19.5.2015

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 123/33

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/755

av den 29 april 2015

om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer

(omarbetning)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)	Rådets förordning (EG) nr 625/2009 (3) har ändrats på väsentliga punkter (4). Med anledning av nya ändringar bör den förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)	Den gemensamma handelspolitiken bör grunda sig på enhetliga principer.

(3)	Enhetlighet i importreglerna bör säkerställas genom att man i största möjliga utsträckning, med hänsyn till särdragen hos de ekonomiska systemen i de tredjeländer som avses, fastställer bestämmelser liknande dem som tillämpas enligt de gemensamma reglerna för övriga tredjeländer.

(4)	De gemensamma reglerna för import är tillämpliga även på kol- och stålprodukter, utan att det påverkar eventuella tillämpningsföreskrifter i en överenskommelse som särskilt hänför sig till dessa produkter.

(5)	Liberalisering av importen, det vill säga frånvaron av kvantitativa restriktioner, bör därför vara utgångspunkten för unionens regler inom detta område.

(6)	När det gäller vissa varor bör kommissionen undersöka importvillkoren, importtrenderna, de olika aspekterna av den ekonomiska och handelsmässiga situationen samt de åtgärder som eventuellt bör vidtas.

(7)	För dessa varor kan det visa sig nödvändigt med unionsövervakning av en del av importen.

(8)	Det åligger kommissionen att besluta om de skyddsåtgärder som är nödvändiga med hänsyn till unionens intressen med vederbörligt beaktande av gällande internationella förpliktelser.

(9)

Övervaknings- eller skyddsåtgärder som begränsas till ett eller flera områden inom unionen kan visa sig lämpligare än åtgärder som tillämpas inom hela unionen. Sådana åtgärder bör dock tillåtas endast i undantagsfall och när inga alternativa lösningar finns. Det är nödvändigt att säkerställa att sådana lösningar blir tillfälliga och skapar minsta möjliga störning på den inre marknaden.

(10)

Om unionsövervakning tillämpas bör produkterna i fråga få övergå till fri omsättning först efter uppvisande av ett övervakningsdokument som uppfyller enhetliga kriterier. Det dokumentet bör, efter en informell begäran från importören, utfärdas inom en viss tid av medlemsstaternas myndigheter, vilket emellertid inte innebär att importören ges en rätt att importera. Övervakningsdokumentet bör således endast vara giltigt så länge som importreglerna är oförändrade.

(11)

För att åstadkomma en god administrativ förvaltning och för att bistå unionsaktörerna bör övervakningsdokumentet ges ett innehåll och en utformning som i möjligaste mån motsvarar de blanketter för importlicenser som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 738/94 (5), kommissionens förordning (EG) nr 3168/94 (6) och kommissionens förordning (EG) nr 3169/94 (7), med beaktande av övervakningsdokumentets tekniska särdrag.

(12)	Det ligger i unionens intresse att det mellan medlemsstaterna och kommissionen sker ett så uttömmande utbyte som möjligt av information från unionsövervakningen.

(13)	Det är nödvändigt att fastställa noggranna kriterier för att värdera eventuell skada samt att införa ett undersökningsförfarande, vilket inte utesluter att kommissionen och medlemsstaterna även fortsättningsvis kan införa lämpliga åtgärder i brådskande fall.

(14)	I detta syfte bör detaljerade bestämmelser fastställas om inledandet av undersökningar, om de kontroller och inspektioner som krävs, om hörande av berörda parter, behandling av den information som kommer in samt om kriterierna för att värdera skada.

(15)	De bestämmelser om undersökningar som fastställs genom denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionsregler eller nationella regler om tystnadsplikt.

(16)	Det är också nödvändigt att fastställa tidsfrister för inledandet av undersökningar och för beslut om vilka åtgärder som eventuellt är lämpliga, så att dessa beslut fattas snabbt, och på det sättet öka rättssäkerheten för de inblandade ekonomiska aktörerna.

(17)	Enhetliga importregler kräver att de formaliteter som importörerna ska fullgöra är enkla och att de är desamma oberoende av var varorna tullklareras. Det är därför lämpligt att alla formaliteter genomförs med hjälp av blanketter som motsvarar den förlaga som finns i bilagan till denna förordning.

(18)	Övervakningsdokument som utfärdats i samband med unionsövervakning bör vara giltiga i hela unionen oberoende av vilken medlemsstat som utfärdat dem.

(19)	Textilvaror som omfattas av rådets förordning (EG) nr 517/94 (8) är föremål för särskild behandling, både på unionsnivå och internationell nivå. De bör därför helt undantas från den här förordningens tillämpningsområde.

(20)

Befogenheten att ändra förteckningen över tredjeländer i bilaga I till förordning (EG) nr 625/2009 ingick i rådets förordning (EG) nr 427/2003 (9). Eftersom bestämmelserna i avdelning I i förordning (EG) nr 427/2003 om produktspecifik övergångsskyddsordning löpte ut den 11 december 2013 och bestämmelserna i avdelning II i den förordningen nu är föråldrade, är det av enhetlighets-, tydlighets- och överskådlighetsskäl lämpligt att infoga artiklarna 14a och 14b från den förordningen i den här förordningen. Förordning (EG) nr 427/2003 bör därför upphävas.

(21)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i syfte att ändra bilaga I till denna förordning för att stryka tredjeländer från förteckningen i den bilagan när de blir medlemmar i Världhandelsorganisationen (WTO).

(22)

Genomförandet av denna förordning kräver att enhetliga villkor fastställs för antagande av provisoriska och slutgiltiga skyddsåtgärder och för införande av åtgärder för övervakning i förväg. Dessa åtgärder bör antas av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (10).

(23)

Det rådgivande förfarandet bör användas för antagande av övervakningsåtgärder och provisoriska åtgärder med hänsyn till dessa åtgärders effekter och deras logiska placering i tiden i förhållande till antagandet av slutgiltiga skyddsåtgärder. Om ett dröjsmål med att införa åtgärder skulle orsaka skada som är svår att avhjälpa, måste kommissionen ges befogenhet att anta provisoriska åtgärder med omedelbar verkan.

(24)	När förordning (EG) nr 625/2009 ändrades, togs artikel 18.2 andra stycket felaktigt bort. Den bestämmelsen bör nu återinföras.

(25)

Eftersom Armenien, Ryssland, Tadzjikistan och Vietnam har blivit medlemmar i WTO, bör dessa tredjeländer utgå från bilaga I till förordning (EG) nr 625/2009 genom en delegerad akt från kommissionen. Av tydlighets- och överskådlighetsskäl ingår de inte i förteckningen över tredjeländer som anges i bilaga I till den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 1

1.   Denna förordning gäller för import av produkter med ursprung i de tredjeländer som anges i bilaga I, med undantag av de textilprodukter som omfattas av förordning (EG) nr 517/94.

2.   Import till unionen av de varor som avses i punkt 1 ska vara fri och därför inte vara föremål för kvantitativa restriktioner, utan att detta påverkar tillämpningen av de skyddsåtgärder som får vidtas enligt kapitel V.

KAPITEL II

UNIONENS INFORMATIONS- OCH SAMRÅDSFÖRFARANDE

Artikel 2

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om importtrenderna är sådana att övervaknings- eller skyddsåtgärder bör vidtas. Underrättelsen ska innehålla tillgängliga belägg enligt kriterierna i artikel 6. Kommissionen ska omedelbart vidarebefordra denna information till alla medlemsstater.

KAPITEL III

UNIONENS UNDERSÖKNINGSFÖRFARANDE

Artikel 3

1.   Om det är uppenbart för kommissionen att det finns tillräckliga bevis för att motivera en undersökning, ska kommissionen inleda en undersökning inom en månad från dagen för mottagandet av underrättelsen från medlemsstaten och offentliggöra ett meddelande om detta i Europeiska unionens officiella tidning. Detta meddelande ska innehålla:

a)	en sammanfattning av de uppgifter som tagits emot samt ett krav på att alla relevanta uppgifter ska lämnas till kommissionen,

b)	den tidsfrist inom vilken berörda parter skriftligen ska lämna synpunkter för att dessa ska beaktas i undersökningen,

c)	den tidsfrist inom vilken tid de berörda parterna får ansöka om att höras muntligen av kommissionen i enlighet med punkt 4.

Kommissionen ska inleda undersökningen i samarbete med medlemsstaterna.

Kommissionen ska, normalt inom 21 dagar från den dag då den fick informationen, tillhandahålla medlemsstaterna information om sin analys av informationen.

2.   Kommissionen ska inhämta alla uppgifter som den anser nödvändiga och ska, om den finner det lämpligt, försöka kontrollera dessa uppgifter med importörer, affärsmän, agenter, producenter, branschsammanslutningar och branschorganisationer.

Vid genomförandet av denna uppgift ska kommissionen biträdas av personal från den medlemsstat på vars territorium kontrollerna utförs, om den medlemsstaten så önskar.

Berörda parter som har givit sig till känna i enlighet med punkt 1 första stycket samt företrädare för exportlandet får ta del av alla uppgifter som lämnats till kommissionen i samband med undersökningen, med undantag av interna dokument som sammanställts av unionens eller medlemsstaternas myndigheter, om uppgifterna är av betydelse för försvaret av deras intressen och inte är förtroliga i den mening som avses i artikel 5 och om de används av kommissionen i undersökningen. De ska för detta syfte sända en skriftlig begäran till kommissionen med angivande av de uppgifter som krävs.

3.   Medlemsstaterna ska på begäran av kommissionen, och enligt de förfaranden som den har fastställt, förse denna med alla uppgifter som medlemsstaterna förfogar över vad avser marknadsutvecklingen för den produkt som undersöks.

4.   Kommissionen får höra de berörda parterna. De ska höras om de skriftligen har begärt detta inom den tid som fastställs i meddelandet i Europeiska unionens officiella tidning och visat att de verkligen kan komma att beröras av undersökningens resultat och att det finns särskilda skäl att höra dem muntligen.

5.   Om de begärda uppgifterna inte lämnas inom den tidsfrist som fastställs i denna förordning, eller inom den tid som fastställs av kommissionen i enlighet med denna förordning, eller om undersökningen i väsentlig grad hindras, får slutsatser dras på grundval av tillgängliga uppgifter. Om kommissionen finner att en berörd part eller tredje part har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter ska den inte beakta dem utan använda tillgängliga uppgifter.

6.   Om kommissionen finner att det inte finns tillräckliga bevis för att motivera en undersökning, ska den underrätta medlemsstaterna om sitt beslut inom en månad från den dag då uppgifterna från medlemsstaterna har mottagits.

Artikel 4

1.   När undersökningen är avslutad ska kommissionen lämna en rapport över resultaten till den kommitté som avses i artikel 22.1 (nedan kallad kommittén).

2.   Om kommissionen inom nio månader efter det att undersökningen har inletts anser att det inte behövs några övervaknings- eller skyddsåtgärder på unionsnivå, ska undersökningen avslutas inom en månad. Kommissionen ska avsluta undersökningen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2. Ett beslut att avsluta undersökningen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, med angivande av de huvudsakliga undersökningsresultaten och en sammanfattning av skälen för beslutet.

3.   Om kommissionen anser att övervaknings- eller skyddsåtgärder på unionsnivå är nödvändiga, ska den inom nio månader från undersökningens inledning fatta de beslut som krävs enligt kapitel IV och V. I undantagsfall får denna tidsfrist förlängas med högst två månader. Kommissionen ska i sådana fall offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning med uppgift om hur mycket fristen har förlängts och en kortfattad motivering av beslutet.

4.   Bestämmelserna i detta kapitel ska inte vid någon tidpunkt hindra att övervakningsåtgärder vidtas enligt artiklarna 7-12, eller att skyddsåtgärder enligt artiklarna 13, 14 och 15 vidtas i en krissituation där ett dröjsmål kan orsaka allvarlig skada och där situationen därför kräver ett omedelbart ingripande.

Kommissionen ska omedelbart vidta de undersökningsåtgärder som den anser fortfarande vara nödvändiga. Resultaten av undersökningen ska användas för att ompröva de åtgärder som har vidtagits.

Artikel 5

1.   De uppgifter som tagits emot i enlighet med denna förordning ska endast användas för det ändamål för vilka de begärdes.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna, däribland tjänstemännen hos någon av dessa, får inte yppa några uppgifter vilka mottagits i enlighet med denna förordning och för vilka uppgiftslämnaren har begärt konfidentiell behandling, utan uttryckligt tillstånd från den uppgiftslämnaren.

3.   I varje begäran om förtrolig behandling ska det anges varför uppgifterna bör behandlas förtroligt.

Om en begäran om förtrolig behandling dock skulle visa sig oberättigad och om den part som lämnar uppgifterna varken vill offentliggöra dem eller godkänna att de offentliggörs i allmän eller sammanfattad form, får uppgifterna lämnas utan avseende.

4.   Uppgifterna ska under alla omständigheter anses förtroliga om det är troligt att offentliggörandet av dem medför betydande negativa effekter för den part som har lämnat dem eller för den som är upphovet till dem.

5.   Punkterna 1-4 ska inte hindra att unionens myndigheter hänvisar till allmän information och särskilt till skäl som har legat till grund för de beslut som har fattats i enlighet med denna förordning. Dessa myndigheter ska dock ta hänsyn till det berättigade intresse som berörda juridiska och fysiska personer kan ha av att deras affärshemligheter inte avslöjas.

Artikel 6

1.   Undersökningen av importtrenderna, importvillkoren och den allvarliga skada eller fara för allvarlig skada som sådan import medför för unionens producenter ska särskilt omfatta följande kriterier:

a)	Importvolymen, särskilt om den har ökat markant, antingen i absoluta tal eller i relation till unionens produktion eller konsumtion.

b)	Importpriserna, särskilt i händelse av en betydande nedsättning av priset i jämförelse med priset på en liknande produkt inom unionen.

c)

Följdverkningarna för unionens producenter av liknande eller direkt konkurrerande produkter, så som de utvisas av trenderna för vissa ekonomiska indikatorer, bl.a. — produktion, — kapacitetsutnyttjande, — lager, — försäljning, — marknadsandel, — priser (t.ex. nedsättning av priser eller förhindrande av prisökningar som normalt skulle ha ägt rum), — vinster, — avkastning på sysselsatt kapital, — betalningsflöde, — sysselsättning.

2.   När undersökningen genomförs ska kommissionen ta hänsyn till det särskilda ekonomiska systemet i de länder som avses i bilaga I.

3.   Om fara för allvarlig skada åberopas ska kommissionen också undersöka om man klart kan förutse att en särskild situation troligen kommer att förorsaka verklig skada. I detta sammanhang ska hänsyn tas till sådana indikatorer som

a)	ökningstakten för export till unionen,

b)	den exportkapacitet som ursprungs- eller exportlandet redan har eller kommer att ha inom en överskådlig framtid och sannolikheten för att den export som den resulterar i kommer att ske till unionen.

KAPITEL IV

ÖVERVAKNING

Artikel 7

1.   Om unionens intressen så kräver, kan kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ besluta om

a)	att införa unionsövervakning i efterhand för viss import, i enlighet med de förfaranden som kommissionen har fastställt,

b)	unionsövervakning i förväg i enlighet med artikel 8, för att övervaka trenderna för denna import.

2.   De beslut som antas enligt punkt 1 ska fattas av kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2.

3.   Övervakningsåtgärderna ska ha en begränsad giltighetstid. Om inte annat anges, ska de upphöra att gälla vid slutet av det andra kalenderhalvår som följer på det kalenderhalvår då de infördes.

Artikel 8

1.   Övergång till fri omsättning för varor som är föremål för föregående unionsövervakning får ske endast mot uppvisande av ett övervakningsdokument. Detta dokument ska utfärdas av den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaterna, utan kostnad, för de mängder som begärs, inom högst fem arbetsdagar efter det att de behöriga nationella myndigheterna mottagit en begäran från någon unionsimportör, oberoende av var denne är etablerad i unionen. Om inte annat bevisas, ska den förutnämnda begäran anses ha mottagits av den behöriga nationella myndigheten senast tre arbetsdagar efter det att den lämnats in.

2.   Övervakningsdokumentet ska upprättas på en blankett som motsvarar förlagan i bilaga II.

Om inte annat föreskrivs i beslutet om att införa övervakning, ska importörens begäran om övervakningsdokumentet innehålla endast följande uppgifter:

a)	Sökandens namn och fullständiga adress (inbegripet telefon- och faxnummer och eventuellt registreringsnummer hos behörig nationell myndighet) samt momsregistreringsnummer om denne är momspliktig.

b)	I förekommande fall, deklarantens eller sökandens eventuella företrädares namn och fullständiga adress (inbegripet telefon- och faxnummer).

c)	Varubeskrivning med uppgifter om deras — handelsbeteckning, — nummer i Kombinerade nomenklaturen, — ursprungsland och avsändarland.

d)	Deklarerade kvantiteter uttryckta i kg och, i förekommande fall, i annan lämplig mängdenhet (par, styck, etc.).

e)	Cif-värdet i euro vid unionens gräns.

f)	Följande försäkran, daterad och underskriven av den sökande med namnförtydligande med stora bokstäver: ”Jag bekräftar härmed att uppgifterna i denna ansökan är riktiga och lämnade i god tro och att jag är etablerad i unionen.”

3.   Övervakningsdokumentet ska vara giltigt i hela unionen, oberoende av vilken medlemsstat som utfärdat det.

4.   Om det framkommer att det pris per enhet till vilket transaktionen görs överstiger det som anges i övervakningsdokumentet med mindre än 5 %, eller att det sammanlagda värdet eller kvantiteten för de importerade produkterna överstiger det värde eller den kvantitet som har angivits i övervakningsdokumentet med mindre än 5 %, ska detta inte hindra att produkten i fråga övergår till fri omsättning. Kommissionen får, efter att ha hört de yttranden som har avgivits i kommittén och tagit hänsyn till produkternas beskaffenhet samt övriga särskilda kännetecken för transaktionerna i fråga, fastställa en annan procentsats, som dock normalt sett inte får överstiga 10 %.

5.   Övervakningsdokument får bara användas så länge som reglerna för liberalisering av importen är i kraft för transaktionerna i fråga. De får under inga omständigheter användas längre än till slutet av den period som ska fastställas vid samma tidpunkt och enligt samma förfarande som införandet av övervakning, varvid hänsyn ska tas till produkternas beskaffenhet och andra särskilda kännetecken för transaktionerna i fråga.

6.   Om ett beslut som fattas enligt artikel 7 innehåller sådana bestämmelser, ska ursprunget för de produkter som står under unionsövervakning bevisas genom ett ursprungsintyg. Bestämmelserna i denna punkt ska inte påverka tillämpningen av andra bestämmelser om uppvisande av ett sådant intyg.

7.   Om den produkt som är föremål för unionsövervakning i förväg omfattas av regionala skyddsåtgärder i en medlemsstat, kan det importtillstånd som den medlemsstaten har beviljat ersätta övervakningsdokumentet.

8.   Blanketterna till övervakningsdokumenten och utdragen ur dessa ska upprättas i två exemplar, varav ett exemplar, märkt ”Mottagarens original” och försett med siffran 1, ska lämnas till den sökande och det andra, märkt ”Behörig myndighets exemplar” och försett med siffran 2, ska förvaras av den myndighet som har utfärdat dokumentet. Den behöriga myndigheten får av administrativa skäl lägga till ytterligare kopior av blankett nr 2.

9.   Blanketterna ska tryckas på vitt skrivpapper som är fritt från mekanisk massa och väger mellan 55 och 65 g/m2. De ska ha formatet 210 × 297 mm. Radavståndet för maskinskrivna texter ska vara 4,24 mm (1/6 engelsk tum). Blanketternas layout ska följas exakt. Båda sidor av exemplar nr 1, som utgör själva övervakningsdokumentet, ska dessutom förses med en tryckt guillocherad bakgrund i gult som gör att varje försök till förfalskning på mekanisk eller kemisk väg avslöjas.

10.   Medlemsstaterna ska vara ansvariga för att blanketterna trycks. Blanketterna kan också tryckas av tryckerier som godkänts av den medlemsstat där de är etablerade. I det senare fallet ska en hänvisning till detta godkännande finnas på varje blankett. Varje blankett ska vara försedd med tryckeriets namn och adress eller med ett märke som gör det möjligt att identifiera tryckeriet.

Artikel 9

Om unionens intressen så kräver och om det är troligt att den situation som avses i artikel 13.1 kommer att uppstå, får kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ,

—	begränsa giltighetstiden för de övervakningsdokument som eventuellt krävs,

—	låta utfärdandet av detta dokument vara beroende av vissa villkor och, som en undantagsåtgärd, beroende av införandet av en återkallelseklausul.

Artikel 10

Om importen av en produkt inte i förväg har varit föremål för unionsövervakning, får kommissionen genom genomförandeakter i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2 och i enlighet med artikel 15 införa en övervakning som är begränsad till import till en eller flera av unionens regioner.

Artikel 11

1.   Övergång till fri omsättning för varor som är föremål för regional övervakning får i den berörda regionen ske endast mot uppvisande av ett övervakningsdokument. Detta dokument ska utfärdas av den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaten eller medlemsstaterna, utan kostnad, för de mängder som begärs, inom högst fem arbetsdagar efter det att de behöriga nationella myndigheterna mottagit en begäran från någon unionsimportör, oberoende av var denne är etablerad i unionen. Om inte annat bevisas, ska den förutnämnda begäran anses ha mottagits av den behöriga nationella myndigheten senast tre arbetsdagar efter det att den lämnats in. Övervakningsdokument får bara användas så länge som reglerna för liberalisering av importen är i kraft för transaktionerna i fråga.

2.   Artikel 8.2 ska tillämpas.

Artikel 12

1.   Vid unionsövervakning eller regional övervakning ska medlemsstaterna inom de tio första dagarna i varje månad meddela kommissionen följande:

a)	Vid övervakning i förväg, noggranna uppgifter om de penningbelopp (beräknade på grundval av cif-priser) och de varumängder för vilka övervakningsdokumentet har utfärdats under den föregående perioden.

b)	I samtliga fall, uppgifter om importen under den period som föregick den period som avses i led a.

De uppgifter som medlemsstaterna lämnar ska redovisas separat för produkter och länder.

Avvikande bestämmelser får fastställas vid samma tidpunkt och i enlighet med samma förfarande som övervakningsåtgärderna.

2.   Om produkternas beskaffenhet eller särskilda omständigheter så kräver, kan kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra tidtabellen för lämnandet av dessa uppgifter.

3.   Kommissionen ska informera medlemsstaterna.

KAPITEL V

SKYDDSÅTGÄRDER

Artikel 13

1.   Om en produkt importeras till unionen i sådana markant ökade kvantiteter eller på sådana villkor att det orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för unionens producenter av liknande eller direkt konkurrerande produkter, får kommissionen för att skydda unionens intressen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra importreglerna för produkten i fråga genom att föreskriva att den får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett importtillstånd som ska beviljas i enlighet med sådana bestämmelser och begränsningar som kommissionen fastställer.

2.   De antagna åtgärderna ska omedelbart meddelas medlemsstaterna, och de ska tillämpas genast.

3.   De åtgärder som avses i denna artikel ska tillämpas på varje produkt som övergår till fri omsättning efter det att åtgärderna har trätt i kraft. De kan begränsas till vissa regioner inom unionen, i enlighet med artikel 15.

Dessa åtgärder ska dock inte hindra att produkter redan under transport till unionen övergår till fri omsättning, förutsatt att bestämmelseorten för sådana produkter inte kan ändras och att de produkter som enligt artiklarna 8 och 11 får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett övervakningsdokument faktiskt åtföljs av ett sådant dokument.

4.   Om en medlemsstat har begärt att kommissionen ska ingripa, ska kommissionen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3 eller, i brådskande fall, i enlighet med artikel 22.4 fatta ett beslut inom högst fem arbetsdagar efter dagen för mottagandet av en sådan begäran.

Artikel 14

1.   Kommissionen får, särskilt i den situation som avses i artikel 13.1, besluta om lämpliga skyddsåtgärder i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3.

2.   Artikel 13.3 ska tillämpas.

Artikel 15

Om det, i synnerhet på grundval av de faktorer som avses i artikel 6, visar sig att villkoren för införande av åtgärder enligt kapitel IV och artikel 13 är uppfyllda i en eller flera av unionens regioner, får kommissionen efter att ha undersökt alternativa lösningar, i undantagsfall tillåta övervaknings- eller skyddsåtgärder som är begränsade till regionen eller regionerna i fråga, om den anser att sådana åtgärder tillämpade på den nivån är lämpligare än åtgärder som tillämpas inom hela unionen.

Dessa åtgärder ska vara tidsbegränsade och störa den inre marknaden så lite som möjligt.

Dessa åtgärder ska införas i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 7 respektive artikel 13.

Artikel 16

1.   Under den tid som övervaknings- eller skyddsåtgärder tillämpas enligt kapitlen IV och V får kommissionen, antingen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ,

a)	studera åtgärdens effekter,

b)	fastställa om åtgärden fortfarande behövs.

Om kommissionen anser att åtgärden fortfarande behövs, ska den informera medlemsstaterna om detta.

2.   Om kommissionen anser att en övervaknings- eller skyddsåtgärd som avses i kapitlen IV och V bör upphävas eller ändras, ska den upphäva eller ändra åtgärden i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3.

Om beslutet rör regionala övervakningsåtgärder ska det tillämpas från och med den sjätte dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

1.   Denna förordning ska inte hindra fullgörandet av andra åtaganden i samband med särskilda bestämmelser i avtal som unionen ingått med tredjeland.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av andra unionsbestämmelser, ska denna förordning inte hindra medlemsstaterna från att anta eller tillämpa

a)

förbud, kvantitativa restriktioner eller övervakningsåtgärder grundade på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt,

b)	särskilda valutabestämmelser,

c)	formaliteter som har införts enligt internationella avtal i enlighet med EUF-fördraget.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder eller formaliteter som ska införas eller ändras i enlighet med första stycket.

I synnerligen brådskande fall ska de nationella åtgärderna eller formaliteterna i fråga meddelas kommissionen omedelbart efter deras införande.

Artikel 18

Kommissionen ska inkludera information om genomförandet av denna förordning i den årsrapport om tillämpningen och genomförandet av handelspolitiska skyddsåtgärder som ska föreläggas Europaparlamentet och rådet enligt artikel 22a i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (11).

Artikel 19

1.   Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av rättsakterna om upprättandet av de gemensamma organisationerna för marknaderna för jordbruksprodukter, eller unionens administrativa bestämmelser eller de nationella administrativa bestämmelser som har sin grund i dessa regler, eller tillämpningen av de särskilda regler som har antagits enligt artikel 352 i EUF-fördraget och som är tillämpliga på varor som är framställda genom förädling av jordbruksprodukter. Denna förordning ska utgöra ett komplement till dessa regler.

2.   För produkter som omfattas av de regler som avses i punkt 1 i denna artikel ska artiklarna 7-12 och artikel 16 inte tillämpas på de varor för vilka unionsreglerna för handel med tredjeland föreskriver uppvisande av en licens eller annat importdokument.

Artiklarna 13, 15 och 16 ska inte tillämpas på de produkter för vilka sådana regler föreskriver tillämpning av kvantitativa importrestriktioner.

Artikel 20

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 med avseende på ändringar av bilaga I i syfte att från förteckningen över tredjeländer i den bilagan stryka länder som har blivit medlemmar av WTO.

Artikel 21

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 20 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 20 februari 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 20 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 22

1.   Kommissionen ska biträdas av den kommitté för skyddsåtgärder som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 (12). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

Artikel 23

Förordningarna (EG) nr 427/2003 och (EG) nr 625/2009 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 24

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  Yttrande av den 10 december 2014 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 mars 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 april 2015.

(3)  Rådets förordning (EG) nr 625/2009 av den 7 juli 2009 om gemenskapsregler för import från vissa tredjeländer (EUT L 185, 17.7.2009, s. 1).

(4)  Se bilaga III.

(5)  Kommissionens förordning (EG) nr 738/94 av den 30 mars 1994 om vissa bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 520/94 om fastställande av ett gemenskapsförfarande för förvaltningen av kvantitativa kvoter (EGT L 87, 31.3.1994, s. 47).

(6)  Kommissionens förordning (EG) nr 3168/94 av den 21 december 1994 om fastställande av ett tillämpningsområde för rådets förordning (EG) nr 517/94 om gemensamma bestämmelser för import av textilprodukter från vissa tredjeländer som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra överenskommelser eller av andra särskilda gemenskapsbestämmelser för import (EGT L 335, 23.12.1994, s. 23).

(7)  Kommissionens förordning (EG) nr 3169/94 av den 21 december 1994 om ändring av bilaga III till rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredjeland (EGT L 335, 23.12.1994, s. 33).

(8)  Rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma bestämmelser för import av textilprodukter från vissa tredje länder som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra överenskommelser eller av andra särskilda gemenskapsbestämmelser för import (EGT L 67, 10.3.1994, s. 1).

(9)  Rådets förordning (EG) nr 427/2003 av den 3 mars 2003 om en produktspecifik övergångsskyddsordning för import med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av förordning (EG) nr 519/94 om gemenskapsregler för import från vissa tredjeländer (EUT L 65, 8.3.2003, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(11)  Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler för import (EUT L 83, 27.3.2015, s. 16).

---

---

---

---

---