eller trunknät).

Backhaulnät (eller regionala nät, eller mellanliggande nät).

Accessnät (eller ’den sista kilometern’).

1.5   Vilka delar av nätet är det meningen att stödåtgärden ska stödja?

Passiva infrastrukturelement

Aktiv infrastrukturutrustning.

1.6   Vilken typ av bredbandsnät är det meningen att stödåtgärden ska främja?

Grundläggande bredbandsnät (med minst 2 Mbps nedladdningshastighet)

Nästa generations accessnät (NGA) (146)

Ultrasnabba bredbandsnät (147)

1.7   Vilka typer av områden omfattas av stödåtgärden? Klassificera målområdena med avseende på de olika segmenten och typerna av nätverk och underbygg klassificeringen med kontrollerbara uppgifter.

Vita grundläggande

Grå grundläggande

Svarta grundläggande

Vita NGA

Gråa NGA

Svarta NGA

Vita ultrasnabba

Gråa ultrasnabba

Svarta ultrasnabba

1.8   Lämna övriga relevanta uppgifter som kan förtydliga den allmänna bakgrunden till stödåtgärden.

1.9   Vilken typ av investerings- och affärsmodell kommer att antas (148)?

2.   Förfarandet och beviljandet av stödåtgärden

Kartläggning, täckningsanalys

2.1   Vilken räckvidd har stödåtgärden när det gäller geografisk täckning?

2.2   Lämna information, även om datumet, och lägg fram resultatet av den detaljerade kartläggningen och täckningsanalysen för att tydligt avgränsa målområdena.

Offentligt samråd

2.3   Beskrivförfarandet för och resultaten av det öppna offentliga samrådet, vilket gör det möjligt för samtliga berörda aktörer att lämna synpunkter på den planerade stödåtgärden. Ange de relevanta internetlänkar genom vilka informationen om åtgärden har offentliggjorts.

Konkurrensutsatt urvalsförfarande

2.4   Om det subventionerade nätet byggs ut och/eller drivs av en utomstående operatör, bekräfta att ett konkurrensutsatt urvalsförfarande kommer att genomföras i linje med EU:s direktiv om offentlig upphandling (149). Lämna all relevant information i detta hänseende.

2.5   Lämna uppgifter om hur det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att väljas ut (inklusive tilldelningskriterierna och den relativa vikt som ges varje kriterium som valts), med beaktande av kvalitativa kriterier (t.ex. täckning, den tekniska metodens hållbarhet och lösningens inverkan på konkurrensen) och pris.

2.6   Finns det några minimikrav som måste uppfyllas vad gäller de tjänster som tillhandahålls genom det subventionerade nätverket (till exempel minsta bandbredd, varaktiga tjänster, minsta geografiska täckning osv.)?

☐ ja

☐ nej

2.7   Om ja, beskriv dessa.

Teknisk neutralitet

2.8   Är stödåtgärden teknikneutral?

☐ ja

☐ nej

2.9   Om svaret i punkt 2.8 är ja, beskriv hur denna princip säkerställs.

Användning av befintlig infrastruktur

2.10   Bifoga en karta som visar de befintliga infrastrukturerna i landet eller regionen i fråga, även eventuell ny infrastruktur som planeras av kommersiella aktörer inom en nära framtid, dvs. inom en treårsperiod.

2.11   Förklara hur det garanteras att de aktörer som önskar delta i urvalsförfarandet lämnar alla relevanta upplysningar om all befintlig infrastruktur som de äger eller kontrollerar i målområdet.

Grossister

2.12   Ange vilken typ av skyldigheter avseende tillträde i grossistledet som kommer att åläggas det subventionerade nätet (inklusive tillträde till passiv och aktiv infrastruktur, rätten att använda kabelrör och stolpar, svartfiber och kopplingsskåp) och hur länge tillträdesskyldigheterna kommer att bibehållas.

Priser för tillträde i grossistledet

2.13   Förklara hur priserna för tillträde kommer att fastställas.

Återkravs- och övervakningsmekanism

2.14   Kommer en återkravsmekanism att tillämpas på stödåtgärden?

☐ ja

☐ nej

2.15   Om svaret i punkt 2.14 är ja, beskriv denna mekanism, dess egenskaper och varaktighet.

2.16   Förklara hur övervakningen av stödåtgärden kommer att organiseras:

Vilken offentlig myndighet kommer att utföra övervakningen?

Vilka aspekter av åtgärden kommer att bli föremål för övervakning?

Vilka resultatkriterier kommer att analyseras?

Vilken är tidsplanen för övervakningen?

Nationell regleringsmyndighet

2.17   Beskriv den nationella regleringsmyndighetens roll i synnerhet på följande områden: Identifiering av målområden, tillträdespriser i grossistledet inklusive benchmarking, tvistlösning etc.

2.18   Ange den nationella regleringsmyndighetens ståndpunkt vad gäller det föreslagna stödet och lämna, i förekommande fall, in yttrandet från den nationella konkurrensmyndigheten.

3.   Kriterier för förenlighet med den inre marknaden

Förklara hur den anmälda stödåtgärden uppfyller villkoren i avsnitt 2.5 i bredbandsriktlinjerna, särskilt när det gäller följande:

Mål av gemensamt intresse

a)

Är stödåtgärden avsedd att ta itu med väl definierade mål av gemensamt intresse?

☐ ja

☐ nej

b)

Om svaret i punkt a är ja, lämna en beskrivning av de mål av gemensamt intresse som eftersträvas med stödåtgärden.

Marknadsmisslyckande

c)

Avhjälper stödåtgärden ett marknadsmisslyckande eller betydande ojämlikheter som hindrar tillgången till bredbandstjänster?

☐ ja

☐ nej

d)

Om svaret i punkt c är ja, beskriv detta marknadsmisslyckande och ge en allmän översikt av bredbandsmarknaden i landet eller regionen i fråga och av de områden som berörs av stödåtgärden.

Översikten bör innehålla information om den nuvarande nivån på bredbandstäckningen, internetutbredningen (antal anslutna hushåll, företag), uppdelning av tillgången på tjänster per teknik, viktiga trender på (den nationella eller regionala) bredbandsmarknaden, skillnaderna mellan stad och landsbygd när det gäller bredbandstäckning, jämförelse av detaljhandelspriser med de priser som tas ut för motsvarande tjänster som erbjuds inom mer konkurrensutsatta men i övrigt jämförbara områden eller regioner i landet, tillgängliga tekniska lösningar för utveckling av bredband och tillhandahållande av anslutningstjänster, konkurrenssituationen på marknaderna för elektronisk kommunikation (struktur och dynamik på marknaderna) översikt över det nationella regelverket och befintliga föreskrivna skyldigheter för operatörer inom elektronisk kommunikation.

Lämpligt instrument

e)

Visa stödåtgärdens lämplighet.

f)

Har andra alternativa (mindre snedvridande) åtgärder redan vidtagits för att göra det möjligt att tillhandahålla bredbandstjänster och för att åtgärda bristen på bredbandstillgång, inbegripet förhandsreglering eller efterfrågestimulans?

☐ ja

☐ nej

g)

Om svaret i punkt f är ja, beskriv dessa initiativ och förklara varför de ansågs vara otillräckliga för att uppnå de önskade målen för bredbandsutveckling.

h)

Har de befintliga nätoperatörerna gjort några privata investeringar i målområdena under de senaste tre åren?

☐ ja

☐ nej

i)

Om svaret i punkt h är ja, beskriv dessa investeringar och förklara varför befintlig bredbandsinfrastruktur inte är tillräcklig för att tillgodose behoven hos medborgare och företag och varför statligt stöd är nödvändigt.

Stimulanseffekt

j)

Beskriv de positiva effekter som stödet är avsett att generera.

Radikal förändring

k)

Kommer stödåtgärden att garantera en radikal förändring i fråga om tillgången till bredband?

☐ ja

☐ nej

l)

Om svaret i punkt k är ja, visa detta genom en jämförelse med befintlig och planerad nätutbyggnad (dvs. före och efter det planerade ingripandet). Framför allt, beskriv i detalj huruvida och i vilken utsträckning betydande nya investeringar i bredbandsnätet kommer att genomföras och vilken ny kapacitet som kommer att skapas på marknaden när det gäller tillgången till bredbandstjänster och tjänsternas kvalitet.

m)

Förklara de förväntade förändringarna i stödmottagarnas beteende.

n)

Visa att liknande investeringar i bredbandsnät inte skulle ha genomförts inom samma tidsram och/eller på samma villkor i avsaknad av statligt stöd.

Proportionalitet

o)

Förklara hur det garanteras att stödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt.

Snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln

p)

Förklara vilka potentiella negativa effekter på konkurrens och handel stödåtgärden kan ha (till exempel potentiell utträngning av privata investeringar eller förstärkning av en dominerande ställning) och vilka inslag i utformningen av åtgärden (150) som skulle kunna minimera dessa risker.

4.   Övrig information

Lämna här eventuell övrig information som ni anser vara relevant för bedömningen av den berörda åtgärden enligt bredbandsriktlinjerna eller någon annan information som är relevant med hänsyn till EU:s konkurrensregler och regler för den inre marknaden (151).

DEL III. 6

Formulär för kompletterande upplysningar om statligt stöd till miljöskydd och energi

Detta formulär ska användas för anmälan av stöd som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi 2014–2020 (nedan kallade miljö- och energiriktlinjerna)  (152).

Alla dokument som medlemsstaterna bifogar detta anmälningsformulär måste numreras, och dokumentnumren måste anges i de relevanta avsnitten av detta formulär.

Om flera stödmottagare omfattas av en individuell stödåtgärd måste relevant information lämnas för var och en av dem.

Detta formulär ska fyllas i utöver formuläret ’Del I. Allmänna upplysningar’.

Tillämpningsområde

Allmän gruppundantagsförordning

Innan ni fyller i detta formulär bör ni överväga om denna åtgärd kan genomföras enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (den allmänna gruppundantagsförordningen, nedan kallad gruppundantagsförordningen) (153), särskilt avsnitt 7 i kapital III i denna (’Stöd till miljöskydd’).

Kan stödet genomföras enligt gruppundantagsförordningen?

☐ ja

☐ nej

Om stödet skulle kunna genomföras enligt gruppundantagsförordningen, förklara varför åtgärden anmäls.

Förordningen om stöd av mindre betydelse

Innan ni fyller i detta formulär bör ni överväga om denna åtgärd skulle kunna genomföras enligt förordningen om stöd av mindre betydelse (154):

Kan stödet genomföras enligt förordningen om stöd av mindre betydelse?

☐ ja

☐ nej

Om stödet skulle kunna genomföras enligt förordningen om stöd av mindre betydelse, förklara varför åtgärden anmäls.

Formuläret ska endast fyllas i för anmälan av statligt stöd som är avsett att genomföras inom ramen för miljö- och energiriktlinjerna. Fyll i de delar av anmälningsformuläret som är relevanta för den åtgärd som anmälan avser.

Avsnitt A:   Allmän information om miljö- och energistödsåtgärder

1.

Ange typ av stöd nedan och fyll därefter i lämplig del i avsnitt B i detta formulär för kompletterande upplysningar (’Allmän bedömning av förenligheten med den inre marknaden’). Om stödordningen omfattar mer än en typ av stöd i förteckningen nedan ska ni fylla i avsnitt B för varje ikryssad ruta.

Om åtgärden är stöd i form av nedsättning av eller befrielse från miljöskatter eller avgifter som finansierar stöd till energi från förnybara energikällor (155), fyll i avsnitt C i formuläret (’Förenlighetsbedömning av stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter och i form av minskningar i finansieringsstöd för energi från förnybara källor’).

a) ☐

Stöd till företag som går längre än unionsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer

b) ☐

Stöd för inköp av nya transportfordon som går längre än unionsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer

c) ☐

Stöd för tidig anpassning till framtida unionsnormer.

d) ☐

Stöd för förnybara energikällor

Bekräfta att denna åtgärd endast stöder energi från förnybara energikällor enligt definitionen i punkt 19.5 och 19.11i miljö- och energiriktlinjerna.

För biodrivmedel, bekräfta att denna åtgärd endast stöder hållbara biobränslen enligt definitionen i punkt 19.9 i miljö- och energiriktlinjerna.

e) ☐

Stöd för åtgärder som rör energieffektivitet

Bekräfta att åtgärden endast stöder åtgärder som definieras i punkt 19.2 i miljö- och energiriktlinjerna.

f) ☐

Stöd för åtgärder som rör energieffektiv fjärrvärme eller fjärrkyla

Bekräfta att denna åtgärd endast stöder energieffektiv fjärrvärme eller fjärrkyla enligt definitionen i punkt 19.14 i miljö- och energiriktlinjerna.

g) ☐

Stöd till högeffektiv kraftvärme.

Bekräfta att denna åtgärd endast stöder högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i punkt 19.13 i miljö- och energiriktlinjerna.

h) ☐

Stöd till avfallshantering

i) ☐

Stöd till miljöstudier

j) ☐

Stöd till sanering av förorenade områden

k) ☐

Stöd för omlokalisering av företag

l) ☐

Stöd som ingår i system för handel med utsläppsrätter.

m) ☐

Stöd för energiinfrastruktur.

n) ☐

Stöd till avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS)

o) ☐

Stöd för åtgärder för att säkerställa tillräcklig produktionskapacitet.

p) ☐

Stöd i form av nedsättning av eller befrielse från miljöskatter

q) ☐

Stöd i form av minskningar av finansieringsstöd för energi från förnybara källor

2.

Lämna en utförlig beskrivning av den anmälda åtgärdens viktigaste egenskaper (syfte, stödets sannolika effekter, stödinstrument, stödnivå, stödmottagare, budget, villkor osv.).

3.

Kan stödet kombineras med annat stöd?

☐ ja

☐ nej

Om svaret är ja, förklara varför och fyll i avsnittet om kumulering i underavsnittet om proportionalitet i avsnitt B.

4.

Om den anmälda åtgärden avser en stödordning, kryssa i rutan i denna punkt för att bekräfta att allt stöd som beviljats inom ramen för den anmälda stödordningen kommer att anmälas individuellt om det överskrider de tröskelvärden som anges i punkt 20 i miljö- och energiriktlinjerna.

ja

5.

Om det anmälda individuella stödet grundar sig på en godkänd stödordning, beskriv den stödordningen (ärendenummer, stödordningens namn, datum för kommissionens godkännande).

6.

Om tillämpligt, ange den växelkurs som använts i anmälan.

7.

Ange om sådana villkor är knutna till åtgärden, inbegripet finansieringsmetoden när denna utgör en integrerad del av stödåtgärden, som kan innebära en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen (punkt 29 i miljö- och energiriktlinjerna).

☐ ja

☐ nej

Om svaret är ja, förklara hur det säkerställs att unionsrätten iakttas.

Avsnitt B:   Allmän bedömning av förenligheten med den inre marknaden

1.   Bidrag till ett mål av gemensamt intresse

För att besvara frågorna i detta avsnitt, se avsnitt 3.2.1 i miljö- och energiriktlinjerna och, där så anges, avsnitten 3.2–3.6 och 3.8–3.10 i dessa riktlinjer.

Statliga stödordningar

1.

Mot bakgrund av de mål av gemensamt intresse som tas upp i riktlinjerna, ange de miljö- eller energimål som eftersträvas genom den anmälda åtgärden (156). Beskriv i detalj varje enskild typ av stöd som kommer att beviljas enligt den anmälda åtgärden.

2.

Har den anmälda åtgärden tillämpats redan tidigare?

☐ ja

☐ nej

Om ja, ange resultaten av åtgärden när det gäller förbättring av miljöskydd och energisystem, relevant ärendenummer och datum för kommissionens godkännande och bifoga om möjligt nationella utvärderingsrapporter om åtgärden.

3.

Om det är fråga om en ny åtgärd, ange de förväntade resultaten och under vilken period de ska uppnås samt hur dessa resultat kommer att bidra till uppnåendet av det mål som eftersträvas.

4.

Förklara hur det säkerställs att investeringen i tillräcklig produktionskapacitet inte strider mot målet att fasa ut miljöskadliga stöd, inbegripet till fossila bränslen, i linje med punkt 220 i miljö- och energiriktlinjerna. Hur beaktas till exempel styrningen av efterfrågesidan och sammanlänkningskapaciteten? Finns det till exempel en preferens för leverantörer av koldioxidsnål kapacitet vid likvärdig tekniska prestanda?

5.

När det gäller produktionens tillräcklighet, förklara och avgränsa tydligt det problem med produktionskapacitetens tillräcklighet som förväntas uppstå och överensstämmelsen med den bedömning av produktionskapacitetens tillräcklighet som regelbundet görs av ENTSO-E (157). Lämna i svaret närmare uppgifter med hänsyn till övervägandena i punkt 221 i miljö- och energiriktlinjerna.

6.

När det gäller avfallshantering, bekräfta att följande villkor är uppfyllda:

a) ☐

Avfallshierarkiprincipen respekteras, se punkt 118 i miljö- och energiriktlinjerna.

b) ☐

Syftet med investeringen är att minska de föroreningar som produceras av andra företag (förorenare) och omfattar inte föroreningar som produceras av stödmottagaren, se punkt 158 a i miljö- och energiriktlinjerna.

c) ☐

Stödet befriar inte indirekt förorenarna från en börda som de ska bära enligt unionslagstiftningen eller från en börda som ska anses utgöra en normal företagskostnad för förorenarna, se punkt 158 b i miljö- och energiriktlinjerna.

d) ☐

Investeringen leder till en förbättring jämfört med den nyaste tekniken, se punkt 158 c i miljö- och energiriktlinjerna

e) ☐

De behandlade materialen skulle annars bortskaffas eller behandlas på ett mindre miljövänligt sätt, se punkt 158 d i miljö- och energiriktlinjerna.

f) ☐

Investeringen ökar inte enbart efterfrågan på material som ska återvinnas utan att insamlingen av dessa material ökar, se punkt 158 i miljö- och energiriktlinjerna.

Lämna dessutom närmare uppgifter och bevis på att de villkor som nämns i denna punkt är uppfyllda.

7.

När det gäller utsläppsrätter, beskriv i detalj systemet för handel med utsläppsrätter, och ange bland annat målen, metoden för beviljande av utsläppsrätter, berörda myndigheter/organ, statens roll, stödmottagare och aspekter på förfarandet.

Beskriv hur:

a) ☐

systemet för handel med utsläppsrätter är inrättat för att uppnå miljömål som går längre än de mål som man avser att uppnå med anledning av de unionsnormer som är obligatoriska för de berörda företagen,

b) ☐

tilldelningen av utsläppsrätter sker på ett öppet sätt och grundar sig på objektiva kriterier och uppgiftskällor av den högsta kvalitet som står till buds,

c) ☐

den totala mängden utsläppsrätter och tillstånd som beviljas ett företag till ett pris under marknadsvärdet inte är större än det förväntade behovet, som uppskattats för en situation utan system för handel med utsläppsrätter,

d) ☐

tilldelningsmetoden inte gynnar vissa företag eller vissa sektorer,

Om tilldelningsmetoden gynnar vissa företag eller vissa sektorer, förklara hur detta är motiverat på grundval av stödordningens egen miljölogik eller på vilket sätt det är nödvändigt för att vara uppnå förenlighet med annan miljöpolitik.

e) ☐

nya aktörer i princip inte får utsläppsrätter och tillstånd på fördelaktigare villkor än befintliga företag som är verksamma på samma marknader,

f) ☐

onödiga inträdeshinder inte uppstår om befintliga anläggningar ges en större tilldelning än nya aktörer.

Lämna närmare uppgifter och bevis på att de villkor som nämns i denna punkt är uppfyllda.

Individuellt anmälningspliktigt stöd – ytterligare information

8.

Om stödet ska göras tillgängligt för enskilda företag, lämna så mycket kvantifierbar information som möjligt för att visa bidraget till det relevanta gemensamma målet för den anmälda åtgärden.

2.   Behov av statligt stöd

För att besvara frågorna i detta avsnitt, se avsnitt 3.2.2 i miljö- och energiriktlinjerna och, där så anges, avsnitten 3.2–3.6 och 3.8–3.10 i dessa riktlinjer.

Statliga stödordningar

1.

Ange det marknadsmisslyckande som hämmar miljöskyddet eller en väl fungerande, säker och hållbar energimarknad med överkomliga priser (se punkt 35 i miljö- och energiriktlinjerna).

2.

Om marknadsmisslyckandet redan hanteras genom annan politik eller andra åtgärder, lämna bevis för att den anmälda åtgärden endast är inriktad på det återstående marknadsmisslyckandet (se punkt 36 i miljö- och energiriktlinjerna).

3.

Lämna detaljerad information om marknadsmisslyckandets art och skälen till att den anmälda åtgärden är nödvändig.

4.

Om det gäller en investering i energiinfrastrukturprojekt, förklara följande (se punkterna 206–208 i miljö- och energiriktlinjerna):

a)

I vilken utsträckning främjar åtgärden projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i förordning (EU) nr 347/2013, intelligenta nät eller infrastruktur i stödområden?

b)

I vilken utsträckning leder marknadsmisslyckandet till att nödvändig infrastruktur inte kan tillhandahållas på ett optimalt sätt?

c)

I vilken utsträckning är infrastrukturen tillgänglig för tredje parter och omfattas den av tariffregler?

5.

När det gäller produktionens tillräcklighet, lämna följande information som anges i punkterna 222–224 i miljö- och energiriktlinjerna.

a)

En bedömning av inverkan av variabel produktion, även av produktion som kommer från angränsande system.

b)

Konsekvensbedömning av effekten av deltagande på efterfrågesidan, inklusive en beskrivning av åtgärder för att uppmuntra styrning av efterfrågesidan.

c)

En bedömning av befintliga eller eventuella framtida länkar, inklusive en beskrivning av projekt under konstruktion och planerade projekt.

d)

En bedömning av eventuella andra faktorer som kan orsaka eller förvärra problemet med produktionskapacitetens tillräcklighet, såsom lagstiftnings- eller marknadsmisslyckanden, till exempel tak för grossistpriser.

Individuellt anmälningspliktigt stöd – ytterligare information

6.

Om stödet ska göras tillgängligt för enskilda företag, lämna entydiga bevis för att de enskilda berörda företagen faktiskt konfronteras med de marknadsmisslyckanden eller kvarstående marknadsmisslyckanden som anges ovan (se punkterna 38 och 39 i miljö- och energiriktlinjerna).

7.

I den mån det är relevant, lämna specifik information om

a)

huruvida marknadsmisslyckandet redan åtgärdas tillräckligt genom andra politiska åtgärder, särskilt förekomsten av miljönormer eller andra unionsnormer, unionens system för handel med utsläppsrätter eller miljöskatter,

b)

huruvida ett statligt ingripande är nödvändigt med hänsyn till stödmottagarens kostnader för att genomföra nationella normer i avsaknad av stöd jämfört med kostnaderna, eller avsaknaden av kostnader, för genomförandet av dessa normer för stödmottagarens största konkurrenter,

c)

när det gäller bristande samordning, det antal företag som behöver samarbeta, motstridiga intressen mellan samarbetsparter och praktiska problem med samordningen av samarbetet, såsom språkliga problem, känslig information och icke-harmoniserade normer.

3.   Stödets lämplighet

För att besvara frågorna i detta avsnitt, se avsnitt 3.2.3 i miljö- och energiriktlinjerna och, där så anges, avsnitten 3.2–3.6 och 3.8–3.10 i dessa riktlinjer.

1.

Förklara varför statligt stöd är ett lämpligt instrument i stället för andra politiska instrument (icke-statliga stödinstrument) eller det fullständiga genomförandet av ’principen om att förorenaren betalar’ (158) (se punkterna 41–44 i miljö- och energiriktlinjerna).

2.

Förklara varför de statliga stödinstrument som valts ut har ansetts vara det lämpligaste instrumentet för statligt stöd för att uppnå det berörda politiska målet och varför det sannolikt orsakar minst snedvridning av handel och konkurrens jämfört med andra instrument för statligt stöd (se punkt 45–48 i miljö- och energiriktlinjerna).

3.

När det gäller produktionens tillräcklighet, bekräfta och förklara att stödet är ersättning endast för tillgänglighet i enlighet med punkt 225 i energi- och miljöriktlinjerna. Beskriv även hur åtgärden ger lämpliga incitament både för befintliga och framtida producenter och för aktörer som använder utbytbar teknik, såsom efterfrågeflexibilitet eller lagringslösningar (som t.ex. att tillämpa olika leveranstider för att möjliggöra olika tekniker) i enlighet med punkt 226 i miljö- och energiriktlinjerna. Förklara i vilken utsträckning sammanlänkningskapacitet kan lösa eventuella problem med produktionskapacitetens tillräcklighet (såsom anges i punkt 226 i i miljö- och energiriktlinjerna)

4.   Stimulanseffekt

För att besvara frågorna i detta avsnitt, se avsnitt 3.2.4 i miljö- och energiriktlinjerna och, där så anges, avsnitten 3.2–3.6 och 3.8–3.10 i dessa riktlinjer.

Statliga stödordningar

1.

Ska stödet beviljas på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande?

☐ ja

☐ nej

Om ja, lämna närmare uppgifter om anbudsförfarandet och bifoga en kopia av meddelandet om upphandling eller utkastet till det.

2.

Säkerställs det vid tilldelningen av stöd inom ramen för den anmälda åtgärden att arbetet med projektet inte har inletts innan stödmottagaren lämnat in sin stödansökan till de nationella myndigheterna? Säkerställs det att stödet inte i något fall kommer att betalas ut, och inte redan har betalats ut, om arbetet med det understödda projektet redan inletts då stödmottagaren lämnar in sin stödansökan till de nationella myndigheterna (159)?

☐ ja

☐ nej

3.

Omfattar stödansökningarna åtminstone sökandens namn och, när det gäller ett företag, företagets storlek, en beskrivning av projektet med uppgift om lokalisering samt start- och slutdatum, det sammanlagda belopp offentligt stöd som behövs för att genomföra projektet samt en förteckning över stödberättigande kostnader?

☐ ja

☐ nej

4.

Beskriv med hjälp av exempel den kontroll av det kontrafaktiska scenariots trovärdighet som kommer att utföras för att se till att stödet får önskade stimulanseffekter.

5.

Om syftet med det beviljade stödet är att bidra till en anpassning till framtida unionsnormer eller att göra det möjligt för stödmottagarna att vidta åtgärder som går längre än unionsnormerna, lämna närmare uppgifter om vad stödet kommer att bestå av, vilka normer som ska uppfyllas och när de ska uppfyllas eller vilka normer som kommer att överskridas (se punkterna 53–55 i miljö- och energiriktlinjerna).

6.

Om stödet beviljas för transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar, lämna uppgifter om unionsnormernas tillämplighet (inklusive geografisk räckvidd om så är relevant), särskilt retroaktiv tillämpning (se punkt 54 a eller 54 b i miljö- och energiriktlinjerna).

Har en unionsnorm antagits?

☐ ja

☐ nej

7.

Om svaret på fråga 6 är ja, bekräfta huruvida den har trätt i kraft. Om den ännu inte trätt i kraft, ange vilket datum den träder i kraft?

☐ ja

☐ nej

8.

Om svaret på fråga 7 är ja, kommer investeringen att genomföras och slutföras minst ett år före den dag då den berörda unionsnormen träder i kraft? Ange vilket datum investeringen kommer att vara slutförd.

☐ ja

☐ nej

Ange vilket datum investeringen kommer att vara slutförd.

9.

Om stödet avser energibesiktningar för stora företag, kan ni bekräfta att stödet inte betalar för en energibesiktning som stödmottagaren är skyldig att göra enligt direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (160)?

☐ ja

☐ nej

Individuellt anmälningspliktigt stöd – ytterligare information

10.

Om stödet ska göras tillgängligt för enskilda företag, lämna tydliga bevis för att stödet har en stimulanseffekt på investeringsbeslutet så att det ändrar stödmottagarens beteende och antingen leder till en höjning av nivån på miljöskyddet eller leder till att unionens energimarknad fungerar bättre (se avsnitt 3.2.4.2 i miljö- och energiriktlinjerna).

11.

Ange vilka fördelar det understödda projektet kommer att innebära för stödmottagaren, särskilt i form av produktionsfördelar (t.ex. inverkan på kapacitet och produktkvalitet) (se punkt 59 i miljö- och energiriktlinjerna).

12.

Ange, förklara och motivera det kontrafaktiska scenariot för det enskilda företag som berörs (se punkt 60 i miljö- och energiriktlinjerna).

13.

Ange lönsamheten för det berörda projektet och typisk normal avkastning som godtagits av företaget för andra investeringar av liknande slag. Lämna bevis till stöd för dessa uppgifter (se punkterna 61–65 i miljö- och energiriktlinjerna).

14.

I fråga om en unionsnorm som tillämpas eller kommer att tillämpas, lämna bevis, inklusive kvantitativ information, för att denna norm inte omintetgör stödets stimulanseffekt (se punkterna 66–68 i miljö- och energiriktlinjerna).

5.   Proportionalitet

För att besvara frågorna i detta avsnitt, se avsnitt 3.2.5 i miljö- och energiriktlinjerna och avsnitten 3.2–3.6 och 3.8–3.10 i dessa riktlinjer.

Om åtgärden endast avser investeringsstöd, fyll i den första delen av detta avsnitt. Om stödet är ett driftstöd, fyll i den andra delen av detta avsnitt. Om åtgärden består av både investerings- och driftstöd ska båda avsnitten fyllas i.

5.1   Statliga stödordningar

5.1.1   Stödordningar för investeringsstöd

Stödbeloppet per stödmottagare ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå det eftersträvade miljöskydds- eller energimålet. Som en allmän princip anses ett stöd vara begränsat till det minimum som krävs om stödbeloppet motsvarar den totala nettomerkostnad som krävs för att uppnå målet, jämfört med ett kontrafaktiskt scenario (se avsnitt 3.2.5, punkt 70 i miljö- och energiriktlinjerna).

När det gäller stöd till energieffektiva projekt avseende fjärrvärme och fjärrkylaär detta avsnitt endast tillämpligt på produktionsanläggningen. När det gäller infrastrukturdelen ska likviditetsgapsstrategin för energiinfrastruktur användas (se avsnitt 5.1.2, ’Stödordningar för driftstöd’) (punkt 76 i miljö- och energiriktlinjerna).

5.1.1.1   Stödberättigande kostnader (161) (lämna närmare uppgifter om de stödberättigande kostnaderna när så är lämpligt)

(1)

Bekräfta att de stödberättigande kostnaderna är begränsade till de extra investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå målet av gemensamt intresse och inte överstiger en stödnivå på 100 %.

ja

(2)

Bekräfta genom att kryssa i lämplig ruta och förklara följande:

Det är precis den miljöskyddsrelaterade kostnaden som utgör de stödberättigande kostnaderna, om kostnaden för att investera i miljöskydd lätt kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden.

eller

De extra investeringskostnaderna fastställs genom att den understödda investeringen jämförs med en kontrafaktisk situation utan stöd, dvs. referensinvesteringen (162).

(3)

Det kontrafaktiska scenariot kan vara svårt att fastställa i integrerade projekt såsom integrerade energieffektivitetsåtgärder eller biogasprojekt. Om ett kontrafaktiskt scenario inte kan fastställas kan kommissionen beakta de totala kostnaderna för ett projekt som ett alternativ som kan innebära lägre stödnivåer för att spegla beräkningen av de stödberättigande kostnaderna (se punkt 75 i miljö- och energiriktlinjerna).

Om ni tänker använda denna metod, ange i detalj skälen för detta och tillhandahåll beräkningsunderlaget, särskilt uppgifter om hur de maximala stödnivåerna anpassas på ett lämpligt sätt.

(4)

Ge en detaljerad beräkningsmetod, med hänvisning till den kontrafaktiska situationen, som kommer att tillämpas på samtliga individuella stöd som beviljas på grundval av den anmälda stödordningen, och lämna relevanta bevis.

(5)

Vad består de stödberättigande kostnaderna av?

a) ☐

Investeringar i materiella tillgångar.

b) ☐

Investeringar i immateriella tillgångar.

Om investeringen avser materiella tillgångar, fyll i punkt 6. Om den avser immateriella tillgångar, fyll i punkt 7. Om investeringen avser både materiella och immateriella tillgångar ska både punkt 6 och punkt 7 fyllas i.

(6)

Vid investeringar i materiella tillgångar, ange av vilket slag de berörda investeringarna är:

a) ☐

Investeringar i mark som är absolut nödvändiga för att uppfylla miljökrav.

b) ☐

Investeringar i byggnader i syfte att minska eller eliminera föroreningar och olägenheter.

c) ☐

Investeringar i anläggningar och utrustning i syfte att minska eller eliminera föroreningar och olägenheter.

d) ☐

Investeringar för att anpassa produktionsmetoder i syfte att skydda miljön.

(7)

Vid investeringar i immateriella tillgångar (tekniköverföring genom förvärv av tillverkningslicenser eller patenterad och icke patenterad know-how), bekräfta att eventuella sådana immateriella tillgångar uppfyller följande villkor:

a) ☐

De betraktas som avskrivningsbara tillgångar.

b) ☐

De förvärvas på marknadsvillkor från ett företag där köparen inte har några direkta eller indirekta kontrollbefogenheter.

c) ☐

De tas upp bland tillgångarna i företagets balansräkning och finns kvar och utnyttjas av stödmottagaren under minst fem år fr.o.m. det att stödet beviljats (163).

Bekräfta vidare, om den immateriella tillgången säljs under de första fem åren

att försäljningsvinsten dras av från de stödberättigande kostnaderna

och

att hela stödet eller en del av det i förekommande fall kommer att återbetalas.

Om investeringen avser unionsnormer, fyll i avsnitt 8.

(8)

Om syftet med åtgärderna är att nå upp till en miljöskyddsnivå som är högre än unionsnormerna, bekräfta de relevanta uttalandena (164) genom att kryssa i relevant ruta:

a) ☐

Om ett företag anpassar sig till nationella normer som antagits i avsaknad av unionsnormer ska som stödberättigande kostnader betraktas de extra investeringskostnader som behövs för att företaget ska uppnå den miljöskyddsnivå som krävs enligt de nationella normerna.

b) ☐

Om ett företag anpassar sig till eller går längre än nationella normer som är strängare än de tillämpliga unionsnormerna eller går längre än unionsnormerna, omfattar de stödberättigande kostnaderna de extra investeringskostnader som behövs för att uppnå en miljöskyddsnivå som är högre än vad unionsnormerna kräver (165).

c) ☐

Om normer saknas, räknas som stödberättigande kostnader de investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå en miljöskyddsnivå som är högre än vad företaget eller företagen i fråga skulle uppnå utan miljöstöd.

5.1.1.2   Stödnivå och bonusar

De tillåtna stödnivåerna för olika åtgärder anges i bilaga 1 i miljö- och energiriktlinjerna.

(9)

Vilken är den grundläggande stödnivå som är tillämplig på den anmälda åtgärden (utan bonus, se punkt 10 nedan)?

(10)

Bonusar:

Bonus för stödområden

a)

Planeras en bonus därför att investeringen är belägen i ett stödområde (166)?

☐ ja

☐ nej

Om ja, ange tillämpligt bonusbelopp (i procent av de stödberättigande kostnaderna) …

b)

Bekräfta att om ett stöd eller en bonus för regioner som omfattas av artikel 107.3 a i EUF-fördraget beviljas är endast stödmottagare i de regioner som avses i artikel 107.3 a i EUF-fördraget enligt definitionen i punkt 19.46 i riktlinjerna berättigade till sådant stöd eller sådan bonus:

ja

c)

Bekräfta att om ett stöd eller bonus för regioner som omfattas av artikel 107.3 c i EUF-fördraget beviljas är endast stödmottagare i artikel 107.3 c-regioner enligt definitionen i punkt 19.46 i miljö- och energiriktlinjerna berättigade till sådant stöd eller sådan bonus:

ja

Bonus till små och medelstora företag

d)

Omfattar den anmälda åtgärden en bonus för små och medelstora företag (167)? …

☐ ja

☐ nej

Om ja, ange tillämpligt bonusbelopp (i procent av de stödberättigande kostnaderna) …

e)

Bekräfta att stödmottagarna motsvarar definitionen av små företag i punkt 19.17 i miljö- och energiriktlinjerna, om ett stöd eller en bonus för små företag beviljas:

ja

f)

Bekräfta att stödmottagarna motsvarar definitionen av medelstora företag i punkt 19.17 i miljö- och energiriktlinjerna, om ett stöd eller en bonus för medelstora företag beviljas:

ja

Miljöinnovationsbonus:

g)

Omfattar den anmälda åtgärden en miljöinnovationsbonus (168)?

☐ ja

☐ nej

h)

Om ja, ange tillämplig bonusnivå och förklara hur de specifika krav som anges i punkt 78 c i–iii i miljö- och energiriktlinjerna uppfylls.

Anbudsförfarande

i)

Beviljas stödet genom ett verkligt konkurrensutsatt anbudsförfarande (169)?

☐ ja

☐ nej

Om svaret är ja, lämna närmare uppgifter om anbudsförfarandet och bevis på att kraven i punkt 19.43 i miljö- och energiriktlinjerna iakttas. Bifoga en kopia av meddelandet om upphandling eller utkastet till det.

(11)

Ange, i procent, den sammanlagda stödnivån för de projekt som får stöd inom ramen för den anmälda stödordningen (med beaktande av den grundläggande stödnivån och bonusarna).

5.1.1.3   Kumulering (se avsnitt 3.2.5.2 i miljö- och energiriktlinjerna)

(12)

Beviljas stödet enligt den anmälda åtgärden i kombination med annat stöd?

☐ ja

☐ nej

(13)

Om svaret i punkt 12 är ja, beskriv de kumuleringsregler som är tillämpliga på den anmälda stödåtgärden (se punkterna 81 och 82 i miljö- och energiriktlinjerna).

(14)

Ange om förfarandet för att säkerställa iakttagandet av kumuleringsreglerna kommer att kontrolleras inom ramen för den anmälda stödåtgärden.

5.1.2   Stödordningar för driftstöd

5.1.2.1   Driftstöd för energi från förnybara källor

1.

Ange vilka typer av förnybara energikällor som får stöd inom ramen för den anmälda åtgärden och ge en närmare beskrivning.

Observera att investeringsstöd eller driftstöd för produktion av biobränslen bara kan tillåtas när det gäller hållbara biobränslen. Inga investeringsstöd för livsmedelsbaserade biobränslen kan beviljas, och driftstöd kan beviljas endast fram till 2020 om inte anläggningen redan är avskriven. Bekräfta att dessa villkor är uppfyllda (se punkt 113 i miljö- och energiriktlinjerna).

2.

Om vattenkraft stöds, bekräfta att bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG (170) följs.

☐ ja

☐ nej

3.

Om stöd ges för avfall, bekräfta att avfallshierarkin inte kringgås.

☐ ja

☐ nej

Biobränslen

4.

Ange om stöd beviljas för livsmedelsbaserade biobränslen och om så är fallet, på vilka villkor beviljas sådant stöd (se punkt 113 i miljö- och energiriktlinjerna).

5.

Om åtgärden främjar biodrivmedel, bekräfta att alla nedan angivna villkor när det gäller livsmedelsbaserade biobränslen är uppfyllda:

a)

Driftstöd för livsmedelsbaserade biobränslen beviljas endast fram till 2020:

☐ ja

☐ nej

b)

Driftstöd för livsmedelsbaserade biobränslen beviljas endast till anläggningar som inledde sin verksamhet före den 31 december 2013:

☐ ja

☐ nej

c)

Driftstöd för livsmedelsbaserade biobränslen är begränsat till anläggningar som inte är helt avskrivna:

☐ ja

☐ nej

6.

Ange om det finns en leverans- eller inblandningsskyldighet för biodrivmedel eller om en sådan planeras.

☐ ja

☐ nej

Om ja, förklara och lämna bevis som styrker att de understödda biobränslena omfattas av en leverans- eller inblandningsskyldighet. Ange om de understödda biobränslena är dyrare än biobränslen som skulle kunna komma ut på marknaden enbart med en leverans- eller inblandningsskyldighet (och utan stöd). För vägledning, se punkt 114 i miljö- och energiriktlinjerna.

Samarbetsavtal inom ramen för direktivet om förnybar energi  (171)

7.

Ange om det finns ett samarbetsavtal.

☐ ja

☐ nej

Om ja, förklara och ge uppgifter om samarbetsavtalet (se punkt 122 i miljö- och energiriktlinjerna).

5.1.2.1.1   Driftstöd för elektricitet från förnybara energikällor (till dess att anläggningen avskrivits)

8.

Bekräfta att stödet endast ges till dess att anläggningen har avskrivits fullständigt enligt normala redovisningsregler och förklara vid behov.

☐ ja

☐ nej

9.

Bekräfta att tidigare beviljat investeringsstöd kommer att dras av från driftstödet och förklara detta.

☐ ja

☐ nej

För att stiumlera marknadsintegrationen är det viktigt att stödmottagarna säljer sin el på marknaden och omfattas av marknadsskyldigheter (se punkterna 124 och 125 i miljö- och energiriktlinjerna).

10.

Bekräfta att stöd beviljas utöver det marknadspris som tas ut av producenter som säljer direkt på marknaden (se punkt 124 a i miljö- och energiriktlinjerna).

☐ ja

☐ nej

Om ja, förklara i detalj hur detta villkor tillämpas i praktiken.

11.

Bekräfta att stödmottagarna omfattas av standardbalanseringsansvar.

☐ ja

☐ nej

Om ja, förklara i detalj gällande balanseringsansvar för producenter av förnybar energi och gällande ansvar för andra producenter (se punkt 124 b i miljö- och energiriktlinjerna).

Om nej, anser ni att det inte finns likvida intradagsmarknader i ert land?

☐ ja

☐ nej

Om nej, förklara närmare och motivera varför balanseringsansvar inte införts för producenter av förnybar energi.

12.

Bekräfta att åtgärder vidtas för att se till att producenterna saknar incitament att producera el till negativa priser (se punkt 124 c i miljö- och energiriktlinjerna).

☐ ja

☐ nej

Förklara i detalj hur detta garanteras i praktiken.

13.

Omfattar stödordningen stöd till anläggningar, utom vindkraft, med en installerad elproduktionskapacitet på mindre än 500 kW?

☐ ja

☐ nej

Om ja, förklara om detta gäller alla stödmottagare eller endast en undergrupp av stödmottagare. Ange huruvida villkoren i punkt 124 i miljö- och energiriktlinjerna tillämpas på sådana anläggningar.

14.

Omfattar stödordningen stöd till demonstrationsprojekt enligt definitionen i miljö- och energiriktlinjerna? (se punkt 127 i miljö- och energiriktlinjerna)

☐ ja

☐ nej

Om ja, beskriv närmare och lämna bevis för att sådana projekt uppfyller alla de villkor som anges i definitionen i miljö- och energiriktlinjerna (punkt 19.45).

Om ja, förklara om detta gäller alla stödmottagare eller endast en underkategori av stödmottagare. Ange huruvida villkoren i punkt 124 i miljö- och energiriktlinjerna är tillämpliga på demonstrationsprojekt.

15.

Omfattar stödordningen stöd till vindkraftsanläggningar med en installerad elproduktionskapacitet på mindre än 3 MW eller 3 produktionsenheter (se punkt 125 i miljö- och energiriktlinjerna)?

☐ ja

☐ nej

Om ja, beskriv närmare de anläggningar som omfattas av denna bestämmelse.

Om ja, förklara om detta gäller alla stödmottagare eller endast en undergrupp av stödmottagare. Ange huruvida villkoren i punkt 124 i miljö- och energiriktlinjerna tillämpas på sådana anläggningar.

Under en övergångsperiod som omfattar åren 2015 och 2016 bör stöd för minst 5 % av den planerade nya elproduktionskapaciteten från förnybara energikällor beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på grundval av klara, öppna och icke-diskriminerande kriterier (se punkterna 124 och 125 i miljö- och energiriktlinjerna).

16.

Bekräfta att stöd för minst 5 % av den planerade nya elproduktionskapaciteten från förnybara energikällor ska beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.

☐ ja

☐ nej

17.

Förklara i detalj hur det villkor som anges i denna punkt genomförs i praktiken, inbegripet beräkningen av minimistödet på 5 % för både 2015 och 2016.

18.

Från och med den 1 januari 2017 beviljas driftstöd i princip genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på grundval av klara, öppna och icke-diskriminerande kriterier, om inget undantag gäller (se punkt 126 i miljö- och energiriktlinjerna). Bekräfta att stödet beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.

☐ ja

☐ nej

Om ja, beskriv anbudsförfarandet i detalj.

Om svaret är nej, ange om något av följande skäl är tillämpligt:

a) ☐

Antalet stödberättigade projekt är mycket begränsat.

b) ☐

Högre stödnivåer skulle uppstå vid ett anbudsförfarande.

c) ☐

Ett anbudsförfarande skulle medföra låga genomförandenivåer (projekt som skulle konstrueras).

19.

Ange, dokumentera och förklara skälen för att inte tillämpa ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Lämna kvantitativa och kvalitativa bevis för att en av de situationer som anges i de åberopade skälen faktiskt skulle kunna inträffa.

Om svaret på denna fråga är nej, fyll i avsnitt 5.1.2.1.2 Driftstöd för energi från andra förnybara energikällor än elektricitet (till dess att anläggningen avskrivits).

20.

Ange om det konkurrensutsatta anbudsförfarandet är öppet för alla producenter som producerar el från förnybara energikällor.

☐ ja

☐ nej

Om ja, redogör för anbudsförfarandets öppenhet.

Om svaret är nej, ange om något av följande skäl är tillämpligt:

a) ☐

potential på längre sikt för ny innovativ teknik,

b) ☐

behov av att uppnå diversifiering,

c) ☐

nätverksbegränsningar och nätstabilitet,

d) ☐

kostnader för system (integrering),

e) ☐

behov av att undvika snedvridningar på råvarumarknaden.

21.

Ange, dokumentera och förklara närmare skälen till att ett undantag görs från kravet på ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som står öppet för alla producenter. Lämna kvantitativa och kvalitativa bevis på att det faktiskt skulle kunna uppstå en sådan situation som omfattas av ett av de skäl som anges i punkt 20.

22.

Ange, dokumentera och förklara i detalj varför den situation som ligger till grund för tillämpningen av ett undantag inte kan beaktas vid utformningen av anbudsförfarandet (se punkt 124 i miljö- och energiriktlinjerna).

23.

Omfattar stödordningen stöd till anläggningar, utom vindkraft, med en installerad elproduktionskapacitet på mindre än 1 MW?

☐ ja

☐ nej

Om ja, förklara om detta gäller alla stödmottagare eller endast en underkategori av stödmottagare. Ange huruvida sådana anläggningar kommer att beviljas stöd genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.

24.

Omfattar stödordningen stöd till demonstrationsprojekt enligt definitionen i miljö- och energiriktlinjerna?

☐ ja

☐ nej

Om ja, förklara om detta gäller alla stödmottagare eller endast en underkategori av stödmottagare. Ange huruvida sådana anläggningar kommer att beviljas stöd genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.

25.

Omfattar stödordningen stöd till vindkraftsanläggningar med en installerad elproduktionskapacitet på mindre än 6 MW eller 6 produktionsenheter.

☐ ja

☐ nej

Om ja, lämna närmare uppgifter om de anläggningar som omfattas av denna bestämmelse.

Om ja, förklara om detta gäller alla stödmottagare eller endast en underkategori av stödmottagare. Ange huruvida sådana anläggningar kommer att beviljas stöd genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande.

5.1.2.1.2   Driftstöd för energi från andra förnybara energikällor än elektricitet (till dess att anläggningen avskrivits)

26.

Lämna följande information som visar att det beviljade driftstödet inte överstiger skillnaden mellan medelkostnaderna för att producera energi från den berörda tekniken och marknadspriset för det berörda energislaget:

en ingående analys av kostnaden för att producera energi med den berörda tekniken i form av medelkostnaderna för att producera energi per enhet för var och en av de förnybara energikällorna (172),

en ingående analys av marknadspriset för den berörda energiformen.

27.

Lämna bevis för att stödet bara ges till dess att anläggningen har avskrivits fullständigt enligt normala redovisningsregler och ge en ingående analys av avskrivningen för varje typ av investering som görs i miljöskyddssyfte (se punkt 131 d i miljö- och energiriktlinjerna.

28.

När det gäller stödordningar, ange hur det säkerställs att villkoret i punkt 131 d i miljö- och energiriktlinjerna uppfylls.

29.

När driftstödsbeloppet fastställs, visa hur eventuellt investeringsstöd som företaget har fått för den nya anläggningen dras av från produktionskostnaderna.

30.

Täcker stödet också en normal kapitalavkastning?

☐ ja

☐ nej

Om ja, beskriv närmare och lämna information/beräkningar som visar den normala avkastningsgraden och motivera varför den avkastningsgrad som valts är lämplig.

31.

Uppdateras produktionskostnaderna regelbundet och minst en gång om året?

☐ ja

☐ nej

Ge närmare upplysningar och förklaringar.

5.1.2.1.3   Driftstöd till befintliga biomassaanläggningar efter avskrivning av anläggningen

Driftstöd till biomassa efter avskrivning av anläggningen är förenligt med den inre marknaden om medlemsstaten kan visa att stödmottagarens driftskostnader efter avskrivningen fortfarande är högre än marknadspriset för den berörda energin (punkt 133 i miljö- och energiriktlinjerna).

32.

Bekräfta och förklara att stödet beviljas endast på grundval av energi som producerats från förnybara källor.

33.

Lämna följande uppgifter:

en detaljerad analys av driftskostnaderna för att producera energi från biomassa efter avskrivning av anläggningen,

en ingående analys av marknadspriset för den berörda energiformen,

en detaljerad analys av utformningen av åtgärden som visar att den är avsedd att kompensera endast för skillnaden mellan driftskostnaderna efter avskrivningen av anläggningen och marknadspriset på den berörda energiformen.

34.

Finns det en övervakningsmekanism för att kontrollera om driftskostnaderna fortfarande är högre än marknadspriset på den berörda energin?

☐ ja

☐ nej

Uppdateras denna övervakningsmekanism minst en gång om året?

☐ ja

☐ nej

Beskriv övervakningsmekanismen i detalj.

Driftstöd till biomassa efter avskrivning av anläggningen är förenligt med den inre marknaden om medlemsstaten kan visa att, oberoende av marknadspriset på det berörda energislaget, användningen av fossilt bränsle som insatsvara är mer ekonomiskt fördelaktigt än användningen av biomassa (punkt 134 i miljö- och energiriktlinjerna).

35.

Bekräfta och förklara att stödet beviljas endast på grundval av energi som producerats från förnybara källor.

36.

Lämna följande uppgifter:

en detaljerad analys av driftskostnaderna för att producera energi från biomassa efter avskrivning av anläggningen,

en detaljerad analys av driftskostnaderna för att producera energi från det berörda fossila bränslet efter avskrivning av anläggningen,

en detaljerad analys av utformningen av åtgärden som visar att den är avsedd att kompensera för driftskostnaderna efter avskrivningen av anläggningen endast vad gäller skillnaden mellan användningen av biomassa och användningen av det berörda fossila bränslet.

37.

Lämna bevis för att man i en situation utan stöd skulle gå över från biomassa till fossilt bränsle vid samma anläggning.

38.

Finns det en övervakningsmekanism för att kontrollera om driftskostnaderna för användning av biomassa fortfarande är högre än driftskostnaderna för användning av det berörda fossila bränslet?

☐ ja

☐ nej

39.

Uppdateras denna övervakningsmekanism minst en gång om året?

☐ ja

☐ nej

Beskriv övervakningsmekanismen i detalj.

5.1.2.1.4   Driftstöd som beviljas genom certifikat

40.

Beskriv i detalj systemet med gröna certifikat eller upphandlingssystemet (med information om bl.a. utrymmet för skönsmässig bedömning, förvaltarens roll, mekanismen för fastställande av priser, finansieringsmekanismen, straffmekanismen och omfördelningsmekanismen):

41.

Vilken varaktighet har den anmälda åtgärden (173)?

42.

Lämna uppgifter eller beräkningar som visar att stödet är nödvändigt för att garantera en lönsam användning av de förnybara energikällorna.

43.

Lämna uppgifter eller beräkningar som visar att stödet inte totalt sett leder till att förnybar energi överkompenseras.

44.

Lämna uppgifter eller beräkningar som visar att stödet inte leder till att företag som producerar förnybar energi låter bli att förbättra sin konkurrenskraft.

45.

Lämna den information som krävs enligt punkt 5.1.2.1.1 för driftstöd för elektricitet från förnybara energikällor (till dess att anläggningen avskrivits).

46.

Om villkoren i punkterna 124 och 125 i miljö- och energiriktlinjerna inte kan tillämpas av tekniska skäl, lämna information om eller beräkningar för detta.

5.1.2.2   Driftstöd för högeffektiva kraftvärmeanläggningar

47.

Fyll i den information som begärs i avsnitt 5.1.2.1 i den mån det relevanta underavsnittet är tillämpligt:

För stöd till el från kraftvärmeverk fram till avskrivning av anläggningarna, avsnitt 5.1.2.1.1.

För stöd till värme från kraftvärmeverk fram till avskrivning av anläggningarna, avsnitt 5.1.2.1.2.

För stöd till värme eller el från kraftvärmeverk efter avskrivningen, avsnitt 5.1.2.1.3.

För stöd i form av certifikat, avsnitt 5.1.2.1.4.

48.

Bekräfta att driftstödet för högeffektiv kraftvärme enbart ges till

företag som säkerställer samhällsomfattande distribution av kraftvärme då produktionskostnaderna för sådan el eller värme överstiger marknadspriset (174),

för industriell användning av kraftvärmeproduktion, om det kan visas att kostnaden för att producera en energienhet med denna teknik är högre än marknadspriset för en konventionell energienhet (175).

Lämna närmare uppgifter och bevis som visar att de relevanta villkoren är uppfyllda.

5.1.2.3   Driftstöd för energieffektivitetsåtgärder

49.

Lämna uppgifter eller beräkningar som visar att stödet är begränsat till att kompensera för extra nettoproduktionskostnader som investeringen orsakar, med hänsyn tagen till de fördelar som energieffektiviteten medför (176).

50.

Vilken varaktighet har driftstödet (177)?

5.1.2.4   Driftstöd för energiinfrastruktur och avskiljning och lagring av koldioxid.

51.

Lämna information och beräkningar som visar att stödet är begränsat till att kompensera för extra nettoproduktionskostnader som investeringen orsakar, med hänsyn tagen till kostnader och fördelar med projektet.

Ge en detaljerad översikt över kassaflödet under projektets löptid.

Redogör för de diskonteringsräntor och den avkastning som används.

Lämna uppgifter om det kontrafaktiska scenariot eller motivera varför ett sådant inte finns.

52.

När det gäller avskiljning och lagring av koldioxid, vänligen bekräfta och lämna information som visar att stödet inte gynnar den anläggning som släpper ut koldioxid.

53.

När det gäller energiinfrastruktur motsvarar de stödberättigande kostnaderna därför likviditetsgapet. Visa att stödet inte överstiger likviditetsgapet genom att tillhandahålla detaljerade beräkningar och en motivering för de uppgifter som används, t.ex. avkastning (se punkt 211 i miljö- och energiriktlinjerna).

54.

Vilken varaktighet har driftstödet?

5.1.2.5   Driftstöd för tillräcklig produktionskapacitet

55.

Beskriv de åtgärder som införts för att förebygga omotiverade vinster.

56.

Beskriv den mekanism genom vilken det pris som betalas går ner till noll när den levererade kapaciteten förväntas vara tillräcklig för att tillgodose den efterfrågade kapaciteten (se punkt 231 i miljö- och energiriktlinjerna).

57.

Är stödordningen baserad på ett konkurrensutsatt anbudsförfarande? Lämna närmare upplysningar (se punkt 229 i miljö- och energiriktlinjerna).

58.

Beskriv den förväntade avkastningen för stödmottagarna inom ramen för stödordningen.

5.1.2.6   Driftstöd i form av utsläppsrätter (se punkt 235 i miljö- och energiriktlinjerna)

59.

Bekräfta att stödordningen uppfyller samtliga följande kriterier:

a) ☐

Stödmottagarna väljs utifrån objektiva och öppna kriterier och stödet beviljas i princip på samma sätt för alla konkurrenter inom samma sektor eller på samma relevanta marknad om de befinner sig i en liknande faktisk situation.

b) ☐

En fullständig utauktionering leder till en väsentlig ökning av produktionskostnaderna för varje sektor eller kategori av enskilda stödmottagare.

c) ☐

Den ökning av produktionskostnaderna som systemet med handel med utsläppsrätter orsakar kan inte föras över på konsumenterna utan att det leder till en stor minskning av försäljningen.

d) ☐

Den bästa tekniken inom EES användes som riktmärke för den kvot utsläppsrätter som tilldelades.

Lämna information som visar hur kriterierna i denna punkt tillämpas.

5.2   Individuellt anmälningspliktigt stöd – ytterligare information

60.

När det gäller individuella stödåtgärder, lämna en detaljerad beräkning av de stödberättigande kostnaderna för det anmälda investeringsprojektet, med hänvisning till den kontrafaktiska situationen, och lämna relevanta bevisning.

61.

Ge en detaljerad beskrivning för varje åtgärd som ska anmälas individuellt. Informationen bör inte vara allmän, t.ex. sektorsspecifik, utan tillämplig på den enskilda stödmottagaren.

6.   Undvikande av negativa effekter

För att besvara frågorna i detta avsnitt, se avsnitt 3.2.6 i miljö- och energiriktlinjerna och, där så anges, avsnitten 3.2–3.6 och 3.8–3.10 i dessa riktlinjer.

6.1   Statliga stödordningar

1.

Förklara hur de snedvridningar av konkurrensen och handeln som orsakas av den anmälda stödordningen kommer att begränsas till ett minimum (se avsnitt 3.2.6 i miljö- och energiriktlinjerna).

2.

Hindrar åtgärden mer effektiva och innovativa producenter från att nå effektiva miljöresultat?

☐ ja

☐ nej

Om svaret är nej, förklara varför.

3.

Kommer stödet att ha en snedvridande effekt genom att stärka eller upprätthålla stödmottagarens marknadsmakt?

4.

Är stödet utformat på ett sådant sätt att relevanta parter har tillgång till åtgärden? Förklara vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa sådan tillgång.

När det gäller stöd för tillräcklig produktionskapacitet

5.

Förklara hur åtgärden överensstämmer med punkt 233 i riktlinjerna.

6.

Förklara hur åtgärden innebär att all kapacitet som på ett effektivt sätt kan bidra till att lösa problemet med produktionskapacitetens tillräcklighet verkligen tas med i åtgärden (se punkt 232 i miljö- och energiriktlinjerna).

6.2   Individuellt anmälningspliktigt stöd – ytterligare information

7.

Om stödet ska göras tillgängligt för enskilda företag, lämna tydliga bevis för de negativa effekterna på företagsnivå (se avsnitt 3.2.4.2 i miljö- och energiriktlinjerna).

7.   Öppenhet

För att besvara frågorna i detta avsnitt, se avsnitt 3.2.7 i miljö- och energiriktlinjerna och, där så anges, avsnitten 3.2–3.6 och 3.8–3.10 i dessa riktlinjer.

1.

Ange de relevanta bestämmelserna i den rättsliga grunden om att den tillståndsgivande myndigheten bör offentliggöra på en central webbplats, eller på en enda webbplats som samlar information från flera webbplatser (t.ex. regionala webbplatser), åtminstone följande uppgifter om de anmälda statliga stödordningarna: Den fullständiga texten till den godkända stödordningen eller till beslutet om beviljandet av individuellt stöd och dess genomförandebestämmelser, eller en länk till denna, beviljande myndighet(er), namn på de individuella stödmottagarna, form av stöd och stödbelopp som beviljats varje stödmottagare, datum för beviljandet, företag (små och medelstora företag/stora företag), den region där stödmottagaren är belägen samt den ekonomiska sektor där stödmottagaren har sin huvudsakliga verksamhet (se avsnitt 3.2.7 i miljö- och energiriktlinjerna).

2.

Ange länken till den övergripande webbplatsen.

Avsnitt C:   Förenlighetsbedömning av stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter och i form av minskningar i finansieringsstöd för energi från förnybara källor

För att besvara frågorna i detta avsnitt, se särskilt avsnitt 3.2.7 i miljö- och energiriktlinjerna.

Fyll i avsnitt C 1 när det gäller åtgärder för nedsättning av miljöskatter och avsnitt C 2, eventuellt kombinerat med avsnitt C 3, när det gäller åtgärder som avser minskningar av finansieringsstöd för förnybara energikällor.

Fyll i avsnittet om öppenhet i avsnitt B, punkt 7.

Avsnitt C1:   Stöd i form av nedsättning av eller befrielse från miljöskatter  (178)

1.

Redogör för hur nedsättning av eller befrielse från skatt bidrar indirekt till en förbättring av nivån på miljöskyddet och förklara varför en sådan nedsättning och befrielse inte motverkar det övergripande mål som eftersträvas.

2.

När det gäller nedsättning eller befrielse från skatter som harmoniserats på unionsnivå, bekräfta att

a) ☐

stödet ges för högst tio år,

och

b) ☐

stödmottagarna väljs ut enligt objektiva, öppna och icke-diskriminerande kriterier,

och

c) ☐

stödet i princip beviljas på samma sätt till alla konkurrenter inom samma sektor om de befinner sig i en liknande faktisk situation,

och

d) ☐

stödmottagarna betalar minst unionens lägsta skattenivå, vilken föreskrivs i det tillämpliga direktivet (179).

Lämna för varje kategori av stödmottagare bevis för den lägsta skattenivå som ska betalas (den skattesats som faktiskt betalas, helst i euro och uttryckt i samma enheter som i den tillämpliga unionslagstiftningen).

e) ☐

nedsättningarna eller befrielserna är förenliga med tillämplig unionslagstiftning och med begränsningarna och villkoren i denna.

Hänvisa till de tillämpliga bestämmelserna och lämna relevanta bevis.

3.

Om villkoren i punkt 2 bekräftas vara uppfyllda och detta är väl underbyggt är det inte nödvändigt att fylla i detta avsnitt, förutom om dessa villkor inte är uppfyllda för hela åtgärden.

4.

Om det är fråga om nedsättning av eller befrielse från miljöskatter som inte är harmoniserade, eller som är harmoniserade men där stödmottagarna betalar mindre än unionens lägsta skattenivå, bekräfta att stödet beviljas under högst tio år:

☐ ja

☐ nej

Lämna härutöver följande:

En ingående beskrivning av de undantagna sektorerna.

En förteckning över de 20 största stödmottagare som omfattas av nedsättningarna eller befrielserna samt beskriv i detalj deras situation, särskilt deras omsättning, deras marknadsandelar och beskattningsunderlagets storlek.

5.

Bekräfta att

a) ☐

stödmottagarna väljs utifrån objektiva och öppna kriterier och att stödet i princip beviljas på samma sätt för alla konkurrenter inom samma sektor eller på samma relevanta marknad om de befinner sig i en liknande faktisk situation.

och

b) ☐

miljöskatten om den inte sänks skulle öka produktionskostnaderna väsentligt för varje sektor eller kategori av enskilda stödmottagare,

och

c) ☐

den väsentliga ökning av produktionskostnaderna som således skulle uppstå i avsaknad av stöd skulle, om den förs över på kunderna, leda till en betydande minskning av försäljningen (180).

6.

Lämna kvalitativa och kvantitativa bevis som avser villkoren i punkt 2.

7.

Förklara i vilken form en skattenedsättning eller skattebefrielse ges (punkt 174 i miljö- och energiriktlinjerna).

8.

Ange vilket av följande villkor som är uppfyllt:

a)

Betalar stödmottagarna minst 20 % av den nationella skatten?

☐ ja

☐ nej

Om nej, visa hur en lägre skattegrad kan motiveras av att snedvridningen av konkurrensen begränsas.

b)

Är nedsättningarna eller befrielserna förenade med villkoret att avtal ingås mellan medlemsstaten och de mottagande företagen eller företagssammanslutningarna?

☐ ja

☐ nej

Om ja, lämna närmare uppgifter samt bevis som visar att företagen eller företagssammanslutningarna åtar sig att nå miljöskyddsmål som har samma verkan som en tillämpning av i) 20 % av den nationella skatten eller ii) unionens lägsta skattenivå.

Bekräfta också att:

a) ☐

innehållet i avtalen har förhandlats fram av medlemsstaten och anger målen och en tidsplan för att nå dem,

b) ☐

medlemsstaterna ser till att de åtaganden som gjorts genom dessa avtal övervakas på ett oberoende och lämpligt sätt,

c) ☐

avtalen kommer att ses över regelbundet med beaktande av den tekniska utvecklingen och utvecklingen på andra områden, och kommer att föreskriva verksamma påföljder som tillämpas om åtagandena inte fullgörs.

Ange mål och tidtabell för varje sektor och beskriv mekanismerna för övervakning och översyn (till exempel vem som gör det och hur ofta) samt påföljdsmekanismen.

9.

Om det införs en koldioxidskatt på energiprodukter som används för elproduktion och det planeras att ersättning ska utgå för den elektricitet som används (punkt 179 i miljö- och energiriktlinjerna), lämna följande information:

a)

Den direkta kopplingen till priset på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem.

b)

De högsta tillåtna stödnivåerna över tiden och hur dessa är förenliga med de stödnivåer som anges i unionens riktlinjer för statligt stöd inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter (181).

c)

En förteckning över stödmottagarna och huruvida de är stödberättigade enligt unionens riktlinjer för statligt stöd inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter.

d)

Lämna närmare uppgifter om hur engångsbeloppet betalas ut.

Avsnitt C2:   Stöd i form av minskningar av finansieringsstödet för energi från förnybara källor

1.

Förklara vilka merkostnader (182) som uppstår till följd av finansieringen av förnybar energi och hur de återspeglas i de elpriser som fastställs. Redogör för detta i detalj.

2.

Bekräfta att åtgärden endast avser minskningar av kostnaderna för finansiering av förnybar energi och inga andra kostnader. Redogör för detta i detalj. Merkostnaderna får inte vara högre än finansieringsstödet för energi från förnybara källor.

Stödberättigande

3.

Ge en översikt över de stödmottagare som omfattas av åtgärden och ange i vilken utsträckning de är verksamma inom sektorer som avses i bilaga 3 till miljö- och energiriktlinjerna.

4.

I den mån de stödmottagare som omfattas av åtgärden inte är verksamma inom sektorer som omfattas av bilaga 3 i miljö- och energiriktlinjerna, ange i vilken utsträckning stödmottagarna är verksamma inom sektorer som avses i bilaga 5 till dessa riktlinjer.

5.

För de stödmottagare som avses i detta avsnitt, ange varje företags elintensitetsnivå (punkt 186 i miljö- och energiriktlinjerna). Använd om möjligt standardiserade riktmärken för elförbrukning.

6.

I den mån stödmottagarna inte är verksamma inom sektorer som avses i bilaga 3 eller bilaga 5 till miljö- och energiriktlinjerna:

Ange företagens elintensitet. Använd om möjligt standardiserade riktmärken för elförbrukning.

Ange företagens handelsintensitet på unionsnivå.

7.

Bekräfta med hjälp av relevanta bevis att stödmottagarna väljs utifrån objektiva, öppna och icke-diskriminerande kriterier och att stödet i princip beviljas på samma sätt till alla konkurrenter inom samma sektor eller på samma relevanta marknad om de är i en liknande faktisk situation.

Proportionalitet

8.

Bekräfta att stödmottagarna betalar minst 15 % av merkostnaderna.

9.

Ange huruvida de maximala bidragen för elintensiva företag är begränsade

till 4 % av bruttoförädlingsvärdet,

till 0,5 % av bruttoförädlingsvärdet (för företag med en elintensitet på minst 20 %)

Om så är fallet:

a)

Visa hur maximinivåerna och bruttoförädlingsvärdet beräknas (se bilaga 4 till miljö- och energiriktlinjerna).

b)

Ange om eventuella justeringar görs av beräkningen för att täcka alla arbetskostnader (punkt 191 i miljö- och energiriktlinjerna)

c)

Förklara hur begränsningen gäller för alla stödberättigade företag.

Avsnitt C3:   Övergångsregler för minskningar av finansieringsstödet för energi från förnybara källor

Detta avsnitt gäller endast om en anpassningsplan har lämnats in till kommissionen före den 1 juli 2015.

1.

Förklara i detalj huruvida nedsättningar av eller befrielser från finansieringsstöd för förnybar energi beviljades före den 1 juli 2014.

Om så är fallet, ange om nya stödmottagare har anslutit sig till stödordningen efter den 1 juli 2014.

2.

Ge en översikt över de stödmottagare som omfattades av denna åtgärd före den 1 juli 2014.

3.

Dela in dessa stödmottagare i två grupper, varav en är berättigad till stöd enligt miljöskydds- och energiriktlinjerna (grupp 1) och den andra inte är berättigad till sådant stöd (grupp 2).

4.

Tillhandahåll en anpassningsplan som gradvis anpassar stödnivåerna med de kriterier om stödberättigande och proportionalitet som anges i avsnitt C.2.

a)

Visa att planen förutsätter ett eget bidrag på minst 15 % senast år 2019 för grupp 1 (se punkt 3 ovan).

b)

Visa att planen förutsätter ett eget bidrag på minst 20 % senast år 2019 för grupp 2 (se punkt 3 ovan).

DEL III.7

Formulär för kompletterande upplysningar om riskfinansieringsstöd

Fyll i detta formulär för kompletterande upplysningar, utöver formuläret för allmänna upplysningar, för anmälan av alla stödordningar som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (nedan kallade riskfinansieringsriktlinjerna)  (183).

För definitioner, se punkt 52 i riskfinansieringsriktlinjerna.

1.   Tillämpningsområde

1.1   Skäl till att stödordningen anmäls:

a) ☐

Stödordningen är inte förenlig med den allmänna gruppundantagsförordningen (nedan kallad gruppundantagsförordningen) (184). Ange de bestämmelser i den rättsliga grunden för stödordningen som går utöver gruppundantagsförordningen och ange vilka bestämmelser i gruppundantagsförordningen som de går utöver.

b) ☐

Stödordningen är inte förenlig med de minimis-förordningen (185). Ange skälen härtill.

c) ☐

Stödordningen är inte förenlig med testet om en privat investerare i en marknadsekonomi på en eller flera nivåer (på nivån för investerare, den finansiella intermediären och dennes förvaltare och de företag i vilket investeringen görs) (se avsnitt 2.1 i riskfinansieringsriktlinjerna. När det gäller lån hänvisas det till meddelandet om referensräntor (186) och när det gäller garantier till tillkännagivandet om garantier (187)). Ange skälen härtill.

d) ☐

Stödordningen innehåller inte statligt stöd och den anmäls av rättssäkerhetsskäl.

1.2   Den anmälda stödordningens tillämpningsområde – kryssa för lämpligt alternativ

a) ☐

Den anmälda stödordningen genomförs via finansiella intermediärer eller alternativa handelsplattformar, med undantag för skattemässiga incitament för direkta investeringar i stödberättigade företag (punkt 20 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

b) ☐

Den anmälda stödordningen utesluter stora företag, utom när det gäller små eller innovativa midcap-företag (punkt 21 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

c) ☐

Den anmälda stödordningen utesluter riskfinansieringsstöd till företag som är noterade på en fondbörs eller reglerad marknad (punkt 22 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

d) ☐

Riskfinansieringsordningen omfattar privata investerare (punkt 23 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Lämna en hänvisning till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

e) ☐

Riskfinansieringsordningen föreskriver, när det gäller asymmetrisk delning av risker och avkastning mellan staten och privata investerare, att privata investerare ska ta en betydande risk eller att staten får en avkastning på sin investering (punkt 24 i riksfinansieringsriktlinjerna).

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

f) ☐

Riskfinansieringsordningen kan inte användas för att stödja uppköp (punkt 25 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

g) ☐

Enligt riskfinansieringsordningen kommer inget riskfinansieringsstöd att beviljas företag i svårigheter, enligt definitionen i riskfinansieringsriktlinjerna. (Observera att enligt riskfinansieringsriktlinjerna kommer små och medelstora företag inom sju år efter sin första kommersiella försäljning som kvalificerar för riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut inte att betraktas som företag i svårigheter, såvida de inte är föremål för insolvensförfaranden eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att bli föremål för ett kollektivt insolvensförfarande på begäran av deras kreditgivare).

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

h) ☐

Riskfinansieringsordningen utesluter stöd till företag som har mottagit olagligt stöd som ännu inte har återbetalats fullständigt (punkt 26 i riskfinansieringsriktlinjerna).

i) ☐

Riskfinansieringsordningen gäller inte stöd till exportrelaterad verksamhet gentemot tredjeländer eller medlemsstater, dvs. stöd som är direkt knutet till exporterade volymer, till inrättande och drift av ett distributionsnät eller till andra löpande kostnader i samband med exportverksamheten, och stöd som gynnar användning av inhemska varor i stället för importerade (punkt 26 i riskfinansieringsriktlinjerna).

j) ☐

Riskfinansieringsordningen förenar inte stödet med en skyldighet att använda nationellt producerade varor eller nationella tjänster och den strider inte mot etableringsfriheten genom att som villkor för beviljande av stödet föreskriva en skyldighet för finansiella intermediärer, deras förvaltare eller slutliga stödmottagare att ha eller flytta sina huvudkontor till den berörda medlemsstatens territorium.

2.   Beskrivning av stödordningen

2.1   Stödordningens budget

Hur stort är det totala riskfinansieringsbeloppet (både den offentliga och privata delen) per målföretagunder hela investeringscykeln för varje företag som omfattas av stödordningen (dvs. inte per år)? Förklara närmare:

Hur stor är den årliga budgeten för stödordningen? …

Hur stor är den totala budgeten för åtgärden under hela dess varaktighet? Förklara närmare:

Hur stora är de investeringsfonder som inrättats enligt stödordningen?

Ska åtgärden samfinansieras med unionsmedel (Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, annat)? Förklara närmare:

2.2   Stödordningens varaktighet

a)

Vilken varaktighet har stödordningen? (Ange datum för dess ikraftträdande och dess slutdatum) …

b)

Vilken planerad varaktighet har den anmälda åtgärden? …

c)

Vilken planerad varaktighet har behållningsperioden? …

2.3   Målföretag som är de slutliga stödmottagarna

Förhandsbedömningen (188) visar behovet av att följande företag omfattas av stödordningen i egenskap av slutliga stödmottagare (punkterna 63–79 i riskfinansieringsriktlinjerna) (förklara närmare).

a) ☐

Små midcap-företag (ett företag (i) med högst 499 anställda, och ii) med en årsomsättning på högst 100 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 86 miljoner euro per år). Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

b) ☐

Innovativa midcap-företag (midcap-företag med ett antal anställda på högst 1 500 och vars FoUI-kostnader, enligt definitionen i den allmänna gruppundantagsförordningen, utgör a) minst 15 % av företagets totala driftskostnader under åtminstone ett av de tre åren före den första investeringen inom ramen för riskfinansieringsåtgärden, eller b) minst 10 % om året av dess totala driftskostnader under de tre åren före den första investeringen inom ramen för riskfinansieringsåtgärden). Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering:

c) ☐

Företag som erhåller den inledande riskfinansieringsinvesteringen senare än sju år efter sin första kommersiella försäljning. Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

d) ☐

Företag som kräver en total riskfinansieringsinvestering (både offentligt och privat) till ett högre belopp än det tak på 15 miljoner euro som fastställts i den allmänna gruppundantagsförordningen. Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

e) ☐

Alternativa handelsplattformar som inte uppfyller villkoren i artikel 23 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

f) ☐

Annat: …

Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

2.4   Finansiella instrument: Förhandsbedömningen visar att följande utformningsparametrar som inte följer den allmänna gruppundantagsförordningen behövs (punkterna 80–86 i riskfinansieringsriktlinjerna)

a) ☐

Oberoende privata investerares deltagande ligger under de tröskelvärden som anges i artikel 21.10 i den allmänna gruppundantagsförordningen (punkterna 80 och 81 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering till varför det används tröskelvärden som ligger under de tröskelvärden som krävs enligt den allmänna gruppundantagsförordningen.

b) ☐

Finansieringsinstrument som är utformade enligt parametrar som överskrider de tröskelvärden som fastställs i den allmänna gruppundantagsförordningen, dvs. där den offentliga investeraren tar större risker än som tillåts enligt den allmänna gruppundantagsförordningen (punkterna 82 och 83 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering till varför det används utformningsparametrar som överskrider de tröskelvärden som fastställs i den allmänna gruppundantagsförordningen.

c) ☐

Andra finansieringsinstrument än garantier där investerare, finansiella intermediärer och deras förvaltare väljs ut genom att förlustskydd prioriteras framför asymmetrisk vinstdelning.

Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

d) ☐

Annat: …

Med hänvisning till förhandsbedömningen, ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

2.5   Skatteinstrument: Förhandsbedömningen visar att följande utformningsparametrar som inte överensstämmer med den allmänna gruppundantagsförordningen behövs:

a) ☐

Skattelättnader för investeringsföretag, inklusive finansiella intermediärer eller deras förvaltare som agerar som saminvesterare.

Ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

b) ☐

Skattelättnader för investeringsföretag när det gäller investeringar i små och medelstora företag via en alternativ handelsplattform.

Ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

c) ☐

Annat: …

Ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen och en tillräcklig motivering.

2.6   Privata investerare som deltar i åtgärden med eget kapital, lån eller garantier

a)

Beskriv egenskaperna hos de privata investerare som deltar i åtgärden (t.ex. investeringsföretag, fysiska personer, etc.):

b)

Bidrar de privata investerarna med eget kapital, lån eller garantier på de finansiella intermediärernas nivå (t.ex. fondandelsfond) eller på de slutliga stödmottagarnas nivå? Precisera.

c)

Saminvesterar de finansiella intermediärer som genomför stödordningen (och ska de därmed betraktas som privata investerare)?

Ja. Om så är fallet, precisera: …

Nej

2.7   Finansiella intermediärer som genomför stödordningen

(Se en övergripande definition i punkt 52 i riskfinansieringsriktlinjerna. Den omfattar även fonder med eller utan status som juridisk person.)

a)

Ange vilken typ av finansiella intermediärer som genomför stödordningen.

b)

Deltar en ’enhet som anförtrotts befogenheterna’ (enligt definitionen i punkt 52 v i riskfinansieringsriktlinjerna) i genomförandet av åtgärden?

Ja. Om så är fallet, precisera. …

Nej

c)

Saminvesterar den enhet som anförtrotts befogenheterna tillsammans med medlemsstaten genom att tillskjuta egna medel?

Ja. Om så är fallet, ge en hänvisning till den rättsliga grund som tillåter den enhet som anförtrotts befogenheterna att göra en sådan saminvestering. …

Nej. Om så är fallet, förklara metoden för beräkning av ersättningen för genomförande av åtgärden, för att garantera att det inte sker någon överkompensation. …

d)

Väljs den enhet som anförtrotts befogenheterna ut genom ett öppet, överblickbart, icke-diskriminerande och objektivt urvalsförfarande eller utses den direkt? Förklara närmare:

e)

Förvaltar den enhet som anförtrotts befogenheterna de medel genom vilka finansieringen enligt riskfinansieringsordningen tillhandahålls?

☐ ja

☐ nej

f)

Egenskaper hos det förvaltningsbolag som ansvarar för genomförandet av åtgärden på den finansiella intermediärens nivå:

g)

Om flera nivåer av finansiella intermediärer deltar i stödordningen (inklusive fondandelsfonder), lämna all relevant information för varje nivå av finansiella intermediärer.

2.8   Deltar någon part i stödordningen förutom den offentliga myndighet som beviljar stödet, målföretagen, de finansiella intermediärer som genomför den stödordning som nämns ovan, och de deltagande privata investerarna?

Ja. Om så är fallet, precisera: …

Nej

2.9   Ingående beskrivning av instrumentet/instrumenten:

Observera:

För bättre förståelse, bifoga en ritning som visualiserar strukturen på stödordningen och dess instrument, med angivelse av alla berörda parter, omfattningen av deras deltagande, samt, i förekommande fall, en bilaga som sammanfattar den övergripande utformningen av den anmälda stödordningen.

Beskriv de utformningsparametrar som ska förmå potentiella finansiella intermediärer att uttrycka sitt intresse för att delta i riskfinansieringsordningen genom att svara på de detaljerade frågorna i detta avsnitt.

2.9.1   Finansieringsinstrument

Riskfinansieringsåtgärder i form av finansiella instrument måste vidtas av finansiella intermediärer (punkt 20 i riskfinansieringsriktlinjerna). Dessa åtgärder består således åtminstone av ett statligt ingripande för finansiella intermediärer och riskfinansieringsinvesteringar som finansiella intermediärer gör i slutliga stödmottagande företag.

2.9.1.1   Ingripande på de finansiella intermediärernas nivå

A)   Statligt ingripande på de finansiella intermediärernas nivå

Staten tillhandahåller följande till finansiella intermediärer (kryssa för och fyll i där detta är relevant):

☐   STATENS TILLSKOTT AV EGET KAPITAL (INKLUSIVE KAPITAL LIKSTÄLLT MED EGET KAPITAL) PÅ DE FINANSIELLA INTERMEDIÄRERNAS NIVÅ

1.

Lämna följande uppgifter:

Villkor för kapitaltillskottet (inklusive en jämförelse med marknadsvillkoren för ett sådant kapitaltillskott): …

Typ av finansiell intermediär: …

Typ av finansieringsstruktur för den finansiella intermediären (t.ex. investeringsfond med en andel privat och offentligt deltagande, etappvis strukturerad fondandelsfond med specialiserade delfonder, offentlig fond som saminvesterar tillsammans med privata investerare på avtalsbasis) (förklara närmare). …

2.

Om det är fråga om kapital likställt med eget kapital, beskriv i detalj det planerade instrumentets art.

3.

Om det föreligger privat deltagande (t.ex. privata investerare som tillhandahåller eget kapital till den finansiella intermediären jämsides med staten):

Ange de offentliga och privata investerarnas deltagandegrad.

Ange vilken typ av förmånsbehandling som planeras till förmån för deltagande privata investerare, enligt vad som beskrivs i inbjudan att inkomma med intresseanmälan (lämna närmare uppgifter).

Incitament för värdeökning: …

Skydd för förlustrisk: …

Om ojämlika förlustdelningsegenskaper går utöver de gränser som föreskrivs i den allmänna gruppundantagsförordningen, lämna ekonomisk bevisning och motivering, med hänsyn till förhandsbedömningen (punkt 110 i riskfinansieringsriktlinjerna).

I förekommande fall, ange om den första förlusten för den offentliga investeraren är begränsad genom ett tak (punkt 110 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Ja. Ange hur detta tak har fastställts. …

Nej. Förklara: …

4.

Vilken strategi har den offentliga investeraren?

Förklara hur det valda instrumentet stöder de allmänpolitiska mål som den offentliga investeraren eftersträvar.

5.

Beskriv hur instrumentet är utformat för att garantera sammanjämkning av intressen mellan den finansiella intermediärens investeringsstrategi och de allmänpolitiska målen.

6.

Förklara i detalj instrumentets varaktighet eller den exitstrategi som ligger till grund för investeringen i eget kapital och redogör för den offentliga investerarens exitstrategi.

7.

Annan viktig information:

☐   FINANSIERADE SKULDINSTRUMENT: LÅNEINSTRUMENT (NEDAN KALLADE LÅN) PÅ DE FINANSIELLA INTERMEDIÄRERNAS NIVÅ

1.

Lämna följande uppgifter:

Typ av lån (t.ex. förlagslån, riskdelningslån). Beskriv närmare: …

Lånevillkor inom ramen för åtgärden (för även en jämförelse med marknadsvillkoren för sådana lån): …

Största storlek på lånen: …

Längsta löptid för lånen: …

Säkerheter eller andra krav: …

Annan viktig information: …

2.

Hänvisa till de relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden som förbjuder att stödet används för att refinansiera befintliga lån (punkt 115 i riskfinansieringsriktlinjerna). …

3.

Om det föreligger privat deltagande på denna nivå (t.ex. privata investerare som beviljar lån till den finansiella intermediären jämsides med staten):

Ange de offentliga och privata investerarnas/långivarnas deltagandegrad. …

Framför allt, när det gäller riskdelningslån, hur stor är den utvalda finansiella intermediärens andel av saminvesteringen? Observera att den inte bör understiga 30 % av värdet på den underliggande låneportföljen) (punkt 114 i riskfinansieringsriktlinjerna). … %

Beskriv fördelningen mellan risker och vinster mellan offentliga och privata investerare eller långivare. …

Framför allt, om den offentliga investeraren tar på sig den första förlusten, på vilken nivå sätts taket för förlusten? Observera att det rekommenderas att taket inte överstiger 35 % (punkt 113 i riskfinansieringsriktlinjerna). Taket är … %

Om den offentliga investeraren/långivaren tar på sig den första förlusten under sådana villkor att det tak som fastställs i den allmänna gruppundantagsförordningen (25 %) överskrids, måste detta motiveras med hänvisning till ett allvarligt marknadsmisslyckande som identifierats i förhandsbedömningen (punkt 113 i riskfinansieringsriktlinjerna). Ge en sammanfattning av motiveringen.

Om det finns andra riskreducerande mekanismer som gynnar de privata investerarna eller långivarna, förklara närmare:

4.

Vilken är den överföringsmekanism (enligt kravet i punkt 104 i riskfinansieringsriktlinjerna) som säkerställer att den finansiella intermediären överför hela den statliga förmånen till de företag som utgör de slutliga stödmottagarna? Vilka krav måste den finansiella intermediären tillämpa (t.ex. i form av ränta, säkerhet, riskklass) gentemot de slutliga stödmottagarna (ge mycket exakta uppgifter)? Redogöra även för i vilken omfattning den portfölj som ska byggas upp inom ramen för åtgärden går utöver den finansiella intermediärens standardpolicy för kreditrisker.

5.

Vilken strategi har den offentliga investeraren?

Förklara hur det valda instrumentet stöder de allmänpolitiska mål som den offentliga investeraren eftersträvar.

6.

Beskriv hur instrumentet är utformat för att garantera sammanjämkning av den finansiella intermediärens investeringsstrategiska intressen och de allmänpolitiska målen.

7.

Förklara i detalj instrumentets varaktighet eller den exitstrategi som ligger till grund för investeringen i skuldinstrument och redogör för den offentliga investerarens exitstrategi.

8.

Annan viktig information:

☐   OFINANSIERADE SKULDINSTRUMENT: GARANTIER FRÅN STATEN PÅ DE FINANSIELLA INTERMEDIÄRERNAS NIVÅ FÖR UNDERLIGGANDE TRANSAKTIONER MED SLUTLIGA STÖDMOTTAGARE

1.

Hänvisa till den relevanta bestämmelsen i den rättsliga grunden som kräver att stödberättigade transaktioner som omfattas av garantin måste vara nyligen uppkomna lånetransaktioner för riskfinansiering, inbegripet leasinginstrument, samt investeringsinstrument i form av kapital likställt med eget kapital, med uteslutande av egetkapitalinstrument (punkt 116 i riskfinansieringsriktlinjerna). …

2.

Omfattar garantierna till finansiella intermediärer en portfölj av underliggande transaktioner och inte en enda underliggande transaktion?

☐ ja

☐ nej

3.

Typ av garanti:

Med tak. Garantitaket är … %.

(Observera att detta tak gäller portföljer som innehas av finansiella intermediärer och det rekommenderas att garantisatsen inte överstiger 35 % (punkt 118 i riskfinansieringsriktlinjerna). Ange skälen för denna garantisats.

Kryssa dessutom i för att ange om

a) ☐

garantisatsen endast täcker förväntade förluster, eller

b) ☐

garantisatsen också täcker oväntade förluster. I detta fall, visa hur prissättningen av garantin avspeglar denna ytterligare risktäckning. …

Utan tak. Om så är fallet, motivera behovet härav och visa hur prissättningen av garantin avspeglar denna ytterligare risktäckning. …

Motgaranti (garanti till garantiinstitutioner)

Annat (ange vad): …

4.

Garantisatsen (en offentlig investerares förlusttäckningsnivå för varje underliggande transaktion (se definition i punkt 52 xvi i riskfinansieringsriktlinjerna och observera att garantisatsen inte får överstiga 90 % (punkt 117 i riskfinansieringsriktlinjerna)). … %;

Ange skälet till denna täckningsnivå.

5.

Underliggande transaktioner som omfattas av garantin:

De underliggande transaktionernas art: …

De underliggande transaktionernas totala nominella storlek (i euro): …

Den underliggande transaktionens högsta nominella belopp per slutlig stödmottagare: …

De underliggande transaktionernas varaktighet: …

Andra relevanta egenskaper hos de underliggande transaktionerna (riskvärdering, annat): …

6.

Beskriv andra egenskaper hos garantin (och gör en jämförelse med marknadsvillkoren för sådana garantier).

Längsta varaktighet för garantin: …(Observera att den normalt inte bör vara längre än tio år (punkt 119 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden enligt vilken garantin måste minskas om den finansiella intermediären inte inkluderar ett minimibelopp av investeringen i portföljen under en given period och enligt vilken avgifter på garantiåtagandena ska tas ut för outnyttjade belopp. …

Är en garantiavgift påtänkt?

☐ ja

☐ nej

Ange vilken part som ska betala garantiavgiften.

Beskriv prissättningen i detalj.

Övrigt: …

7.

Vilken är den överföringsmekanism (enligt kravet i punkt 104 i riskfinansieringsriktlinjerna) som säkerställer att den finansiella intermediären överför hela den statliga förmånen till de företag som utgör de slutliga stödmottagarna? Vilka krav måste den finansiella intermediären tillämpa (t.ex. i form av ränta, säkerhet, riskklass) gentemot de slutliga stödmottagarna? Lämna mycket exakta uppgifter och ange även i vilken omfattning den portfölj som ska byggas upp inom ramen för åtgärden faller utanför utöver den finansiella intermediärens standardpolicy för kreditrisker.

8.

Vilken strategi har den offentliga investeraren?

Förklara hur det valda instrumentet stöder de allmänpolitiska mål som den offentliga investeraren eftersträvar.

9.

Beskriv hur instrumentet är utformat för att garantera sammanjämkning av den finansiella intermediärens investeringsstrategiska intressen och de allmänpolitiska målen.

10.

Förklara i detalj instrumentets varaktighet eller den exitstrategi som ligger till grund för investeringen i skuldinstrument och redogör för den offentliga investerarens exitstrategi.

11.

Annan viktig information:

☐   ÖVRIGA FINANSIERINGSINSTRUMENT

Beskriv det finansieringsinstrument som ska införas genom åtgärden och ge en detaljerad beskrivning av alla delar som ingår i avsnitt 2.9.1.1 ovan i den mån de är tillämpliga på det finansieringsinstrument som valts.

B)   Finansiella intermediärers deltagande på flera nivåer

Det kan finnas situationer (inklusive fond-i-fondföretag), vilket till exempel skulle innebära att staten tillhandahåller eget kapital, lån eller garantier till en finansiell intermediär, som i sin tur tillhandahåller eget kapital, lån eller garantier till ytterligare en finansiell intermediär, som så småningom tillhandahåller riskfinansieringsinvesteringar till slutliga stödmottagare. I sådana fall där det finns en andra eller ännu flera nivåer av finansiella intermediärer som deltar i stödordningen, lämna all relevant information som krävs i avsnitt 2.9.1.1.A om eget kapital eller lån/garantier/andra finansiella instrument, beroende på vad som gäller, för varje ytterligare nivå av finansiella intermediärer.

2.9.1.2   Riskfinansieringsinvesteringar som finansiella intermediärer gör i slutliga stödmottagare

Riskfinansieringsinvesteringen i de slutliga stödmottagarna har följande form (kryssa för och fyll i där det behövs):

☐   FINANSIELLA INTERMEDIÄRERS INVESTERINGAR AV EGET KAPITAL (INKLUSIVE KAPITAL LIKSTÄLLT MED EGET KAPITAL) I SLUTLIGA STÖDMOTTAGARE

a)

Om det är fråga om kapital likställt med eget kapital, beskriv i detalj det påtänkta instrumentets art.

b)

Ange villkoren för kapitalinvesteringen i detalj (och gör en jämförelse med marknadsvillkoren för sådana kapitalinvesteringar):

c)

Beskriv i detalj alla aspekter av de investeringar som den finansiella intermediären kommer att göra, inklusive de krav som de stödberättigade finansiella intermediärerna ska uppfylla.

d)

Förklara i detalj instrumentets varaktighet eller den exitstrategi som ligger till grund för kapitalinvesteringen.

e)

Om privat deltagande föreligger (t.ex. genom att privata investerare också tillhandahåller kapital till de slutliga stödmottagarna):

Ange graden av privat deltagande. …

Ange vilken typ av förmånsbehandling som planeras till förmån för deltagande privata investerare, enligt vad som beskrivs i inbjudan att inkomma med intresseanmälan (lämna närmare uppgifter). …

Incitament för värdeökning: …

Skydd för förlustrisk: …

Om ojämlika förlustdelningsegenskaper går utöver de gränser som föreskrivs i den allmänna gruppundantagsförordningen, lämna ekonomisk bevisning och motivering, med hänsyn till förhandsbedömningen (punkt 110 i riskfinansieringsriktlinjerna). …

I förekommande fall, ange om den första förlusten för den offentliga investeraren är begränsad genom ett tak (punkt 110 i riskfinansieringsriktlinjerna):

Ja. Ange hur taket har fastställts. …

Nej. Förklara närmare: …

☐   FINANSIERADE SKULDINSTRUMENT: LÅN FRÅN FINANSIELLA INTERMEDIÄRER TILL SLUTLIGA STÖDMOTTAGARE

Typ av lån. Lämna närmare uppgifter:

Lånevillkor inom ramen för åtgärden (gör även en jämförelse med marknadsvillkoren för sådana lån):

Högsta lånebelopp per stödmottagare: …

Längsta löptid för lånen: …

Förklara i detalj instrumentets varaktighet eller den exitstrategi som ligger till grund för investeringen i skuldinstrument:

Riskklassificering av de slutliga stödmottagarna: …

Säkerheter eller andra krav: …

Annan viktig information: …

Om det föreligger privat deltagande på denna nivå (t.ex. privata investerare som också beviljar lån till de slutliga stödmottagarna):

Ange graden av privat deltagande. …

Beskriv fördelningen av risker och vinster mellan offentliga och privata investerare. …

Framför allt, om den offentliga investeraren tar på sig den första förlusten, på vilken nivå sätts taket för förlusten? Taket är … %. (Observera att det rekommenderas att taket inte överstiger 35 % (punkt 113 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Om den offentliga investeraren eller långivaren tar på sig den första förlusten under sådana villkor att det tak som fastställs i den allmänna gruppundantagsförordningen (25 %) överskrids, måste detta motiveras med hänvisning till ett allvarligt marknadsmisslyckande som identifierats i förhandsbedömningen (punkt 113 i riskfinansieringsriktlinjerna). Ge en sammanfattning av motiveringen. …

Om det finns andra riskreducerande mekanismer som gynnar de privata investerarna eller långivarna, förklara närmare: …

☐   OFINANSIERADE SKULDINSTRUMENT: GARANTIER FRÅN FINANSIELLA INTERMEDIÄRER TILL SLUTLIGA STÖDMOTTAGARE

1.

Ange garantiernas art och villkor i detalj (gör även en jämförelse med marknadsvillkoren för sådana garantier).

2.

Hänvisa till den relevanta bestämmelse i den rättsliga grunden som kräver att stödberättigade transaktioner som omfattas av garantin måste vara nyligen uppkomna lånetransaktioner för riskfinansiering, inbegripet leasinginstrument, samt investeringsinstrument i form av kapital likställt med eget kapital, med uteslutande av egetkapitalinstrument (punkt 116 i riskfinansieringsriktlinjerna).

3.

Ange arten av och villkoren för de underliggande transaktionerna.

☐   ÖVRIGA FINANSIERINGSINSTRUMENT

Beskriv det finansieringsinstrument som ska införas genom åtgärden och ge en detaljerad beskrivning av alla delar som ingår i avsnitt 2.9.1.2 i den mån de är tillämpliga på det finansieringsinstrument som valts.

2.9.2   Skatteinstrument

Fyll i hela detta avsnitt för varje skatteincitament:

Skatteincitament beviljas för följande investeringar:

a) ☐

Direktinvesteringar i företag

b) ☐

Indirekta investeringar i företag (dvs. via finansiella intermediärer)

c) ☐

Indirekta investeringar i företag som gjorts via en alternativ handelsplattform

Skatteincitament beviljas följande subjekt:

a) ☐

Investeringsföretag

b) ☐

Investerare som är fysiska personer, för investeringar som faller utanför tillämpningsområdet för den allmänna gruppundantagsförordningen:

Form av skatteincitament:

a) ☐

Inkomstskattelättnad genom nedsättning av beskattningsunderlaget

b) ☐

Inkomstskattelättnad genom nedsättning av från den skatt som ska betalas

c) ☐

Skattelättnad för realisationsvinster

d) ☐

Skattelättnad för utdelning

e) ☐

Övrigt:

Beskriv i detalj de villkor som investeringen måste uppfylla för att kunna omfattas av skatteincitamentet:.

Beskriv i detalj beräkningen av skatteincitamentet (inbegripet den högsta andel av det investerade beloppet som investeraren kan få skattelättnad för och den högsta nedsättning som kan göras i den skatt som investeraren ska betala osv.).

När det gäller förhandsbedömningen, lämna ekonomiska bevis och motivering för kategorin av stödberättigade företag (punkt 121 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Lämna bevis på att urvalet av stödberättigade företag bygger på en välstrukturerad uppsättning investeringskrav, som offentliggjorts på lämpligt sätt och som anger egenskaperna hos de stödberättigade företag som är föremål för ett påvisat marknadsmisslyckande (punkt 123 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Maximal löptid för den planerade skatteincitamentet: …(Observera att skatteordningar bör ha en maximal löptid på tio år (punkt 124 i riskfinansieringsriktlinjerna.)

Förklara de särskilda egenskaper hos det nationella skattesystemet som är relevanta för en fullständig förståelse av skattelättnaden.

Beskriv eventuella relaterade/liknande/relevanta skatteincitament som redan finns i medlemsstaten samt samspelet mellan dem och det anmälda skatteincitamentet.

Är skatteincitamentet öppet för alla investerare som uppfyller de uppställda kriterierna, utan diskriminering vad gäller deras etableringsställe (punkt 126 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

☐ ja

☐ nej

Lämna bevis på tillräcklig offentlighet vad gäller omfattning och tekniska parametrar (inbegripet tak och begränsningar, högsta investeringsbelopp) för skatteincitamentet (punkt 126 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Överstiger den totala investeringen för varje stödmottagande företag det maximibelopp som fastställs genom riskfinansieringsbestämmelsen i den allmänna gruppundantagsförordningen (punkt 149 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

☐ ja

☐ nej

Är stödberättigande aktier ordinarie högriskaktier som nyligen emitterats av ett stödberättigat företag enligt definitionen i förhandsbedömningen, och måste de ha innehafts i minst tre år (punkt 150 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

Ja

Nej. Om så är fallet, lämna närmare uppgifter:

Är skattelättnaden tillgänglig för investerare som inte är oberoende i förhållande till det företag som det investeras i (punkt 150 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

Nej

Ja. Om ja, precisera: …

När det gäller inkomstskattelättnader, vilken är den högsta procentandel av det belopp som investerats i godkända företag som lättnaden kan uppgå till (punkt 151 i riskfinansieringsriktlinjerna)? Observera att det anses rimligt att begränsa skattelättnaden till 30 % av det investerade beloppet. Den högsta procentandelen är … %.

Kan skattelättnaden överstiga investerarens maximala inkomstskatteskyldighet, såsom denna fastställts före skatteåtgärden?

Nej

Ja. Om ja, precisera: …

Om åtgärden möjliggör olika former av skatteincitament, fyll i frågorna i avsnitt 2.9.2 för varje form av stöd.

2.9.3   Åtgärder till stöd för alternativa handelsplattformar

Existerande plattform:

Ja

Nej, en ny ska inrättas

Är eller kommer plattformen att vara en associerad plattform eller ett dotterföretag till en befintlig fondbörs?

Ja. Om ja, ange vilken/vilket.

Nej

Finns det redan befintliga alternativa handelsplattformar i medlemsstaten (punkt 129 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

Ja. Om ja, ange vilka.

Nej

Har plattformen inrättats av flera medlemsstater tillsammans (punkt 128 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

Ja. Om ja, ange på vilket sätt.

Nej

Typer av företag som handlas på plattformen:

Lämna, tillsammans med denna anmälan

bevis för att majoriteten av de finansieringsinstrument som tas upp till handel på de alternativa handelsplattformarna är eller kommer att utfärdas av små och medelstora företag,

en kopia av plattformsoperatörens affärsplan som visar att plattformen kan bli självförsörjande inom mindre än tio år (punkt 127 i riskfinansieringsriktlinjerna),

rimliga kontrafaktiska scenarier med en jämförelse av de situationer som de noterade företagen skulle ha befunnit sig i i avsaknad av plattformen när det gäller tillgången till nödvändig finansiering (punkt 127 i riskfinansieringsriktlinjerna),

när det gäller befintliga plattformar, en kopia av affärsstrategin för plattformen som visar att plattformen, på grund av en ihållande brist på noteringar och en därmed sammanhängande brist på likviditet, behöver stöd på kort sikt, trots att den är lönsam på lång sikt (punkt 129 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Åtgärdens form

Skatteincitament till investeringsföretag med avseende på deras riskfinansieringsinvesteringar som gjorts via en alternativ handelsplattform i stödberättigade företag: Fyll i avsnitt 2.9.2 om Skatteinstrument.

Stöd till plattformsoperatörer:

Plattformsoperatören är: ett litet företag eller större än ett litet företag

Högsta belopp inom ramen för åtgärden: … euro

Är det maximala beloppet större än det startstöd som tillåts enligt den allmänna gruppundantagsförordningen?

☐ ja

☐ nej

Investeringskostnader för inrättandet av plattformen: … euro.

Överstiger stödet till operatören 50 % av dessa investeringskostnader (punkt 153 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

☐ ja

☐ nej

För hur många år efter plattformens idrifttagande är stöd tillåtet?

För plattformar som är eller kommer att vara en associerad plattform eller ett dotterföretag till en befintlig fondbörs, lämna bevis för den brist på finansiering som en sådan associerad plattform skulle drabbas av.

Annan viktig information:

3.   Ytterligare upplysningar för bedömning av stödordningens förenlighet med den inre marknaden

3.1   Bidrag till ett gemensamt mål och behov av statligt ingripande (3.2 och 3.3 i riskfinansieringsriktlinjerna)

En riskfinansieringsordning kan bara motiveras om den är inriktad på att åtgärda ett specifikt marknadsmisslyckande i form av ett rörelseunderskott som påverkar vissa företag i en viss utvecklingsfas, inom ett visst geografiskt område, och i tillämpliga fall, inom en viss ekonomisk sektor.

Lämna en ingående förhandsbedömning som styrker det specifika marknadsmisslyckandet tillsammans med denna anmälan.

3.1.1   Information om förhandsbedömningen (punkterna 65 och 66 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Datum för förhandsbedömningen: …

Bedömningen har utförts av:

En oberoende enhet

En enhet som är knuten till följande offentliga myndighet:

Uppgifter som bedömningen grundar sig på:

Förhandsbedömningen grundar sig på uppgifter för de fem år som föregår anmälan ☐

Riskfinansieringsordningen är delvis finansierad med medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och bedömningen gjordes i enlighet med artikel 37.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser) (189)

3.1.2   Identifiering i förhandsbedömningen av de specifika politiska målen och resultatindikatorerna för riskfinansieringsordningen (punkterna 58 och 59 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Ange de särskilda politiska mål som identifierats och hänvisa till relevant avsnitt i förhandsbedömningen.

Ange de fastställda resultatindikatorerna (se exemplen i punkt 58 i riskfinansieringsriktlinjerna) och hänvisa till relevant avsnitt i förhandsbedömningen.

3.1.3   Ekonomiska underlag och motivering i förhandsbedömningen för behovet av statligt ingripande (avsnitt 3.3 i riskfinansieringsriktlinjerna), se avsnitten 2.3, 2.4 och 2.5 i detta formulär

3.2   Riskfinansieringsordningens lämplighet och stimulanseffekt (avsnitten 3.4 och 3.5 i riskfinansieringsriktlinjerna)

3.2.1   Allmänt

A)

Med hänvisning till förhandsbedömningen, förklara varför de befintliga och planerade nationella åtgärderna och unionens policyåtgärder som är inriktade på samma konstaterade marknadsmisslyckanden inte är tillräckliga för att hantera de konstaterade marknadsmisslyckandena (punkterna 90 och 91 i riskfinansieringsriktlinjerna).

B)

Förklara varför det föreslagna instrumentet för statligt stöd har den utformning som är lämpligast för att säkerställa en effektiv finansieringsstruktur (punkterna 92 och 93 i riskfinansieringsriktlinjerna).

3.2.2   Lämplighetsvillkor för finansieringsinstrument (avsnitt 3.4.2 i riskfinansieringsriktlinjerna)

1.

Minimiandelar privata investeringar (punkterna 95–97 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Hur stort är det minsta sammanlagda (dvs. totalt, på alla nivåer) oberoende privata deltagandet i riskfinansieringsinvesteringar i den slutliga stödmottagaren? … % av den riskfinansiering (offentlig och privat) som tillhandahålls den slutliga stödmottagaren.

Om andelen oberoende privata investerares deltagande understiger vad som krävs enligt den allmänna gruppundantagsförordningen, sammanfatta den ekonomiska bevisningen och ge en detaljerad motivering till denna andel (se punkt 95 i riskfinansieringsriktlinjerna), med hänvisning till förhandsbedömningen.

Visar förhandsbedömningen att ordningen genererar ytterligare privat finansiering som annars inte skulle ha tillhandahållits, eller som skulle ha tillhandahållits i andra former eller belopp eller på andra villkor? Förklara närmare:

Kan privat deltagande av icke-oavhängig natur i riskfinansieringsordningen godtas (punkt 96 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

Ja. Om så är fallet, lämna ekonomisk bevisning och motivering.

Nej

Vilka begränsningar omfattar stödordningen när det gäller företag som tar emot den inledande riskfinansieringsinvesteringen senare än sju år efter sin första kommersiella försäljning? …Uppgår den privata andelen till minst 60 %?

Ja

Nej (punkt 97 i riskfinansieringsriktlinjerna)

2.

Fördelningen av risker och vinster mellan offentliga och privata investerare (punkterna 98–100 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Förklara varför fördelningen av risker och vinster mellan offentliga och privata investerare som beskrivs ovan i avsnitten om de berörda finansieringsinstrumenten kan betraktas som balanserad (punkt 98 i riskfinansieringsriktlinjerna).

3.

Incitamentens karaktär ska fastställas genom valet av finansiella intermediärer, förvaltare och investerare (punkterna 101 och 102 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Bekräfta genom att kryssa i lämplig ruta:

A)

Valet av finansiella intermediärer som ska genomföra stödordningen

a) ☐

De finansiella intermediärerna väljs ut genom ett öppet och icke-diskriminerande förfarande, genom vilket incitamentens exakta karaktär fastställs.

Om inte, ange skälet (och förklara valet av investerare): …

Beskriv det konkurrensutsatta förfarandet och beskriv hur urvalsförfarandet uppfyller kraven. …

Hänvisa till den relevanta bestämmelse i den rättsliga grunden som innehåller kraven i riskfinansieringsriktlinjerna om att urvalsprocessen måste vara öppen och icke-diskriminerande.

Ange urvalskriterierna för finansiella intermediärer som de anges i inbjudan att inkomma med intresseanmälan.…

Inge, tillsammans med denna anmälan, den utvärderingsmall som används för att granska de finansiella intermediärerna under urvalsprocessen.

Beskriv den due dilligence-granskning som genomförts av de finansiella intermediärer som valts ut.

Beskriv hur det säkerställs att villkoren för kommersiell förvaltning och vinstorienterat beslutsfattande i den allmänna gruppundantagsförordningen (artikel 21.14 och 21.15) iakttas (punkt 160 i riskfinansieringsriktlinjerna). …

Lämna bevis och hänvisa till den rättsliga grunden. …

b) ☐

Som en led i urvalsförfarandet måste finansiella intermediärer visa hur deras föreslagna investeringsstrategi bidrar till att de strategiska målen uppnås (utifrån de resultatindikatorer som identifierats i förhandsbedömningen).

För var och en av de utvalda finansiella intermediärerna, lämna in, tillsammans med denna anmälan, de dokument från den finansiella intermediären som i detalj anger dennes investeringsstrategi, även prispolitiken, och hur det bidrar till vart och ett av de politiska målen.

Lämna en utförlig beskrivning av den mekanism som föreskrivs i riskfinansieringsordningen, genom vilken medlemsstaten kommer att se till att intermediärernas investeringsstrategi alltid ligger i linje med de överenskomna politiska målen (t.ex. genom övervakning, rapportering, deltagande i representationsorgan), och att konkreta ändringar av investeringsstrategin kräver samtycke på förhand från medlemsstaten.

Hänvisa också till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden.

c) ☐

Var och en av de utvalda finansiella intermediärerna har valts ut genom ett konkurrensutsatt förfarande med hänsyn till deras prispolitik när det gäller de instrument som används i riskfinansieringsordningen (inklusive finansieringskostnader, kreditriskpremier samt administrativa och övriga avgifter). Lämna bevis som styrker detta för var och en av de utvalda finansiella intermediärerna.

d) ☐

Förvaltaren av den finansiella intermediären eller förvaltningsföretaget (nedan kallad förvaltaren) väljs genom ett öppet, överblickbart, icke-diskriminerande och objektivt urvalsförfarande eller förvaltarens ersättning motsvarar fullständigt en marknadsmässig nivå.

Om inte, ange skälet (och en förklaring av valet av investerare). …

Beskriv det konkurrensutsatta förfarandet och beskriv hur urvalsförfarandet uppfyller kraven i denna punkt. …

Hänvisa till relevant bestämmelse i den rättsliga grunden som innehåller dessa krav.

e) ☐

Förvaltare av fondandelsfonder är skyldiga att inom ramen för sitt investeringsuppdrag rättsligt förbinda sig att genom ett konkurrensutsatt förfarande fastställa de förmånsvillkor som skulle kunna gälla på delfondsnivå (punkt 101 i riskfinansieringsriktlinjerna).

B)

Urvalet av privata investerare

De privata investerarna väljs ut genom ett öppet och icke-diskriminerande förfarande, genom vilket incitamentens exakta karaktär fastställs (punkt 101 i riskfinansieringsriktlinjerna). Beskriv rutinerna för identifiering och urval av privata investerare.

4.

Den finansiell intermediär eller fondförvaltare som saminvesterar tar på sig minst 10 % av den första förlusttranchen (punkt 103 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Om den finansiella intermediären eller fondförvaltaren gör en saminvestering parallellt med medlemsstaten bör alla potentiella intressekonflikter undvikas och de förstnämnda måste ta på sig minst 10 % av den första förlusttranchen (punkt 103 i riskfinansieringsriktlinjerna). Bekräfta att så är fallet (om tillämpligt).

5.

Överföringsmekanisk i fråga om skuldinstrument (lån eller garantier) (punkt 104 i riskfinansieringsriktlinjerna)

a) ☐

Riskfinansieringsordningen omfattar en överföringsmekanism (se beskrivning i avsnitt 2.9.1.1.A) som säkerställer att den finansiella intermediären överför hela den statliga förmånen till de företag som utgör de slutliga stödmottagarna. Ange de relevanta bestämmelserna i den rättsliga grunden.

b) ☐

Överföringsmekanismen omfattar kontrollarrangemang och en clawback-mekanism. Beskriv närmare och ange de relevanta bestämmelserna i den rättsliga grunden.

3.2.3   Lämplighetsvillkor för skatteinstrument (avsnitt 3.4.3 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Vid tillämpningen av dessa krav kommer den information ni lämnat i avsnitt 2.9.2 att beaktas.

Ange eventuella ytterligare upplysningar som ni anser vara relevanta med avseende på lämplighetsvillkoren.

3.2.4   Lämplighetsvillkor för åtgärder till stöd för alternativa handelsplattformar (avsnitt 3.4.4 i riskfinansieringsriktlinjerna):

Vid tillämpningen av dessa krav kommer den information ni lämnat i avsnitt 2.9.3 att beaktas.

Ange eventuella ytterligare upplysningar som ni anser vara relevanta med avseende på lämplighetsvillkoren.

3.3   Stödets proportionalitet (avsnitt 3.6 i riskfinansieringsriktlinjerna)

3.3.1   Proportionalitet i förhållande till det konstaterade marknadsmisslyckandet

Beskriv och kvantifiera de finansieringskällor som målföretagen har tillgång till, såsom dessa analyseras i förhandsbedömningen (se punkt 65 i riskfinansieringsriktlinjerna).

När det gäller förhandsbedömningen, lämna en kortfattad beskrivning av arten och omfattningen av finansieringsbristen för varje kategori av målföretag som framgår av förhandsbedömningen (dvs. hur stor del av målföretagets finansieringsbehov som inte tillgodoses av de finansieringskällor som beskrivs i punkt 3.3.1). Ange hur finansieringsbristen beräknas).

Beskriv hur totalbeloppet av den sammanlagda finansiering (offentlig och privat) som beviljas inom ramen för riskfinansieringsåtgärden är begränsat till finansieringsbehovet (punkt 134 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Förklara, med hänvisning till förhandsbedömningen, hur förmånsbehandlingen av privata investerare är begränsad till det minimum som krävs för att uppnå det lägsta deltagande av privat kapital som krävs enligt stödordningen (punkt 134 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Hur länge varar det finansieringsbehov som för varje kategori av målföretag har beräknats i förhandsbedömningen?

Ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen. …

Förhandsbedömningen ger bevis för det marknadsmisslyckande som nämns i punkt 3.1.1 ovan inom följande sektorer: …och inom följande geografiska område:

Ge en sammanfattning av den ekonomiska bevisningen. …

3.3.2   Proportionalitetsvillkor för finansieringsinstrument (avsnitt 3.6.1 i riskfinansieringsriktlinjerna):

1.

Förhållandet till finansiella intermediärer/fondförvaltare

Fastställs det exakta värdet på incitamenten vid urvalet av finansiella intermediärer eller fondförvaltare (punkt 136 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

☐ Ja

☐ Nej

Lämna följande information om de finansiella intermediärernas eller förvaltarnas ersättning (punkt 143 i riskfinansieringsriktlinjerna):

Omfattar ersättningen en årlig förvaltningsavgift enligt riskfinansieringsriktlinjerna (punkt 143 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

☐ Ja

☐ Nej. I så fall, förklara närmare:

……

……

Omfattar ersättningen resultatbaserade incitament, däribland finansiella resultatincitament och policyrelaterade incitament i enlighet med riskfinansieringsriktlinjerna (punkt 144 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

☐ Ja

☐ Nej. I så fall, förklara närmare:

……

……

Ange vilka påföljder som föreskrivs om målen inte nås.

Precisera vilken resultatbaserad ersättning det är fråga om och gör en jämförelse med marknadspraxis (punkt 145 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Ange de sammanlagda förvaltningsavgifterna och gör en jämförelse med marknadspraxis (punkt 146 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Utvärderas den övergripande ersättningsstrukturen som en del av poängsättningen i urvalsförfarandet och fastställs den högsta ersättningen som ett resultat av ett sådant urval (punkt 147 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

☐ Ja

☐ Nej. I så fall, förklara varför detta inte sker. …

Om den finansiella intermediären och dess förvaltare är offentliga organ och inte valts ut genom ett öppet, överblickbart, icke-diskriminerande och objektivt urvalsförfarande, kryssa i för att bekräfta detta och lämna bevisning för följande (punkt 41 i riskfinansieringsriktlinjerna):

a) ☐

Deras förvaltningsavgift är begränsad, deras totala ersättning uppfyller normala marknadsvillkor och är kopplad till resultatet.

b) ☐

De offentliga finansiella intermediärerna förvaltas kommersiellt och deras förvaltare fattar investeringsbeslut på ett vinstinriktat sätt på armlängds avstånd från staten. Förklara särskilt de mekanismer som införts för att utesluta eventuell statlig inblandning i den dagliga förvaltningen av den offentliga fonden.

c) ☐

De privata investerarna väljs ut genom ett öppet, överblickbart, icke-diskriminerande och objektivt urvalsförfarande i varje enskilt fall.

Om en enhet som anförtrotts befogenheterna utses direkt, vilken är dess årliga förvaltningsavgift, exklusive resultatbaserade incitament? …. % av det kapital som enheten ska förses med. Observera att den inte bör överstiga 3 % (punkt 148 i riskfinansieringsriktlinjerna).

2.

Förhållandet till privata investerare

I det fallet att en offentlig fond saminvesterar med privata investerare som deltar från fall till fall, väljs de privata investerarna ut genom ett separat konkurrensutsatt förfarande för varje transaktion, så att en rimlig kapitalavkastningsnivå fastställs (punkt 137 i riskfinansieringsriktlinjerna)?

Ja. Om ja, lämna relevanta bevis.

Nej

Om privata investerare inte väljs ut genom ett sådant förfarande, fastställs då en rimlig kapitalavkastningsnivå av en oberoende expert utifrån en analys av marknadsriktmärken och marknadsrisker, där värderingsmetoden för diskonterat kassaflöde används och det görs en beräkningen av minsta rimliga avkastningsgrad och lämplig riskmarginal (punkt 138 i riskfinansieringsriktlinjerna) och är alla villkor i punkt 139 i riktlinjerna uppfyllda?

Nej.

Ja. Om ja, tillhandahåll den rapport i vilken utvärderingen finns, namnge experten, beskriv de befintliga reglerna för utnämning av experten och lämna relevanta bevis.

Kryssa i för att bekräfta att samma oberoende expert inte får anlitas två gånger under samma treårsperiod. ☐

Förklara hur den riskanpassade avkastningen för de privata investerarna är begränsad till en rimlig kapitalavkastningsnivå (punkt 140 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Redogör, på grundval av förhandsbedömningen, för det ekonomiska berättigandet för de specifika finansiella parametrar som ligger till grund för åtgärden.

3.3.3   Proportionalitetsvillkor för skatteinstrument (avsnitt 3.6.2 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Vid tillämpning av dessa krav kommer den information som lämnats i avsnitt 2.9.2 att beaktas.

Ange eventuella ytterligare upplysningar som ni anser vara relevanta när det gäller proportionalitetsvillkoren. …

3.3.4   Proportionalitetsvillkor för alternativa handelsplattformar (avsnitt 3.6.3 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Vid tillämpning av dessa krav kommer den information som lämnats i avsnitt 2.9.3 att beaktas.

Ange eventuella ytterligare upplysningar som ni anser vara relevanta när det gäller proportionalitetsvillkoren. …

3.4   Undvikande av otillbörliga negativa effekter på handel och konkurrens (avsnitt 3.7 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Lämna, som en del av förhandsbedömningen, information om de potentiella negativa effekterna av riskfinansieringsordningen. Informationen bör omfatta de eventuella negativa effekterna på alla tre nivåer, dvs. på marknaden för tillhandahållande av riskfinansiering (t.ex. risken för utträngning av privata investerare), på de finansiella intermediärernas och deras förvaltares nivå samt på de slutliga stödmottagarnas nivå (inbegripet på de marknader där stödmottagarna är verksamma).

Säkerställer riskfinansieringsordningen att det endast är företag som är potentiellt bärkraftiga som kan beviljas statligt stöd för riskfinansiering?

☐ ja

☐ nej

Om svaret är ja, beskriv hur detta garanteras och ange de tillämpliga bestämmelserna i den rättsliga grunden.

Är riskfinansieringsordningen geografiskt eller regionalt begränsat?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera: …

Är riskfinansieringsordningen enligt dess rättsliga grund (i rättsligt hänseende) begränsad till specifika sektorer?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera: …

Är riskfinansieringsordningen i praktiken inriktad på vissa sektorer?

☐ ja

☐ nej

Om så är fallet, precisera: …

Hur minimeras de negativa effekterna så mycket som möjligt?

4.   Kumulering av stöd (avsnitt 3.9 i riskfinansieringsriktlinjerna)

Riskfinansieringsstöd får, genom ett gruppundantag eller ett beslut fattat av kommissionen, kumuleras med andra statliga stödåtgärder utan identifierbara stödberättigande kostnader, eller med stöd av mindre betydelse, upp till det högsta relevanta totala finansieringstak som fastläggs i de specifika omständigheter som råder i varje enskilt fall (punkt 168 i riskfinansieringsriktlinjerna).

Kryssa i för att bekräfta efterlevnaden av denna regel: ☐

Hänvisa till den rättsliga grunden.

Förklara hur det säkerställs att kumuleringsreglerna iakttas.

5.   Övrig information

Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av åtgärderna i fråga enligt riskfinansieringsriktlinjerna.

DEL III.8

Formulär för kompletterande upplysningar för anmälan av en utvärderingsplan

Medlemsstaterna ska använda detta formulär för anmälan av en utvärderingsplan enligt artikel 1.2 a i förordning (EU) nr 651/2014  (190) och i fråga om en anmäld stödordning som omfattas av en utvärdering i enlighet med kommissionens riktlinjer.

Se kommissionens arbetsdokument ’Gemensam metod för utvärdering av statligt stöd’  (191) för vägledning om utarbetandet av en utvärderingsplan.

1.   Identifiering av den stödordning som ska utvärderas

1)

Namnet på stödordningen:

2)

Avser utvärderingsplanen

a) ☐

en stödordning som ska utvärderas enligt artikel 1.2 a i förordning (EU) nr 651/2014

b) ☐

en stödordning som anmälts till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget?

3)

Stödordningens referensnummer (fylls i av kommissionen):

4)

Ange eventuella befintliga förhandsbedömningar eller konsekvensbedömningar för stödordningen och efterhandsutvärderingar eller studier som tidigare gjorts om föregångare till stödordningen eller om liknande stödordningar. Ge följande information om varje studie: a) en kort beskrivning av syftena med studien, metoder som använts, resultat och slutsatser, och b) särskilda utmaningar som utvärderingarna och studierna kan ha utsatts för i metodhänseende, t.ex. när det gäller tillgången till uppgifter som är relevanta för bedömningen av den aktuella utvärderingsplanen. I förekommande fall, identifiera relevanta områden eller ämnen som inte omfattas av tidigare utvärderingsplaner men som bör omfattas av den aktuella utvärderingen. Lämna sammanfattningar av sådana utvärderingar och studier i en bilaga och, om möjligt, internetlänkar till de relevanta dokumenten.

2.   Målen för den stödordning som ska utvärderas  (192)

2.1   Beskriv stödordningen och ange de behov och problem som stödordningen avser att ta itu med och de avsedda kategorierna av stödmottagare, t.ex. storlek, sektorer, lokalisering, preliminärt antal.

2.2   Ange målen för stödordningen och förväntad verkan, både när det gäller avsedda stödmottagare och målet av gemensamt intresse.

2.3   Ange eventuella negativa effekter på stödmottagarna eller ekonomin i stort, som är direkt eller indirekt kopplade till stödordningen (193).

2.4   Ange a) stödordningens planerade årliga budget, b) stödordningens planerade varaktighet (194), c) stödinstrumentet eller stödinstrumenten samt d) de stödberättigande kostnaderna.

2.5   Sammanfatta urvalskriterierna och metoderna för valet av stödmottagare. Beskriv i synnerhet metoderna för val av stödmottagare, den preliminära budgeten för varje grupp av stödmottagare, sannolikheten för att budgeten förbrukas för vissa grupper av stödmottagare, eventuella poängsättningsregler, tröskelvärden för stödnivån och de kriterier som den stödbeviljande myndigheten kommer att beakta när den bedömer ansökningarna.

2.6   Ange särskilda begränsningar eller risker som kan påverka genomförandet av stödordningen, dess förväntade effekter och uppfyllandet av dess mål.

3.   Utvärderingsfrågor

3.1   Ange de specifika frågor som utvärderingen bör behandla genom att tillhandahålla kvantitativa bevis för stödets effekter. Skilj mellan a) frågor som rör stödets direkt effekter på stödmottagarna, b) frågor som rör indirekta effekter och (c) frågor som rör stödets proportionalitet och lämplighet. Förklara hur utvärderingsfrågorna hänger samman med målen för stödordningen.

4.   Resultatindikatorer

4.1   Använd nedanstående tabell för att beskriva vilka indikatorer som kommer att tas fram för att mäta resultaten av stödordningen, samt de relevanta kontrollvariablerna, inklusive datakällor, och hur varje resultatindikator motsvarar utvärderingsfrågorna. Nämn i synnerhet a) relevant utvärderingsfråga, b) indikator, c) datakälla, d) periodicitet för insamling av data (årsvis, månadsvis etc.), e) den nivå på vilken uppgifterna samlas in (t.ex. företagsnivå, anläggningsnivå, regional nivå osv.), f) den befolkning som omfattas av datakällan (t.ex. stödmottagare, icke-stödmottagare, alla företag).

Utvärderingsfrågor

Indikator

Källa

Frekvens

Nivå

Befolkning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förklara varför de valda indikatorerna är de mest relevanta för att mäta de förväntade effekterna av stödordningen.

5.   Planerade metoder för att genomföra utvärderingen

5.1   Mot bakgrund av utvärderingsfrågorna, beskriv de metoder som ska användas vid utvärderingen för att identifiera stödets kausala effekter på stödmottagarna och för att bedöma andra indirekta effekter. Förklara särskilt skälen till att man valt dessa metoder och att andra metoder förkastats (t.ex. skäl som sammanhänger med stödordningens utformning) (195).

5.2   Beskriv exakt identifieringsstrategin för utvärderingen av de kausala effekterna av stödet och de antaganden som strategin bygger på. Beskriv i detalj kontrollgruppens sammansättning och betydelse.

5.3   Förklara hur metoderna hanterar eventuella fel i urvalet. Kan det göras gällande med tillräcklig säkerhet att de konstaterade skillnaderna i resultaten för stödmottagarna beror på stödet?

5.4   I förekommande fall, förklara hur man med ovanstående metoder avser att hantera specifika utmaningar i samband med komplexa stödordningar, t.ex. stödordningar om genomförs på ett differentierat sätt på regional nivå och stödordningar som innebär att flera stödinstrument används.

6.   Datainsamling

6.1   Lämna information om rutiner och källor för insamling och behandling av uppgifter om stödmottagarna och om det relevanta kontrafaktiska scenariot (196). Beskriv alla relevanta uppgifter som hänför sig till urvalsfasen: uppgifter som samlats in om dem som ansöker om stöd, uppgifter som lämnats in av sökande och resultaten av urvalet. Redogör också för eventuella problem som gäller uppgifternas tillgänglighet.

6.2   Redogör för hur ofta insamling av uppgifter med relevans för bedömningen sker. Är observationer tillgängliga på tillräckligt detaljerad nivå, dvs. på de enskilda företagens nivå?

6.3   Ange om tillgången till de uppgifter som behövs för utvärderingen kan komma att hindras av de lagar och förordningar som styr datasekretess och hur dessa frågor kommer att hanteras. Nämn eventuella andra problem i samband med insamling av uppgifter och hur de kan lösas.

6.4   Ange om enkäter hos stödmottagare eller andra företag planeras och om man avser att använda kompletterande informationskällor.

7.   Föreslagen tidsplan för utvärderingen

7.1   Ange den föreslagna tidsplanen för utvärderingen, inbegripet delfrister för uppgiftsinsamling, delrapporter och involverande av berörda parter. I förekommande fall, bifoga detaljerade uppgifter om den föreslagna tidsplanen.

7.2   Ange det datum då den slutliga utvärderingsrapporten kommer att ha överlämnats till kommissionen.

7.3   Ange faktorer som kan påverka tidsplanen.

8.   Det organ som genomför utvärderingen

8.1   Lämna specifik information om det organ som genomför utvärderingen eller, om det ännu inte har valts, om tidsplan, förfarande och kriterier för valet av detta organ.

8.2   Lämna information om huruvida det organ som genomför utvärderingen är oberoende och om hur eventuella intressekonflikter kommer att uteslutas under urvalsprocessen.

8.3   Redogör för det utvärderande organets erfarenhet och sakkunskap eller ange hur denna sakkunskap kommer att säkerställas under urvalsprocessen.

8.4   Ange hur den stödbeviljande myndigheten kommer att administrera och övervaka genomförandet av utvärderingen.

8.5   Lämna uppgifter, även om de endast är indikativa, om nödvändiga mänskliga och ekonomiska resurser som kommer att ställas till förfogande för genomförandet av utvärderingen.

9.   Offentliggörande av utvärderingen

9.1   Lämna information om hur utvärderingen kommer att offentliggöras, dvs. genom att utvärderingsplanen och den slutliga utvärderingsrapporten läggs ut på en webbplats.

9.2   Ange hur det säkerställs att berörda aktörer involveras. Ange om offentliga samråd eller andra arrangemang i samband med utvärderingen planeras.

9.3   Ange hur resultaten av utvärderingen är avsedda att användas av den beviljande myndigheten och andra organ, t.ex. för utformning av efterföljande eller liknande stödordningar.

9.4   Ange om och på vilka villkor uppgifter som samlats in för ändamålet eller som använts för utvärderingen kommer att göras tillgängliga för ytterligare studier och analys.

9.5   Ange om utvärderingsplanen innehåller konfidentiell information som inte bör spridas av kommissionen.

10.   Övrig information

10.1   Lämna alla övriga upplysningar som ni anser vara relevanta för bedömningen av utvärderingsplanen.

10.2   Gör en lista över de dokument som bifogats anmälan och lämna papperskopior eller ange direkta internetlänkar till dokumenten i fråga.

…”

3)

Del III.13 ska ersättas med följande:

”DEL III. 13.A

Formulär för kompletterande upplysningar om investeringsstöd till flygplatser

Det rekommenderas att detta formulär fylls i utöver formuläret för ’Allmänna upplysningar’, för anmälan av investeringsstöd som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd till flygplatser och flygbolag  (197).

1.   Ytterligare information om stödmottagaren, investeringsprojektet och stödet

1.1   Stödmottagare

1.1.1   Beviljas stödet direkt till den som äger flygplatsen?

☐ ja

☐ nej

1.1.2   Om svaret i punkt 1.1.1 är nej, Beskriv i förekommande fall de juridiska personer som i) tar emot stödet, ii) överför stödet till ett förmedlande organ eller till den flygplats som genomför investeringsprojektet.

1.1.3   Om svaret i punkt 1.1.1 är nej, förklara hur de nationella myndigheterna ser till att ingen fördel ges på mellannivåerna.

1.1.4   Om det är fråga om individuellt stöd, beskriv de rättsliga, organisatoriska och ekonomiska relationerna mellan mottagaren av stödet och i) de företag med vilka stödmottagaren utgör en koncern, ii) dess dotterföretag, iii) eventuella andra anknutna företag, däribland gemensamma företag.

När det gäller stödordningar, beskriv den metod som den stödbeviljande myndigheten kommer att använda vid bedömningen av de rättsliga, organisatoriska och finansiella förbindelser som räknas upp ovan.

1.1.5   Ange om stödmottagaren också kommer att driva infrastrukturen.

☐ ja

☐ nej

1.1.6   Om svaret på ovanstående fråga är nej, beskriv i) det förfarande genom vilket infrastrukturförvaltaren kommer att väljas eller har valts och ii) urvalskriterierna.

1.1.7   Om flygplatserna används av de nationella väpnade styrkorna, polisen, icke-kommersiella flygräddningstjänster eller någon annan flygtjänst av icke-ekonomisk art, ange a) tjänstens eller tjänsternas art och b) graden av kapacitetsutnyttjande vid flygplatsen (t.ex. användning av start- och landningsbanor och andra flygplatsanläggningar, uttryckt som en procentandel av de årliga luftfartygsrörelserna).

1.1.8   Ange följande passageraruppgifter för de flygplatser som tar emot stöd:

a)

Flygplatser som haft kommersiell passagerartrafik under mer än två räkenskapsår: Genomsnittlig årlig passagerarvolym under de två räkenskapsår som föregick det år då stödet anmäldes eller faktiskt beviljades.

b)

Flygplatser som haft kommersiell passagerartrafik under mindre än två räkenskapsår: Prognostiserad genomsnittlig årlig passagerarvolym under de två räkenskapsåren efter inledandet av den kommersiella passagerartrafiken.

c)

För alla flygplatser: Beräknad genomsnittlig årlig passagerartrafik under den ekonomiska livstiden för den subventionerade infrastrukturen.

Lämna uppgifterna per flygplats i tabellform enligt den struktur som anges i följande tabell:

Budgetår

Totalt antal passagerare

 

 

 

 

Antalet passagerare beräknas som ’enkel resa’ och för varje enskild linje. Exempel: En passagerare som flyger till flygplatsen och tillbaka räknas två gånger Om flygplatsen ingår i en flygplatskoncern ska uppgifterna om passagerartrafik fastställas på grundval av varje enskild flygplats.

1.2   Investeringsprojektet

1.2.1   Beskriv investeringsprojektet och alla underliggande beräkningar, och tillhandahåll den på förhand fastställda affärsplan (i form av en Excel-tabell) som projektet bygger på. Affärsplanen bör omfatta investeringens ekonomiska livslängd. Alla beräkningar bör baseras på sunda efterfrågeprognoser. Förklara om och i vilken utsträckning dessa beräkningar beaktades i affärsplanen för stödmottagarens flygplats.

1.2.2   Lämna följande uppgifter om investeringsprojektet:

Datum då ansökan om stöd lämnades in

 

Datum då investeringsprojektet inleddes

 

Datum då arbetena med investeringsprojektet förväntas vara slutförda

 

Datum då investeringen förväntas tas i bruk

 

Datum då full produktionskapacitet beräknas vara uppnådd

 

1.2.3   Lämna i en enda tabell en detaljerad uppdelning av alla arbeten som ska utföras, deras finansieringskällor, deras planerade varaktighet, tillhörande kostnader och planerat datum då de ska tas i drift.

Ange för varje kostnadspost om och varför den bör anses som en investeringskostnad i) som är direkt kopplad till infrastruktur av icke-ekonomisk natur inom det offentliga verksamhetsområdet (t.ex. för skydd och säkerhet, flygledning eller sådana tjänster som hör till en medlemsstats ansvarsområde inom ramen för dess myndighetsutövning), eller ii) som har anknytning till luftfartsrelaterad infrastruktur av ekonomisk karaktär (t.ex. star- och landningsbanor, marktjänstinfrastruktur), eller iii) som rör icke-luftfartsrelaterad infrastruktur av ekonomisk karaktär (t.ex. parkering, hotell).

Typ av arbeten

Finansiering

Kostnadsstruktur

Tidsplan

 

 

 

 

 

 

 

 

1.2.4   Ge en översikt över i) de totala stödberättigande investeringskostnaderna (198) av ekonomisk karaktär och ii) de totala stödberättigande kostnaderna av icke-ekonomisk karaktär. Kostnaderna ska diskonteras till deras nuvärde. Diskonteringsräntan ska anges.

Ange i översikten vilken del av det anmälda stödet som kommer att stödja investeringar inom kategori i och vilken del som kommer att stödja investeringar inom kategori ii.

1.2.5   Om investeringskostnader som avser icke-luftfartsverksamheter av ekonomisk karaktär också kommer att finansieras genom statligt stöd: Förklara på vilka grunder myndigheterna anser att sådant stöd är förenligt med den inre marknaden.

1.2.6   Har en miljökonsekvensbedömning utförts för investeringen, eller ska en sådan utföras? (punkt 20 i riktlinjerna för statligt stöd till flygplatser och flygbolag)?

☐ Ja

☐ Nej

Om inte, förklara varför en miljökonsekvensbedömning inte är nödvändig för projektet.

1.3   Verksamhet av icke-ekonomisk karaktär som faller inom det offentliga verksamhetsområdet

1.3.1   Ange om investeringen omfattar verksamhet som ingår i statens ansvar för fullgörande av sina officiella befogenheter som offentlig myndighet (t.ex. trafikledning, polis, tull och brandkår, verksamheter som krävs för att skydda civil luftfart mot olagliga handlingar). Investeringar som avser den infrastruktur och utrustning som krävs för att utföra dessa verksamheter anses i allmänhet vara av icke-ekonomisk karaktär och omfattas således inte av reglerna för statligt stöd. Inkludera relevanta investeringar i tabellen i avsnitt 1.2.3.

☐ Ja

☐ Nej

1.3.2   Ange de nationella, regionala eller andra rättsliga instrument som reglerar begreppet verksamhet som faller inom det offentliga verksamhetsområdet och finansieringen av sådan verksamhet. Om ett sådant rättsligt instrument inte finns, förklara närmare hur denna verksamhet vanligtvis finansieras av de relevanta myndigheterna.

1.3.3   Lämna bevis som visar att den offentliga finansieringen av icke-ekonomisk verksamhet inte medför otillbörlig diskriminering mellan flygplatser. Diskriminering uppstår i situationer där civila flygplatser, enligt den relevanta rättsordningen, normalt måste bära vissa kostnader som finns inbyggda i deras icke-ekonomiska verksamhet, medan vissa civila flygplatser inte behöver täcka dessa kostnader. Ange den materiella och territoriella tillämpligheten av nationella bestämmelser om finansiering av icke-ekonomisk verksamhet som bedrivs av flygplatser och, i tillämpliga fall, nivån på de regionala befogenheterna i detta sammanhang.

1.3.4   Bekräfta, och styrk med relevanta bevis, att ersättningen för de kostnader som uppstår i samband med icke-ekonomisk verksamhet är strikt begränsad till sådana kostnader, och att korssubventionering av ekonomisk verksamhet genom sådan ersättning i praktiken är utesluten.

1.3.5   Bekräfta att flygplatsen kommer att föra separata räkenskaper för ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet.

2.   Bedömning av stödåtgärdens förenlighet med den inre marknaden

2.1   Bidrag till ett väl avgränsat mål av gemensamt intresse

2.1.1   Bidrar investeringsstödet till att

a) ☐

öka rörligheten för unionsmedborgare och förbindelserna mellan regionerna genom att etablera anslutningspunkter för flygningar inom unionen?

b) ☐

motverka trafikstockningar vid viktiga navflygplatser i unionen?

c) ☐

underlätta regional utveckling?

Ange hur investeringsstödet bidrar till vart och ett av de mål som valts.

2.1.2   Är syftet med investeringen att inrätta ny flygplatskapacitet?

☐ ja

☐ nej

2.1.3   Om svaret på frågan i punkt 2.1.2 är ja, visa på grundval av den affärsplan som avses i punkt 1.2 ’Investeringsprojektet’ att den nya infrastrukturen på medellång sikt kommer att tillgodose en prognostiserad efterfrågan från flygbolag, passagerare och speditörer i flygplatsens upptagningsområde.

2.1.4   Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: Är den stödmottagande flygplatsen belägen i samma upptagningsområde (199) som en annan flygplats som inte arbetar med full kapacitet eller nära full kapacitet?

☐ ja

☐ nej

Om ja, lämna uppgifter om a) upptagningsområdets storlek och form, b) reseavståndet och restiden mellan stödberättigade flygplatser och flygplatser inom samma upptagningsområde, c) passagerartrafik på andra flygplatser inom samma upptagningsområde under de fem år som föregår anmälningsåret, d) den förväntade totala efterfrågan och totala kapaciteten inom upptagningsområdet för den stödbeviljade flygplatsen under åtminstone de kommande tio åren enligt verksamhetsplanen, i ett värsta scenario, grundscenario respektive bästa tänkbara scenario. …

2.1.5   Om det är fråga om stödordningar: Ange a) lokaliseringsort och upptagningsområden för stödberättigade flygplatser inom det område där stödordningen är territoriellt tillämplig, b) reseavståndet och restiden mellan stödberättigade flygplatser och flygplatser inom samma upptagningsområde, c) de metoder och kriterier som de nationella myndigheterna kommer att använda för att fastställa upptagningsområdenas storlek och form och kapacitetsutnyttjandet för flygplatser inom samma upptagningsområde.

2.1.6   Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: Om svaret i punkt 2.1.4 är ja, lämna uppgifter som gör det möjligt att fastställa hur investeringen sannolikt påverkar användningen av befintlig infrastruktur i samma upptagningsområde. Denna information måste visa framtidsutsikter på medellång sikt för användningen, bygga på sunda prognoser för passagerartrafik och godstrafik och ingå i flygplatsens på förhand fastställda affärsplan.

2.1.7   Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: Om svaret i punkt 2.1.4 är ja, lämna prognoser om antalet passagerare i ett värsta scenario, ett grundscenario och ett bästa tänkbara scenario och förklara varför ni anser att dessa prognoser motiverar investeringsstöd för att skapa ytterligare kapacitet eller för att behålla befintlig kapacitet.

2.2   Behov av statligt ingripande

2.2.1   I fall av individuellt investeringsstöd: Förklara på grundval av flygplatsens affärsplan i vilken utsträckning flygplatsens förmåga att täcka sina kapitalkostnader beror på flygplatsens storlek uttryckt i årlig passagerarvolym.

2.2.2   I fall av individuellt investeringsstöd: Förklara varför flygplatsen inte har kunnat erhålla tillräcklig privat finansiering.

2.2.3   Om det är fråga om stödordningar: Bekräfta att den stödbeviljande myndigheten kommer att kontrollera behovet av statligt ingripande i varje enskilt fall på grundval av i) flygplatsens storlek (200), ii) flygplatsens förmåga att locka till sig privat finansiering.

2.3   Stödåtgärdens ändamålsenlighet

2.3.1   Visa att stödet i fråga är lämpligt för att uppnå det avsedda målet eller för att lösa de problem som det är avsett att avhjälpa. Ange särskilt hur myndigheterna har fastställt att samma mål inte kan uppnås, och att samma problem inte kan lösas, med mindre snedvridande stödpolitiska instrument eller stödinstrument och att stödet i fråga är ett lämpligt stödpolitiskt instrument. Till exempel, om stödet ges i en form som medför en direkt ekonomisk fördel (201), visa varför andra, potentiellt mindre snedvridande stödformer, såsom förskott med återbetalningsskyldighet eller stödformer som baseras på skuld- eller kapitalinstrument (202) inte är lämpliga.

2.4   Stödets stimulanseffekt

2.4.1   Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: Bekräfta att arbeten som utförs i samband med den anmälda enskilda investeringen inleddes först efter det att stödansökan lämnats in till den stödbeviljande myndigheten. Lämna en kopia av den stödansökan som stödmottagaren skickat in till den beviljande myndigheten och handlingar som styrker dagen för arbetets början.

2.4.2   Om det är fråga om stödordningar: Bekräfta att arbetena med de stödberättigande investeringsprojekten kommer att inledas först efter det att den individuella ansökan om stöd har lämnats in till den stödbeviljande myndigheten.

2.4.3   Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: Beskriv nivån på den planerade verksamheten i ett scenario med stöd och i ett kontrafaktiskt scenario utan stöd. Lämna bevis som styrker detta, exempelvis intern dokumentation som avser alternativ verksamhet som den stödmottagande flygplatsen överväger i sin interna beslutsprocess.

2.4.4   Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: I ett kontrafaktiskt scenario med alternativ verksamhet, jämför båda scenarierna för att specificera den ytterligare verksamhet som skulle utföras endast med stöd (kontrafaktisk analys).

Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: I avsaknad av ett kontrafaktiskt scenario med alternativa verksamheter, ange det underskott i fråga om kapitalkostnader som fastställts på grundval av den stödmottagande flygplatsens på förhand fastställda affärsplan. Underskottet i fråga om kapitalkostnader är skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena, inklusive kostnader för investeringar i anläggningstillgångar under investeringens livstid i nettonuvärde.

2.4.5   Om det är fråga om stödordningar: a) bekräfta att den beviljande myndigheten kommer att bevilja individuellt stöd enligt stödordningen först när den har kontrollerat att en stimulanseffekt föreligger, genom att jämföra planerad verksamhet med respektive utan stöd (en kontrafaktisk analys) eller, i avsaknad av alternativa verksamheter utan stöd, genom att fastställa underskottet i fråga om kapitalkostnader på grundval av den stödmottagande flygplatsens på förhand fastställda affärsplan (203), b) beskriv alla underliggande ingångsdata, parametrar och antaganden som den stödbeviljande myndigheten kommer att bedöma när den analyserar stimulanseffekten.

2.5   Stödets proportionalitet

2.5.1   Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: I ett kontrafaktiskt scenario med alternativa verksamheter, a) lämna i form av Excel-tabeller de i förväg fastställda affärsplanerna för scenariot med stöd och för det kontrafaktiska scenariot utan stöd, b) ange på grundval av detta merkostnaderna netto, efter avdrag för extra inkomster, som härrör från genomförandet av det projekt eller den verksamhet som får stöd jämfört med det kontrafaktiska projektet/verksamheten, c) förklara alla underliggande ingångsdata, parametrar och antaganden.

Affärsplanerna bör omfatta investeringarnas ekonomiska livslängd.

2.5.2   Om det är fråga om ett individuellt investeringsstöd: I avsaknad av ett kontrafaktiskt scenario med alternativa verksamheter, a) ange i form av en Excel-tabell den stödmottagande flygplats affärsplan, b) ange på grundval av detta underskottet i fråga om kapitalkostnader som är det diskonterade nuvärdet av skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena (inklusive kostnader för investeringar, över investeringens ekonomiska livstid, c) förklara alla underliggande ingångsdata, parametrar och antaganden.

2.5.3   Om det är fråga om stödordningar: Medlemsstaten förpliktar sig att a) i varje enskilt fall undersöka det kontrafaktiska scenariot utan stöd, på grundval av på förhand fastställda affärsplaner, b) fastställa merkostnaderna netto av extra intäkter, som härrör från genomförandet av det projekt eller den verksamhet som får stöd jämfört med till det kontrafaktiska projektet eller verksamheten i fall där ett kontrafaktiskt scenario med alternativa verksamheter finns, c) fastställa underskottet i fråga om kapitalkostnader, vilket är nettonuvärdet av skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena, inklusive investeringskostnader, över investeringens ekonomiska livstid, i fall där inga alternativa verksamheter skulle ha ägt rum.

Beskriv alla underliggande ingångsdata, parametrar och antaganden som den stödbeviljande myndigheten kommer att bedöma i samband med undersökningarna och analysen.

2.5.4   Stödnivå

Ange den högsta procentandel av de stödberättigande kostnaderna som kan täckas av investeringsstöd (stödnivå), Inklusive eventuella tillägg till den grundläggande stödnivån.

Om en stödordning är tillämplig på flygplatser av olika storlek, ange den högsta tillåtna stödnivå som är tillämplig på följande grupper av flygplatser:

Flygplatsens storlek baserad på genomsnittlig passagerarvolym (passagerare per år)

Högsta tillåtna investeringsstödnivå

> 3–5 miljoner

 

1–3 miljoner

 

< 1 miljon

 

2.6   Undvikande av negativa effekter på handel och konkurrens

2.6.1   Bekräfta att flygplatsen, inklusive all infrastruktur och utrustning för vilken investeringsstöd beviljas, kommer att vara öppen för samtliga potentiella användare och inte vara förbehållen en viss användare.

2.6.2   Ange vilka åtgärder som vidtagits för att se till att flygplatskapaciteten kommer att fördelas mellan användarna på grundval av relevanta, objektiva, öppna och icke-diskriminerande kriterier.

2.7   Anmälan av individuellt stöd enligt en stödordning för investeringar

2.7.1   Följande individuella stödåtgärder enligt ordningen för investeringsstöd måste anmälas i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget:

a)

Investeringsstöd till flygplatser med en genomsnittlig årlig trafikvolym som överstiger 3 miljoner passagerare.

b)

Investeringsstöd där stödnivån överskrider 75 % till en flygplats med en genomsnittlig årlig trafikvolym som understiger 1 miljon passagerare, med undantag för flygplatser belägna i avlägsna områden.

c)

Investeringsstöd till flyttning av flygplatser.

d)

Investeringsstöd för finansiering av en flygplats som hanterar både passagerare och gods och som uppnådde en volym av mer än 200 000 ton gods under de två räkenskapsår som föregick det då stödet anmäldes.

e)

Investeringsstöd för att etablera en ny flygplats för passagerare (inbegripet omvandling av ett befintligt flygfält till en sådan flygplats).

f)

Investeringsstöd för att etablera eller utveckla en flygplats belägen inom ett avstånd av högst 100 kilometer eller ett avstånd på högst 60 minuters restid med bil, buss, tåg eller höghastighetståg från en befintlig flygplats.

DEL III. 13.B

Formulär för kompletterande upplysningar om driftstöd till flygplatser

Det rekommenderas att detta formulär för kompletterande upplysningar fylls i, utöver formuläret för allmänna upplysningar, för anmälan av allt individuellt driftstöd som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd till flygplatser och flygbolag  (204).

1.   Ytterligare upplysningar om stödmottagaren och dennes verksamhet

1.1   Stödmottagare

1.1.1   Beviljas stödet direkt till den som driver flygplatsen?

☐ ja

☐ nej

1.1.2   Om svaret i punkt 1.1.1 är nej, beskriv i förekommande fall de juridiska personer som i) tar emot stödet och ii) ansvarar för att i egenskap av mellanhänder överföra stödet till den flygplats som tillhandahåller de tjänster som kan komma i fråga för stöd.

1.1.3   Om svaret i punkt 1.1.1 är nej: Förklara hur myndigheterna ser till att inga fördelar beviljas på mellannivå.

1.1.4   Är stödmottagaren också flygplatsens ägare?

☐ ja

☐ nej

1.1.5   Om svaret i punkt 1.1.4 är nej: Ange vem som är eller kommer att bli ägare till flygplatsen och beskriv ägarstrukturen.

1.1.6   Om det är fråga om individuellt stöd, beskriv de rättsliga, organisatoriska och ekonomiska relationerna mellan mottagaren av stödet och i) de företag med vilka det utgör en koncern, ii) dess dotterföretag, iii) eventuella andra anknutna företag, däribland gemensamma företag.

När det gäller stödordningar, ange den metod som den stödbeviljande myndigheten kommer att använda när den bedömer de rättsliga, organisatoriska och finansiella förbindelser som avses i punkterna 1.1.1–1.1.5 ovan.

1.2   Allmän information om flygplatsoperatören

1.2.1   Om flygplatsen eller flygplatserna används av de nationella väpnade styrkorna, polisen, icke-kommersiella flygräddningstjänster eller någon annan flygtjänst av icke-ekonomisk art, ange a) tjänstens eller tjänsternas art och b) graden av kapacitetsutnyttjande vid flygplatsen (t.ex. användning av start- och landningsbanor och andra flygplatsanläggningar, uttryckt som en procentandel av de årliga luftfartygsrörelserna).

1.2.2   Ange följande passageraruppgifter för de flygplatser som tar emot stöd:

a)

Flygplatser som haft kommersiell passagerartrafik under mer än två räkenskapsår: Genomsnittlig årlig passagerarvolym under de två räkenskapsår som föregick det år då stödet anmäldes eller faktiskt beviljades.

b)

Flygplatser som haft kommersiell passagerartrafik under mindre än två räkenskapsår: Prognostiserad genomsnittlig årlig passagerarvolym under de två räkenskapsåren efter inledandet av den kommersiella passagerartrafiken.

Ange uppgifterna i form av en tabell, som är strukturerad på följande sätt:

År

Totalt antal passagerare

 

 

 

 

Antalet passagerare ska räknas som ’enkel resa’ och för varje enskild linje. Exempel: En passagerare som flyger till flygplatsen och tillbaka räknas två gånger Om flygplatsen ingår i en flygplatskoncern ska uppgifterna om passagerartrafik fastställas på grundval av varje enskild flygplats.

1.2.3   Om det är fråga om ett individuellt driftstöd: Lämna den affärsplan som stödmottagaren har genomfört under perioden 2009–2013 och som den har för avsikt att genomföra under den därpå följande tioårsperioden till och med den 4 april 2024. Beskriv de antaganden som ligger till grund för denna tioårsperiod.

Affärsplanen ska innehålla uppgifter om trafik och trafikprognoser, uppgifter om kostnader och kostnadsprognoser, finansiella uppgifter och finansiella prognoser om lönsamhetsnivå och kassaflöden (med hänvisning till metoder som bevisligen används av flygplatsen, till exempel med hjälp av metoder för utvärdering av det diskonterade nuvärdet av en investering, internräntan eller avkastningen på investerat kapital). Affärsplanen ska lämnas i Excel-format, med förklaringar av alla underliggande formler.

Om det är fråga om stödordningar: Ange i detalj a) vilka formella och materiella kriterier som stödberättigade flygplatsers affärsplaner måste uppfylla, b) den metod som de nationella myndigheterna kommer att använda för att bedöma affärsplanerna.

1.2.4   När det gäller individuellt driftstöd, ge en översikt över de rörelseförluster (205) som stödmottagaren haft under perioden 2009–2013 samt av planerade rörelseförluster under perioden till och med den 4 april 2024. Ange uppgifterna i form av en tabell, som är strukturerad på följande sätt:

Inkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rörelsekostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rörelseresultat

 

 

 

 

När det gäller stödordningar, ange vilken metod myndigheterna kommer att använda för att fastställa de stödberättigade flygplatsernas rörelseförluster.

1.2.5   När det gäller individuellt driftstöd, tillhandahåll kopior av de stödberättigade flygplatsernas ekonomiska rapporter (206) för de fem år som föregår året för ansökan om driftstöd.

När det gäller stödordningar åtar sig medlemsstaten att ta med de ovan beskrivna ekonomiska rapporterna i bedömningen av individuellt stöd.

1.2.6   Ange vilka åtgärder som vidtagits för att undvika överkompensation och för att återkräva alltför stort stöd från stödmottagaren.

1.3   Verksamhet som avser flygplatstjänster

1.3.1   Ange de stödberättigade flygplatstjänsterna (207) och kategorierna av stödberättigande rörelsekostnader (208) för tillhandahållandet av dessa tjänster.

1.4   Verksamhet som ingår i den offentliga sektorns ansvarsområde.

1.4.1   Omfattar driftstödet verksamhet som faller under statens ansvar i dess utövande av sina offentliga befogenheter som offentlig myndighet (t.ex. flygkontrolltjänst, polis, tull och brandkår, verksamheter som krävs för att skydda civil luftfart mot olagliga handlingar)? Rörelsekostnader som avser den infrastruktur och utrustning som krävs för att utföra denna verksamhet anses i allmänhet vara av icke-ekonomisk karaktär och omfattas därför inte av reglerna om statligt stöd.

☐ ja

☐ nej

1.4.2   Ange relevanta nationella, regionala eller andra rättsliga instrument som reglerar begreppet verksamhet som ingår i den offentliga sektorns ansvarsområde och finansieringen av sådan verksamhet. Om ett sådant rättsligt instrument inte finns, förklara närmare hur dessa verksamheter vanligtvis finansieras av de relevanta myndigheterna.

1.4.3   Lämna bevis som visar att den offentliga finansieringen av icke-ekonomisk verksamhet inte medför otillbörlig diskriminering mellan flygplatser. Diskriminering uppstår i situationer där civila flygplatser, enligt den relevanta rättsordningen, normalt måste bära vissa kostnader som finns inbyggda i deras icke-ekonomiska verksamhet, medan vissa civila flygplatser inte behöver täcka dessa kostnader. Ange den materiella och territoriella tillämpligheten av nationella bestämmelser om finansiering av icke-ekonomisk verksamhet som bedrivs av flygplatser och, i tillämpliga fall, nivån på de regionala befogenheterna i detta sammanhang.

1.4.4   Bekräfta, och styrk med relevanta bevis, att ersättningen för de kostnader som uppstår i samband med icke-ekonomisk verksamhet är strikt begränsad till sådana kostnader, och att korssubventionering av ekonomisk verksamhet genom sådan ersättning i praktiken är utesluten.

1.4.5   Bekräfta att flygplatsen kommer att föra separata räkenskaper för ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet.

2.   Bedömning av stödåtgärdens förenlighet med den inre marknaden

2.1   Beviljades stödet före den 4 april 2014?

☐ ja

☐ nej

2.2   Bidrag till ett väl avgränsat mål av gemensamt intresse

2.2.1   Bidrar driftstödet till att

a) ☐

öka rörligheten för unionsmedborgare och förbindelserna mellan regionerna genom att etablera anslutningspunkter för flygningar inom unionen?

b) ☐

motverka trafikstockningar vid viktiga navflygplatser i unionen?

c) ☐

underlätta regional utveckling?

Ange hur driftstödet bidrar till det eller de mål som valts.

2.2.2   Avser den anmälda åtgärden operatören av en ny flygplats?

☐ ja

☐ nej

2.2.3   Om det är fråga om ett individuellt driftstöd: Är den stödmottagande flygplatsen belägen inom samma upptagningsområde (209) som en annan flygplats med ledig kapacitet?

☐ ja

☐ nej

2.2.4   Om det är fråga om ett individuellt driftstöd: Om svaret i punkt 2.2.3 är ja, ange upptagningsområdets storlek och form. Lämna information som visar de sannolika effekterna på trafiken på de övriga flygplatserna inom detta upptagningsområde. Denna information bör vara en del av den stödmottagande flygplatsens affärsplan och bör baseras på sunda prognoser om passagerar- och godstrafik.

Om det är fråga om stödordningar: a) bekräfta att myndigheterna har åtagit sig att bedöma de sannolika effekterna på trafiken för en annan flygplats eller andra flygplatser som är belägna i samma upptagningsområde som en stödberättigad flygplats på grundval av information som är del av den stödmottagande flygplatsens affärsplan och grundar sig på sunda prognoser om passagerar- och godstrafik, b) förklara den metod och de kriterier som de nationella myndigheterna kommer att använda för att bedöma de sannolika effekterna på trafiken på denna eller dessa andra flygplatser.

2.3   Behov av statligt ingripande

2.3.1   Bekräfta att flygplatsens/de stödberättigade flygplatsernas årliga trafikvolym inte överstiger 3 miljoner passagerare (se även fråga 1.2.2 ovan).

2.4   Stödåtgärdens ändamålsenlighet

2.4.1   Visa att stödet i fråga är lämpligt för att uppnå det avsedda målet eller för att lösa de problem som det är avsett att avhjälpa. Ange särskilt hur myndigheterna har fastställt att samma mål inte kan uppnås eller samma problem inte kan lösas genom mindre snedvridande stödpolitiska instrument eller stödinstrument. Till exempel, om stödet ges i en form som medför en direkt ekonomisk fördel (210), visa varför andra, potentiellt mindre snedvridande stödformer, såsom förskott med återbetalningsskyldighet eller stödformer som baseras på skuld- eller kapitalinstrument (211) inte är lämpliga.

2.4.2   Om det är fråga om ett individuellt driftstöd: Har stödbeloppet fastställts på förhand som ett fast belopp som täcker det förväntade rörelseunderskottet, vilket fastställts på grundval av den affärsplan som lagts fram av stödmottagaren, under en övergångsperiod på 10 år som börjar löpa den 4 april 2014?

☐ ja

☐ nej

Om ja, lämna relevant information i affärsplanen.

2.4.3   Om det är fråga om stödordningar: Kommer stödet att i varje enskilt fall fastställas i förväg som ett fast belopp som täcker det förväntade rörelseunderskottet, vilket fastställts på grundval av den affärsplan som lagts fram av stödmottagaren, under en övergångsperiod på 10 år från och med den 4 april 2014?

☐ ja

☐ nej

Om ja bör stödmottagaren lämna relevant information i affärsplanen.

2.4.4   Om svaret i punkterna 2.4.2 och 2.4.3 är nej: Ange a) den grad av osäkerhet som kännetecknar kostnads- och intäktsberäkningarna, (b) eventuell informationsasymmetri som hindrar de nationella myndigheterna från att beräkna stödbeloppet på förhand på grundval av en affärsplan.

2.4.5   Om svaret på punkterna 2.4.2 och 2.4.3 är nej: Bekräfta att det högsta tillåtna förenliga driftstödet fastställdes eller kommer att fastställas enligt en modell som bygger på genomsnittet av rörelseunderskotten (212) under de fem åren 2009–2013.

2.4.6   Bekräfta att driftstödet inte kommer att ökas i efterhand.

☐ ja

☐ nej

2.4.7   Om svaret på denna fråga är nej: Ange varför ni anser att möjligheten till en ökning av stödbeloppet i efterhand inte skulle minska incitamenten att förvalta flygplatsen på ett effektivt sätt.

2.5   Stödets stimulanseffekt och proportionalitet

2.5.1   När det gäller individuellt driftstöd, förklara varför det är sannolikt att den ekonomiska aktiviteten på den berörda flygplatsen skulle vara avsevärt reducerad utan stöd. Ge den information som krävs på grundval av affärsplanen (se även punkt 1.2.3) med en jämförelse av planerad verksamhet med respektive utan stöd (det kontrafaktiska scenariot) och med beaktande av eventuellt investeringsstöd samt trafikvolym.

När det gäller stödordningar, beskriv den metod som tillämpas av den stödbeviljande myndigheten vid bedömningen av affärsplanerna samt sannolikheten för att den ekonomiska aktiviteten på flygplatsen skulle vara avsevärt mindre utan stöd, med beaktande av eventuellt investeringsstöd och trafikvolym.

2.5.2   I fråga om individuellt driftstöd, visa att flygplatsens affärsplan kommer att leda till full driftskostnadstäckning senast den 4 april 2024. Ange relevanta nyckelparametrar i affärsplanen.

När det gäller stödordningar, bekräfta att den stödbeviljande myndigheten kommer att bevilja individuellt driftstöd endast om den har konstaterat att den stödmottagande flygplatsens affärsplan kommer att leda till full driftskostnadstäckning senast den 4 april 2024. Ange vilka nyckelparametrar i affärsplanen som de stödbeviljande myndigheterna kommer att bedöma för att komma fram till denna slutsats i varje enskilt fall.

2.5.3   Ange följande:

Om det är fråga om ett individuellt driftstöd: Den stödmottagande flygplatsens inledande underskott under 10 år, med början från driftskostnadstäckningsgraden den 4 april 2014 vid övergångsperiodens början och med uppnående av full driftskostnadstäckning senast den 4 april 2024, vid utgången av övergångsperioden.

Om det är fråga om stödordningar: bekräfta a) att finansieringsbehovet för stödberättigade flygplatser kommer att fastställas med den metod som avses i punkt 2.5.2, b) att stödberättigade flygplatser måste visa att de kommer att uppnå full driftskostnadstäckning senast den 4 april 2024.

Det högsta tillåtna stödbeloppet:

Den procentandel av rörelseunderskottet som driftstödet ska täcka:

Den period under vilken driftstöd kommer att beviljas:

2.6   Undvikande av negativa effekter på handel och konkurrens

2.6.1   Visa att alla flygplatser inom samma upptagningsområde som de stödberättigade flygplatserna kommer att kunna uppnå full driftskostnadstäckning senast den 4 april 2024.

2.6.2   Bekräfta att flygplatserna, inbegripet eventuella investeringar för vilka stöd beviljas, kommer att vara öppna för samtliga potentiella användare och inte vara förbehållna en viss användare.

☐ ja

☐ nej

2.6.3   Ange vilka åtgärder som vidtagits för att se till att flygplatskapaciteten kommer att fördelas mellan användarna på grundval av relevanta, objektiva, öppna och icke-diskriminerande kriterier.

DEL III. 13.C

Formulär för kompletterande upplysningar om startstöd till flygbolag

Det rekommenderas att detta formulär fylls i, utöver avsnittet ’Allmänna upplysningar’ i del I, för anmälan av startstöd som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd till flygplatser och flygbolag  (213).

Detta formulär ska användas både vid anmälan av stödordningar och individuellt stöd.

1.   Ytterligare information om stödmottagaren, projektet och stödet

1.1   Stödmottagare

1.1.1   Beviljas stödet direkt till det flygbolag som trafikerar den nya flyglinjen?

☐ ja

☐ nej

1.1.2   Om svaret i punkt 1.1.1 är nej: Beskriv i förekommande fall de juridiska personer a) som tar emot stöd, b) som överför stödet till en mellanhand respektive det flygbolag som trafikerar den nya linjen.

1.1.3   Om svaret i punkt 1.1.1 är nej: Förklara hur myndigheterna ser till att mellanhänderna inte får någon fördel.

1.1.4   Om det är fråga om individuellt stöd, beskriv de rättsliga, organisatoriska och ekonomiska förbindelserna mellan mottagaren av stödet och a) det företag med vilket det utgör en koncern, b) dess dotterföretag, c) eventuella andra anknutna företag, bland annat gemensamma företag.

När det gäller stödordningar, beskriv den metod som den stödbeviljande myndigheten kommer att använda när den bedömer dessa rättsliga, organisatoriska och finansiella förbindelser.

1.1.5   Val av stödmottagare: Beskriv a) det förfarande enligt vilket stödmottagaren kommer att väljas eller har valts, b) medium och publicitetsnivå för urvalsförfarandet, c) villkoren för stödberättigande, d) operativa krav, e) urvalskriterier.

2.   Bedömning av stödåtgärdens förenlighet med den inre marknaden

2.1   Bidrag till ett väl avgränsat mål av gemensamt intresse

2.1.1   Bidrar startstödet till att

a) ☐

öka rörligheten för unionsmedborgare och förbättra förbindelserna mellan regionerna genom att öppna nya rutter?

b) ☐

underlätta regional utveckling i avlägsna områden?

Förklara hur stödet bidrar till det mål som valts.

2.1.2   Om det är fråga om individuellt stöd, visa att den flyglinje som ska omfattas av stödet inte redan trafikeras av ett höghastighetståg (214) eller från en annan flygplats inom samma upptagningsområde (215) under jämförbara förhållanden. Om villkoren inte anses vara jämförbara, förklara varför.

När det gäller stödordningar, ange hur den stödbeviljande myndigheten kommer att se till att villkoret i denna punkt uppfylls i varje enskilt fall av startstöd.

2.2   Behov av statligt ingripande

2.2.1   Ange om startstödet gäller följande:

a) ☐

Flyglinjer som förbinder en flygplats med mindre än tre miljoner passagerare per år (216) med en annan flygplats inom det gemensamma europeiska luftrummet (217).

b) ☐

Flyglinjer som förbinder en flygplats i ett avlägset område med en annan flygplats (inom eller utanför det gemensamma europeiska luftrummet) oavsett storleken på de berörda flygplatserna.

c) ☐

Flyglinjer som förbinder en flygplats med en volym av mer än 3 miljoner passagerare per år och mindre än 5 miljoner passagerare per år och som inte är belägen i ett avlägset område. Dokumentera de särskilda omständigheterna i detta fall.

d) ☐

Annat (ange vad).

2.2.2   Om det är fråga om individuellt stöd, ange lokaliseringen för de flygplatser som länkas samman av stödberättigade nya flyglinjer.

2.2.3   Om det är fråga om individuellt stöd där startstödet är avsett för en flygplats som inte är belägen i ett avlägset område till en annan flygplats, lämna följande passagerardata för de flygplatser som förbinds med de nya flyglinjerna:

a)

när det gäller flygplatser som haft kommersiell passagerartrafik i mer än två räkenskapsår: Genomsnittlig årlig passagerarvolym under de två räkenskapsår som föregick det år då stödet anmäls eller beviljas.

b)

när det gäller flygplatser som haft kommersiell passagerartrafik i mindre än två räkenskapsår: Prognostiserad genomsnittlig årlig passagerarvolym under de två räkenskapsåren efter inledandet av den kommersiella passagerartrafiken.

Lämna uppgifterna i form av en tabell enligt följande:

År

Flygplats

Flygplats

År

Antal passagerare

Antal passagerare

År

Antal passagerare

Antal passagerare

Antalet personer räknas som ’enkel resa’ och för varje enskild linje. Exempel: En passagerare som flyger till flygplatsen och tillbaka räknas två gånger. Om en flygplats ingår i en flygplatskoncern ska uppgifterna om passagerartrafik fastställas på grundval av den enskilda flygplatsen.

2.2.4   När det gäller stödordningar, ange hur den stödbeviljande myndigheten, på grundval av flygplatsens lokalisering och uppgifter om passagerartrafik och flyglinjer, kommer att bedöma om det finns ett behov av ett statligt ingripande i varje enskilt fall av startstöd.

2.3   Stödåtgärdens ändamålsenlighet

2.3.1   Om det är fråga om ett individuellt stöd: Visa att stödet i fråga är lämpligt för att uppnå det avsedda målet eller för att lösa de problem som det är avsett att avhjälpa. Ange särskilt hur myndigheterna har fastställt att samma mål inte kan uppnås och samma problem inte kan lösas med mindre snedvridande stödpolitiska instrument eller stödinstrument. Exempelvis om stödet ges i en form som medför en direkt ekonomisk fördel (218), visa att andra, potentiellt mindre snedvridande stödformer, såsom förskott med återbetalningsskyldighet eller stödformer som baseras på skuld- eller kapitalinstrument (218) inte är lämpliga.

2.3.2   Om det är fråga om individuellt stöd där det stödmottagande flygbolaget har utarbetat en affärsplan på förhand för den flyglinje som får stöd: Bifoga affärsplanen. Affärsplanen måste ange om denna flyglinje har utsikter att bli lönsam för flygbolaget utan offentlig finansiering inom tre år.

2.3.3   Om det är fråga om individuellt stöd i avsaknad av en i förväg fastställd affärsplan för en flyglinje som får stöd: Bifoga ett dokument som visar att flygbolaget i fråga oåterkalleligen har förbundit sig att trafikera flyglinjen under en period som motsvarar minst den tid som den erhållit startstöd.

2.3.4   När det gäller stödordningar, förklara hur den stödbeviljande myndigheten kommer att bedöma huruvida åtgärden är lämplig i varje enskilt fall av startstöd.

2.4   Stödåtgärdens stimulanseffekt och proportionalitet

2.4.1   Om det är fråga om individuellt stöd, förklara varför, i förekommande fall på grundval av en affärsplan, det är sannolikt att flygbolagets ekonomiska aktivitet på den berörda flygplatsen inte skulle utökas utan stöd.

När det gäller stödordningar, ange den metod som den stödbeviljande myndigheten använder för att bedöma sannolikheten för att flygbolagets ekonomiska verksamhet på den berörda flygplatsen inte skulle utökas utan stöd.

2.4.2   När det gäller individuellt stöd, bekräfta att den nya flyglinjen kommer att tas i drift först efter det att ansökan om stöd lämnats till den beviljande myndigheten och tillhandahåll a) en kopia av ansökan om stöd som stödmottagaren skickat till den beviljande myndigheten, b) dokument som styrker startdatum för trafiken på den nya linjen.

När det gäller stödordningar, bekräfta att stödberättigande nya linjer kommer att börja trafikeras först efter det att ansökan om stöd lämnats till den beviljande myndigheten.

2.4.3   Bekräfta att stödet kommer att beviljas för varje flyglinje under en period av högst tre år.

2.4.4   Ange stödnivån, som är det totala stödbeloppet uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna (219). Båda sifferuppgifterna ska uttryckas som diskonterade nuvärden vid den tidpunkt då stödet beviljades och före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter.

2.4.5   Ange vilka åtgärder som vidtagits för att undvika överkompensation och för att återkräva alltför stort stöd från det stödmottagande flygbolaget.

2.4.6   Ange vilka åtgärder som vidtagits för att undvika korssubventionering av andra flyglinjer som det stödmottagande flygbolag trafikerar till och från flygplatsen eller flygplatserna i fråga.

2.5   Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel

2.5.1   Om det är fråga om ett individuellt stöd: Bekräfta att den förbindelse (t.ex. mellan två städer) som kommer att trafikeras av den nya flyglinjen inte redan trafikeras av ett höghastighetståg eller av en annan flygplats inom samma upptagningsområde och på jämförbara villkor, särskilt i fråga om reslängd. Se även punkt 2.1.2.

Om det är fråga om stödordningar: Förklara hur den stödbeviljande myndigheten kommer att se till att villkoret i denna punkt är uppfyllt i varje enskilt fall av startstöd.

2.5.2   Lämna bevis för att den offentliga myndighetens planer, när den planerar att bevilja startstöd till ett flygbolag för en ny flyglinje, oavsett om det ges via en flygplats eller ej, har offentliggjorts eller kommer att offentliggöras i god tid och med tillräcklig publicitet, så att alla intresserade flygbolag får möjlighet att erbjuda sina tjänster.

2.5.3   Bekräfta att det aktuella startstödet inte får kombineras med andra typer av statligt stöd för trafikeringen av samma linje.

DEL III. 13.D

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd av social karaktär enligt artikel 107.2 a i fördraget, för lufttransporttjänster

Det rekommenderas att detta formulär fylls i, utöver formuläret för ’Allmänna upplysningar’ i del I, för anmälan av socialt stöd som omfattas av riktlinjerna för statligt stöd till flygplatser och flygbolag  (220)

1.   Information om stödmottagaren eller stödmottagarna, projektet och stödet

1.1   Ange de sociala målen för den anmälda åtgärden och varför ni anser att åtgärden uppnår dessa mål.

1.2   Närmare uppgifter om det planerade stödet

1.2.1   Beskriv a) metoden för att bevilja och fördela stödet till slutkonsumenterna, b) i förekommande fall, de rättsliga enheter som tar emot stödet eller överför stödet till ett förmedlande organ som ansvarar för att sprida det till de stödberättigade slutliga konsumenterna.

1.2.2   Beskriv kategorierna av stödberättigande konsumenter, t.ex. passagerare med särskilda behov som barn, personer med funktionshinder, låginkomsttagare, studenter och äldre, osv (221).

1.2.3   Bekräfta att stödet verkligen kommer att gynna de stödberättigade slutkonsumenterna.

1.2.4   Beskriv de flyglinjer som berättigar till stöd.

1.2.5   Kommer stödet att beviljas för persontransporter på en flyglinje eller på flyglinjer som förbinder en flygplats eller flygplatser i ett avlägset område (222) med en annan flygplats eller andra flygplatser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet?

☐ ja

☐ nej

1.2.6   Om svaret i punkt 1.2.5 är ja: Beskriv de stödberättigade geografiska områdena och flyglinjerna.

1.2.7   Precisera vilka kostnader som ska kompenseras genom stödet och bekräfta att de stödberättigande kostnaderna är begränsade till priset för en returbiljett, inklusive alla skatter och avgifter, som flygbolaget fakturerat den stödberättigade slutkonsumenten.

1.2.8   Bekräfta att stödet kommer att beviljas utan diskriminering mellan distributionskanalerna, till exempel resebyråer, marktjänster och webbplatser.

1.2.9   Beskriv a) det förfarande genom vilket operatörerna kommer att väljas ut eller har valts ut, b) villkoren för stödberättigande och c) urvalskriterierna.

1.2.10   Bekräfta att stödet kommer att beviljas utan diskriminering i fråga om tjänsternas ursprung, dvs. oberoende av vilket flygbolag som trafikerar flyglinjerna.

1.2.11   Beskriv de kontroller och skyddsmekanismer som gäller för att säkerställa att stödordningen endast används av stödberättigade slutkonsumenter och att det inte föreligger någon överkompensation.

DEL III. 13.E

Formulär för kompletterande upplysningar om stöd till sjötransporter

Det rekommenderas att detta formulär fylls i, utöver formuläret för ’allmänna upplysningar’ i del I, för anmälan av åtgärder som omfattas av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransporter  (223) (nedan kallade riktlinjerna).

1.   Information om typen av stödordning

Omfattar eller består ordningen av

a) ☐

Tonnageskatt

b) ☐

Lättnader avseende sociala avgifter

c) ☐

Lättnader avseende lokala skatter

d) ☐

Nedsatta registreringsavgifter

e) ☐

Utbildningsstöd

f) ☐

Stöd till överföring av lastbilar från vägar till sjöleder

g) ☐

Ett avtal om allmän trafik eller ett anbudsförfarande för ett sådant avtal

h) ☐

Stöd av social karaktär

i) ☐

Annat, beskriv:

2.   Information om stödberättigande

För de kategorier som nämns i punkt 1 a, b, c, d, e och f, besvara frågorna i punkterna 2.2–2.7.

2.1

Vilka är kriterierna för att ett företag ska vara stödberättigat?

2.2

Vilka är kriterierna för båtar? Framförallt, finns det några krav på flaggning? Vilka är de flaggrelaterade skyldigheterna för den flotta av företag som kommer att omfattas av ordningen för tonnagebeskattning efter den 17 januari 2004? Gäller flaggrelaterade skyldigheter för det stödmottagande företagets hela flotta eller endast ägd flotta och flotta som hyrts in utan besättning?

2.3

Vilka är villkoren för stödberättigande för den flotta som hyrts ut utan besättning?

2.4

Vilka är villkoren för stödberättigande för en tids- eller resebefraktad flotta?

2.5

Vilka är kriterierna för stödberättigande för sjöfolk (i tillämpliga fall)?

2.6

Beskriv listan över verksamhet som är stödberättigande: Framförallt, omfattar ordningen

☐ bogsering?

☐ muddring?

Mer generellt, omfattas annan rederiverksamhet än sjötransport av gods och passagerare av stödordningen?

2.7

Vilka är de åtgärder med vilka man vill förhindra kringeffekter på den övriga verksamhet som samma företag bedriver?

I fråga om den kategori som nämns i punkt 1 g ovan:

2.8

Vilka är villkoren för den allmänna trafikplikten, metoden för kompensationsberäkning, de olika anbuden i offerten och skälen till att man valde det utsedda företaget?

I fråga om den kategori som nämns i punkt 1 h ovan:

2.9

Vilka rutter berörs, vilka är de berörda användargrupperna och vilka villkor är kopplade till tilldelningen av individuella stöd?

3.   Information om stödnivån

3.1   Vilka mekanismer har införts för att garantera att stödtaket i kapitel 11 i riktlinjerna respekteras? Hur förs de relevanta registren?

För den kategori som nämns i punkt 1 a, besvara frågorna i punkterna 3.2–3.7.

3.2

Vilka satser används för att beräkna den beskattningsbara inkomsten per 100 nettoton?

 

Upp till 1 000 nettoton …

 

Mellan 1 001 och 10 000 nettoton …

 

Mellan 10 001 och 20 000 nettoton …

 

Över 20 001 nettoton …

3.3

Måste företagen ha separat redovisning för stödberättigande och icke-stödberättigande verksamhet?

3.4

Hur behandlas koncerner och koncerninterna transaktioner?

3.5

I vilken utsträckning omfattas inkomsterna från anknutna verksamheter av tonnageskatteordningen?

3.6

Finns det särskilda skatteregler för fartyg som omfattas av tonnagebeskattning i en situation där deras marknadsvärde överstiger deras taxeringsvärde?

3.7

Tillämpas den normala skattenivån enligt medlemsstaternas allmänna skatteregler på ersättningar till rederiernas direktörer och aktieägare?

För de kategorier som nämns i punkt 1 b, c och d, besvara frågorna i punkterna 3.8–3.10.

3.8

Hur hög är stödnivån (uttryckt i procent) av arbetsgivaravgifterna/skatterna eller av de skatter eller avgifter som besättningsmannen eller redaren normalt sett skulle ha betalt?

3.9

Eller till vilka nivåer i absoluta tal har de avgifter eller skatter som nämns i punkt 3.8 begränsats?

3.10

När det gäller mudderverk och bogserbåtar, är stödet strikt begränsat till sjötransportdelen av verksamheten?

3.11

För den kategori som nämns i punkt 1 e: Hur hög är stödnivån i fråga om utbildningskostnader eller lön till den som utbildas?

3.12

I fråga om den kategori som nämns i punkt 1 f: Hur högt är stödet per överförd tonkilometer?

3.13

I fråga om den kategori som nämns i punkt 1 h: Till vilket belopp uppgår de individuella stöden?

…”


(1)  Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 omgenomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

(2)  Nace rev. 2, eller senare lagstiftning som ändrar eller ersätter den. Nace är den statistiska klassificeringen av näringsgrenar i Europeiska unionen såsom den har fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(3)  Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(4)  När det gäller partnerföretag och anknutna företag, observera att de belopp som redovisas för stödmottagaren bör ta hänsyn till antalet anställda och de finansiella uppgifterna för de anknutna företagen och/eller partnerföretagen.

(5)  Enligt definitionen i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

(7)  Kommissionens registreringsnummer för den godkända eller gruppundantagna stödordningen.

(8)  Enligt artikel 1 e i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9) avses med individuellt stöd sådant stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning samt anmälningspliktiga utbetalningar av stöd på grundval av en stödordning.

(9)  Datum för det rättsligt bindande åtagandet om att bevilja stödet.

(10)  När det gäller stöd till jordbrukssektorn eller fiskeri- och vattenbrukssektorn begärs det upplysningar om efterlevnaden av de gemensamma bedömningsprinciperna i del III. 12 (Formulär för kompletterande upplysningar när det gäller stöd till jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden) och III.14 (Formulär för kompletterande upplysningar när det gäller stöd till fiske och vattenbrukssektorn).

(11)  Ett sekundärt syfte är ett syfte som stödet uteslutande öronmärks för, utöver vad som framgår av det primära syftet. Till exempel kan en stödordning där det primära syftet är forskning och utveckling ha små och medelstora företag som sekundärt syfte, om stödet öronmärkts för små och medelstora företag. Det sekundära syftet kan vara sektoriellt, till exempel i fråga om en stödordning för forskning och utveckling inom stålsektorn.

(12)  Meddelande från kommissionen om ändring av kommissionens meddelanden om EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd angående den snabba utbyggnaden av bredbandsnät, om riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020, om statligt stöd för filmer och andra audiovisuella verk, om riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar, och om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT C 198, 27.6.2014, s. 30).

(13)  Bidrag/räntesubvention, lån/förskott med återbetalningsskyldighet/bidrag som ska återbetalas, garanti, skatteförmån eller skattebefrielse, riskfinansiering, övrigt (precisera). Om stödet beviljas genom flera stödinstrument ska stödbeloppet anges per instrument.

(14)  Detta krav kan frångås i fråga om enskilda stödtilldelningar på belopp under 500 000 euro. För stödordningar i form av skattelättnader kan information om individuellt stöd ges inom följande intervall (i miljoner euro): [0,5–1], [1–2];[2–5], [5–10], [10–30], [30 och mer].

(15)  Totalt planerat stödbelopp, uttryckt i hela belopp i nationell valuta. Om det är fråga om skatteåtgärder, beräknad total inkomstförlust på grund av skattelättnader. Om den genomsnittliga årliga budgeten för stödordningen överstiger 150 miljoner euro, fyll i avsnittet om utvärdering.

(16)  När det gäller uppgifter om stödbelopp eller stödbudget i något kapitel i detta formulär och kompletterande formulär, ange fullt belopp i nationell valuta.

(17)  Om den genomsnittliga årliga statliga stödbudgeten för stödordningen överstiger 150 miljoner euro, fyll i avsnittet om utvärdering i detta anmälningsformulär. Kravet på utvärdering gäller inte stödordningar som omfattas av formuläret för kompletterande upplysningar om jordbruksstöd.

(18)  Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1) och kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45).

(19)  Unionsfinansiering som förvaltas centralt av kommissionen och inte står direkt eller indirekt under medlemsstatens kontroll utgör inte statligt stöd. Om sådan unionsfinansiering kombineras med annan offentlig finansiering ska endast den offentliga finansieringen beaktas vid fastställandet av huruvida tröskelvärdena för anmälan och de maximala stödnivåerna följs, under förutsättning att det totala beloppet för den offentliga finansiering som beviljats för samma stödberättigande kostnad inte överstiger de högsta stödnivåer som fastställs i tillämplig unionslagstiftning.

(20)  Kravet på utvärdering gäller inte stödordningar som omfattas av formuläret för kompletterande upplysningar om jordbruksstöd.

(21)  För vägledning se kommissionens arbetsdokument ’Gemensam metod för utvärdering av statligt stöd’, SWD (2014) 179 final, 28.5.2014 under http://ec.europa.eu/competition/state_aid/modernisation/state_aid_evaluation_methodology_en.pdf.

(22)  Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).

(23)  För vägledning se artikel 339 i EUF-fördraget som hänvisar till ’uppgifter om företag, deras affärsförbindelser eller deras kostnadsförhållanden’. Unionsdomstolarna har generellt definierat ’affärshemligheter’ som information ’för vilka gäller att inte endast det förhållandet att de sprids till allmänheten utan även det förhållandet att de överlämnas till en annan person än den som har lämnat upplysningarna, på ett allvarligt sätt kan skada denna persons intressen’ i domen av den 18 september 1996 i mål T-353/94, Postbank mot kommissionen, ECLI:EU:T:1996:119, punkt 87.

(24)  Kommissionens meddelande till medlemsstaterna om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på kortfristig exportkreditförsäkring (EUT C 392, 19.12.2012, s. 1).

(25)  Riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2012 (EUT C 158, 5.6.2012, s. 4).

(26)  Meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (bankmeddelandet) (EUT C 216, 30.7.2013, s. 1).

(27)  Meddelande från kommissionen – Kriterier vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (EUT C 188, 20.6.2014, s. 4).

(28)  Meddelande från kommissionen av den 20 december 2011 om tillämpningen av Europeiska unionens regler om statligt stöd på ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT C 8, 11.1.2012, s. 4).

(29)  Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.7.2013, s. 1).

(30)  Med samma eller liknande verksamhet avses en verksamhet som ingår i samma klass (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2.

(31)  Enligt definitionen i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).

(32)  EUT C 25, 26.1.2013, s. 1.

(33)  Enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) (EUT L 206, 8.8.2009, s. 1).

(34)  Med små och medelstora företag avses företag som uppfyller villkoren i kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(35)  Enbart förvärv av aktierna i ett företag uppfyller i sig inte villkoren för en nyinvestering.

(36)  Med samma eller liknande verksamhet avses en verksamhet som omfattas av samma klass (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2.

(37)  I nationell valuta (se även punkt 2.5 nedan)

(38)  Inom transportsektorn får kostnader för förvärv av transportmateriel inte ingå i den enhetliga kostnadshelheten. Dessa kostnader berättigar inte till stöd till nyinvesteringar.

(39)  Punkt 94 i regionalstödsriktlinjerna gäller inte små och medelstora företag eller vid förvärv av en anläggning.

(40)  Enligt punkt 101 i regionalstödsriktlinjerna måste immateriella tillgångar som är stödberättigande vid beräkningen av investeringskostnaderna förbli förknippade med det berörda stödområdet och får inte föras över till andra regioner. I detta sammanhang måste immateriella tillgångar uppfylla följande villkor:

De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som beviljats stöd.

De ska kunna skrivas av.

De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje man som inte har någon anknytning till köparen.

Enligt punkt 102 i regionalstödsriktlinjerna måste immateriella tillgångar ingå i tillgångarna för det stödmottagande företaget och förknippas med det projekt för vilket stödet beviljas i minst fem år (tre år för små och medelstora företag).

(41)  I nationell valuta

(42)  Inom transportsektorn får kostnader för förvärv av transportmateriel inte ingå i den enhetliga kostnadshelheten. Dessa kostnader berättigar inte till stöd till nyinvesteringar.

(43)  För metoden, se kommissionens meddelande om gällande räntesatser för återkrav av statsstöd samt referens- och diskonteringsräntor för 25 medlemsländer tillämpliga från och med den 1 januari 2007 (EUT C 317, 23.12.2006, s. 2) och kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6).

(44)  I nationell valuta

(45)  Stödbelopp och stödberättigande kostnader bör anges i både nominella och diskonterade värden.

(46)  I nationell valuta

(47)  Här kan man till exempel hänvisa till kriterierna i punkt 40 i regionalstödsriktlinjerna och/eller till stödmottagarens affärsplan.

(48)  Denna fråga är inte tillämplig på subventionerade lån, offentliga riskkapitallån eller offentliga innehav som inte följer den marknadsekonomiska investerarprincipen, statliga garantier som innehåller inslag av stöd samt statligt stöd som ges inom ramen för regeln om stöd av mindre betydelse.

(49)  Till exempel direkta bidrag, skattebefrielser och skattesänkningar, socialavgifter och andra obligatoriska avgifter, eller tillhandahållande av mark, varor och tjänster till fördelaktiga priser osv.

(50)  Till exempel lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier, förvärv av aktier eller annan tillförsel av kapital på förmånliga villkor.

(51)  Den tidsperiod som används för beräkningen av internräntan bör motsvara de tidsramar som vanligen används i branschen för liknande projekt.

(52)  Hänsyn måste tas till alla relevanta kostnader och intäkter, bland annat administrativa kostnader, transportkostnader, utbildningskostnader som inte omfattas av utbildningsstöd samt löneskillnader. Om den alternativa lokaliseringsorten ligger inom EES beaktas dock inte stöd som beviljats på denna andra lokaliseringsort.

(53)  Uppgifter om alla klassificeringarna finns i Eurostats databas, för närvarande på http://ec.europa.eu/eurostat/data/classifications.

(54)  Ineffektiviteten på en marknad mäts vanligtvis i förhållande till BNP-tillväxten inom EES under de senaste tre åren innan projektet inleddes (referenstillväxt). Den kan också fastställas på grundval av den beräknade tillväxttakten under de kommande tre till fem åren. Indikatorer kan omfatta den förväntade framtida tillväxten på den berörda marknaden och det åtföljande förväntade kapacitetsutnyttjandet samt kapacitetsökningens sannolika effekt på konkurrenter genom priser och vinstmarginaler.

(55)  Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.7.2013, s. 1).

(56)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, EUT L 187, 26.6.2014, s. 1.

(57)  Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).

(58)  Med samma eller liknande verksamhet avses en verksamhet som omfattas av samma klass (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2.

(59)  Enligt definitionen i meddelandet från kommissionen om riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).

(60)  Enligt definitionen i bilaga IV till riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020.

(61)  Riktlinjerna för regionalstöd är tillämpliga på stödordningar till stöd för verksamhet som ligger utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget men som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487) och som antingen medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade program, om inte sektorspecifika regler föreskriver något annat.

(62)  Enligt definitionen i fotnot 12 i regionalstödsriktlinjerna.

(63)  Meddelande från kommissionen – EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät, EUT C 25, 26.1.2013, s. 1).

(64)  Med små och medelstora företag avses företag som uppfyller villkoren i kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(65)  Enbart förvärv av aktierna i ett företag uppfyller i sig inte villkoren för en nyinvestering.

(66)  Med samma eller liknande verksamhet avses en verksamhet som omfattas av samma klass (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2.

(67)  Tröskelvärdet för anmälan fastställs i punkt 20 n i regionalstödsriktlinjerna.

(68)  Inom transportsektorn får kostnader för förvärv av transportmateriel inte ingå i den enhetliga kostnadshelheten. Dessa kostnader berättigar inte till stöd till nyinvesteringar.

(69)  Denna bestämmelse behöver inte gälla små och medelstora företag eller förvärv av en anläggning.

(70)  Enligt punkt 101 i regionalstödsriktlinjerna måste immateriella tillgångar som är stödberättigande vid beräkningen av investeringskostnaderna förbli förknippade med det berörda stödområdet och får inte föras över till andra regioner. I detta sammanhang måste de immateriella tillgångarna uppfylla följande villkor:

De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som beviljats stöd.

De ska kunna skrivas av.

De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje man som inte har någon anknytning till köparen.

Enligt punkt 102 i regionalstödsriktlinjerna måste immateriella tillgångar ingå i tillgångarna för det stödmottagande företaget och förknippas med det projekt för vilket stödet beviljas i minst fem år (tre år för små och medelstora företag).

(71)  Operativt program eller utvecklingsprogram som fastställs inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för lantbruksutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

(72)  Denna fråga är inte tillämplig på subventionerade lån, offentliga riskkapitallån eller offentliga innehav som inte följer den marknadsekonomiska investerarprincipen, statliga garantier som innehåller inslag av stöd samt statligt stöd som ges inom ramen för regeln om stöd av mindre betydelse.

(73)  För detta ändamål kan man bland annat hänvisa till konsekvensbedömningar av den föreslagna stödordningen eller efterhandsutvärderingar av liknande stödordningar.

(74)  Till exempel direkta bidrag, skattebefrielser och skattesänkningar, socialavgifter och andra obligatoriska avgifter, eller tillhandahållande av mark, varor och tjänster till fördelaktiga priser osv.

(75)  Till exempel lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier, förvärv av aktier eller annan tillförsel av kapital på förmånliga villkor.

(76)  Ett kontrafaktiskt scenario är trovärdigt om det är äkta och hänger samman med de faktorer som ska beaktas vid beslutsfattandet vid den tidpunkt då stödmottagaren fattar sitt investeringsbeslut.

(77)  Medlemsstaterna kan lämna in eventuella konsekvensbedömningar och efterhandsutvärderingar som gjorts för liknande tidigare stödordningar för att göra det möjligt för kommissionen att bedöma de sannolika negativa effekterna (enligt punkt 125 i regionalstödsriktlinjerna).

(78)  Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.7.2013, s. 1).

(79)  Enligt definitionen i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).

(80)  Enligt definitionen i bilaga IV till riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020.

(81)  Riktlinjerna för regionalstöd är tillämpliga på stödordningar till stöd för verksamhet som ligger utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget men som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487) och som antingen medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade program, om inte sektorspecifika regler föreskriver något annat.

(82)  Med små och medelstora företag avses företag som uppfyller villkoren i kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(83)  Observera i detta hänseende att driftstöd för att kompensera merkostnader för transport av varor som har producerats i områden som är berättigade till driftstöd endast får beviljas i enlighet med den allmänna gruppundantagsförordning som gäller vid beviljandet.

(84)  EUT C 198, 27.6.2014, s. 1.

(85)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(86)  EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

(87)  Europaparlamentets och rådet direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65) och Europaparlamentets och rådet direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma inom sektorerna för vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(88)  Utan att det påverkar tillämpningen av förfaranden som omfattar både utveckling och efterföljande köp av unika eller specialiserade produkter eller tjänster.

(89)  Om stödansökan gäller ett FoUI-projekt utesluter det inte att den potentiella stödmottagaren redan har utfört genomförbarhetsstudier som inte omfattas av stödansökan.

(90)  EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.

(91)  EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

(92)  Detta avser särskilt de typer av företag som nämns i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(93)  Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet.

(94)  Med detta avses särskilt de bolagsformer som anges i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

(95)  Enligt definitionen i beslut 2010/787/EU.

(96)  Enligt definitionen i bilaga IV till meddelandet från kommissionen: Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.7.2013, s. 1).

(97)  Meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (bankmeddelandet) (EUT C 216, 30.7.2013, s. 1).

(98)  Kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6) eller senare meddelanden som kan komma att ersätta det.

(99)  Inklusive allt sådant stöd som beviljats före den dag då kommissionens började tillämpa riktlinjerna, dvs. före den 1 augusti 2014.

(100)  Observera att om mindre än tio år har gått sedan undsättningsstödet eller det tillfälliga omstruktureringsstödet beviljades eller omstruktureringsperioden löpte ut eller genomförandet av omstruktureringsplanen upphörde (beroende på vilket som inträffade senast), får ytterligare undsättningsstöd, omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd beviljas endast i följande fall: a) När tillfälligt omstruktureringsstöd följer på beviljandet av undsättningsstöd som en del av en enda omstrukturering. b) När ett omstruktureringsstöd följer på beviljandet av undsättningsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd som en del av en enda omstrukturering. c) När undsättningsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd har beviljats i enlighet med dessa riktlinjer och detta stöd inte följdes av omstruktureringsstöd, om i) det rimligen kunde ha antagits att det stödmottagande företaget skulle bli lönsamt på lång sikt när stödet enligt dessa riktlinjer beviljades, och ii) nytt undsättnings- eller omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd blir nödvändigt efter minst fem år på grund av oförutsebara omständigheter som stödmottagaren inte ansvarar för. d) I undantagsfall och under oförutsebara omständigheter som stödmottagaren inte ansvarar för.

(101)  EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

(102)  Detta avser särskilt de typer av företag som nämns i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(103)  Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet.

(104)  Med detta avses särskilt de bolagsformer som anges i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

(105)  Enligt definitionen i beslut 2010/787/EU.

(106)  Enligt definitionen i bilaga IV till meddelandet från kommissionen: Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.7.2013, s. 1).

(107)  Meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (bankmeddelandet) (EUT C 216, 30.7.2013, s. 1).

(108)  Omstrukturering kan omfatta ett eller flera av följande inslag: omorganisation och rationalisering av stödmottagarens verksamhet i syfte att göra den effektivare, vilket i allmänhet innebär att företaget avyttrar förlustbringande verksamheter, omstrukturerar de befintliga verksamheter vars konkurrenskraft kan återställas samt, eventuellt, diversifierar och satsar på nya och lönsamma verksamheter. Omstrukturering omfattar normalt sett också finansiell omstrukturering i form av kapitaltillskott från nya eller befintliga aktieägare och att befintliga kreditgivare efterskänker skulder.

(109)  Långsiktig lönsamhet uppnås när ett företag kan uppvisa en skälig kapitalavkastning efter att ha täckt alla sina kostnader inklusive avskrivning och finansieringskostnader. Det omstrukturerade företaget bör vara i stånd att konkurrera på marknaden av egen kraft.

(110)  Det alternativa scenariot kan omfatta t.ex. skuldsanering, avyttring av tillgångar, uppbringande av privat kapital, försäljning till en konkurrent eller styckning, i varje enskilt fall antingen genom ett insolvensförfarande eller en företagsrekonstruktion eller på något annat sätt.

(111)  Se även punkt 56 i riktlinjerna.

(112)  Se även punkt 64 i riktlinjerna.

(113)  Till exempel om det stöd som ska beviljas stärker stödmottagarens aktieposition bör det egna bidraget på motsvarande sätt omfatta åtgärder som främjar det egna kapitalet, såsom anskaffning av nytt eget kapital från stora aktieägare, nedskrivning av befintliga skuld- och kapitalpapper eller omvandling av befintliga skulder till aktier, eller anskaffning av nytt externt eget kapital på marknadsvillkor.

(114)  Till exempel när staten ger bidrag, skjuter till kapital eller skriver av skulder.

(115)  Inklusive stöd som beviljats innan den dag då kommissionen började tillämpa riktlinjerna, dvs. innan den 1 augusti 2014.

(116)  Observera att om mindre än tio år har gått sedan undsättningsstödet eller det tillfälliga omstruktureringsstödet beviljades eller omstruktureringsperioden löpte ut eller genomförandet av omstruktureringsplanen upphörde (beroende på vilket som inträffade senast), får ytterligare undsättningsstöd, omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd beviljas endast i följande fall: a) När tillfälligt omstruktureringsstöd följer på beviljandet av undsättningsstöd som en del av en enda omstrukturering. b) När ett omstruktureringsstöd följer på beviljandet av undsättningsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd som en del av en enda omstrukturering. c) När undsättningsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd har beviljats i enlighet med dessa riktlinjer och detta stöd inte följdes av omstruktureringsstöd, om i) det rimligen kunde ha antagits att det stödmottagande företaget skulle bli lönsamt på lång sikt när stödet enligt dessa riktlinjer beviljades, och ii) nytt undsättnings- eller omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd blir nödvändigt efter minst fem år på grund av oförutsebara omständigheter som stödmottagaren inte ansvarar för. d) I undantagsfall och under oförutsebara omständigheter som stödmottagaren inte ansvarar för.

(117)  Avyttringar för att begränsa snedvridning av konkurrensen bör äga rum utan oskäligt dröjsmål, med hänsyn tagen till typen av tillgång som avyttras och eventuella hinder för avyttringen, och i alla händelser inom den period då omstruktureringsplanen ska genomföras.

(118)  Detta kan framför allt omfatta åtgärder för att göra vissa marknader som är direkt eller indirekt kopplade till stödmottagarens verksamhet tillgängliga för andra unionsaktörer, i enlighet med unionslagstiftningen. Sådana initiativ kan ersätta andra åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen som stödmottagaren normalt sett skulle åläggas att vidta.

(119)  Se punkterna 32–35 i riktlinjerna för de typer av åtgärder som omfattas av begreppet ’stöd för att täcka de sociala kostnader som omstruktureringen medför’.

(120)  EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

(121)  Enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(122)  ’Mindre statsägda företag’ är ekonomiska enheter med självständig beslutanderätt som kan betecknas som små eller medelstora företag enligt rekommendation 2003/361/EG, bortsett från att 25 % eller mer av kapitalet eller rösträtten direkt eller indirekt, individuellt eller gemensamt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ.

(123)  Detta avser särskilt de typer av företag som nämns i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(124)  Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet.

(125)  Med detta avses särskilt de bolagsformer som anges i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

(126)  Enligt definitionen i beslut 2010/787/EU.

(127)  Enligt definitionen i bilaga IV till meddelandet från kommissionen: Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.7.2013, s. 1).

(128)  Meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (bankmeddelandet) (EUT C 216, 30.7.2013, s. 1).

(129)  Omstrukturering kan omfatta ett eller flera av följande inslag: omorganisation och rationalisering av stödmottagarens verksamhet i syfte att göra den effektivare, vilket i allmänhet innebär att företaget avyttrar förlustbringande verksamheter, omstrukturerar de befintliga verksamheter vars konkurrenskraft kan återställas samt, eventuellt, diversifierar och satsar på nya och lönsamma verksamheter. Omstrukturering omfattar normalt sett också finansiell omstrukturering i form av kapitaltillskott från nya eller befintliga aktieägare och att befintliga kreditgivare efterskänker skulder.

(130)  Långsiktig lönsamhet uppnås när ett företag kan uppvisa en skälig kapitalavkastning efter att ha täckt alla sina kostnader inklusive avskrivning och finansieringskostnader. Det omstrukturerade företaget bör vara i stånd att konkurrera på marknaden av egen kraft.

(131)  Det alternativa scenariot ska inte omfatta statligt stöd. Det kan t.ex. gälla skuldsanering, avyttring av tillgångar, uppbringande av privat kapital, försäljning till en konkurrent eller delning, i varje enskilt fall antingen genom ett insolvensförfarande eller en företagsrekonstruktion eller på något annat sätt.

(132)  Meddelande från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EGT C 14, 19.1.2008, s. 6) eller senare meddelanden som kan komma att ersätta det.

(133)  Enligt punkt 115 e i riktlinjerna behöver denna plan inte innehålla alla de beståndsdelar som anges i punkterna 47–52 i riktlinjerna, men minimikravet är att den anger de åtgärder som stödmottagaren måste vidta för att återställa sin långsiktiga lönsamhet utan statligt stöd.

(134)  Om det stöd som ska beviljas exempelvis stärker stödmottagarens position vad gäller det egna kapitalet bör det egna bidraget på motsvarande sätt omfatta åtgärder som främjar det egna kapitalet, såsom anskaffning av nytt eget kapital från stora aktieägare, nedskrivning av befintliga skuld- och kapitalpapper, omvandling av befintliga skulder till aktier eller anskaffning av nytt externt eget kapital på marknadsvillkor.

(135)  Till exempel när staten ger bidrag, skjuter till kapital eller skriver av skulder.

(136)  Observera att om mindre än tio år har gått sedan undsättningsstödet eller det tillfälliga omstruktureringsstödet beviljades eller omstruktureringsperioden löpte ut eller genomförandet av omstruktureringsplanen upphörde (beroende på vilket som inträffade senast), får ytterligare undsättningsstöd, omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd beviljas endast i följande fall: a) När tillfälligt omstruktureringsstöd följer på beviljandet av undsättningsstöd som en del av en enda omstrukturering. b) När ett omstruktureringsstöd följer på beviljandet av undsättningsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd som en del av en enda omstrukturering. c) När undsättningsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd har beviljats i enlighet med dessa riktlinjer och detta stöd inte följdes av omstruktureringsstöd, om i) det rimligen kunde ha antagits att det stödmottagande företaget skulle bli lönsamt på lång sikt när stödet enligt dessa riktlinjer beviljades, och ii) nytt undsättnings- eller omstruktureringsstöd eller tillfälligt omstruktureringsstöd blir nödvändigt efter minst fem år på grund av oförutsebara omständigheter som stödmottagaren inte ansvarar för. d) I undantagsfall och under oförutsebara omständigheter som stödmottagaren inte ansvarar för.

(137)  Inklusive sådant stöd som beviljats innan kommissionen började tillämpa riktlinjerna, dvs. innan den 1 augusti 2014.

(138)  Medlemsstaterna är inte skyldiga att kräva sådana åtgärder från små företag, utom i de fall där något annat föreskrivs i bestämmelserna om statligt stöd inom en viss sektor. Små företag bör dock normalt sett inte få öka sin kapacitet under en omstruktureringsperiod.

(139)  Avyttringar, avskrivningar och nedläggning av förlustbringande verksamhet som under alla omständigheter är nödvändiga för att återställa lönsamheten på lång sikt anses i allmänhet inte vara tillräckliga.

(140)  Sådana åtgärder bör vidtas på marknader där stödmottagaren kommer att ha en betydande position på marknaden efter omstruktureringen, i synnerhet på sådana där det finns en betydande överkapacitet.

(141)  Avyttringar för att begränsa snedvridning av konkurrensen bör äga rum utan oskäligt dröjsmål, med hänsyn tagen till typen av tillgång som avyttras och eventuella hinder för avyttringen, och i alla händelser inom den period då omstruktureringsplanen ska genomföras.

(142)  Detta kan framför allt omfatta åtgärder för att göra vissa marknader som är direkt eller indirekt kopplade till stödmottagarens verksamhet tillgängliga för andra unionsaktörer, i enlighet med unionslagstiftningen. Sådana initiativ kan ersätta andra åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen som stödmottagaren normalt sett skulle åläggas att vidta.

(143)  Meddelande från kommissionen om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk (EUT C 332, 15.11.2013, s. 1).

(144)  EU:s riktlinjer för tillämpningen av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (EUT C 25, 26.1.2013, s. 1).

(145)  Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, COM(2010) 2020.

(146)  För närmare information, se punkterna 56–60 i bredbandsriktlinjerna.

(147)  För närmare information, se punkterna 82–85 i bredbandsriktlinjerna.

(148)  Se till exempel kommissionens vägledning om investeringar i höghastighetsbredband (http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/presenta/broadband2011/broadband2011_en.pdf).

(149)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(150)  Exempelvis vald investerings- och affärsmodell, de geografiska insatsområdenas storlek och egenskaper eller åtgärder för att kontrollera projektkostnaderna.

(151)  En förteckning över kommissionens beslut om statligt stöd till bredband finns på GD Konkurrens hemsida: http://ec.europa.eu/competition/sectors/telecommunications/broadband_decisions.pdf.

(152)  EUT C 200, 28.6.2014, s. 1. Närmare upplysningar om användningen av detta formulär för kompletterande upplysningar inom jordbrukssektorn och fiskeri- och vattenbrukssektorn finns i punkt 14 i miljö- och energiriktlinjerna.

(153)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(154)  Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).

(155)  Se avsnitt 3.7 i miljö- och energiriktlinjerna, stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter och i form av minskningar i finansieringsstöd för el från förnybara källor.

(156)  När medlemsstaterna inför en åtgärd som medfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna kan de utgå från motiveringarna i de relevanta operativa programmen för att definiera de eftersträvade miljö- eller energimålen.

(157)  Det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el.

(158)  För att visa att stödordningarna är ändamålsenliga kan kommissionen även förlita sig på resultaten av tidigare bedömningar enligt beskrivningen i kapitel 4 i miljö- och energiriktlinjerna.

(159)  ’Inledande av arbetena’ definieras i punkt 19.44 i miljö- och energiriktlinjerna.

(160)  Detta krav gäller inte små och medelstora företag och påverkar inte bedömningen av stimulanseffekten av statligt stöd på åtgärder för energieffektivitet som föreskrivs eller genomförs till följd av energibesiktningen eller till följd av andra verktyg (se punkterna 56 och 57 i miljö- och energiriktlinjerna).

(161)  För närmare information, se punkterna 72–76 i miljö- och energiriktlinjerna.

(162)  Den korrekta kontrafaktiska situationen är kostnaden för en tekniskt jämförbar investering som ger en lägre grad av miljöskydd (motsvarande obligatoriska gällande unionsnormer) som kan komma att genomföras utan stöd. Se punkt 73 b i miljö- och energiriktlinjerna. Se till exempel förteckningen i bilaga 2 till i miljö- och energiriktlinjerna. Om referensinvesteringen inte är den som anges i bilaga 2, förklara och motivera dess lämplighet.

(163)  Observera att detta villkor inte gäller om den immateriella tillgången är tekniskt föråldrad.

(164)  Se bilaga 2 till miljö- och energiriktlinjerna. De extra investeringskostnaderna består av de ytterligare investeringskostnader som krävs för att gå utöver den miljöskyddsnivå som krävs enligt unionsnormerna.

(165)  Observera att kostnaden för investeringar som är nödvändiga för att nå upp till den miljöskyddsnivå som unionsnormerna kräver inte är stödberättigande.

(166)  Se punkt 78 a i miljö- och energiriktlinjerna.

(167)  Se punkt 78 b i miljö- och energiriktlinjerna.

(168)  Se punkt 78 c i miljö- och energiriktlinjerna. Miljöinnovation definieras i punkt 19.4 i miljö- och energiriktlinjerna.

(169)  För närmare information om det verkligt konkurrensutsatta anbudsförfarande som krävs, se definitionen i punkt 19.43 i miljö- och energiriktlinjerna.

(170)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(171)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

(172)  När det gäller stödordningar kan informationen ges i form av en typisk beräkning (eller flera exempel).

(173)  Observera att kommissionen kan godkänna en sådan anmäld åtgärd för en tioårsperiod.

(174)  I beslutet om huruvida stödet är nödvändigt beaktas kostnader och intäkter som produktionen och försäljningen av elkraften eller värmen ger upphov till.

(175)  Produktionskostnaden får omfatta anläggningens normala avkastning, men företagets eventuella vinst av värmeproduktionen ska dras av från produktionskostnaderna.

(176)  Observera att allt investeringsstöd som beviljats företaget för den nya anläggningen måste dras av från produktionskostnaderna.

(177)  Observera att stödet får ha en varaktighet på högst fem år.

(178)  Se avsnitt 3.7.1 i miljö- och energiriktlinjerna.

(179)  Enligt punkt 19.16 i miljö- och energiriktlinjerna avses med unionens lägsta skattenivå den lägsta skattenivå som anges i unionslagstiftningen. När det gäller energiprodukter och elektricitet avses med unionens lägsta skattenivå den lägsta skattenivå som anges i bilaga I till rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

(180)  I det här avseendet kan medlemsstaterna bl.a. lägga fram beräkningar av produktpriselasticiteten inom den berörda sektorn på den relevanta geografiska marknaden samt beräkningar av utebliven försäljning eller minskad vinst för företagen inom den berörda sektorn eller kategorin:

(181)  Riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2012 (EUT C 158, 5.6.2012, s. 4).

(182)  Det mest direkta sättet att visa att ett orsakssamband föreligger är genom att hänvisa till en avgift förutom elpriset, som går till finansiering av energi från förnybara källor. Ett indirekt sätt att visa att merkostnader förekommer är att beräkna effekten av elleverantörernas högre nettokostnader för gröna certifikat och därefter beräkna effekten på elpriset genom att anta att de högre nettokostnaderna förs över av leverantören.

(183)  Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (EUT C 19, 22.1.2014, s. 4).

(184)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(185)  Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).

(186)  Kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6).

(187)  Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (EUT C 155, 20.6.2008, s. 10).

(188)  Riskfinansieringsriktlinjerna (punkterna 46–49) kräver att en förhandsbedömning görs och lämnas in för alla riskfinansieringsåtgärder som omfattas av anmälningsplikt.

(189)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(190)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(191)  SWD(2014) 179 final, 28.5.2014.

(192)  Förutom att ge en allmän beskrivning av stödordningens mål och regler för stödberättigande är syftet med detta avsnitt att bedöma hur reglerna för stödberättigande och uteslutning kan användas för att fastställa effekterna av stödet. I vissa fall kan det hända att de exakta reglerna för stödberättigande inte är kända i förväg. I sådana fall bör bästa tillgängliga förväntningar tillhandahållas.

(193)  Exempel på negativa effekter är regionala och sektoriella systematiska fel eller utträngning av privata investeringar till följd av stödordningen.

(194)  Stödordningar enligt definitionen i artikel 1.2 a i förordning (EU) nr 651/2014 undantas från förordningens tillämpningsområde sex månader efter det att de har trätt i kraft. Efter att ha bedömt utvärderingsplanen kan kommissionen besluta att tillämpa förordningen på sådana stödordningar under en längre period. Medlemsstaterna uppmanas att ange exakt hur lång varaktighet som beräknas för stödordningen.

(195)  Se SWD (2014)179 final, 28.5.2014.

(196)  Observera att utvärderingen kan kräva anskaffning av historiska uppgifter och uppgifter som successivt blir tillgängliga medan stödordningen införs. Ange källorna till båda typerna av uppgifter. Båda typerna av uppgifter bör helst samlas in från samma källa för att garantera enhetlighet över tiden.

(197)  Riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT C 99, 4.4.2014, s. 3).

(198)  De kostnader som avser investeringar i flygplatsinfrastruktur, däribland planeringskostnader, marktjänstinfrastruktur (t.ex. bagageband) och flygplatsutrustning kan ge rätt till investeringsstöd till flygplatser. Investeringskostnader för icke-luftfartsverksamheter (i synnerhet parkering, hotell, restauranger och kontor) är inte stödberättigande. Kostnader i investeringar för att tillhandahålla marktjänster (t.ex. bussar och andra fordon) är inte stödberättigande, om de inte utgör en del av marktjänstinfrastrukturen.

(199)  Med upptagningsområdet för en flygplats avses en geografisk marknad vars gräns normalt ligger cirka 100 kilometer från flygplatsen eller på ett avstånd som motsvarar cirka 60 minuters resa med bil, buss, tåg eller höghastighetståg från flygplatsen. Upptagningsområdet för en viss flygplats kan dock vara annorlunda och man måste beakta varje flygplats särdrag. Upptagningsområdets storlek och form varierar från flygplats till flygplats och beror på flygplatsens olika egenskaper, däribland dess affärsmodell, belägenhet och de destinationer som betjänas.

(200)  Använd följande storlekskategorier: Flygplatser med en årlig passagerartrafik på högst 200 000 passagerare. Flygplatser med en årlig passagerartrafik på mellan 200 000 och en miljon passagerare. Flygplatser med en årlig passagerarvolym på 1–3 miljoner passagerare.

(201)  Till exempel direkta bidrag, skattebefrielser och skattesänkningar, socialavgifter och andra obligatoriska avgifter, eller tillhandahållande av mark, varor och tjänster till fördelaktiga priser osv.

(202)  Till exempel lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier, förvärv av aktier eller annan tillförsel av kapital på förmånliga villkor.

(203)  Underskottet i fråga om kapitalkostnader är skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena, inklusive kostnader för investeringar i anläggningstillgångar under investeringens livstid i nettonuvärde.

(204)  Riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT C 99, 4.4.2014, s. 3).

(205)  Med rörelseunderskott avses en flygplats rörelseförlust under en given period, diskonterad till sitt nuvärde med hjälp av kapitalkostnaden, dvs. gapet (mätt som diskonterat nuvärde) mellan flygplatsens inkomster och flygplatsens rörelsekostnader.

(206)  Balansräkning, resultaträkning, redovisning av auktoriserad revisor eller revisionsföretag.

(207)  Tjänster som tillhandahålls av en flygplats eller något av dess dotterbolag, för att säkerställa hanteringen av luftfartyg, från landning till start, och av passagerare och gods, så att flygbolag kan tillhandahålla lufttransporttjänster, inbegripet tillhandahållande av marktjänster och centraliserad marktjänstinfrastruktur.

(208)  I fråga om flygplatser deras underliggande kostnader för att tillhandahålla flygplatstjänster, däribland kostnader för t.ex. personal, upphandlade tjänster, kommunikationstjänster, avfall, energi, underhåll, hyror och administration, men exklusive kapitalkostnader, marknadsföringsstöd eller andra stimulanser som flygplatsen beviljar flygbolag och kostnader för uppgifter som ingår i den offentliga sektorns ansvarsområde. upptagningsområde för en flygplats:

(209)  Med upptagningsområdet för en flygplats avses en geografisk marknad vars gräns normalt ligger cirka 100 kilometer från flygplatsen eller på ett avstånd som motsvarar cirka 60 minuters resa med bil, buss, tåg eller höghastighetståg från flygplatsen. Upptagningsområdet för en viss flygplats kan dock vara annorlunda och man måste beakta varje flygplats särdrag. Upptagningsområdets storlek och form varierar från flygplats till flygplats och beror på flygplatsens olika egenskaper, däribland dess affärsmodell, belägenhet och de destinationer som betjänas.

(210)  Till exempel direkta bidrag, skattebefrielser och skattesänkningar, socialavgifter och andra obligatoriska avgifter, eller tillhandahållande av mark, varor och tjänster till fördelaktiga priser osv.

(211)  Till exempel lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier, förvärv av aktier eller annan tillförsel av kapital på förmånliga villkor.

(212)  Med rörelseunderskott avses en flygplats rörelseförlust under en given period, diskonterad till sitt nuvärde med hjälp av kapitalkostnaden, dvs. gapet (mätt som diskonterat nuvärde) mellan flygplatsens inkomster och flygplatsens rörelsekostnader.

(213)  Riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT C 99, 4.4.2014, s. 3).

(214)  Med höghastighetståg avses en tjänst som tillhandahålls med tåg som kan nå hastigheter på över 200 km/tim.

(215)  Med upptagningsområdet för en flygplats avses en geografisk marknad vars gräns normalt ligger cirka 100 kilometer från flygplatsen eller på ett avstånd som motsvarar cirka 60 minuters resa med bil, buss, tåg eller höghastighetståg från flygplatsen. Upptagningsområdet för en viss flygplats kan dock vara annorlunda och man måste beakta varje flygplats särdrag. Upptagningsområdets storlek och form varierar från flygplats till flygplats och beror på flygplatsens olika egenskaper, däribland dess affärsmodell, belägenhet och de destinationer som betjänas.

(216)  Faktisk genomsnittlig årlig passagerarvolym under de två räkenskapsår som föregår det då stödet anmäls eller, i fråga om oanmälda stöd, faktiskt beviljas eller utbetalas. När det gäller nyetablerade passagerarflygplatser bör den prognostiserade genomsnittliga årliga passagerarvolymen under de två räkenskapsår som följer på inledandet av kommersiell passagerartrafik beaktas. Dessa trösklar avser antalet enkelresor. Detta innebär t.ex. att en passagerare som flyger till flygplatsen och tillbaka räknas två gånger; detta är tillämpligt på enskilda flyglinjer.

(217)  Beslut 2006/682/EG av rådet och företrädarna för Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet om undertecknande och provisorisk tillämpning av det multilaterala avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, Republiken Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Bulgarien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Republiken Island, Republiken Kroatien, Republiken Montenegro, Konungariket Norge, Rumänien, Republiken Serbien och Förenta nationernas övergångsförvaltning i Kosovo om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum (ECAA) (EUT L 285, 16.10.2006, s. 1).

(218)  Till exempel lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier, förvärv av aktier eller annan tillförsel av kapital på förmånliga villkor.

(219)  Stödberättigande kostnader är flygplatsavgifterna för en flyglinje.

(220)  Riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT C 99, 4.4.2014, s. 3).

(221)  Om den berörda flyglinjen förbinder avlägsna områden, t.ex. yttersta randområden, öar och glesbygder, kan stödet täcka hela befolkningen i detta område.

(222)  Till exempel yttersta randområden, öar och glest befolkade områden.

(223)  Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport (EGT C 13, 17.1.2004, s. 3).


BILAGA II

Bilagorna III.A och III.B ska ersättas med följande:

BILAGA III.A

Standardiserat rapporteringsformulär för befintligt statligt stöd

(Detta formulär gäller för alla sektorer utom jordbruk)

För att ytterligare förenkla och förbättra den årliga rapporteringen av statligt stöd förser kommissionen före den 1 mars varje år medlemsstaterna med en förbehandlad online- och accessbaserad plattform med detaljerad information om alla befintliga stödordningar och individuella stöd. Medlemsstaterna ska kontrollera och komplettera denna information senast den 30 juni samma år. Det gör det möjligt för kommissionen att offentliggöra uppgifter gällande statligt stöd år t (1) för rapporteringsperioden t-1.

Största delen av informationen i plattformen fylls i på förhand av kommissionen på grundval av de sifferuppgifter som lämnades in i samband med godkännandet av stödet. Medlemsstaterna ska kontrollera uppgifterna gällande varje enskild stödordning och varje enskilt stöd och vid behov ändra dem, och bifoga de årliga utgifterna för det senaste året (t-1).

Information såsom stödets syfte och den sektor som stödet riktar sig till ska avse den tidpunkt då stödet godkänns och hänföra sig till det rättsliga instrument som ligger till grund för godkännandet av stödet.

Följande information måste anges.

(1)

Avdelning

(2)

Stödnummer

(3)

Tidigare stödnummer (t.ex. efter förlängning av en stödordning)

(4)

Sektor

Sektorsindelningen ska till största delen grunda sig på Nace (2) på [tresiffrig nivå].

(5)

Mål

(6)

Regioner

Ett stöd kan vid tidpunkten för godkännandet vara öronmärkt för en viss region eller grupp av regioner i enlighet med artikel 107.3 a eller c i EUF-fördraget.

(7)

Kategori av stödinstrument

Det ska göras åtskillnad mellan flera kategorier (bidrag, subventionerade tjänster, räntesubvention, lån, garanti, skatteförmån, förskott med återbetalningsskyldighet, kapitaltillskott eller annat)

(8)

Typ av stöd

Tre olika kategorier ska särskiljas: stödordning, mottagarspecifik tillämpning av en stödordning, enskilt stöd som beviljas utanför stödordningen (stöd för ett särskilt ändamål)

(9)

Utgifter

I regel bör siffrorna ange faktiska utgifter (eller faktisk inkomstförlust när det är fråga om skatteförmåner). Om inga utbetalningar föreligger, ska åtaganden eller budgetanslag anges som sådana. Separata sifferuppgifter ska lämnas för varje enskilt stödinstrument inom en stödordning eller ett individuellt stöd, t.ex. bidrag och lån. Belopp ska anges i den nationella valuta som användes under rapporteringsperioden. Utgifter ska anges för t-1, t-2, t-3, t-4 och t-5.

BILAGA III.B

Standardiserat rapporteringsformulär för befintligt statligt stöd

(Detta formulär gäller jordbrukssektorn)

För att ytterligare förenkla och förbättra den årliga rapporteringen av statligt stöd förser kommissionen medlemsstaterna senast den 1 mars varje år med en förbehandlad online- och accessbaserad plattform som innehåller detaljerad information om alla befintliga stödordningar och individuella stöd. Medlemsstaterna ska kontrollera och komplettera denna information senast den 30 juni samma år. Det gör det möjligt för kommissionen att offentliggöra uppgifter gällande statligt stöd år t (3) för rapporteringsperioden t-1.

Största delen av informationen i plattformen kommer att fyllas i på förhand av kommissionen på grundval av de sifferuppgifter som lämnades in i samband med godkännandet av stödet. Medlemsstaterna ska kontrollera uppgifterna gällande varje enskild stödordning och varje enskilt stöd och vid behov ändra dem, och bifoga de årliga utgifterna för det senaste året, dvs. t-1.

Information såsom stödets syfte och den sektor som stödet riktar sig till ska avse den tidpunkt då stödet godkänns och hänföra sig till det rättsliga instrument som ligger till grund för godkännandet av stödet.

Följande information måste anges.

(1)

Avdelning

(2)

Stödnummer

(3)

Tidigare stödnummer (t.ex. efter förlängning av en stödordning)

(4)

Sektor

Sektorsindelningen ska till största delen grunda sig på Nace (4) på [tresiffrig nivå].

(5)

Mål

(6)

Regioner

Ett stöd kan vid tidpunkten för godkännandet vara öronmärkt för en viss region eller grupp av regioner i enlighet med artikel 107.3 a eller c i EUF-fördraget.

(7)

Kategori av stödinstrument

Det ska göras åtskillnad mellan flera kategorier (bidrag, subventionerade tjänster, räntesubvention, lån, garantier, skatteförmåner, lån med återbetalningsskyldighet, kapitaltillskott, annat).

(8)

Typ av stöd

Tre olika kategorier ska särskiljas: stödordning, mottagarspecifik tillämpning av en stödordning, enskilt stöd som beviljas utanför stödordningen (stöd för ett särskilt ändamål).

(9)

Utgifter

I regel bör siffrorna ange faktiska utgifter (eller faktisk inkomstförlust när det är fråga om skatteförmåner). Om inga utbetalningar föreligger, ska åtaganden eller budgetanslag anges som sådana. Separata sifferuppgifter ska lämnas för varje enskilt stödinstrument inom en stödordning eller ett individuellt stöd, t.ex. bidrag och lån. Belopp ska anges i den nationella valuta som användes under rapporteringsperioden. Utgifter ska anges för t-1, t-2, t-3, t-4 och t-5.

(10)

Stödnivå och stödmottagare

Medlemsstaterna ska ange följande:

Den verkliga stödnivån för det stöd som faktiskt beviljats per typ av stöd och region.

Antalet stödmottagare.

Det genomsnittliga stödet per stödmottagare.


(1)  t är det år då sifferuppgifterna begärs.

(2)  Nace rev. 2, eller senare lagstiftning som ändrar eller ersätter den. Nace är den statistiska klassificeringen av näringsgrenar i Europeiska unionen såsom den har fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(3)  t är det år då sifferuppgifterna begärs.

(4)  Nace rev. 2, eller senare lagstiftning som ändrar eller ersätter den. Nace är den statistiska klassificeringen av näringsgrenar i Europeiska unionen såsom den har fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).


Top