19.11.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/99

(1)

Den 15 juli 2011 antog Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) resolution MEPC.201(62) om ändring av bilaga V till Marpol-konventionen om förhindrande av förorening från fartyg genom införande av en ny och mer detaljerad kategorisering av avfall (2). Den ändrade bilaga V till Marpol-konventionen trädde i kraft den 1 januari 2013.

(2)

Denna nya kategorisering av avfall återspeglas i IMO:s cirkulär MEPC.1/Circ.644/Rev.1, som inför ett standardformat för förhandsanmälan av avfallsleveranser till mottagningsanordningar i hamn (3), och i IMO:s cirkulär MEPC.1/Circ.645/Rev.1, som inför ett standardformat för det intyg om avlämnande av avfall som ska utfärdas efter det att ett fartyg har använt mottagningsanordningar i hamn (4).

(3)

För att skapa enhetlighet med IMO:s åtgärder och undvika osäkerhet bland hamnanvändare och myndigheter, bör den tabell som anges i bilaga II till direktiv 2000/59/EG, vari anges de olika typer och mängder av avfall och lastrester från fartyg som ska avlämnas eller behållas ombord, anpassas till den nya kategoriseringen av avfall som föreskrivs i den ändrade bilaga V till Marpol-konventionen.

(4)

I syfte att förbättra det system som införts genom direktiv 2000/59/EG, som syftar till att minska utsläppen av fartygsgenererat avfall och lastrester i havet, bör information om de typer och mängder av fartygsgenererat avfall som faktiskt lämnas till mottagningsanordningarna i den senaste avlämningshamnen införas i tabellen i bilaga II.

(5)

Exakta uppgifter om typer och mängder av fartygsgenererat avfall och lastrester som lämnas av ett fartyg i den senaste hamnen är av avgörande betydelse för en korrekt beräkning av tillräcklig lagringskapacitet för avfall på det fartyget. Beräkningen av tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att fartyget ska tillåtas fortsätta till nästa hamn utan att ha lämnat sitt fartygsgenererade avfall, liksom för ett korrekt val av fartyg för inspektion. Mer välriktade inspektioner kommer att bidra till en väl fungerande sjöfart genom minskade handläggningstider i hamnarna.

(6)

Denna information är tillgänglig genom de avfallsintyg som utfärdas på grundval av IMO:s cirkulär MEPC.1/Circ.645/Rev.1, som rekommenderar standardformatet för avfallsintyg, eller genom andra typer av intyg som utfärdats till fartygets befälhavare i samband med att avfall lämnas. Uppgifterna om mängder och typer av avfall som anges i avfallsintyget, eller enligt uppgift från fartygets befälhavare i samband med att avfall lämnas om ett avfallsintyg inte kan erhållas, är i allmänhet mer tillförlitliga än de som finns tillgängliga genom formuläret för anmälan om avfallsleverans, eftersom de återspeglar den faktiska situationen efter avlämnandet och därmed ger större tillförlitlighet i beslutsprocessen. Fartygets befälhavare registrerar sådan leveransinformation i avfallsdagboken i enlighet med Marpol-konventionen.

(7)

En systematisk insamling av korrekta uppgifter om avfallsleveranser kommer också att möjliggöra en bättre statistisk analys av avfallsströmmarna i hamnar och underlätta inrättandet av det informations- och tillsynssystem som föreskrivs i artikel 12.3 i direktiv 2000/59/EG. Övervakningen och utbytet av sådan information, inklusive den elektroniska avfallsanmälan som utarbetas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/65/EU (5), stöds för närvarande av unionens system för informationsutbyte inom sjöfarten (SafeSeaNet), inrättat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG (6), som bör kopplas till en rapporteringsmodul i den databas för hamnstatskontroll (7) som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG (8).

(8)

Bilaga II till direktiv 2000/59/EG bör ändras så att den inbegriper information om avfall som avlämnats i föregående hamn och så att den omfattar den nya kategorisering av avfall som infördes genom den ändrade bilaga V till Marpol-konventionen.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg.