BILAGA

STADGARNA FÖR EUROPEAN SPALLATION SOURCE ERIC

INGRESS

Republiken Tjeckien

Konungariket Danmark

Förbundsrepubliken Tyskland

Republiken Estland

Republiken Frankrike

Republiken Italien

Ungern

Konungariket Norge

Republiken Polen

Konungariket Sverige

Schweiziska edsförbundet,

nedan kallade de grundande medlemmarna, och

Konungariket Belgien

Konungariket Spanien

Konungariket Nederländerna

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

nedan kallade de grundande observatörerna,

SOM ÖNSKAR ytterligare stärka Europas och de grundande medlemmarnas ställning inom forskningen i världen och intensifiera det vetenskapliga samarbetet mellan discipliner och över nationsgränser,

MED BEAKTANDE AV en slutsats som drogs 2003 av Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri), som inrättats av rådets forskningsministrar, om att en 5 MW lång puls och en enda målstation med 22 instrument är den optimala tekniska design som kommer att bemöta det europeiska forskarsamhällets behov under den första halvan av detta århundrade,

MED UTGÅNGSPUNKT i det nuvarande European Spallation Source ESS AB, det samförståndsavtal som undertecknades den 3 februari 2011 (som förlängdes 2012 och 2014) om deltagande i designuppdateringsfasen och avsikten att delta vid konstruktionen och driften av European Spallation Source (ESS),

SOM ERKÄNNER att konstruktionen av ESS utgör en viktig del av de europeiska ansträngningarna att vidareutveckla världsledande forskningsinfrastrukturer och att ESS utgör en tvärvetenskaplig anläggning för biovetenskap, materialvetenskap, energi och klimatforskning och understödjer visionen bakom rekommendationerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om storskaliga neutronanläggningar världen över, och

SOM FÖRVÄNTAR SIG att andra länder deltar i de gemensamma verksamheter som bedrivs i enlighet med nedanstående stadgar,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Namn, säte och arbetsspråk

1.   En europeisk forskningsinfrastruktur med namnet European Spallation Source (ESS) ska inrättas.

2.   European Spallation Source (ESS) ska ha den juridiska formen av ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric) och bildas enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 samt ges benämningen European Spallation Source Eric (nedan kallad organisationen).

3.   Organisationen ska ha sitt stadgeenliga säte i Lund, Sverige.

4.   Organisationens arbetsspråk ska vara engelska.

Artikel 2

Uppgifter och verksamhet

1.   Organisationens uppgift är att konstruera en högintensiv långsam neutronkälla enligt beskrivningen i rapporten om ESS tekniska design, en sammanfattning som bygger på rapporten om ESS tekniska design av den 22 april 2013, vilken har bifogats som bilaga 1, till en kostnad på högst 1 843 miljoner euro enligt prisnivån i januari 2013 och att vidare driva, utveckla och avveckla anläggningen. Konstruktionskostnaderna har fastställts i en kostnadsrapport av den 13 mars 2013 enligt 2013 års prisnivå, vilken omfattar samtliga utgifter. Kostnadsrapporten utgör referensdokumentet för medlemmarnas bidrag i kontanter och in natura.

2.   I detta syfte ska organisationen ansvara för och samordna en rad verksamheter, däribland

a)	bidra till spetsforskning, teknisk utveckling, innovation och samhällsutmaningar och således utgöra ett mervärde för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet (ERA) och därutöver,

b)	säkerställa en fullständig vetenskaplig användning av ESS och dess instrumentuppsättning,

c)	ge faktiskt tillträde till användare i enlighet med den tillträdesstrategi som föreskrivs i artikel 17,

d)	bidra till spridningen av vetenskapliga resultat,

e)	använda resurser och know-how på bästa sätt

och vidta samtliga därmed sammanhängande åtgärder som krävs för att fullgöra sina uppgifter.

3.   Organisationen ska inrätta och driva ESS på icke-ekonomiska grunder. För att ytterligare främja innovation liksom för att överföra kunskap och teknik kan begränsad ekonomisk verksamhet bedrivas förutsatt att denna inte äventyrar den huvudsakliga verksamheten. Intäkter från denna verksamhet ska användas i överensstämmelse med organisationens uppgifter.

4.   Organisationen ska endast bedriva verksamhet för fredliga ändamål.

KAPITEL 2

MEDLEMSKAP

Artikel 3

Medlemskap och företrädande organ

1.   Följande organ kan bli medlemmar i organisationen eller observatörer utan rösträtt:

a)	Europeiska unionens medlemsstater.

b)	Anslutna länder.

c)	Ej anslutna tredjeländer.

d)	Mellanstatliga organisationer.

Anslutningsvillkoren för medlemmar och observatörer anges i artikel 4.

2.   Organisationen ska ha minst en medlemsstat samt minst två andra medlemsstater eller anslutna länder som medlemmar.

3.   Medlemsstaterna eller de anslutna länderna ska gemensamt inneha en majoritet av rösträtterna i rådet.

4.   Samtliga medlemmar eller observatörer kan företrädas av ett eller flera offentliga organ, inbegripet privata organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som de själva valt eller som utsetts i enlighet med deras egna regler och förfaranden.

5.   Organisationens medlemmar och observatörer och deras företrädande organ anges i bilaga 7. Rådets ordförande ska hålla bilaga 7 uppdaterad.

Artikel 4

Anslutning av medlemmar och observatörer

1.   Anslutningsvillkoren för nya medlemmar är följande:

a)	Anslutning av nya medlemmar ska godkännas av rådet.

b)	Sökande ska lämna in en skriftlig ansökan till rådets ordförande.

c)	I ansökan ska sökanden uppge på vilket sätt den kommer att bidra till organisationens uppgifter och verksamheter enligt artikel 2 och hur den kommer att uppfylla de krav som anges i artikel 6.

d)	Nya medlemmar som ansluter sig till dessa stadgar inom en period på 12 månader efter deras ikraftträdande får göra detta på samma villkor som de grundande medlemmarna.

e)	Villkoren för anslutning av nya medlemmar ska vara föremål för ett avtal mellan organisationen och den anslutande medlemmen och ska godkännas av rådet.

f)

Nya medlemmar som blir medlemmar i organisationen senare än ett år efter det att dessa stadgar trädde i kraft ska utöver deras ordinarie bidrag till framtida kapitalinvesteringar, aktuella driftskostnader och avvecklingskostnader betala ett särskilt bidrag till organisationens hittillsvarande kapitalutgifter.

2.   De organ som anges i artikel 3.1 som vill bidra till organisationen men ännu inte kan ansluta sig som medlemmar får ansöka till rådet om observatörsstatus. Anslutningsvillkoren för observatörer är följande:

a)	Observatörer kan normalt sett ansluta sig för en period på tre år. Rådet kan i undantagsfall godkänna ytterligare förlängning av observatörsstatusen.

b)	Sökande ska lämna en skriftlig ansökan till rådet.

I ansökan ska sökanden ange på vilket sätt den kommer att bidra till organisationen och dess verksamheter enligt artikel 2.

Artikel 5

Utträde för en medlem eller en observatör/Avslutande av medlemskap eller observatörsstatus

1.   En medlem kan lämna organisationen i slutet av ett budgetår, förutsatt att en begäran om utträde lämnats in till rådet tre år tidigare. Ett utträde kan tidigast börja gälla den 31 december 2026.

2.   Observatörer kan lämna organisationen när som helst, förutsatt att en begäran om utträde lämnats in till rådet sex månader tidigare.

3.   Villkoren för och verkan av en medlems utträde från organisationen, särskilt dennes del av kostnaderna för konstruktion, drift och avveckling av ESS och ersättning för förluster, ska beslutas av rådet innan medlemmens utträde börjar gälla. I detta beslut ska medlemmens andel av kostnaderna för avvecklingen specificeras.

4.   Rådet ska ha befogenhet att avsluta en medlems medlemskap eller en observatörs observatörsstatus om följande villkor föreligger:

a)	Medlemmen eller observatören har gjort sig skyldig till allvarlig överträdelse av en eller flera av dess skyldigheter enligt dessa stadgar.

b)	Medlemmen eller observatören har underlåtit att avhjälpa denna överträdelse inom en period på sex månader efter att skriftligen ha underrättats om överträdelsen.

Innan rådet fattar beslut om att avsluta ett medlemskap eller en observatörsstatus ska medlemmen eller observatören ges möjlighet att bestrida ett sådant beslut och att lägga fram sitt försvar inför rådet.

KAPITEL 3

MEDLEMMARNAS OCH OBSERVATÖRERNAS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

Artikel 6

Medlemmar

1.   Medlemmarnas rättigheter omfattar

a)	tillträde till ESS för deras forskarsamhälle på de villkor som föreskrivs i artikel 17,

b)	rätt att delta och rösta vid rådets möten. En medlem ska emellertid inte kunna rösta i en fråga som rör denna medlems avslutande av sitt medlemskap.

2.   De grundande medlemmarna förbinder sig att erlägga följande bidrag, i kontanter eller in natura, för konstruktionskostnaderna, inbegripet de bidrag till planeringsfasen som anges i bilaga 4 och de bidrag i kontanter till planeringsfasen och konstruktionsfasen som anges i bilaga 5:

Republiken Tjeckien	5,52 M euro
Konungariket Danmark	230 M euro
Förbundsrepubliken Tyskland	202,5 M euro
Republiken Estland	4,61 M euro
Republiken Frankrike	147 M euro
Republiken Italien	110,6 M euro
Ungern	17,6 M euro
Konungariket Norge	46,07 M euro
Republiken Polen	33,2 M euro
Konungariket Sverige	645 M euro
Schweiziska edsförbundet	64,5 M euro

Samtliga belopp avser prisnivån i januari 2013.

Bidrag från andra medlemmar än de grundande medlemmarna ska överensstämma med tabellen över medlemsbidrag som fastställs i bilaga 6.

Kostnaderna för planering och konstruktion omfattar de totala utgifterna (personal, kostnader, återkommande utgifter och kapitalutgifter) för konstruktionen av ESS såsom specificeras i bilaga 2. En förteckning över godkända bidrag in natura för planeringen har bifogats som bilaga 4. En siffra som visar de beräknade årliga utgifterna för konstruktion, drift och avveckling finns i bilaga 2.

De grundläggande reglerna och principerna för bidrag in natura fastställs i bilaga 3.

3.   Samtliga medlemmar ska

a)	betala sitt bidrag till de fördelade konstruktionskostnaderna (planerade belopp och tidsplan för betalningar) i den årliga budgeten som fastställts i enlighet med artikel 9.10 d,

b)	bidra till driftskostnaderna enligt artikel 18 och till avvecklingskostnaderna enligt artikel 19,

c)	i tillämpliga fall utse ett eller flera företrädande organ i enlighet med artikel 3.4 och ge dess företrädande organ fullständig behörighet att rösta i alla frågor som behandlas vid rådets möten och som anges i dagordningen.

4.   Samtliga medel som tillhör organisationen, både bidrag i kontanter eller in natura, ska uteslutande användas för att främja organisationens uppgifter i enlighet med artikel 2.

Artikel 7

Observatörer

1.   Observatörer ska ha rätt att

a)	delta i rådet utan rösträtt,

b)	uppmuntra sitt forskarsamhälle att delta i ESS-evenemang, exempelvis sommarkurser, workshoppar, konferenser och utbildningskurser till förmånliga priser i mån av plats.

2.   Samtliga observatörer ska, i tillämpliga fall, utse ett eller flera företrädande organ i enlighet med artikel 3.4.

KAPITEL 4

STYRNING

Artikel 8

Organisationens organ

Organisationens organ ska vara rådet och generaldirektören.

Artikel 9

Rådet

1.   Rådet ska vara organisationens styrande organ och ska utgöras av upp till två ledamöter från varje medlem i organisationen. Ledamöterna kan bistås av experter.

2.   Principerna för utnämning eller avsättning av rådets ledamöter ska fastställas av varje medlem. Varje medlem ska skriftligen och utan dröjsmål underrätta rådets ordförande varje gång någon av deras ledamöter i rådet utses eller avsätts.

3.   Rådet ska sammanträda minst två gånger om året och ska vara ansvarigt i enlighet med bestämmelserna i dessa stadgar för den övergripande ledningen och tillsynen av organisationen vad gäller vetenskapliga, tekniska och administrativa frågor. Rådet får utfärda instruktioner till generaldirektören.

4.   Rådets möten sammankallas av ordföranden. Ett rådsmöte ska även sammankallas om minst två medlemmar begär det.

5.   Rådet ska välja en ordförande och en vice ordförande från medlemmarnas delegationer. Vice ordföranden ska ersätta ordföranden vid hans/hennes frånvaro och vid intressekonflikter. I och med att de utses lämnar ordföranden och vice ordföranden sina delegationer. Ordföranden och vice ordföranden ska väljas för en mandatperiod på högst två år. Omval är tillåtet en gång för en andra mandatperiod som inte överstiger två år.

6.   Rådet ska fastställa sin arbetsordning i enlighet med bestämmelserna i dessa stadgar.

7.   Rådet får även inrätta extra kommittéer om detta är nödvändigt för att fullgöra organisationens uppgifter. Rådet ska fastställa mandatet för sådana kommittéer.

8.   Högre tjänstemän, såsom de definieras av rådet, ska utses och avsättas av rådet.

9.   Följande frågor kräver enhälligt godkännande av rådet:

a)	En ökning av de konstruktionskostnader som fastställts i artikel 2.1.

b)	En ändring av bidragen till kostnaderna för konstruktion, drift och avveckling.

c)	Ett förslag om ändring av dessa stadgar och ändring av dess bilagor.

d)	Godkännande och avslutande av medlemskap och observatörsstatus.

Alla ändringar av stadgarna ska uppfylla kraven i artiklarna 9.3 och 11 i förordning (EG) nr 723/2009, enligt ändring av rådet den 2 december 2013 (rådets förordning (EU) nr 1261/2013 (1)).

10.   Beslut om följande frågor ska antas med kvalificerad majoritet av rösterna:

a)	Utnämning av generaldirektören samt avstängning eller avsättning av honom/henne i enlighet med artikel 11.

b)	Utnämning av ordföranden och vice ordföranden.

c)	Ett medellångt (femårigt) vetenskapligt program.

d)	Årsbudgetar, femåriga budgetplaner och medellånga (femårig) finansiella bedömningar.

e)	Antagande av årsbokslutet.

f)	Riktlinjer för fördelningen av och tillgången till strålningstid.

g)	Organisationens finansiella bestämmelser.

h)	Upplösning av organisationen.

i)	Betydande förändringar av rapporten om ESS tekniska design och den kostnadsrapport som det hänvisas till i artikel 2.1, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9 a och b.

j)	Utnämning och avsättning av högre tjänstemän.

k)	Godkännande av uppdragsbeskrivningen för och arbetet i den vetenskapliga rådgivande kommittén (SAC) och den tekniska rådgivande kommittén (TAC).

11.   För alla andra beslut krävs det enkel majoritet av rösterna i rådet.

Artikel 10

Röstningsförfarande

1.   Innan driftsfasen inleds ska varje medlem vara berättigad till det antal röster som motsvarar dess bidrag till kostnaderna för planering och konstruktion i enlighet med artikel 6.2. När driftsfasen inleds ska rådet se över denna fördelning av rösterna med hänsyn till bidragen. Ytterligare översyn ska äga rum minst vart femte år.

2.   Enkel majoritet innebär en majoritet på mer än 50 % av rösterna tillhörande de medlemmar som företräds vid mötet och att inte mer än hälften av medlemmarna röstar emot.

3.   Kvalificerad majoritet innebär en majoritet på minst 67 % av rösterna tillhörande de medlemmar som företräds vid mötet och att inte mer än hälften av medlemmarna röstar emot.

4.   Enhällighet innebär minst 90 % av rösterna tillhörande de medlemmar som företräds vid mötet och att det inte föreligger några röster emot.

5.   Ett rådsmöte ska endast vara beslutfört om ledamöter från 67 % av alla medlemmar finns representerade.

Artikel 11

Generaldirektören

1.   Rådet ska utse organisationens generaldirektör enligt artikel 9.10 a i enlighet med det förfarande som antagits av rådet. Generaldirektören ska vara organisationens rättsliga företrädare. Generaldirektören ska sköta organisationens löpande verksamhet med vederbörlig omsorg och i enlighet med dessa stadgar, rådets instruktioner och resolutioner och tillämpliga rättsliga krav.

2.   Generaldirektören ska utarbeta och lämna strategiska, tekniska, vetenskapliga, rättsliga, budgetrelaterade och administrativa beslut till rådet. Generaldirektören ska lämna in en årlig verksamhetsrapport till rådet och ska lämna in ett reviderat årsbokslut till rådet en gång om året.

3.   Om generaldirektörens post blir vakant får rådet utse en person och fastställa dennes befogenheter och ansvar för att ersätta generaldirektören.

4.   Generaldirektörens mandatperiod ska normalt sett inte överskrida fem år. Ändring eller förlängning av avtal om anställning eller uppdrag kräver godkännande av rådet.

Artikel 12

Den administrativa och finansiella kommittén (AFC), den vetenskapliga rådgivande kommittén (SAC) och den tekniska rådgivande kommittén (TAC)

1.   Rådet ska inrätta en administrativ och finansiell kommitté (AFC) som består av upp till två ledamöter som nominerats av varje medlem. Ordföranden för AFC ska utses av rådet och vara oberoende och neutral (supra partes). Kommittén ska lämna utlåtanden till rådet i samtliga administrativa och rättsliga frågor samt avseende den ekonomiska förvaltningen. Uppdragsbeskrivningen för denna kommitté och dess arbetsordning ska antas av rådet och införlivas i de finansiella reglerna.

2.   Rådet ska inrätta en vetenskaplig rådgivande kommitté (SAC) och en teknisk rådgivande kommitté (TAC). Dessa kommittéer ska bestå av framstående vetenskapsmän som inte är anställda eller på annat sätt direkt knutna till organisationen och ska lämna utlåtanden till rådet i vetenskapliga (SAC) och tekniska (TAC) frågor och andra frågor som är av betydelse för organisationen.

Rådet ska utnämna medlemmarna i SAC och TAC samt deras respektive ordförande i överensstämmelse med arbetsordningen. Uppdragsbeskrivningen för och driften av SAC och TAC ska antas av rådet.

KAPITEL 5

RAPPORTERING TILL KOMMISSIONEN

Artikel 13

Rapportering till kommissionen

1.   Organisationen ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport som särskilt omfattar de vetenskapliga, operativa och ekonomiska aspekterna av verksamheten. Verksamhetsrapporten ska godkännas av rådet och överlämnas till kommissionen och relevanta offentliga myndigheter inom sex månader efter motsvarande budgetårs slut. Rapporten ska offentliggöras.

2.   Organisationen ska informera kommissionen om alla händelser som allvarligt kan äventyra ett korrekt genomförande av organisationens uppgifter eller hindrar organisationen från att uppfylla de villkor som fastställs i rådets förordning (EG) nr 723/2009.

KAPITEL 6

STRATEGIER

Artikel 14

Avtal med tredje parter

Om organisationen anser att det vore gynnsamt kan den ingå avtal med vilken fysisk eller juridisk person som helst. I ett sådant avtal ska parternas samtliga rättigheter och skyldigheter specificeras.

Artikel 15

Strategi för upphandling och skattebefrielse

1.   Rådet ska fastställa detaljerade regler för upphandlingsförfaranden och -kriterier som organisationen är skyldig att följa. Upphandlingsstrategin ska följa principerna om öppenhet, proportionalitet, ömsesidigt erkännande, likabehandling och icke-diskriminering.

2.   Undantag från mervärdesskatt på grundval av artiklarna 143.1 g och 151.1 b i rådets direktiv 2006/112/EG (2) och i enlighet med artiklarna 50 och 51 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 (3) ska begränsas till inköp som organisationen och medlemmar i organisationen gör som ska användas officiellt och uteslutande av organisationen, under förutsättning att sådana inköp enbart görs för organisationens icke-ekonomiska verksamhet i överensstämmelse med dess verksamhet. Undantag från mervärdesskatt ska begränsas till inköp till ett värde på mer än 300 euro. Undantag från punktskatt på grundval av artikel 12 i rådets direktiv 2008/118/EG (4) ska begränsas till inköp av organisationen som ska användas officiellt och uteslutande av organisationen, under förutsättning att sådana inköp enbart görs för organisationens icke-ekonomiska verksamhet i överensstämmelse med dess verksamhet och att värdet på inköpet överskrider 300 euro.

Artikel 16

Ansvarsbestämmelser

1.   Organisationen ska vara ansvarig för sina skulder.

2.   Medlemmarnas ekonomiska ansvar för organisationens skulder ska begränsas till deras respektive årliga bidrag som godkänts i den årliga budgeten.

3.   Organisationen ska teckna lämpliga försäkringar för att täcka de risker som är förknippade med konstruktionen av ESS och dess verksamhet.

Artikel 17

Strategi för vetenskaplig utvärdering och tillträde

1.   Organisationen ska ge faktiskt tillträde till europeiska och internationella forskare samt till andra relevanta användare. Tillträde till ESS ska grundas på sakkunnigbedömning baserad på vetenskaplig excellens och genomförbarhet och beviljas på grundval av den strategi för tillträde som rådet har antagit. Tillträdesstrategin ska återspegla åtagandena i artikel 2.2 a.

2.   Tillträdet till ESS ska vara öppet även för icke-medlemmar. Sådant tillträde ska vara öppet för såväl europeiska som internationella användare och vara tillgängligt på grundval av den tillträdesstrategi som rådet har antagit.

Artikel 18

Drift

1.   Medlemmarna ska bidra till organisationens driftskostnader i proportion till deras användning av ESS. De allmänna principerna för användningen av anläggningen och fördelningen av medlemmarnas bidrag till driftskostnaderna ska dokumenteras i en självständig strategi som antas av rådet.

2.   Rådet ska fastställa villkor för att undvika en betydande och varaktig obalans mellan hur ESS-anläggningen används av en medlems forskarsamhälle och denna medlems bidrag till organisationen.

Artikel 19

Avveckling

Medlemmarna ska vara ansvariga för nedmonteringen av organisationens samtliga anläggningar och byggnader i enlighet med bilaga 1. Medlemmarna ska dela på de relevanta avvecklingskostnaderna. Denna kostnad ska inte överskrida ett belopp motsvarande tre årliga verksamhetsbudgetar, baserat på den genomsnittliga driftskostnaden för de fem senaste åren. Värdstaten för organisationen ska ansvara för överstigande kostnader.

Rådet ska utarbeta och anta en avvecklingsstrategi som innehåller en sammanhängande och heltäckande beskrivning av upplösningsförfarandet.

Artikel 20

Strategi för spridning

1.   Organisationen ska främja forskning och generellt uppmuntra ett så fritt tillträde till forskningsdata som möjligt. Oavsett denna princip ska organisationen främja högkvalitativ forskning och stödja en kultur med ”bästa praxis” genom utbildningsverksamhet.

2.   Organisationen ska generellt sett uppmuntra forskare att offentliggöra sina forskningsresultat och begära att forskare i medlemsländerna tillgängliggör resultat i organisationens namn.

3.   Spridningsstrategin ska innehålla en beskrivning av de olika målgrupperna och organisationen får använda flera olika kanaler för att nå dessa, exempelvis en webbportal, nyhetsbrev, workshoppar, deltagande i konferenser samt artiklar i tidskrifter och dagstidningar.

Artikel 21

Strategi för immateriella rättigheter och datastrategi

1.   Begreppet ”immateriell rättighet” ska tolkas i enlighet med artikel 2 i konventionen om upprättande av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, som undertecknades den 14 juli 1967.

2.   Organisationen ska äga alla immateriella rättigheter som härrör från inrättandet och driften av ESS, däribland immateriella rättigheter som skapats av organisationens anställda, såvida de inte omfattas av ett särskilt avtal eller om något annat föreskrivs i bindande lagstiftning eller i dessa stadgar.

3.   Generellt sett ska öppen åtkomst till data som har samlats in till följd av användningen av ESS-anläggningen främjas och, i den utsträckning det är möjligt vad gäller programvara och dataprogram som skapats av organisationen, ska principerna om öppen källkod beaktas.

4.   Organisationen ska anta sin egen datastrategi och strategi för immateriella rättigheter.

Artikel 22

Uppfinningar

Organisationen ska omfattas av tillämplig lagstiftning och regler om uppfinningar och anta sin egen strategi för uppfinningar.

KAPITEL 7

FINANSIELLA FRÅGOR

Artikel 23

Budgetår

Organisationens budgetår ska löpa från och med den 1 januari till och med den 31 december varje år.

Det första verksamhetsåret ska vara ett förkortat budgetår som börjar löpa den dag då kommissionens genomförandebeslut om inrättandet av organisationen träder i kraft och slutar den 31december det året.

Artikel 24

Revision och finansiella bestämmelser

1.   Generaldirektören ska lämna budgetdokumenten i enlighet med de finansiella bestämmelserna till den administrativa och finansiella kommittén (AFC), vilka ska revideras och därefter lämnas till rådet med AFC:s synpunkter och rekommendationer.

2.   Rådet ska utse externa revisorer som ska tjänstgöra under en period på fyra år och får utnämnas på nytt. Revisorerna ska utföra sådana uppgifter som föreskrivs i de finansiella bestämmelserna.

3.   Generaldirektören ska tillhandahålla revisorerna sådan information och sådant stöd som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

4.   Organisationens räkenskaper ska åtföljas av en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret.

5.   I de finansiella bestämmelserna ska alla andra åtgärder som avser organisationens budget, redovisningsstandarder och ekonomi fastställas, inbegripet bestämmelser om utarbetande, registrering, revision och offentliggörande av räkenskaperna.

KAPITEL 8

BESTÄMMELSER OM VARAKTIGHET, UPPLÖSNING TVISTER OCH INRÄTTANDE

Artikel 25

Varaktighet

Organisationen ska inrättas på obestämd tid.

Artikel 26

Upplösning

1.   Organisationen ska upplösas efter ett beslut av rådet i enlighet med artikel 9.10 h.

2.   Utan otillbörligt dröjsmål, och i vilket fall som helst inom tio dagar efter antagande av ett beslut om upplösning av organisationen, ska organisationen informera kommissionen om beslutet.

3.   De tillgångar som kvarstår efter betalning av organisationens skulder ska fördelas mellan medlemmarna i proportion till deras totala årliga bidrag till organisationen. I enlighet med artikel 16.2 ska det ansvar som kvarstår efter införlivande av organisationens tillgångar fördelas mellan medlemmarna i proportion till deras årliga bidrag till organisationen och ska begränsas till varje individuell medlems respektive årliga bidrag som godkänts i årsbudgeten.

4.   Utan otillbörligt dröjsmål, och i vilket fall som helst inom tio dagar efter slutförandet av upplösningsförfarandet, ska organisationen informera kommissionen om detta.

5.   Organisationen ska upplösas den dag då kommissionen offentliggör ett lämpligt meddelande i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 27

Tillämplig lagstiftning

Inrättandet och organisationens inre organisation ska styras av

a)	EU-lagstiftning och särskilt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium),

b)	lagstiftningen i den stat där organisationen har sitt stadgeenliga säte när det gäller frågor som inte, eller endast delvis, regleras av de rättsakter som avses i led a,

c)	dessa stadgar och deras genomförandebestämmelser.

Artikel 28

Anställning

1.   Organisationen tillämpar lika möjligheter vid anställning. Vad gäller anställningsavtal är lagstiftningen i det land där den anställde normalt sett utför sitt arbete enligt avtalet tillämplig.

2.   Om inget annat gäller enligt den nationella lagstiftningen ska varje medlem inom ramen för sin behörighet underlätta rörlighet och boende för medborgare i medlemmarnas länder som utför arbete för organisationens räkning och för deras familjer.

Artikel 29

Tvister

1.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att avgöra tvister vad avser organisationen mellan medlemmarna eller mellan medlemmarna och organisationen samt alla tvister i vilka unionen är part.

2.   EU-lagstiftning om behörig domstol ska tillämpas på tvister mellan organisationen och tredje parter. I fall som inte omfattas av EU-lagstiftning ska lagstiftningen i den stat där organisationen har sitt stadgeenliga säte fastställa vilken domstol som är behörig att avgöra den aktuella tvisten.

Artikel 30

Tillgång till stadgarna

Stadgarna ska finnas allmänt tillgänglig på ESS webbplats och vid dess stadgeenliga säte.

Artikel 31

Bestämmelser om inrättande

1.   Värdstaten ska kalla samman ett konstituerande möte i rådet så snart som möjligt, men senast 45 kalenderdagar efter ikraftträdandet av kommissionens beslut om inrättande av organisationen.

2.   Innan det konstituerande mötet hålls ska värdstaten underrätta de grundande medlemmarna om eventuella specifika och brådskande rättsliga åtgärder som måste vidtas i fråga om organisationen. Såvida inte en grundande medlem framför invändningar mot åtgärden inom fem arbetsdagar efter att den underrättats om densamma ska den rättsliga åtgärden genomföras av en person som vederbörligen godkänts av värdstaten.

KAPITEL 9

BILAGOR OCH SPRÅK

Artikel 32

Bilagor

Följande bilagor bifogas till dessa stadgar:

1.	ESS tekniska och vetenskapliga räckvidd

2.	Beräknade kostnader och tidsplan

3.	Grundläggande regler och principer för bidrag in natura

4.	Förteckning över godkända bidrag in natura under planeringsfasen

5.	Förteckning över redan erhållna kontantbidrag för planerings- och konstruktionsfasen

6.	Tabell över bidrag

7.	Medlemmar, observatörer och företrädande organ

Artikel 33

Språk

Samtliga versioner av dessa stadgar på Europeiska unionens officiella språk ska anses autentiska. Ingen språkversion ska ha företräde framför de andra.

---

(1)  Rådets förordning (EU) nr 1261/2013 av den 2 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 723/2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) (EUT L 326, 6.12.2013, s. 1).

(2)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).

(3)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 77, 23.3.2011, s. 1).

(4)  Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 9, 14.1.2009, s. 12).

BILAGA 1

ESS TEKNISKA OCH VETENSKAPLIGA RÄCKVIDD

1.   BILAGANS ÄNDAMÅL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Syftet med denna bilaga till stadgarna för European Spallation Source ERIC är att fastställa en ram vad gäller ESS-anläggningens vetenskapliga och tekniska räckvidd. Den grundas på den rapport om den tekniska designen (Technical Design Report, TDR) som presenterades för ESS styrkommitté vid dess möte i februari 2013. Rapporten är ett resultat av samförståndsavtalet för planeringsfasen av ESS och har sammanställts genom ett samarbete mellan forskningsorganisationer över hela Europa och i övriga världen. Bilagan ger även en bakgrund till projektet och beskriver den internationella ramen för anläggningen. En sammanfattning av de därmed sammanhängande beräknade kostnaderna och tidsplanen beskrivs i bilaga 2.

2.   BAKGRUND

ESS är en ny internationell vetenskaplig infrastruktur som ska byggas i Lund, med datahanteringsverksamhet i Köpenhamn. Den kommer att bli en tvärvetenskaplig anläggning för biovetenskap, fysik, kemi och materialvetenskap samt för energi och klimatforskning. Anläggningen understödjer visionen bakom rekommendationerna från OECD Megascience Forum under 1999 om storskaliga neutronanläggningar över hela världen.

För materialvetenskapen utgör konstruktionen av ESS neutronkälla en viktig del av de europeiska ansträngningarna för att ytterligare utveckla sina världsledande, storskaliga forskningsinfrastrukturer. Genom en alleuropeisk insats 2002 utarbetades en teknisk rapport i vilken ett konstruktionsutkast och därmed sammanhängande vetenskapliga bevis presenterades. 2003 drog Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri), som inrättats av medlemsstaternas och de anslutna ländernas forskningsministrar, slutsatsen att en 5 MW lång puls med en enda målstation för ESS med nominellt 22 ”offentliga” instrument var den optimala tekniska design som skulle uppfylla det europeiska forskarsamhällets behov under den andra fjärdedelen av detta århundrade.

Genom att bygga ESS-anläggningen, som har en källa med en aldrig tidigare skådad prestanda och som använder den nya tekniken med långa pulser, och driva den i enlighet med praxis för vetenskaplig excellens som en del av det europeiska nätverket av källor, kommer Europa att fortsätta att vara världsledande när det gäller forskningsverksamhet som omfattar de breda vetenskapliga områden som kräver metoder för neutronspridning.

3.   GRUNDLÄGGANDE SYFTEN

ESS-anläggningens grundläggande syften är att erbjuda den europeiska forskningen världsledande forskningsmöjligheter på området neutronspridning, genom att sträva efter vetenskaplig excellens och högsta prestanda i frågan om vetenskapliga resultat. Anläggningens samtliga delar är utformade för att uppfylla dessa syften och bemöta den europeiska efterfrågan på en framstående unik förmåga och utökad forskningskapacitet. Genom att uppfylla dessa syften kommer ESS att tillhandahålla ny kunskap som inte kan erhållas från andra anläggningar eller genom andra metoder, vilket kommer att stärka vetenskapens samhällseffekter och understödja innovationen i Europa.

4.   VETENSKAPLIG RÄCKVIDD

ESS kommer att ha en unik förmåga att studera ett brett spektrum av strukturer och tidsramar på grund av sina långa neutronpulser med hög intensitet. ESS kommer att erbjuda neutronstrålar med en ojämförlig ljusstyrka, med högre strålintensitet till proverna än någon existerande spallationskälla. Den höga ljusstyrkan kommer att göra det möjligt att utföra många undersökningar som inte är möjliga idag, genom att tillåta mätningar av mindre prover i mer begränsade provmiljöer, ökad användning av polariserade neutroner, påvisande av svagare signaler och snabba kinematiska mätningar i realtid. De starka neutronstrålarna kommer att tillhandahållas i en unik tidsstruktur, med långa, lågfrekventa neutronpulser. Denna tidsstruktur möjliggör en effektiv användning av neutroner med lång våglängd. Avancerade neutrontekniker kommer att utnyttja denna struktur för att göra det möjligt för ESS-instrumenten att uppnå ett bredare dynamiskt spektrum, särskilt genom användningen av bispektrala strålar, och upplösningar som är avstämbara inom ett mycket brett spektrum enligt behov, vilket sammantaget medför en betydande utökning av de vetenskapliga möjligheterna. Genom användningen av den senaste tekniken för hantering och analys av data kommer förmågan och kapaciteten att öka ytterligare.

Spallationskällan kommer att tillhandahålla neutronstrålar till en rad olika forskningsinstrument. På grundval av konstruktionsutkastet som upprättades 2002 och genom att identifiera vetenskapliga drivkrafter för ESS presenteras en rad olika referensinstrument i TDR.

5.   TEKNISK RÄCKVIDD

I figur 1 nedan tillhandahålls en grundläggande planlösning över området nordöst om staden Lund, Sverige. ESS-anläggningens viktigaste komponenter är acceleratorn, målstationen, instrumentuppsättningen och de tillhörande byggnaderna samt den tillhörande infrastrukturen.

I acceleratorn accelereras protoner till en lämplig energi för ett effektivt framkallade av en spallationsreaktion. ESS-acceleratorn är utformad för hög effekt och tillförlitlighet och använder huvudsakligen supraledande rör.

Målstationen kommer att omvandla protonstrålarna från acceleratorn genom spallationsprocessen till ett antal intensiva strålar av långsamma protoner som avges till de instrument där forskningsarbetet utförs. Den valda tekniken för målet är ett hjul som roterar i protonstrålen. En samling moderator-reflektorer som omger målet omvandlar de snabba neutroner som uppkommer vid spallationsprocessen till långsamma neutroner. Dessa långsamma neutroner leds till instrumenten.

I instrumenten används sedan neutronerna för att testa materialets egenskaper i all dess mångfald och komplexitet. Tekniken med långa pulser gör det möjligt att anpassa neutronstrålarna till varje särskilt instrument och experiment.

Figur 1

Grundläggande planlösning för ESS-anläggningen

Den grundläggande planlösningen för ESS-anläggningen utgörs av accelerationstunneln (orange), RF-galleriet (rosa), målstationsbyggnaden (röd), experimenthallarna 1 & 2 (blå) och 3 (grön). Vidare visas områdets gränser (streckad linje), motorvägen E22 (mörkgrå) och en möjlig planlösning för vägar och servicebyggnader (ljusgrå). Koordinaterna för spallationsmålet är latitud 55,7344°, longitud 13,2482° (WGS84).

Support och tjänster för hanteringen och den vetenskapliga analysen av data tillhandahålls av centret för hantering av data och programvara i Köpenhamn (DMSC). DMSC är även ansvarigt för insamlingen av data som genereras av ESS-anläggningens instrumentuppsättning samt för tillhandahållandet av tjänster för förvärv, hantering och analys av data liksom stöd vid simuleringen av experiment. DMSC utgör en fullständigt integrerad del av ESS-organisationen. DMSC kommer att vara en anläggning i världsklass för användarna som stödjer och samarbetar med en mängd olika vetenskapliga och tekniska användare från universitet, institut och industrin.

Figur 2

ESS DMSC-funktioner

ESS center för hantering av data och programvara (ESS DMSC)
Programvara för instrumentkontroll	Insamlig av data	Support till Monte Carlo-simulering av kod	Dataanalys och visualisering	Användarportal
Programvara för instrumentkontroll Fjärråtkomst till experiment Tillhandahålla användaren förbehandlad data i realtid under experimentet Support till driften på plats (ESS-Lund)	Transport av rådata till huvudservrarna för lagring Förbehandling av rådata till lämpligt format för vidare användning Portal för webb och mobila enheter med tillgång till användardata enligt EU-lagstiftningen	Utveckling och support av programvara för Monte Carlo-modellering för neutroninstrument Tillhandahållande av support för modellering av särskilda delar av instrumentprover för dataanalys Support till driften på plats (ESS-Lund)	Utveckling och support av programvara för visualisering och dataanalys Tillhandahålla överbryggande lösningar för stöd till modellering av neutrondata genom den allra senaste programvaran för fysisk modellering och teori Tillhandahållande av åtkomst till högpresterande datorsystem Support till driften på plats (ESS-Lund)	Utveckling och support av en webbaserad användarportal för inlämning och granskning av användarförslag Tillhandållande och support av webbaserade instrument för att underlätta användarnas tillgång till deras data Support till driften på plats (ESS-Lund)

Utöver dessa komponenter finns det en infrastruktur för tjänster, stödjande laboratorier och workshoppar samt kontor och faciliteter för användare och personal.

6.   MÅL FÖR PRESTANDA OCH UTFORMNING

ESS-anläggningen kommer att ha unika, världsledande vetenskapliga kapaciteter som en neutronkälla när den har tagits i full drift. Genom att tillhandahålla neutroner i långa pulser på flera millisekunder (nominellt 2,86 ms) med låg frekvens (nominellt 14 Hz) till dess instrumentuppsättning kommer anläggningen att möjliggöra en effektiv användning av högintensiva varma och kalla neutronstrålar.

Målet är att ESS ska ha 22 instrument vid stadigvarande drift.

Protonstrålen kommer att ha en nominell effekt på 5 MW och prestandan optimeras i enlighet med de grundläggande vetenskapliga syftena. Jämfört med ILL (2013) kommer ESS neutronspridande instrument att vara upp till 100 gånger känsligare när det gäller att uppfatta låga signaler. Jämfört med SNS och J-PARC (2013) kommer ESS att erbjuda en upp till 30 gånger högre strålningsintensitet vid experiment med samma upplösning för varma och kalla neutroner.

ESS-anläggningen ska utformas för att vara mycket tillförlitlig med ett konstruktionsmål på 95 % tillgänglighet under de årliga driftperioderna på mer än 4 000 timmar när den har tagits helt i drift.

För att upprätthålla sin världsledande kapacitet kommer ett rimligt tekniskt handlingsutrymme att bibehållas för att inte utesluta framtida förbättringar och uppgraderingar.

ESS-anläggningen kommer att ha en toppmodern infrastruktur för vetenskap och datahantering som är utformad för att utnyttja neutronkällan fullt ut, genom att tillhandahålla sammanhållna vetenskapliga tjänster som gör neutronteknikerna mer tillgängliga, mer kraftfulla och effektivare för ett stort antal vetenskapliga discipliner.

I planeringssyfte och med beaktande av kostnaderna för dess fulla livstid beräknas ESS preliminärt avvecklas under 2065 och området återställas för annan användning i enlighet med omgivningarna.

ESS-anläggningen är utformad för att skydda individer, allmänheten och miljön från skador under konstruktionen, driften och avvecklingen. Anläggningen kommer att utformas för att främja användningen av förnybar energi, minimera dess energiförbrukning och återvinna en betydande andel av överskottsvärmen.

BILAGA 2

BERÄKNADE KOSTNADER OCH TIDSPLAN

1.   INLEDNING

Syftet med detta dokument, bilaga 2 till stadgarna, är att beskriva de beräknade totala kostnaderna, budgeten och den planerade tidsplanen för ESS-projektet. Dokumentet utgör en övergripande sammanfattning av det utgångsresultat som fastställdes våren 2014 på grundval av TDR:en och därmed sammanhängande dokument som presenterades för ESS styrkommitté 2012, och överensstämmer med den tekniska och vetenskapliga räckvidd som sammanfattas i bilaga 1. Samtliga kostnadsuppgifter i detta dokument grundas på prisnivån i januari 2013.

2.   KOSTNADERNA FÖR PROJEKTET

Kostnadsberäkningen och planeringen för ESS har gjorts med hänsyn till livscykeln, och omfattar som sådan alla olika faser av anläggningens livstid. Kostnadsberäkningen och planeringen omfattar planerings-, konstruktions-, drifts- (som utgörs av den inledande driften och den stadigvarande driften) och avvecklingsfaserna. Kostnaderna för den totala livscykeln visas i figur 1.

Figur 1

Kostnader under ESS livscykel i miljoner euro

Kostnaderna för planeringsfasen omfattar fasen för uppdateringen av anläggningens utformning. Planeringskostnaderna uppgår sammanfattningsvis till 80 miljoner euro, vilket inbegriper både bidrag i kontanter och in natura.

Konstruktionsbudgeten uppgår till 1 843 miljoner euro, vilket omfattar kapitalkostnader från inledningen av konstruktionsfasen, den 1 januari 2013, till dess att den stadigvarande driften inleds under 2026. Konstruktionsbudgeten omfattar kapitalinvesteringarna för 16 instrument.

Under perioden 2019–2025 kommer man parallellt med konstruktionsfasen att inleda en inledande driftsfas. Kostnaderna för den inledande driftsfasen uppgår till 810 miljoner euro och omfattar budgeten för att driva hela anläggningen och uppnå målet i TDR:en med en uppsättning på 22 instrument. Uppdelningen av budgeten för konstruktionen på projektnivå visas i figur 2. Den omfattar både bidrag i kontanter och in natura.

Figur 2

Uppdelning av budgeten för konstruktionsfasen. Budgeten för DMSC, 32 miljoner euro, ingår i budgeten för Neutron Scattering Systems (NSS)

Den inledande driftsfasen inleds med generering, tillhandahållande och påvisande av de första neutronerna. Budgeten omfattar kostnader för uppstart av maskindrift, uppdrivning av stråleffekten, start av användarprogrammet, de första reservdelarna och de huvudsakliga bidraget till konstruktionen av de sex återstående instrumenten för att göra den grundläggande uppsättningen på 22 instrument komplett. Budgeten för den inledande driften planeras löpa till slutet av 2025, vilket möjliggör en smidig övergång till budgeten för den stadigvarande driften.

Budgeten för den stadigvarande driften kommer att inledas 2026 och löpa fram till 2065 och omfatta alla förutsedda kostnader för en varaktig drift i enlighet med bilaga 1. Detta omfattar ett litet bidrag till slutförandet av instrumentuppsättningen under de första åren och till att hålla anläggningen konkurrenskraftig under den stadigvarande driften. Budgeten för den stadigvarande driften uppgår till 140 miljoner euro per år.

Figur 3

Uppdelning av budgeten för driftsfasen. Budgeten för förvaltningen av anläggningen ingår i administrationsbudgeten

I enlighet med den beräknade livscykeln planeras en avveckling av ESS efter driftsfasen och att området ska återställas för annan användning. De därmed sammanhängande kostnaderna ingår i avvecklingsbudgeten, som sammantaget uppgår till 177 miljoner euro.

3.   PROJEKTETS TIDSPLAN

Den övergripande tidsplanen för planering, konstruktion, inledande drift och stadigvarande drift visas i figur 4. Tidsplanen är i tekniskt hänseende begränsad i den meningen att resurserna (personal och finansiering) inte antas bli försenade.

Figur 4

ESS övergripande milstolpar under konstruktionsfasen och den inledande driftsfasen

4.   BUDGETPROFIL

Budgetprofilen för konstruktionsfasen (2013–2025), den inledande driften (2019–2025) tillsammans med det första året av den stadigvarande driften (2026 och framåt) visas i figur 5. Den omfattar både bidrag i kontanter och in natura. Den planerade utgiftsprofilen baseras på de bästa uppskattningarna, genom att utgå från en begränsad tidsplan i tekniskt hänseende.

Figur 5

Budgetprofil för konstruktion, inledande drift och stadigvarande drift

5.   PERSONALPROFIL

Det totala antalet anställda under stadigvarande drift är 494. Den planerade personalprofilen för den stadigvarande driften, uttryckt i heltidsekvivalenter, visas i figur 6.

Figur 6

Planerad personalstyrka vid stadigvarande drift

Figur 6 omfattar DMSC:s anställda med en planerad personalstyrka under stadigvarande drift på 60–65 heltidsekvivalenter. Personalen vid ESS DMSC kommer att utökas gradvis.

BILAGA 3

GRUNDLÄGGANDE REGLER OCH PRINCIPER FÖR BIDRAG IN NATURA

1.

Ett bidrag in natura utgör ett bidrag som inte är i kontanter som tillhandahålls av en medlem i organisationen och kan omfatta följande: — Tekniska komponenter för ESS-anläggningen samt den personal som behövs för att testa, installera och/eller integrera sådana komponenter. — Forsknings- och utvecklingsarbete samt den personal som behövs för att utföra dessa uppgifter. — Personal som tillhandahålls för särskilda uppgifter under konstruktionsfasen. — Andra produkter eller tjänster som är relevanta för färdigställandet av ESS-anläggningen.

2.

Organisationen ska fastställa och specificera lämpliga bidrag in natura och deras värde med hänvisning till beskrivningen av ESS-projektet i programplanen, som kommer att göras tillgänglig för samtliga medlemmar. Fastställandet av lämpliga bidrag in natura ska bli föremål för översyn av och rekommendationer från den vetenskapliga rådgivande kommittén eller den tekniska rådgivande kommittén till rådet.

3.

Varje bidrag in natura ska omfattas av ett skriftligt avtal mellan organisationen och det organ som tillhandahåller bidraget in natura. Avtalet avseende bidraget in natura ska, åtminstone och i tillämpliga fall, omfatta följande frågor: — En teknisk beskrivning och en specifikation som omfattar krav på gränssnitt och integration. — En projektplan, som inbegriper tidsplaner, rapporter och milstolpar. — Det totala beräknade värdet. — Leveransvillkor och transport. — Kvalitetskontroll och test av prestanda innan godkännande och ibruktagande. — Dokumentation, bruksanvisning, förteckning över delar, anvisningar för underhåll, inbegripet förteckning över reservdelar. — Utbildning av driftspersonal. — Tekniska och finansiella kontrollsystem. — Utnämning av ansvarig personal. — Organisationens och det tillhandahållande organets uppgifter och skyldigheter. — Försäkringar. — Äganderätt till bakgrunds- och förgrundsinformation. — Användning och spridning av förgrundsinformation. — Licenser och rättigheter. — Tillträdesrättigheter. — Överföring av äganderätt. — Förfaranden för rapportering. — Syftet med och innehållet i den formella utvärdering som utförs vid tillhandahållandet av bidraget in natura. — Riskbedömning och riskhantering.

4.

Rådet ska inrätta en granskningskommitté för naturaförmåner (IKRC) i syfte att utvärdera förslagen till bidrag in natura. Rådet ska godkänna alla avtal om naturaförmåner på grundval av rekommendationerna från IKRC. Efter ett sådant godkännande ska medlemmen tillgodoräknas värdet för bidraget in natura som en del av dess totala bidrag till ESS.

5.

De interna bestämmelserna om bidrag in natura ska fastställas av rådet.

6.

Det totala värdet på ett bidrag in natura ska fastställas i organisationens kostnadsrapport. Värdena i organisationens kostnadsrapport ska, såvida inte något annat avtalas, uttryckas enligt den prisnivå som fastställs i stadgarna och bilagorna. Det tillhandahållande organet är fullt ansvarigt för bidraget, inbegripet kostnaderna. För samtliga bidrag in natura ska euro utgöra standardvalutan, och det tillhandahållande organet ska vara ansvarigt för samtliga valutaexponeringar.

BILAGA 4

FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNDA BIDRAG IN NATURA UNDER PLANERINGSFASEN

No.	ESS Project	ESS WU Name	Contract Partner	Country	TOTAL (kEUR)
1	Accelerator	B1 Superconducting Linac is for DESY	DESY	DE	971,4
2	Accelerator	Backup Study for ESS Proton Source	ESS-Bilbao	ES	477,08
3	Accelerator	Normal conducting linac	INFN	IT	3 725
4	DMSC	SD014DE – HDRI Communication Platform	HZG	DE	470,2
5	DMSC	Design update for the ESS Data Management and Software Centre (DMSC)	UCPH	DK	402,4
6	DMSC	Cluster Interim DMSC	UCPH	DK	1 205,9
7	DMSC	MANTID cooperation	UCPH	DK	123,9
8	Instrument	CAMEA	DTU	DK	480,5
9	Instrument	SD017DC/b DK Horizontal Focusing Reflectometer	DTU	DK	79,5
10	Instrument	Compact SANS	DTU	DK	82,1
11	Neutron Technologies	Neutron Optics	DTU	DK	80,2
12	Instrument	Hybrid Diffractometer	DTU	DK	168,9
13	Instrument	SD001DE/b Bispectral Chopper Spectroscopy	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	393,7
14	Instrument	SD001DE/a Cold Chopper Spectroscopy	TUM	DE	258,7
15	Instrument	SD002DE/a High Resolution NSE	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	318,8
16	Instrument	SD0002DE/b Wide Angle NSE	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	67,6
17	Instrument	SD003DE/a Reflectometer for Liquid Surfaces and Soft Matter	HZB	DE	533,6
18	Instrument	SD004DE/ab Conventional SANS	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	112,1
19	Instrument	SD004DE/C Small Sample SANS	HZG	DE	617,9
20	Instrument	SD005DE/a Bi-spectral Powder Diffractometer	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	272,7
21	Instrument	SD005DE/b Engineering Diffraction	HZG	DE	903,7
22	Instrument	SD006DE Multi Purpose High Resolution Imaging	HZB	DE	758,0
23	Instrument	SD007DE/b Alternative NSE and Add-ons	TUM	DE	635,9
24	Instrument	SD007DE/c Focusing Optics for Spectroscopy	TUM	DE	137,1
25	Instrument	SD007DE/a Phase Space Transformers	HZB	DE	65,1
26	Instrument	SD008DE Multi Purpose Extreme Environment Diffraction	HZB	DE	389,3
27	Neutron Technologies	SD009DE – Choppers	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	828,5
28	Neutron Technologies	SD010DE – Detectors	TUM	DE	4 785,8
29	Neutron Technologies	SD011DE – Polarizers (3HE)	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	417,4
30	Neutron Technologies	SD012DE ESS Specific Sample Environment	HZG	DE	179,0
31	Instrument	SD013DE Test Beam Line	HZB	DE	1 456,4
32	Instrument	SD003DE/b Reflectometer for Magnetic Layers	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	309,0
33	Instrument	SD033CZ Complex Environment Engineering Diffractometer	Institute of Physics ASCR	CZ	1 759,0
34	Instrument	Simulation of Neutron Instruments	KU	DK	938,8
35	Neutron Technologies	Detector Testing Facility	IFE	NO	1 785,6
36	Neutron Technologies	Detectors	CNR	IT	510,2
37	Target	Waste Disposal, Emissions, Dismantling and Decommissioning	KIT	DE	19,2
38	Target	Target Performance Modelling and Optimization	KIT	DE	95,9
39	Target	Material Properties	KIT	DE	9,6
40	Target	Rotating Tungsten Helium Cooled Target Concept – Replaceable System	KIT	DE	322,8
41	Target	Rotating Tungsten Helium Cooled Target Concept – Permanent System	KIT	DE	76,7
42	Target	Liquid Metal Target	KIT	DE	1 152,8
43	Target	Premoderator, Moderator and Reflector Engineering Design	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	1 512,5
44	Target	Shielded Target Monolith System and Beam Extraction	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	845,6
45	Target	Liquid Metal Target	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	163,9
46	Target	Liquid Metal Target	Paul Scherrer Institute	CH	221,5
47	Target	Rotating Tungsten Helium Cooled Target Concept – Permanent System	Forschungszentrum Jülich GmbH	DE	959,9
48	Instrument	SD015DE – Simulation Code Development, Help Desk	HZB	DE	472,9
49	Instrument	SD054NL ULTRA SANS USING NEUTRON SPIN-ECHO MODULATION	Delft University of Technology	NL	208,54
50	Instrument	SD055NL OPTIMISING THE BENEFITS OF SPIN-ECHO LABELLING	Delft University of Technology	NL	135,21
51	Instrument	SD056NL SPIN-ECHO MODULATION IMAGING ADD-ON	Delft University of Technology	NL	247,58
52	Instrument	SD057NL LARMOR LABELLING IN DIFFRACTION	Delft University of Technology	NL	135,21
53	Target	THE ESS WATER TASK FORCE	ESS-Bilbao	ES	189,2
54	Instrument	SD016DC_DK CAMEA	DTU	DK	43,5
55	Instrument	SD018DC_DK COMPACT SANS	DTU	DK	51,2
56	Neutron Technologies	SD020DC_DK NEUTRON OPTICS	DTU	DK	54,0
57	Target	THE ESS TARGET STATION CONCEPT SELECTION (TSCS)	ESS-Bilbao	ES	264,9
58	Target	TARGET TEST STAND	ESS-Bilbao	ES	1 390,75
59	Accelerator	Backup Study for ESS Low Energy Beam Transport	ESS-Bilbao	ES	445,5
60	Accelerator	Backup Study for ESS Radio Frequency Quadrupole	ESS-Bilbao	ES	829,6
61	Accelerator	Backup Study for ESS Drift Tube Linac	ESS-Bilbao	ES	386,77
62	Accelerator	Backup Study for ESS Spoke Superconducting Linac	ESS-Bilbao	ES	296,1
63	Accelerator	Advance Welding Facility	ESS-Bilbao	ES	185,11
64	Instrument	SD067IT – Vibrational Spectroscopy Instrument	Elettra-Sincrotrone Trieste	IT	399,5
65	Instrument	SD067IT – Time Focussing Crystal-Chopper Spectrometer (Tempus Fugit)	Elettra-Sincrotrone Trieste	IT	528,0
66	Accelerator	HEBT, NC Magnets and Power Supplies	DTU	DK	1 201,9
67	Accelerator	Normal conducting linac MEBT	ESS-Bilbao	ES	138,5
68	Accelerator	Normal conducting linac	INFN	IT	1 023,1
69	DMSC	SD029CH ESS Data Aquisition & Software	Paul Scherrer Institute	CH	48,0
70	Instrument	SD016DC_CH TOF-TAS CAMEA	Paul Scherrer Institute	CH	481,0
71	Instrument	SD017DC_CH_a Vertical Focusing Reflectometer	Paul Scherrer Institute	CH	462,0
72	Instrument	SD018DC_CH Compact SANS	Paul Scherrer Institute	CH	287,0
73	Instrument	SD019DC_CH Hybrid Diffractometer	Paul Scherrer Institute	CH	305,0
74	Instrument	SD029CH Multi Purpose High Resolution Imaging	Paul Scherrer Institute	CH	238,5
75	Instrument	SD020DC_CH Neutron Optics	Paul Scherrer Institute	CH	407,5
76	Target	Hot Cell, Handling of Used Resources	Centrum výzkumu Řež s.r.o.	CZ	189,0
77	Target	Study of target radionuclide chemistry and target radio toxicity	DTU	DK	123,8
78	Target	Optimization of beam extraction	DTU	DK	206,4
79	Target	Hot Cell, Handling of Used Resources	ESS-Bilbao	ES	75,7
80	Target	Assessment of radioactive inventory after final shut-down	ESS-Bilbao	ES	47,3
81	Target	Target Performance Modelling and Optimization	ESS-Bilbao	ES	293,3
82	Target	Optimization of beam extraction	Paul Scherrer Institute	CH	547,5
83	Target	Material Properties	Paul Scherrer Institute	CH	249,5
					44 669,8

BILAGA 5

FÖRTECKNING ÖVER REDAN ERHÅLLNA KONTANTBIDRAG FÖR PLANERINGSFASEN OCH KONSTRUKTIONSFASEN (TILL OCH MED JUNI 2015)

Republiken Tjeckien	2,7 M euro
Konungariket Danmark	67,6 M euro
Konungariket Sverige (1)	192,8 M euro

---

(1)  Beloppet beräknades den 1 januari 2013.

BILAGA 6

TABELL ÖVER BIDRAG

Följande länder har åtagit sig att betala följande bidrag i kontanter eller in natura för konstruktionskostnaderna (inbegripet kostnaderna för planeringsfasen) för ESS (samtliga belopp avser prisnivån i januari 2013):

BILAGA 7

MEDLEMMAR, OBSERVATÖRER OCH FÖRETRÄDANDE ORGAN

MEDLEMMAR

Land eller mellanstatlig organisation	Företrädande organ (t.ex. ministerier och forskningsråd)
Republiken Tjeckien	Ministeriet för utbildning, ungdomsfrågor och idrott
Konungariket Danmark
Förbundsrepubliken Tyskland
Republiken Estland
Republiken Frankrike	Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) och Commissariat à l'Energie Atomique et aux Energies Alternatives (CEA)
Republiken Italien	Istituto Nazionale di Fisica Nucleare (INFN)
Ungern
Konungariket Norge	Norges forskningsråd
Republiken Polen	Ministeriet för vetenskap och högre utbildning
Konungariket Sverige
Schweiziska edsförbundet

OBSERVATÖRER

Land eller mellanstatlig organisation	Företrädande organ (t.ex. ministerier och forskningsråd)
Konungariket Belgien	Studiecentrum voor Kernenergie (SCK)
Konungariket Spanien
Konungariket Nederländerna
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland