BILAGA I

PRODUKTOMFATTNING

Förteckningen i denna bilaga hänvisar till systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som inrättats genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering inom Världstullorganisationen.

BILAGA IA

HARMONISERADE VARUKODER FÖR TIMMER OCH TRÄVARUPRODUKTER SOM OMFATTAS AV SYSTEMET MED FLEGTLICENSER

Kapitel 44:

HS-nummer	Beskrivning
	Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d., trä i form av flis, sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former
4401.21	— Trä i form av flis eller spån -- av barrträ
Ex. 4401.22	— Trä i form av flis eller spån -- av annat än barrträ (inte av bambu eller rotting)
4403	Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor. (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen)
Ex. 4404.10	Träspån och liknande – av barrträ
Ex. 4404.20	Träspån och liknande – icke-barrträ -- träspån
Ex. 4404	Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d. (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen)
4406	Järnvägs- och spårvägssliprar av trä. (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen)
Ex. 4407	Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, hyvlat, slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm
Ex. 4407	Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat, inte slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm. (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen)
	Skivor för fanering (inbegripet sådana som erhållits genom skärning av laminerat virke), skivor för plywood eller för liknande laminerat virke och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat, kantskarvat eller längdskarvat, med en tjocklek på högst 6 mm
4408.10	Av barrträ
4408.31	Mörkröd meranti, ljusröd meranti och meranti bakau
4408.39	Annat, med undantag av barrträ, mörkröd meranti, ljusröd meranti och meranti bakau
Ex. 4408.90	Annat, med undantag av barrträ och av tropiska träslag enligt anmärkning 2 till undernummer till detta kapitel (inte av bambu eller rotting)
	Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat
4409.10	— Av barrträ
Ex. 4409.29	— Av lövträ – annat (ej av rotting)
	Spånskivor, oriented strand board (OSB) och liknande skivor (t.ex. waferboard) av trä eller andra vedartade material, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel
Ex. 4410.11	— Av trä -- spånskiva (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4410.12	— Av trä -- oriented strand board (OSB) (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4410.19	— Av trä -- annat (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4411	Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska bindemedel (inte av bambu eller rotting)
	Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat
4412.31	— Annat kryssfaner (annan plywood), bestående enbart av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm -- Med minst ett yttre skikt av tropiska träslag enligt anm. 2 till undernummer i detta kapitel
4412.32	— Annat kryssfaner (annan plywood), bestående enbart av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm -- Annat, med minst ett yttre skikt av lövträ
4412.39	— Annat kryssfaner (annan plywood), bestående enbart av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm -- Annat
Ex. 4412.94	— Annat: -- Lamellträ (blockboard, laminboard och battenboard) (inte av rotting)
Ex. 4412.99	Annat: -- Annat: --- Barecore (sammanlimmat träavfall) (inte av rotting) och --- annat (inte av rotting)
Ex. 4413	Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade former (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4414	Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d. (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4415	Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, av trä, kabeltrummor av trä, lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä, pallflänsar av trä (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4416	Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunnstav (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4417	Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; Skoläster och skoblock, av trä (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4418	Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatta golvskivor samt vissa takspån (’shingles’ och ’shakes’) (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4419	Bords- och köksartiklar av trä (inte av bambu eller rotting)
	Trä med inläggningar, skrin, askar, etuier och fodral för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä,
Ex. 4420.90	— Annat -- Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 4420.90.90.00 i Indonesien) (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen)
	Andra varor av trä
Ex. 4421.90	— Annat -- Ämnen till tändstickor (inte av bambu eller rotting) och -- Annat --- Block av trä (inte av bambu eller rotting)
Ex. 4421.90	— Annat -- Annat --- Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 4421.90.99.00 i Indonesien) (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen)

Kapitel 47:

HS-nummer	Beskrivning
	Massa av ved eller andra fibrösa cellulosahaltiga material; papper eller papp för återvinning (avfall och förbrukade varor):
4701	Mekanisk massa av ved
4702	Dissolvingmassa av ved
4703	Sodamassa och sulfatmassa, av ved, med undantag av dissolvingmassa
4704	Sulfitmassa av ved, utom dissolvingmassa
4705	Massa av trä erhållen genom en kombination av mekaniska och kemiska processer

Kapitel 48:

HS-nummer	Beskrivning
Ex. 4802	Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt icke-perforerat papper och papp till hålkort och hålremsor, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, med undantag av papper enligt nr 4801 eller 4803; Papper och papp (handgjorda) (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4803	Papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller i ark (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4804	Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 4802 eller 4803 (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4805	Annat papper eller papp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, inte vidare bearbetade eller behandlade än vad som anges i anmärkning 3 till detta kapitel (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4806	Pergamentpapper, pergamentpapp, smörpapper, genomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4807	Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade, även armerade invändigt, i rullar eller ark (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4808	Papper och papp, vågade (med eller utan fastlimmade plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 4803 (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4809	Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt, bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även tryckta, i rullar eller ark (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4810	Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen med eller utan bindemedel, men utan annan beläggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4811	Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller kvadratiska eller rektangulära ark, oavsett storlek, med undantag av varor enligt 4803, 4809 och 4810 (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4812	Filterblock och filterplattor av pappersmassa (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4813	Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylsor (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4814	Papperstapeter och liknande väggbeklädnad Fönsterpapper (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4816	Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt 4809), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4817	Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp, askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e.d. (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4818	Toalettpapper och liknande papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål, i rullar med en bredd av högst 36 cm, eller nedskurna till bestämd storlek eller form; näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4821	Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även tryckta (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4822	Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härdade) (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Ex. 4823	Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer (ej från non-wooden eller återvunnet material)
Anm.: Pappersprodukter från non-wooden eller återvunnet material åtföljs av en formell skrivelse från det indonesiska industriministeriet som godkänner användningen av non-wooden eller återvunna material. Sådana produkter får inte tilldelas Flegtlicens.

Kapitel 94:

HS-nummer	Beskrivning
	Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 94.02), även bäddbara, samt delar till sittmöbler
9401.61	— Andra sittmöbler, med trästomme: -- Med stoppning
9401.69	— Andra sittmöbler, med trästomme: -- Annat
	Andra möbler samt delar till sådana möbler
9403.30	— Kontorsmöbler av trä
9403.40	— Köksmöbler av trä
9403.50	— Sovrumsmöbler av trä
9403.60	— Andra
Ex. 9403.90	— Delar -- Annat (HS 9403.90.90 i Indonesien)
	Monterade eller monteringsfärdiga byggnader
Ex. 9406.00	— Andra monterade eller monteringsfärdiga byggnader: -- Av trä (HS 9406.00.92 i Indonesien)

Kapitel 97:

HS-NUMMER	BESKRIVNING
	Konstgrafiska originalblad
Ex. 9702.00	Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 9702.00.00.00 i Indonesien) (Får inte exporteras enligt indonesisk lag. I enlighet med artikel 3.3 i det frivilliga partnerskapsavtalet får produkter med denna varukod (HS) inte tilldelas Flegtlicens, och får därför inte importeras till unionen)

BILAGA IB

HARMONISERADE VARUKODER FÖR TIMMER SOM ENLIGT INDONESISK LAG INTE FÅR EXPORTERAS

Kapitel 44:

HS-nummer	Beskrivning
4403	Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor
Ex. 4404	Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d.
4406	Järnvägs- och spårvägssliprar av trä
Ex. 4407	Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, inte hyvlat, inte slipat eller längdskarvat, med en tjocklek över 6 mm
	Trä med inläggningar, skrin, askar, etuier och fodral för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä
Ex. 4420.90	— Annat -- Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 4420.90.90.00 i Indonesien)
	Andra varor av trä.
Ex. 4421.90	— Annat -- Annat --- Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 4421.90.99.00 i Indonesien)
	Konstgrafiska originalblad
Ex. 9702.00	Virke i form av stockar eller fyrkantsågade stockar med enkel ytbehandling, skurna eller lätt gängade eller målade, som inte tillför något avsevärt mervärde eller någon avsevärd förändring av form (HS Ex. 9702.00.00.00 i Indonesien)

BILAGA II

LAGLIGHETSDEFINITION

INLEDNING

Indonesiskt timmer betraktas som lagligt när det verifierats att dess ursprung och produktionsprocess och senare bearbetnings-, transport- och handelsverksamhet följer alla tillämpliga indonesiska lagar och andra författningar.

Indonesien har fem laglighetsnormer uttryckta genom en rad principer, kriterier, indikatorer och verifikatorer som alla baseras på de underliggande lagarna och förfarandena. Dessa normer kan delas upp ytterligare i undernormer enligt beskrivningen i TLAS-vägledningen.

De indonesiska rättsliga ramen innehåller också normer för hållbar skogsförvaltning som fastställts för tillståndsinnehavare som är verksamma inom skogsproduktionsområden på statsägd mark. Alla tillståndsinnehavare måste uppfylla de kriterier för laglighet som anges i laglighetsnormerna. Senast den dag då deras första laglighetscertifikat löper ut måste tillståndsinnehavare som är verksamma inom skogsproduktionsområden på statsägd mark uppfylla både laglighetsnormen och normen för hållbar skogsförvaltning, såsom anges i TLAS-vägledningen.

Indonesien har åtagit sig att regelbundet se över och förbättra laglighetsnormerna genom ett flerpartsförfarande.

De fem laglighetsnormerna är följande:

—   Laglighetsnorm 1: norm för koncessioner inom skogsbruksområden på statsägd mark: naturliga skogar, skogsplanteringar, återställande av ekosystem, skogsförvaltningsrättighet (Hak Pengelolaan).

—   Laglighetsnorm 2: norm för samfällighetsägda skogsplanteringar och samfällighetsskogar inom skogsbruksområden.

—   Laglighetsnorm 3: norm för privatägda skogar.

—   Laglighetsnorm 4: norm för avverkningsrättigheter inom områden som inte är skogsbruksområden eller i omvandlingsbar produktionsskog på statsägd mark.

—   Laglighetsnorm 5: norm för primär skogsindustri, nedströmsindustri och handelsidkare.

Dessa fem laglighetsnormer tillämpas på olika typer av timmertillstånd som anges i följande tabell:

Tillståndstyp eller rättighet	Beskrivning	Markägande/resursförvaltning eller utnyttjande	Tillämplig laglighetsnorm
IUPHHK-HA/HPH	Tillstånd att utnyttja timmer från naturliga produktionsskogar	Statsägd/företagsförvaltad	1
IUPHHK-HTI/HPHTI	Tillstånd att etablera och förvalta industriell skogsplantering	Statsägd/företagsförvaltad	1
IUPHHK-RE	Tillstånd för återställande av skogsekosystem	Statsägd/företagsförvaltad	1
Skogsförvaltningsrättighet (Perum Perhutani)	Rätt att förvalta skogsplanteringar	Statsägd/företagsförvaltad (statligt företag)	1
IUPHHK-HTR	Tillstånd för samfälligheters skogsplanteringar eller privata skogsplanteringar	Statligt ägd/samfällighetsförvaltad eller privat förvaltad	2
IUPHHK-HKM	Tillstånd för samfälligheters skogsbruk	Statligt ägd/samfällighetsförvaltad	2
IUPHHK-HD	Tillstånd för byars skogsbruk	Statsägd/förvaltas av en enda by	2
IUPHHK-HTHR	Tillstånd att utnyttja timmer från återbeskogningsområden	Statligt ägd/samfällighetsförvaltad eller privat förvaltad	2
Privat mark	Inget tillstånd krävs	Privatägd/privat utnyttjad	3
IPK/ILS	Tillstånd att utnyttja timmer från områden som inte är skogsbruksområden eller från omvandlingsbar produktionsskog	Statsägd/privat utnyttjad	4
IUIPHHK	Tillstånd för etablering och drift av ett företag för primär bearbetning	Ej tillämpligt	5
IUI Lanjutan eller IPKL	Tillstånd för etablering och drift av ett företag för sekundär bearbetning	Ej tillämpligt	5
TPT (TPT, TPT-KB, TPT-KO)	Registrerade upplag för timmer/bearbetat timmer	Ej tillämpligt	5
IRT	Hemmaindustri	Ej tillämpligt	5
ETPIK Icke-producerande	Icke-producerande exportörer	Ej tillämpligt	5

LAGLIGHETSNORM 1: NORMER FÖR KONCESSIONER INOM SKOGSBRUKOMRÅDEN

Nr	Principer	Kriterier	Indikatorer	Verifikatorer	Relaterade föreskrifter (1)
1	P1. Områdets rättsliga status och nyttjanderätt	K1.1 Skogsförvaltningsenheten (koncessionsinnehavarna) är belägna inom skogsbruksområdet	1.1.1 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att avverkningstillståndet (IUPHHK) är giltigt	Certifikat om rätt till skogskoncession	Regeringens förordning PP72/2010 Skogsministerns förordning P12/2010 Skogsministerns förordning P.30/2014 Skogsministerns förordning P.31/2014 Skogsministerns förordning P.33/2014 Skogsministerns förordning P.76/2014
				Betalningsbevis för tillstånd för utnyttjande av skogsprodukter
				Bevis för övrigt lagligt tillstånd för användning av området (i förekommande fall)
2.	P2. Uppfyller kraven enligt systemet och förfarandena för avverkning	K2.1 Tillståndsinnehavaren har en avverkningsplan för området som har godkänts av behöriga administrativa myndigheter	2.1.1 Den behöriga administrativa myndigheten har godkänt den dokumenterade arbetsplanen: huvudplan, årlig arbetsplan, inklusive tillhörande bilagor	Godkänd huvudplan inklusive bilagor, upprättad på grundval av omfattande skogsinventering gjord av tekniskt kompetent personal	Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009 Skogsministerns förordning P60/2011 Skogsministerns förordning P.33/2014
				Den godkända årliga arbetsplanen, gjord på grundval av huvudplanen
				Kartor som gjorts av kompetent teknisk personal och som beskriver layout och gränser för de områden som arbetsplanen omfattar
				Karta som visar avverkningsfria områden enligt den årliga arbetsplanen och bevis på att detta har respekterats på fältet
				Avverkningsplatserna (block eller ägofigurer) är klart utmärkta på kartan och kontrollerade på fältet
		K2.2 Arbetsplanen är giltig	2.2.1 Innehavaren av tillstånd för skogsbruk har en giltig arbetsplan som följer tillämpliga föreskrifter	Dokument och bilagor om huvudplanen för användning av skogsprodukter (ansökningar under behandling godtas)	Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P56/2009 Skogsministerns förordning P60/2011
				Plats och tillåtna volymer timmer från naturskog inom avverkningsområden motsvarar arbetsplanen
3.	P3. Transport eller ägarbyte av rundtimmer sköts lagligt	K3.1 Tillståndsinnehavarna ser till att alla stockar som transporteras från upplag i skogen till primär skogsindustri eller till en registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag, identifieras fysiskt och åtföljs av giltiga dokument	3.1.1 Alla stora stockar som avverkas eller utvinns kommersiellt har införts i timmerproduktions-rapporten	Godkända timmerproduktionsrapporter	Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
			3.1.2 Allt timmer som transporteras ut från tillståndsområdet åtföljs av giltiga transporthandlingar	Giltiga transporthandlingar och bilagor åtföljer stockarna från upplag i skogen till primär skogsindustri eller registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag	Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
			3.1.3 Rundstockarna har avverkats i de områden som anges i tillståndet att använda skogen	Timmerförvaltningens märkning/streckkod (PUHH) på stockarna	Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
				Tillämpning av timmerförvaltningens märkning/streckkod
			3.1.4 Alla stockar som transporteras från upplag i skogen åtföljs av giltiga dokument	Giltigt transportdokument	Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
		K3.2 Tillståndsinnehavaren har erlagt betalning för tillämpliga pålagor och avgifter för kommersiell utvinning av timmer	3.2.1 Tillståndsinnehavaren har bevis för betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter, motsvarande stockproduktionen och tillämplig tariff	Betalningsanvisningar för avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter	Regeringens förordning PP22/1997 Regeringens förordning PP51/1998 Regeringens förordning PP59/1998 Skogsministerns förordning P18/2007 Handelsministerns förordning 22/2012
				Depositionsbevis för betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter och inbetalningsblanketter
				Betalningen av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter överensstämmer med stockproduktionen och tillämplig tariff
		K3.3 Transport och handel mellan öarna	3.3.1 Tillståndsinnehavare som fraktar stockar är registrerade för att bedriva timmerhandel mellan öarna (Registered Inter-Island Timber Traders, PKAPT)	PKAPT-dokument	Industri- och handelsministerns förordning 68/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003
			3.3.2 Det fartyg som används för transport av rundstockar för indonesisk flagg och har ett giltigt verksamhetstillstånd	Registreringsdokument som visar fartygets ID och giltigt tillstånd	Industri- och handelsministerns förordning 68/2003 Skogsministerns, transportministerns och industri- och handelsministerns gemensamma förordning 22/2003
		K3.4 Iakttagande av V-Legal-märkning	3.4.1 Genomförande av V-Legal-märkning	V-Legal-märkning påförs på vederbörligt sätt	Skogsministerns förordning P43/2014
4.	P4. Överensstämmelse med miljömässiga och sociala aspekter förknippade med timmeravverkning	K4.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd tillämplig miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna	4.1.1 Tillståndsinnehavarens har tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning som har godkänts av de behöriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet	Tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning	Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012
			4.1.2 Tillståndsinnehavaren har en miljöförvaltningsplan och rapporter om genomförandet av miljöövervakningsplanen som beskriver åtgärder som har vidtagits för att mildra miljöpåverkan och gynna samhället	Dokumenterad miljöförvaltningsplan och miljöövervakningsplan	Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012
				Bevis på genomförande av miljöförvaltningsplanen och övervakningen av viktiga miljömässiga och sociala verkningar
5.	P5. Efterlevnad av arbetslagstiftning och arbetsföreskrifter	K5.1 Uppfyllande av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö	5.1.1 Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem	Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö	Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012
				Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö
				Registrering av olyckor
		K5.2 Respekt för arbetstagares rättigheter	5.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet	Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbetstagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund	Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011
			5.2.2 Det finns kollektivavtal	Det finns kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagarnas rättigheter	Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011
			5.2.3 Företaget anställer inte minderåriga	Det finns inga minderåriga anställda	Lag 23/2002 Lag 13/2003

LAGLIGHETSNORM 2: NORM FÖR SAMFÄLLIGHETSÄGDA SKOGSPLANTERINGAR OCH SAMFÄLLIGHETSSKOGAR INOM SKOGSBRUKSOMRÅDEN

Nr	Principer	Kriterier	Indikatorer	Verifikatorer	Relaterade föreskrifter
1.	P1. Områdets rättsliga status och nyttjanderätt	K1.1 Skogsförvaltningsenheten (koncessionsinnehavaren) är belägen inom skogsbruksområdet	1.1.1 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att avverkningstillståndet (IUPHHK) är giltigt	Certifikat om rätt till skogskoncession	Skogsministerns förordning P37/2007 Skogsministerns förordning P49/2008 Skogsministerns förordning P12/2010 Skogsministerns förordning P55/2011
				Betalningsbevis för tillstånd för utnyttjande av skogsprodukter
		K1.2. Affärsenhet i form av grupp	1.2.1 Affärsgruppen är lagligen etablerad	Stiftelseurkund eller etableringsbevis	Skogsministerns förordning P43/2014
2.	P2. Uppfyller kraven enligt systemet och förfarandena för avverkning	K2.1 Tillståndsinnehavaren har en avverkningsplan för området och denna har godkänts av behöriga administrativa myndigheter	2.1.1 Den behöriga administrativa myndigheten har godkänt den dokumenterade årliga arbetsplanen	Den dokumenterade årliga arbetsplanen har godkänts	Skogsministerns förordning P62/2008
				Karta som visar avverkningsfria områden enligt den årliga arbetsplanen och bevis på att detta har respekterats på fältet
				Avverkningsblockens platser är klart markerade och kan kontrolleras på fältet
		K2.2 Arbetsplanen är giltig	2.2.1 Innehavaren av tillstånd för skogsbruk har en giltig arbetsplan som följer tillämpliga föreskrifter	Dokument och bilagor om huvudplanen för användning av skogsprodukter (ansökningar under behandling godtas)	Skogsministerns förordning P62/2008
				Plats och tillåtna volymer stockar för utvinning inom området som ska fastställas som avverkningsområde motsvarar arbetsplanen
		K2.3 Tillståndsinnehavarna ser till att alla stockar som transporteras från upplag i skogen till primär skogsindustri eller till en registrerad stockhandlare, även via mellanliggande upplag, identifieras fysiskt och åtföljs av giltiga dokument	2.3.1 Alla stockar som har avverkats eller utvunnits kommersiellt rapporteras i timmerproduktionsrapporten	Godkända timmerproduktionsrapporter	Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
			2.3.2 Alla stockar som transporteras ut från tillståndsområdet åtföljs av giltiga transporthandlingar	Giltiga transporthandlingar och relevanta bilagor för transport från upplaget i skogen till mellanliggande upplag och från mellanliggande upplag till primär skogsindustri och/eller registrerad stockhandlare	Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
			2.3.3 Rundstockarna har avverkats i de områden som anges i tillståndet att använda skogen	Timmerförvaltningens märkning/streckkod (PUHH) på stockarna	Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
				Tillståndsinnehavaren gör timmermarkeringen på ett enhetligt sätt
			2.3.4 Tillståndsinnehavaren kan uppvisa stocktransporthandlingar som åtföljer stockar som transporteras från upplaget i skogen	Stocktransporthandlingar som åtföljs av en stockförteckning	Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
		K2.4 Tillståndsinnehavaren har betalat tillämpliga pålagor och avgifter som krävs för kommersiell utvinning av timmer	2.4.1 Tillståndsinnehavaren uppvisar bevis på betalning av skogsresursavgift motsvarande stockproduktionen och tillämplig tariff	Betalningsanvisning för skogsresursavgift	Skogsministerns förordning P18/2007 Handelsministerns förordning 22/2012
				Bevis på betalning av skogsresursavgift
				Betalningen av skogsresursavgift överensstämmer med stockproduktionen och tillämplig tariff
		K2.5 Iakttagande av V-Legal-märkning	2.5.1 Genomförande av V-Legal-märkning	V-Legal-märkning påförs på vederbörligt sätt	Skogsministerns förordning P43/2014
3.	P3. Efterlevnad av miljömässiga och sociala aspekter förknippade med timmeravverkning	K3.1 Tillståndsinnehavaren har en godkänd tillämplig miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna	3.1.1 Tillståndsinnehavaren har tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning som har godkänts av de behöriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet	Tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning	Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012
			3.1.2 Tillståndsinnehavaren har rapporter om miljöförvaltnings- och övervakningsåtgärder som har vidtagits för att mildra miljöverkningarna och gynna samhället	Relevanta dokument om miljöförvaltning och miljöövervakning	Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012
				Bevis på genomförande av miljöförvaltning och övervakning av betydande miljömässiga och sociala verkningar
4	P4. Efterlevnad av arbetslagstiftning och arbetsföreskrifter	K4.1 Uppfyllande av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö	4.1.1 Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem	Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö	Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012
				Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö
		K4.2 Respekt för arbetstagares rättigheter	4.2.1 Företaget anställer inte minderåriga	Det finns inga minderåriga anställda	Lag 23/2002 Lag 13/2003

LAGLIGHETSNORM 3: NORM FÖR PRIVATÄGDA SKOGAR

Nr	Principer	Kriterier	Indikatorer	Verifikatorer	Relaterade föreskrifter
1.	P1. Ägarskapet till timret kan kontrolleras	K1.1 Lagligt ägarskap eller laglig besittningsrätt för avverkningsområdet	1.1.1 Ägaren till privat mark eller skog kan bevisa ägarskap eller nyttjanderättigheter till marken	Giltiga dokument om ägarskap eller besittningsrätt till marken (fångeshandling som erkänts av behöriga myndigheter)	Lag 5/1960 Skogsministerns förordning P33/2010 Regeringens förordning PP12/1998 Handelsministerns förordning 36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Lag 6/1983 Skogsministerns förordning P43/2014
				Rättighet till markodling Företagets stiftelseurkund Näringslicens för handelsföretag (SIUP) Företagsregistrering (TDP) Skatteregistrering (NPWP) Dokument om arbetarskydd och arbetsmiljö Det finns kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagarnas rättigheter
				Karta över området för privat skog och gränser som är markerade på fältet
			1.1.2 Förvaltningsenheterna (individuellt eller gruppvis ägda) kan uppvisa giltiga transporthandlingar	Stocktransporthandlingar	Skogsministerns förordning P30/2012
			1.1.3 Förvaltningsenheterna uppvisar betalningsbevis för tillämpliga avgifter relaterade till träd som fanns före överföringen av besittnings- eller nyttjanderätter till området	Bevis på betalning av avgifter för återbeskogningsfonden och/eller skogsresursavgifter och ersättning till staten för värdet på avverkningen	Skogsministerns förordning P18/2007
		K1.2 Affärsenheten i form av grupp är lagligen registrerad	1.2.1 Affärsgruppen är lagligen etablerad	Stiftelseurkund eller etableringsbevis	Skogsministerns förordning P43/2014
		K1.3 Iakttagande av V-Legal-märkning	1.3.1 Genomförande av V-Legal-märkning	V-Legal-märkning påförs på vederbörligt sätt	Skogsministerns förordning P43/2014
2.	P2. Efterlevnad av arbetslagar och arbetsföreskrifter för områden som omfattas av odlingsrättigheter	K2.1 Uppfyllande av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö	2.1.1 Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem	Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö	Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012
				Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö
				Registrering av olyckor
		K2.2 Respekt för arbetstagares rättigheter	2.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet	Arbetstagarna tillhör fackförbund eller företagets policy ger arbetstagarna möjlighet att etablera eller delta i fackförbund	Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001
			2.2.2 Det finns kollektivavtal	Det finns kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagarnas rättigheter	Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011
			2.2.3 Företaget anställer inte minderåriga	Det finns inga minderåriga anställda	Lag 23/2002 Lag 13/2003
3	P3. Överensstämmelse med miljömässiga och sociala aspekter förknippade med timmeravverkning	K3.1 Innehavaren av odlingsrättigheter eller ägaren av privatägd skog har en godkänd tillämplig miljökonsekvensbedömning (EIA) och har genomfört de åtgärder som anges i denna (om så krävs genom föreskrifter)	3.1.1 Innehavaren av odlingsrättigheter eller ägaren av privatägd skog har tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning som har godkänts av de behöriga myndigheterna och omfattar hela arbetsområdet	Tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning	Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012
			3.1.2 Innehavaren av odlingsrättigheter har en miljöförvaltningsplan och rapporter om genomförandet av miljöövervakningsplanen	Dokumenterad miljöförvaltningsplan och miljöövervakningsplan	Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 05/2012
				Bevis på genomförande av miljöförvaltningsplanen och övervakningen

LAGLIGHETSNORM 4: NORM FÖR AVVERKNINGSRÄTTIGHETER INOM OMRÅDEN SOM INTE ÄR SKOGSBRUKSOMRÅDEN ELLER I OMVANDLINGSBAR PRODUKTIONSSKOG PÅ STATSÄGD MARK

Nr	Principer	Kriterier	Indikatorer	Verifikatorer	Relaterade föreskrifter
1.	P1. Områdets rättsliga status och nyttjanderätt	K1.1 Timmeravverkningstillstånd inom ett område som inte är skogsbruksområde utan ändring av skogens rättsliga status	1.1.1 Avverkningen är godkänd inom ramen för övriga lagliga tillstånd (ILS) eller omvandlingstillstånd (IPK) för ett arrenderat område Anm.: Detta gäller även för areal som tidigare kategoriserats som återbeskogningsbaserade skogsplanteringar (HTHR)	ILS/IPK-tillstånd för avverkning inom det arrenderade området (inklusive tillämplig miljökonsekvensbedömning av icke-skogsbruksverksamhet)	Regeringens förordning PP27/2012 Skogsministerns förordning P18/2011 Skogsministerns förordning P59/2011 Miljöministerns förordning 05/2012
				Kartor bifogade till ILS/IPK-tillstånden för det arrenderade området och bevis för efterlevnad på fältet
		K1.2 Timmeravverkningstillstånd inom områden som inte är skogsbruksområden i fall där detta leder till ändring av skogsområdets rättsliga status	1.2.1 Timmeravverkningstillstånd som godkänts inom ramen för tillstånd för markomvandling (IPK) Anm.: Detta gäller även för areal som tidigare kategoriserats som återbeskogningsbaserade skogsplanteringar (HTHR)	Näringstillstånd och kartor som bifogas tillståndet (inklusive tillämplig miljökonsekvensbedömning av icke-skogsbruksverksamhet)	Regeringens förordning PP27/2012 Skogsministerns förordning P33/2010 Skogsministerns förordning P14/2011 Skogsministerns förordning P59/2011 Miljöministerns förordning 05/2012
				IPK för omvandlingsområden
				Kartor som bifogas IPK
				Dokument om godkänd ändring av skogens rättsliga status (detta krav gäller både innehavare av IPK-tillstånd och innehavare av näringstillstånd)
			1.2.2 Tillstånd för markomvandling (IPK) och bosättning inom ramen för folkomflyttning	IPK för omvandlingsområden	Skogsministerns förordning P14/2011
				Kartor som bifogas IPK
		K1.3. Timmeravverkningstillstånd inom områden som inte är skogsbruksområden	1.3.1 Timmeravverkningstillstånd som godkänts inom ramen för tillstånd för markomvandling (IPK) inom områden som inte är skogsområden	Planeringsdokumentet för IPK	Regeringens förordning PP27/2012 Skogsministerns förordning P14/2011 Miljöministerns förordning 05/2012
				Näringstillstånd och kartor som bifogas tillståndet (inklusive tillämplig miljökonsekvensbedömning av icke-skogsbruksverksamhet)
				IPK för omvandlingsområden
				Kartor som bifogas IPK
			1.3.2 Tillstånd för markomvandling (IPK) och bosättning inom ramen för folkomflyttning	IPK för omvandlingsområden	Skogsministerns förordning P14/2011
				Kartor som bifogas IPK
2.	P2. Överensstämmelse med rättsliga system och förfaranden för trädavverkning och transport av stockar	K2.1 IPK/ILS planen och genomförandet överensstämmer med markanvändningsplanen	2.1.1 Den arbetsplan som har godkänts för området omfattas av IPK/ILS	Den dokumenterade IPK/ILS-arbetsplanen	Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P53/2009
			2.1.2 Tillståndsinnehavaren kan bevisa att de stockar som transporteras härrör från områden om omfattas av giltigt tillstånd för markomvandling eller andra nyttjandetillstånd (IPK/ILS)	Dokument om skogsinventering	Skogsministerns förordning P62/2008 Skogsministerns förordning P41/2014
				Timmerproduktionsrapport (LHP)
		K2.2 Betalning av statliga avgifter och pålagor och uppfyllande av kraven på stocktransport	2.2.1 Betalningsbevis för avgifter	Betalningsanvisning för skogsresursavgift	Skogsministerns förordning P18/2007
				Bevis på betalning av skogsresursavgift
				Betalningen av skogsresursavgift överensstämmer med stockproduktionen och tillämplig tariff
			2.2.2 Tillståndsinnehavaren har giltiga stocktransporthandlingar	Faktura för stocktransport (FAKB) och stockförteckning för små stockar	Skogsministerns förordning P41/2014
				Dokument om stockarnas laglighet (SKSKB) och stockförteckning för stora stockar
		K2.3 Iakttagande av V-Legal-märkning	2.3.1 Genomförande av V-Legal-märkning	V-Legal-märkning påförs på vederbörligt sätt	Skogsministerns förordning P43/2014
3.	P3. Efterlevnad av arbetslagstiftning och arbetsföreskrifter	K3.1 Efterlevnad av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö	3.1.1 Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem	Förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö	Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012
				Utrustning för arbetarskydd och arbetsmiljö
				Registrering av olyckor
		K3.2 Respekt för arbetstagares rättigheter	3.2.1 Företaget anställer inte minderåriga	Det finns inga minderåriga anställda	Lag 23/2002 Lag 13/2003

LAGLIGHETSNORM 5: NORM FÖR PRIMÄR SKOGSINDUSTRI OCH NEDSTRÖMSINDUSTRI OCH HANDELSIDKARE

Nr	Principer	Kriterier	Indikatorer	Verifikatorer	Relaterade föreskrifter
1.	P1. Affärsenheter ger sitt stöd för att trävaruhandeln genomförs lagligt	K1.1 Industrin för bearbetning av skogsprodukter i form av a) bearbetningsindustri och/eller b) exportörer av bearbetade produkter innehar giltiga tillstånd	1.1.1 Affärsenheter inom bearbetningsindustrin innehar giltiga tillstånd	Företagets stiftelseurkund och de senaste ändringarna av den	Lag 6/1983 Lag 3/2014 Regeringens förordning PP74/2011 Regeringens förordning PP27/2012 Förordning från ministern för lagstiftning och mänskliga rättigheter M.01-HT.10/2006 Handelsministerns förordning 36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Industriministerns förordning 41/2008 Inrikesministerns förordning 27/2009 Handelsministerns förordning 39/2011 Miljöministerns förordning 05/2012 Handelsministerns förordning 77/2013 Skogsministerns förordning P9/2014 Skogsministerns förordning P55/2014
				Verksamhetstillstånd (näringslicens/SIUP) eller handelstillstånd, som kan vara tillstånd för industrinäring (IUI) eller certifikat om industriregistrering (TDI)
				Tillstånd för påverkan (utfärdas till företaget för påverkan på miljön kring verksamheten)
				Certifikat om företagsregistrering (TDP)
				Skattenummer (NPWP)
				Tillgång till tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning
				Tillgång till tillstånd för industrinäring (IUI) eller permanent näringstillstånd (IUT) eller certifikat om industriregistrering (TDI)
				Tillgång till planen för lagring av råmaterial (RPBBI) för primär industri
			1.1.2 Exportörer av bearbetade trävaruprodukter har giltiga tillstånd både som tillverkare och som exportörer av trävaruprodukter	Exportörerna har status som registrerade exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK)	Handelsministerns förordning 97/2014
		K1.2 Hemmaindustrin är en indonesisk juridisk person	1.2.1 Hemmaindustrins ägare kan styrka sin formella identitet	Identitetskort	Skogsministerns förordning P.43/2014
		K1.3 Importörer av träbaserade skogsprodukter innehar giltiga tillstånd och iakttar tillbörlig aktsamhet	1.3.1 Importörer av träbaserade skogsprodukter innehar giltiga tillstånd	Importörerna har status som registrerade importörer	Handelsministerns förordning 78/2014
			1.3.2 Importörerna har system för tillbörlig aktsamhet	Importörerna har förfaranden för tillbörlig aktsamhet och bevis för att de tillämpas	Skogsministerns förordning P.43/2014
		K1.4 Registrerade upplag eller registrerade icke-producerande exportörer innehar giltiga tillstånd	1.4.1 Registrerade upplag innehar giltiga tillstånd	Tillståndshandling från chefen för skogsstyrelsen på provins- eller distriktsnivå	Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
			1.4.2 Registrerade icke-producerande exportörer innehar giltiga tillstånd	Företagets stiftelseurkund och de senaste ändringarna av den	Lag 6/1983 Regeringens förordning PP74/2011 Förordning från ministern för lagstiftning och mänskliga rättigheter M.01-HT.10/2006 Handelsministerns förordning 36/2007 Handelsministerns förordning 37/2007 Handelsministerns förordning 39/2011 Handelsministerns förordning 77/2013 Skogsministerns förordning P43/2014 Handelsministerns förordning 97/2014
				Verksamhetstillstånd (näringslicens/SIUP) eller handelstillstånd
				Certifikat om företagsregistrering (TDP)
				Skattenummer (NPWP)
				Registrering av handelsidkarna som icke-producerande exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK Non Produsen)
				Leveransavtal eller kontrakt med småskalig industri som inte är exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK) och som har timmerlaglighetscertifikat (S-LK) eller leverantörsförklaring om överensstämmelse (DKP)
			1.4.3 Affärsenheten har tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning	Tillämpliga dokument från miljökonsekvensbedömning	Regeringens förordning PP27/2012 Miljöministerns förordning 13/2010 Miljöministerns förordning 05/2012
		K1.5 Affärsenheter i form av   grupper (av små och medelstora företag eller hantverkare/hemmaindustrier eller upplag) eller   kooperativ (hantverkare/hemmaindustrier) är lagligen registrerade eller innehar etableringsbevis Anm.: Ej tillämpligt för registrerade icke-producerande exportörer	1.5.1 Affärsenheterna i form av grupper eller kooperativ är lagligen etablerade	Stiftelseurkund eller etableringsbevis	Skogsministerns förordning P.43/2014
				Skatteregistrering (NPWP) när det gäller kooperativ
			1.5.2 Kooperativens organisationsstruktur	Kooperativa beslut om organisationsstruktur	Skogsministerns förordning P.43/2014
			1.5.3 Typ av kooperativt företag	Kooperativets affärsplan eller ett dokument som visar typen av kooperativ	Skogsministerns förordning P.43/2014
			1.5.4 Formell identitet för samtliga medlemmar i kooperativet	Identitetskort	Skogsministerns förordning P.43/2014
2.	P2. Affärsenheterna tillämpar timmerspårningssystem som säkerställer att timrets ursprung kan spåras	K2.1 Det finns ett system som används för att spåra timmer	2.1.1 Affärsenheterna kan demonstrera att mottaget timmer kommer från lagliga källor	Dokument om försäljning och inköp och/eller leveranskontrakt för material och/eller inköpsverifikat	Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P9/2014 Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 Handelsministerns förordning P78/2014
				Godkänd rapport om timmertransport och/eller överföringsbevis eller officiell rapport om kontroll av timmer, intyg om skogsprodukternas laglighet
				Importerat timmer åtföljs av leverantörsdeklaration om överensstämmelse eller laglighetscertifikat (S-LK) Anm.: Endast tillämpligt i fråga om hantverkare/hemmaindustrier
				Timmertransporthandlingar
				Transporthandlingar (Nota) med motsvarande officiella rapporter från tjänsteman vid lokal myndighet när det gäller använt timmer från rivningsobjekt eller timmer som varit i marken
				Transporthandlingar i form av Nota för avfallsträ från industrin
				Dokument/rapporter om ändringar i lager av stockar/timmer/produkter
				Laglighetscertifikat (S-PHPL/S-LK) eller leverantörsdeklaration om överensstämmelse (DKP)
				Styrkande handlingar till lagerplan för råmaterial (RPBBI) för primär industri
			2.1.2 Importörerna har giltiga handlingar som bevisar att det importerade timret kommer från lagliga källor Anm.: Ej tillämpligt för hantverkare/hemmaindustrier	Importanmälan (PIB)	Presidentdekret 43/1978 Handelsministerns förordning 78/2014
				Packsedel
				Faktura
				Konossement (B/L)
				Importdeklarationen och importrekommendation
				Betalningsbevis för importtull
				Andra relevanta dokument (inklusive Cites-tillstånd) för träslag som berörs av begränsad handel
				Bevis för användning av importerat timmer
			2.1.3 Affärsenheterna tillämpar ett timmerspårningssystem och verksamheten hålls inom de tillåtna produktionsbegränsningarna Anm.: Ej tillämpligt för upplag och registrerade icke-producerande exportörer	Registrering (Tally Sheet) om användningen av råmaterial och produktionsutflöde Anm.: Ej tillämpligt för hantverkare/hemmaindustrier	Industriministerns förordning 41/2008 Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014 Skogsministerns förordning P55/2014
				Utflödesrapporter om produktionen av bearbetade produkter
				Enhetens produktion överskrider inte den tillåtna produktionskapaciteten Anm.: Ej tillämpligt för hantverkare/hemmaindustrier
				Tillverkade produkter hålls åtskilda/separeras från beslagtaget timmer
			2.1.4 Produktionsprocesser som utförs i samarbete med en annan part (annan industri eller hantverkare/hemmaindustrier) ger möjlighet till spårning av timmer Anm.: Ej tillämpligt för hantverkare/hemmaindustrier, upplag och registrerade icke-producerande exportörer	Laglighetscertifikat (S-LK) eller leverantörsdeklaration om överensstämmelse (DKP)	Skogsministerns förordning P48/2006 Handelsministerns förordning 36/2007 Industriministerns förordning 41/2008 Skogsministerns förordning P.43/2014 Skogsministerns förordning P55/2014
				Avtal om tjänster för produktbearbetning tillsammans med en annan part
				Intyg om råmaterial
				Tillverkade produkter hålls åtskilda/separeras
				Dokumentation av råmaterial, produktionsprocesser och, i förekommande fall, export om denna görs genom avtal om tjänster med annat företag
		K2.2 Överföring av bearbetade träprodukter från leverantören till registrerade icke-producerande exportörer	2.2.1 Affärsenheterna kan demonstrera att förvärvade produkter kommer från lagliga källor	Produkter som köps från partner som inte är exportörer av skogsindustriprodukter (ETPIK) och som har laglighetscertifikat (S-LK) eller leverantörsförklaring om överensstämmelse (DKP)	Skogsministerns förordning P.43/2014
				Transporthandlingar
				Dokument/rapporter om ändringar i lager av produkter
3.	P3. Handel med timmer eller ändring av ägarskap är laglig	K3.1 Handel med eller transport av trävaruprodukter avsedda för den inhemska marknaden iakttar gällande lagstiftning Anm.: Ej tillämpligt för icke-producerande registrerade exportörer	3.1.1 Handel med eller transport av timmer avsett för den inhemska marknaden åtföljs av transporthandlingar	Transporthandlingar	Gemensam förordning från skogsministern 22/2003, transportministern KM3/2003 och industri- och handelsministern 33/2003 Skogsministerns förordning P30/2012 Skogsministerns förordning P41/2014 Skogsministerns förordning P42/2014
		K3.2 Transport av bearbetat timmer för export iakttar gällande lagstiftning Anm.: Ej tillämpligt för hantverkare/hemmaindustrier och upplag	3.2.1 Transport av bearbetat timmer åtföljs av exportanmälan (PEB)	Produkter för export	Lag 17/2006 (tull) Presidentdekret 43/1978 Skogsministerns förordning 447/2003 Finansministerns förordning 223/2008 Förordning från tullens generaldirektör P-40/2008 Förordning från tullens generaldirektör P-06/2009 Handelsministerns förordning P50/2013 Handelsministerns förordning P97/2014
				PEB
				Packsedel
				Faktura
				Konossement (B/L)
				Exportlicens (V-Legal)
				Resultat från teknisk kontroll (inspektörsrapport) för produkter för vilka teknisk kontroll är obligatorisk
				Betalningsbevis för exporttull, i förekommande fall.
				Andra relevanta dokument (inklusive Cites-tillstånd) för träslag som berörs av begränsad handel
		K3.3 Iakttagande av V-Legal-märkning	3.3.1 Genomförande av V-Legal-märkning	V-Legal-märkning påförs på vederbörligt sätt	Skogsministerns förordning P43/2014
4.	P4. Efterlevnad av arbetslagstiftningen inom bearbetningsindustrin	K.4.1 Efterlevnad av kraven på arbetarskydd och arbetsmiljö	4.1.1 Tillgång till förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö, och tillämpning av dem	Förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö eller för hantverkare/hemmaindustrier, första hjälpen- och säkerhetsutrustning	Regeringens förordning PP50/2012 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 8/2010 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 609/2012
				Tillämpning av förfaranden rörande arbetarskydd och arbetsmiljö
				Registrering av olyckor Anm.: Ej tillämpligt för hantverkare/hemmaindustrier
		K.4.2 Respekt för arbetstagarnas rättigheter Anm.: Ej tillämpligt för hantverkare/hemmaindustrier	4.2.1 Arbetstagarna har föreningsfrihet	Fackförening eller företagspolicy som tillåter att anställda och arbetstagare bildar en fackförening eller deltar i fackföreningsverksamhet	Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2001
			4.2.2 Det finns kollektivavtal eller företagspolicy om arbets-tagarnas rättigheter	Det finns tillgång till kollektivavtal eller företagspolicy om arbetstagarnas rättigheter	Lag 13/2003 Förordning från ministern för arbetskraft och folkomflyttning 16/2011
			4.2.3 Företaget anställer inte minderåriga	Det finns inga minderåriga anställda	Lag 23/2002 Lag 13/2003

BILAGA V

INDONESISKA LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET FÖR TIMMER

1.   Inledning

Syfte: Säkerställa att avverkning, transport, bearbetning och försäljning av rundstockar och bearbetade trävaruprodukter uppfyller alla relevanta indonesiska lagar och förordningar.

Indonesien, som är känt för sin pionjärroll inom kampen mot olaglig avverkning och handel med olagligt avverkat timmer och olagliga trävaruprodukter, stod som värd för ostasiatiska ministerkonferensen om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning (Fleg) i Bali i september 2001, som resulterade i förklaringen om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning (Baliförklaringen). Efter det har Indonesien fortsatt att gå i spetsen för internationellt samarbete för att bekämpa olaglig avverkning och därmed relaterad handel.

Som en del av de internationella insatserna för att lösa dessa problem har allt fler konsumentländer åtagit sig att vidta åtgärder för att förhindra handel med olagligt timmer på sina marknader, medan producentländerna har åtagit sig att tillhandahålla en mekanism för att säkerställa att deras trävaruprodukter är lagliga. Det är viktigt att etablera ett trovärdigt system för att garantera att avverkning, transport, bearbetning och handel med timmer och bearbetade trävaruprodukter sker på ett lagligt sätt.

Genom det indonesiska laglighetsförsäkringssystemet för timmer (TLAS) säkerställs att timmer och trävaruprodukter som producerats och bearbetats i Indonesien kommer från lagliga källor och till fullo uppfyller relevanta indonesiska lagar och författningar, på grundval av kontroller som utförs genom oberoende övervakning och som övervakas av civilsamhället.

1.1   Indonesiska lagar och författningar som utgör grunden till TLAS

I den indonesiska förordningen om normer och vägledning för bedömning av hållbar skogsförvaltning och verifiering av lagligheten hos timmer i statligt ägda och privatägda skogar (skogsministerns förordning P.38/Menhut-II/2009) inrättas TLAS. TLAS omfattar också det indonesiska hållbarhetssystemet och mål för att förbättra skogsförvaltningen, bekämpa olaglig avverkning och därmed relaterad timmerhandel för att säkerställa trovärdigheten och förbättra anseendet för trävaruprodukter från Indonesien.

TLAS består av följande element:

1.	Laglighetsnormer.

2.	Kontroll av försörjningskedjan.

3.	Kontrollförfaranden.

4.	Licensieringssystem.

5.	Övervakning.

TLAS är det grundläggande system som används för att säkerställa att timmer och trävaruprodukter som produceras i Indonesien för export till unionen och andra marknader är lagliga.

1.2   Utvecklandet av TLAS: ett flerpartsförfarande

Från och med 2003 har en mångfald indonesiska skogsbruksaktörer deltagit aktivt i att utveckla, genomföra och utvärdera TLAS och därmed gett processen bättre överblick, insyn och trovärdighet. År 2009 resulterade flerpartsförfarandet i utfärdandet av skogsministerns förordning P.38/Menhut-II/2009, efterföljd av teknisk vägledning från generaldirektoratet för skogsanvändning No.6/VI-SET/2009 och No.02/VI-BPPHH/2010, som reviderades genom skogsministerns förordning P.68/Menhut-II/2011, P.45/Menhut-II/2012, P.42/Menhut-II/2013, de tekniska vägledningarna P.8/VI-SET/2011 och P.8/VI-BPPHH/2012 generaldirektoratet för skogsanvändning.

På grundval av erfarenheterna från genomförandet av TLAS, resultaten av den gemensamma utvärderingen i enlighet med bilaga VIII till detta avtal och rekommendationer från olika berörda parter reviderades bestämmelserna återigen genom ett flerpartsförfarande till att bli skogsministerns förordning P.43/Menhut-II/2014 i juni 2014 och P.95/Menhut-II/2014 i december 2014, efterföljda av teknisk vägledning från generaldirektoratet för skogsanvändning No.P.14/VI-BPPHH/2014 i december 2014 och No.P.1/VI-BPPHH/2015 i januari 2015 (nedan kallat TLAS-vägledningen).

Samarbetet med alla berörda parter kommer att fortsätta under genomförandet av TLAS.

2.   Räckvidden för TLAS

Ägarskapet för de indonesiska produktionsskogsresurserna kan grovt sett delas upp i två typer: 1) statsägda skogar och 2) privatägda skogar/marker. De statsägda skogarna är produktionsskogar för långsiktig hållbar timmerproduktion som underlyder olika slags tillstånd samt skogsområden vars ändamål kan omvandlas till annan användning än skog, såsom bosättning eller jordbruksplanteringar. Tillämpningen av TLAS på statsägda skogar och privatägda skogar/marker beskrivs i bilaga II.

TLAS omfattar timmer och trävaruprodukter inom ramen för alla typer av tillstånd såväl som den verksamhet som bedrivs av alla timmerhandlare, bearbetningsenheter nedströms, exportörer och importörer.

TLAS täcker trävaruprodukter avsedda för inrikesmarknader och internationella marknader. Laglighetskontrollerna gäller alla indonesiska producenter, bearbetare och handelsidkare, även sådana som agerar på inrikesmarknaden.

Enligt TLAS måste importerat timmer och importerade trävaruprodukter tullklareras och uppfylla de indonesiska importföreskrifterna. Dessa föreskrifter kräver att importerat timmer och importerade trävaruprodukter ska åtföljas av dokument och andra styrkande underlag som bevisar varans laglighet i avverkningslandet. Allt timmer och alla trävaruprodukter som importeras till Indonesien måste ingå i en försörjningskedja med kontroller som helt och hållet följer alla tillämpliga indonesiska föreskrifter.

Vissa trävaruprodukter kan innehålla återvunna material. Särskilda laglighetskrav för återvunnet timmer finns i laglighetsnormerna och TLAS-vägledningen.

Beslagtaget timmer får säljas för användning uteslutande på den inhemska marknaden, med undantag av beslagtaget timmer som avverkats i skyddsvärd skog, som måste destrueras. En verksamhet som tar emot beslagtaget timmer måste vidta åtgärder för att separera detta timmer från andra varor och vederbörligen informera ett överensstämmelsebedömningsorgan, som omedelbart genomför en särskild kontroll för att se till att detta timmer inte kommer in i leveranskedjan för export. Beslagtaget timmer får inte omfattas av en exportlicens.

Ändringar i förfarandena för användning och/eller förvaltning av timmer från hävdvunna skogar ska, för att sörja för genomförandet av författningsdomstolens beslut (MK) No. 35/PUU-X/2012, införas efter antagandet av tillhörande genomförandebestämmelser.

Timmer och trävaruprodukter under transitering hålls strikt utanför det lagligt fastställda huvudtullområdet (Principal Customs Area, PCA). Sådant timmer under transitering kommer därmed inte in i huvudtullområdet och kommer inte att ingå i Indonesiens timmerförsörjningskedja. Timmer under transitering kan inte få någon exportlicens.

2.1   Laglighetsnormerna enligt TLAS

TLAS grundar sig på särskilda laglighetsnormer för timmer som gäller alla typer av timmerkällor (tillstånd och verksamhetsutövare) och alla aktörernas verksamhet. Dessa normer och anvisningar för hur de kontrolleras anges i bilaga II.

TLAS innefattar också normer och vägledning om bedömning av resultat från hållbar skogsförvaltning (SFM). Genom bedömning av hållbar skogsförvaltning med användning av SFM-normen kontrolleras också att relevanta laglighetskriterier enligt TLAS uppfylls. Tillståndsinnehavare som är verksamma inom skogsproduktionsområden på statsägd mark (permanent skogsområde) måste följa både relevanta laglighetsnormer och SFM-normer. De kan välja att uppfylla laglighetsnormen först, men de måste uppfylla både laglighetsnormerna och SFM-normerna senast den dag då deras ursprungliga laglighetscertifikat löper ut.

3.   Kontroll av timmerförsörjningskedjan

Tillståndsinnehavaren (i fråga om koncessioner), markägaren (i fråga om privat mark) eller företaget (i fråga om handelsidkare, bearbetningsenheter och exportörer) måste bevisa att varje nod i deras försörjningskedja kontrolleras och dokumenteras enligt skogsministerns förordningar P.30/Menhut-II/2012, P.41/Menhut-II/2014 och P.42/Menhut-II/2014 (nedan kallade förordningarna). Enligt förordningarna måste tjänstemän på provins- och distriktsnivå genomföra fältkontroller och validera dokument som lämnas in av tillståndsinnehavare, markägare och bearbetningsenheter vid varje nod i försörjningskedjan.

Huvuddokumenten för verksamhetskontrollerna vid varje punkt i försörjningskedjan sammanfattas i figur 1.

Alla sändningar inom försörjningskedjan måste åtföljas av relevanta transporthandlingar som anger om materialet omfattas av ett giltigt SVLK-certifikat eller är deklarerat lagligt med användning av leverantörsförsäkran om överensstämmelse (SDoC) eller härrör från beslagtagna källor. Den som äger eller förvaltar en sändning av timmer eller trävaruprodukter i varje led av försörjningskedjan måste registrera om sändningen är SVLK-certifierad, förklarad laglig med användning av leverantörsförsäkran om överensstämmelse eller härrör från en beslagtagen källa. Om en sändning innehåller beslagtaget timmer måste ägaren eller förvaltaren av sändningen tillämpa ett effektivt system för att separera timmer eller trävaruprodukter från kontrollerade lagliga källor, från beslagtaget timmer eller beslagtagna trävaruprodukter och föra register som särskiljer dessa källor.

Verksamhetsutövarna i försörjningskedjan måste föra fullständiga register över mottagna, lagrade, bearbetade och levererade timmersatser och trävaruprodukter. Dessa register ska vara så omfattande att man senare kan stämma av kvantitativa uppgifter mellan och inom försörjningskedjans noder. Dessa uppgifter ska göras tillgängliga för skogstjänstemän på provins- och distriktsnivå så att man kan kontrollera samstämmigheten. I tillägget till denna bilaga beskrivs de viktigaste inslagen i dessa förfaranden, inklusive avstämning, för varje steg i försörjningskedjan samt överensstämmelsebedömningsorganens uppgifter vid bedömningen av försörjningskedjans integritet.

Figur 1

Översikt över försörjningskedjan med de centrala dokument som krävs i varje led där avstämning mellan uppgifter sker

4.   Institutionellt upplägg för laglighetskontroll och licensiering för export

4.1   Inledning

Det indonesiska TLAS-systemet grundar sig på en princip som kallas ’verksamhetsutövarbaserad licensiering’, som har mycket gemensamt med systemen för certifiering av produkter eller skogsförvaltning. Det indonesiska skogsministeriet utser ett antal organ för bedömning av överensstämmelse (Lembaga Penilai/ LP och Lembaga Verifikasi/LV) som ministeriet befullmäktigar att granska att timmerproducenter, handelsidkare, bearbetningsenheter och exportörer (verksamhetsutövare) fungerar på ett lagligt sätt.

Organen för bedömning av överensstämmelse (CAB) har ackrediterats av det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (KAN). Överensstämmelsebedömningsorganen anlitas av verksamhetsutövare som vill få laglighetscertifikat för sin verksamhet. De måste bedriva sin verksamhet enligt ISO/IEC 17065. Överensstämmelsebedömningsorganen rapporterar bedömningsresultatet till verksamhetsutövaren och till skogsministeriet. Sammanfattningar av rapporterna offentliggörs.

Överensstämmelsebedömningsorganen kontrollerar att verksamhetsutövaren i sin verksamhet följer den indonesiska laglighetsdefinitionen enligt bilaga II, i vilket ingår att kontroller genomförs av att material från okända källor inte kommer in i försörjningskedjorna. Om en granskad verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i statligt ägda skogar eller en stor industri (primärindustri med en kapacitet över 6 000 m3/år, sekundärindustri med en investering på över 500 miljoner indonesiska rupiah) bedöms efterleva normerna utfärdas ett SVLK-laglighetscertifikat med en giltighetstid på 3 (tre) år. Under denna period genomför överensstämmelsebedömningsorganet årliga övervakningsbesök för att kontrollera att man även fortsatt efterlever normerna. För verksamhetsutövare i små industrier (primärindustri med en kapacitet under 6 000 m3 per år, sekundärindustri med en investering under 500 miljoner indonesiska rupiah) gäller laglighetscertifikatet 6 (sex) år och för verksamhetsutövare i privatägda skogar/marker är giltighetstiden 10 (tio) år. I dessa fall gör överensstämmelsebedömningsorgan sina övervakningsbesök vartannat år.

Verksamhetsutövare i privatägda skogar/marker, hemmaindustrier, hantverkargrupper, primärindustri som enbart bearbetar timmer från privatägda skogar/marker och inte kan direktexportera, registrerade lager (som bedriver handel med timmer och bearbetade trävaruprodukter som uteslutande kommer från privatägda skogar/marker eller från SLVK-certifierad verksamhet inom Perum Perhutani) och importörer kan använda leverantörsförsäkran om överensstämmelse för att visa att deras timmer och trävaruprodukter är lagliga och kontrolleras därför inte av överensstämmelsebedömningsorganen (se avsnitt 5.3).

LV-organen agerar också som exportlicensmyndigheter. De kontrollerar giltigheten av exportörernas SVLK-certifikat och registrering, och samstämmigheten när det gäller exportörernas uppgiftsdeklarationer (månatliga sammanställningar) innan de utfärdar exportlicenser i form av V-Legal-dokument eller Flegtlicenser. Det är således förbjudet att exportera trävaruprodukter som omfattas av bilaga I utan exportlicens. För export till EU som uppfyller dessa villkor utfärdas Flegtlicenser, medan V-Legal-dokument utfärdas för export till andra bestämmelseorter.

I TLAS-vägledningen anges att det civila samhället, enskilda personer och befolkningsgrupper i Indonesien har rätt att övervaka genomförandet av TLAS på fältet. Sådana oberoende övervakningsinstanser får kontrollera om verksamheten uppfyller kraven enligt laglighetsdefinitionen och om kontroll- och licensförfarandena uppfyller kraven enligt TLAS-systemet; de kan lämna in klagomål till överensstämmelsebedömningsorgan, licensmyndigheterna, ackrediteringsorganet (KAN) och skogsministeriet.

Figur 2

Förhållandet mellan de olika enheterna som deltar i genomförandet av TLAS

4.2   Överensstämmelsebedömningsorgan/licensmyndigheter

Organen för bedömning av överensstämmelse spelar en central roll i det indonesiska systemet. De ackrediteras av skogsministeriet och anlitas av enskilda verksamhetsutövare för att kontrollera att produktion, bearbetning och handel sker lagligt hos de enskilda verksamhetsutövarna i försörjningskedjan och att försörjningskedjan bibehåller sin integritet.

Det finns två typer av organ för bedömning av överensstämmelse: i) bedömningsorgan (Lembaga Penilai/LP) som kontrollerar att skogsförvaltningsenheterna (Forest Management Units, FMU) i statligt ägda skogar följer hållbarhetsnormerna och kraven enligt laglighetsnormen, och ii) kontrollorgan (Lembaga Verifikasi/LV) som kontrollerar att skogsförvaltningsenheter, skogsbaserade industrier, handelsidkare och exportörer uppfyller laglighetsnormerna.

För att dessa kontroller av laglighetsnormer enligt bilaga II ska vara av högsta kvalitet måste LP- och LV-organen ta fram nödvändiga förvaltningssystem inriktade på kompetens, enhetlighet, opartiskhet, öppenhet och krav på bedömningsförfarandet enligt det som anges i ISO/IEC 17065. Dessa krav specificeras i TLAS-vägledningen. Organen för bedömning av överensstämmelse (CAB) har ackrediterats av det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (KAN).

LV-organen kan också agera som licensmyndighet. Då kan LV-organen utfärda exportlicenser för trävaruprodukter avsedda för internationella marknader. För marknader utanför unionen utfärdar licensmyndigheterna V-Legal-dokument och för unionsmarknaderna utfärdas Flegtlicenser enligt kraven i bilaga IV. Detaljerade förfaranden för V-Legal-dokument och Flegtlicenser för exportsändningar beskrivs i TLAS-vägledningen. LP-organ inte kan agera som licensmyndighet och utfärdar inte exportlicenser.

Alla kontrollanter som arbetar för överensstämmelsebedömningsorgan eller licensmyndigheter måste vara registrerade och inneha ett giltigt kompetensbevis från yrkescertifieringsorganet (Lembaga Sertifikasi Profesi – LSP). Det bedömer eventuella tjänstefel av en kontrollant som kommit till dess kännedom och får återkalla kompetensbeviset för den kontrollanten.

4.3   Ackrediteringsorgan

Det indonesiska nationella ackrediteringsorganet (Komite Akreditasi Nasional – KAN) är ett oberoende ackrediteringsorgan som inrättats genom regeringens förordning (Peraturan Pemerintah/PP) 102/2000 om nationell standardisering och presidentdekret (Keputusan Presiden/Keppres) 78/2001 om den nationella ackrediteringskommittén. KAN följer i sin verksamhet ISO/IEC 17011 (Allmänna krav på ackrediteringsorgan som ackrediterar organ för bedömning av överensstämmelse). Det har tagit fram interna TLAS-specifika vägledningar för ackreditering av LP-organ och LV-organ.

KAN erkänns internationellt av PAC (Pacific Accreditation Cooperation) och IAF (International Accreditation Forum) och har befogenhet att ackreditera certifieringsorgan för kvalitetssäkringssystem, miljöstyrningssystem och produktcertifiering. KAN erkänns också av APLAC (Asia Pacific Laboratory Accreditation Cooperation) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation).

Den 14 juli 2009 tecknade KAN ett samförståndsavtal med skogsministeriet om ackrediteringstjänster för TLAS. Därmed blir det ansvarigt för ackreditering av överensstämmelsebedömningsorgan för att säkerställa deras löpande överensstämmelse med ISO/IEC 17065.

Klagomål som rör ett LP- eller LV-organs verksamhet kan lämnas in till KAN av alla berörda parter, däribland verksamhetsutövare och oberoende övervakare.

4.4   Inspektionsobjekt

Inspektionsobjekten är de verksamhetsutövare som är föremål för laglighetskontroll. Till dem hör skogsförvaltningsenheter (koncessionärer eller innehavare av tillstånd för att utnyttja timmer, samhällsbaserade eller landsbygdsbaserade skogstillståndsinnehavare, privata ägare till skog/mark), registrerade timmerlager, skogsbaserade industrier och icke-producerande registrerade exportörer. Skogsförvaltningsenheterna och de skogsbaserade industrierna måste följa tillämpliga laglighetsnormer. När det gäller export måste de skogsbaserade industrierna och icke-producerande registrerade exportörerna uppfylla kraven för exportlicensiering. Enligt TLAS får inspektionsobjekten lämna överklagande till LP- eller LV-organ om kontrollernas genomförande eller resultat.

4.5   Oberoende övervakare

Det civila samhället spelar en central roll när det gäller oberoende övervakning av TLAS. Det civila samhället, enskilda personer och befolkningsgrupper som agerar som oberoende övervakare har rätt att kontrollera och rapportera om huruvida verksamhet uppfyller laglighetskraven samt krav för ackreditering, kontroll och utfärdande av licenser. Iakttagelser från en oberoende övervakare kan också användas som del av den periodiska utvärderingen (PE) som krävs enligt detta avtal (bilaga VI).

Om det förekommer oegentligheter rörande en verksamhetsutövares uppfyllande av laglighetskraven ska klagomål från en oberoende övervakare lämnas direkt till berört LP- eller LV-organ. Om man anser att ett LP- eller LV-organs svar på ett klagomål är otillfredsställande, kan en oberoende övervakare lämna in en rapport till KAN och till regeringen. Om ett klagomål gäller utfärdande av exportlicenser kan den oberoende övervakaren lämna in klagomål direkt till licensmyndigheten eller skogsministeriet.

4.6   Regeringen

Skogsministeriet (i oktober 2014 slogs samman skogsministeriet med miljöministeriet och är nu miljö- och skogsministeriet) reglerar TLAS och befullmäktigar ackrediterade LP-organ att genomföra SFM-bedömningar och LV-organ att genomföra laglighetskontroll.

Skogsministeriet befullmäktigar också LV-organen att utfärda exportlicenser (V-Legal-dokument eller Flegtlicenser).

Skogsministeriet har utfärdat riktlinjer med de krav som gäller för kontroller och utfärdande av licenser. I dessa riktlinjer ingår även bestämmelser för skogsministeriets kontroll av LV-organ kontrollverksamhet och närmare angivelser för ministeriets förfaranden för att godkänna och övervaka deras licensverksamhet.

Skogsministeriet ska vidare inrätta ett särskilt uppföljningsteam som ansvarar för utredning av alla ärenden där överträdelser rapporterats i samband med utfärdande av laglighetscertifikat och/eller V-Legal-dokument/Flegtlicens. Uppföljningsteamets sammansättning beror på typen av rapporterad överträdelse. Det kan omfatta olika statliga organ och aktörer från det civila samhället. På grundval av uppföljningsteamets iakttagelser och rekommendationer får skogsministeriet återkalla överensstämmelsebedömningsorganets ackreditering, vilket leder till att deras kontroll- och licensieringsverksamhet omedelbart upphör.

Skogsministern återkallar också omedelbart ett överensstämmelsebedömningsorgans ackreditering när KAN har fattat beslut om att återkalla ackrediteringen (t.ex. till följd av KAN:s årliga tillsyn av överensstämmelsebedömningsorganen). Överensstämmelsebedömningsorganen kan överklaga till KAN men inte till ministeriet.

Skogsministeriet reglerar också licensinformationsenheten (LIU), som är en informationsenhet som kontrollerar information om utfärdande av V-Legal-dokument/Flegtlicens. LIU ansvarar även för allmänt informationsutbyte om TLAS och tar emot och lagrar relevanta data och information om utfärdandet av laglighetscertifikat och V-Legal-dokument/Flegtlicenser. Man svarar också på frågor från handelspartners behöriga myndigheter och berörda parter. Vidare förvaltar LIU via sitt onlinesystem Silk importrekommendationsprocessen, som bygger på försiktighetsprincipen.

Skogsministeriet kontrollerar också registreringen av statlig tillsynspersonal på fältet (Wasganis) och företagens tekniska personal (Ganis). Wasganis har till uppgift att utöva tillsyn över och kontroller av mätningar av timmerstockar. De färdigställer även de obligatoriska transportdokumenten och stämmer av data (närmare information finns i tillägget till denna bilaga). Ganis tar fram produktions- och transportdokumenten för all produktion i statligt ägda skogar. Även Ganis kan färdigställa de obligatoriska transportdokumenten i händelse av Wasganis frånvaro i mer än 48 timmar. Både Ganis och Wasganis är registrerade hos skogsministeriet. Varje år genomgår de en officiell prövning av skogsministeriet.

5.   Kontroll av laglighet

5.1   Inledning

Indonesiskt timmer bedöms vara lagligt när ursprung och produktionsprocesser samt efterföljande bearbetning, transport och handel kontrolleras och konstateras uppfylla alla tillämpliga indonesiska lagar och föreskrifter, enligt det som anges i bilaga II. Överensstämmelsebedömningsorganen genomför bedömning av överensstämmelse för att kontrollera efterlevnaden. För att minska bördan för privata skogsägare samt näringsidkare och hemmaindustrier/hantverkargrupper som är helt beroende av timmer från privatägda/privat utnyttjade skogar (privata marklov) får sådana verksamhetsutövare i klart angivna fall utfärda en leverantörsförsäkran om överensstämmelse som ett alternativ till att ansöka om ett SVLK-certifikat (se punkt 5.2 nedan för mer information).

5.2   Processen för laglighetskontroll av överensstämmelsebedömningsorgan

Enligt ISO/IEC 17065 och TLAS-vägledningen består processen för laglighetskontroll av följande:

Ansökan och avtal: Verksamhetsutövaren lämnar en ansökan till överensstämmelsebedömningsorganet med definition av kontrollens omfattning, verksamhetsutövarens profil och annan nödvändig information. Innan kontrollen kan inledas måste ett avtal tecknas mellan verksamhetsutövaren och överensstämmelsebedömningsorganet om villkoren för hur kontrollen ska genomföras.

Kontrollplan Efter att avtalet om kontroll har tecknats utarbetar överensstämmelsebedömningsorganet en kontrollplan, i vilken fastslås kontrollgrupp, kontrollprogram och tidtabell. Planen översänds till inspektionsobjektet, den relevanta regionala skogsmyndigheten och andra relevanta myndigheter på regional nivå, och man enas om vilka datum kontrollerna ska genomföras på. Denna information ska göras tillgänglig för de oberoende övervakarna på förhand och för allmänheten genom överensstämmelsebedömningsorganens och skogsministeriets webbplatser eller via massmedia eller skriftliga meddelanden.

Kontroller: Kontrollerna består av tre steg: i) inledande kontrollmöte och samordning, ii) dokumentkontroll och observationer på fältet och iii) avslutande kontrollmöte.

—

Inledande kontrollmöte och samordning: samordning med relevanta regionala och lokala kontor för att informera om kontrollplaner och samla in inledande information från dessa kontor. Överensstämmelsebedömningsorganet får också sprida information och kommunicera med relevanta organisationer i det civila samhället som komplement till den inledande informationen. Vid det inledande mötet diskuterar överensstämmelsebedömningsorganen granskningens syfte, omfattning, tidtabell och metoder med inspektionsobjektet, som kan ställa frågor om metoder och hur kontrollen genomförs.

—

Kontroll av dokument och observationer på fältet: överensstämmelsebedömningsorganet kontrollerar inspektionsobjektets system och förfaranden, relevanta dokument och register, i syfte att samla bevis på att inspektionsobjektet uppfyller kraven enligt det indonesiska TLAS-systemet. Överensstämmelsebedömningsorganet gör kontroller på fältet för att granska efterlevnad, i vilket ingår korskontroller av sina iakttagelser jämfört med iakttagelserna i officiella inspektionsrapporter. Överensstämmelsebedömningsorganet kontrollerar också inspektionsobjektets spårbarhetssystem för att få bevis på att allt timmer som kommer in i försörjningskedjan uppfyller laglighetskraven.

—	Avslutande kontrollmöte: kontrollresultaten, särskilt eventuella fall av bristande efterlevnad, läggs fram för inspektionsobjektet. Inspektionsobjektet kan ställa frågor om kontrollresultatet och lämna klargöranden om de bevis som överensstämmelsebedömningsorganet lägger fram.

Rapportering och beslutsfattande: Granskningsgruppen utarbetar en kontrollrapport enligt en struktur som fastställts av skogsministeriet. Rapporten, som bl.a. innehåller en beskrivning av eventuella anmärkningar om bristande efterlevnad och det beslut om certifiering som fattats, delges inspektionsobjektet inom fjorton kalenderdagar efter det avslutande kontrollmötet och lämnas in av överensstämmelsebedömningsorganet till skogsministeriet.

Granskningsgruppens resultat används primärt för att överensstämmelsebedömningsorganet ska kunna slå fast kontrollresultatet. Med kontrollgruppens kontrollrapport som underlag fattar överensstämmelsebedömningsorganet beslut om huruvida laglighetscertifikat kan utfärdas.

Om kontrollresultatet inte är tillfredsställande utfärdar överensstämmelsebedömningsorganet inte laglighetscertifikat, och då kan timret inte tas in i försörjningskedjan som innehåller kontrollerat lagligt timmer. Efter att bristerna har åtgärdats kan verksamhetsutövaren lämna in en ny ansökan om laglighetskontroll.

Överträdelser som överensstämmelsebedömningsorganet har uppdagat under kontrollen rapporteras till skogsministeriet och hanteras av de ansvariga myndigheterna i enlighet med administrativa eller rättsliga förfaranden. Om det finns misstanke om att en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelserna, kan nationella myndigheter eller provins- eller distriktsmyndigheter fatta beslut om att stoppa den berörda verksamheten.

Utfärdande av laglighetscertifikat och omcertifiering: överensstämmelsebedömningsorganet utfärdar laglighetscertifikat om inspektionsobjektet konstateras fullt ut uppfylla laglighetsnormens alla indikatorer och verifikatorer, inbegripet reglerna om kontroll av timmerförsörjningskedjan.

Överensstämmelsebedömningsorganet kan när som helst lämna rapport till skogsministeriet om utfärdade, ändrade, tillfälligt upphävda och tillbakadragna certifikat och ska utfärda en rapport var tredje månad. Skogsministeriet offentliggör därefter dessa rapporter på sin webbplats.

Beroende på vilken typ av tillstånd inspektionsobjektet innehar gäller ett laglighetscertifikat för en period på tre till tio år, och därefter blir verksamhetsutövaren föremål för en omcertifieringskontroll. Omcertifieringen ska göras innan det tidigare certifikatet löper ut.

Övervakning: Beroende på vilken typ av tillstånd inspektionsobjektet innehar måste verksamhetsutövare med laglighetscertifikat årligen eller vartannat år genomgå en övervakning enligt de principer för kontroll som anges ovan. Överensstämmelsebedömningsorganet kan också genomföra övervakning tidigare än planerat om kontrollens räckvidd har utvidgats.

Övervakningsgruppen upprättar en övervakningsrapport. Ett exemplar av rapporten, inklusive beskrivning av eventuella iakttagelser av bristande efterlevnad, översänds till skogsministeriet. Om bristande efterlevnad uppdagas vid övervakningen upphävs laglighetscertifikatet tillfälligt eller dras tillbaka.

Särskild övervakning: Verksamhetsutövare med laglighetscertifikat är skyldiga att lämna rapport till överensstämmelseorganet om betydande ändringar av ägarskap, strukturer, förvaltning och verksamhet som kan påverka laglighetskontrollernas kvalitet under certifikatets giltighetstid. Överensstämmelseorganet kan genomföra särskilda kontroller för att undersöka klagomål eller dispyter som oberoende övervakare, statliga institutioner eller andra berörda aktörer har lämnat in, eller om en verksamhetsutövare har lämnat in en rapport som påverkar laglighetskontrollernas kvalitet. Överensstämmelseorgan genomför även särskilda kontroller om verksamhetsutövaren rapporterar att han har för avsikt att bearbeta beslagtaget timmer.

5.3   Laglighetskontroll med användning av leverantörsförsäkran om överensstämmelse (Supplier's Declaration of Conformity, SDoC) och interna kontroller

Leverantörens försäkran om överensstämmelse grundat på SNI/ISO 17050 är en ’egen försäkran’ som definieras i ISO/IEC 17000, dvs. ett intygande från förstapart efter en granskning av att uppfyllandet av särskilda krav har påvisats.

Leverantörsförsäkran kan användas av i) privata skogsägare, ii) registrerade timmerlager (endast timmerlager som uteslutande får timmer från privatägda skogar/marker eller får SVLK-certifierat timmer från Perum Perhutani), iii) hemmaindustrier/hantverkargrupper, iv) primär- och sekundärindustrier som uteslutande bearbetar timmer från privatägda skogar/marker och inte har något exporttillstånd. Leverantörsförsäkran gäller för a) timmer från privatägda skogar/marker, b) timmer från föryngringsavverkning längs vägar och kyrkogårdar, c) återvunnet/avverkat timmer och d) importerat timmer eller trävaruprodukter.

Leverantörsförsäkran innehåller information om leverantören, produkter och deras källor, transportdokument, mottagaren av produkterna, och datum för utfärdande. Leverantörsförsäkran från privata skogsägare ska också innehålla ett bevis på äganderätten till den mark som timret kommer från. Leverantörsförsäkran bifogas transportdokumentet baserat på de administrativa föreskrifterna för timmer. Detaljerade förfaranden för utfärdande leverantörsförsäkran om överensstämmelse och tillhörande kontroller finns i TLAS-vägledningen.

Mottagaren av en leverantörsförsäkran från privatägda skogar ska genomföra och dokumentera interna kontroller av giltigheten av de uppgifter som ska anges i leverantörsförsäkran innan köpeavtalet ingås och minst en gång om året efter det att avtalet har ingåtts. Uppgifterna i en leverantörsförsäkran som utfärdats av timmerlager ska kontrolleras av mottagaren av leverantörsförsäkran (primär- eller sekundärindustri) i intervaller om tre månader för spårbarheten vad gäller källorna till stockarna. Detta kontrolleras av överensstämmelsebedömningsorganet när det genomför en SVLK-granskning av mottagaren och går igenom dokumenten, om mottagaren är certifierad. Skogsministeriet kan dessutom göra slumpmässiga inspektioner som kan läggas ut på behörig tredje part. Om det finns indikationer på bedrägerier och oegentligheter kan skogsministeriet göra särskilda inspektioner av verksamhetsutövare som använder sig av leverantörsförsäkran.

Alla trävaruprodukter som omfattas av V-Legal-dokument eller Flegtlicens måste komma från en försörjningskedja med SVLK-certifikat och/eller leverantörsförsäkran. Timmer och trävaruprodukter som omfattas av leverantörsförsäkran om överensstämmelse kan inte få direkt tillgång till internationella marknader. Detta är möjligt endast genom en SVLK-certifierat-verksamhetsutövare.

5.4   Laglithetskontroll av importerat timmer och trävaruprodukter

För importerat timmer och trävaruprodukter krävs enligt handelsminsterns förordning 78/M-DAG/PER/10/2014 bevis på laglighet i avverkningslandet. I dessa fall används modellen med leverantörsförsäkran om överensstämmelse även för import. Endast registrerade importörer (näringsidkare) och bearbetande verksamhetsutövare kan importera timmer och/eller trävaruprodukter till Indonesien. Dessa aktörer måste visa tillbörlig aktsamhet i fråga om importerat timmer och/eller trävaruprodukter för att minimera risken för att olagligt timmer kommer in i den indonesiska försörjningskedjan. I sin försäkran måste de lämna uppgifter om bland annat HS-nr för produkter, konossement, avverkningsland, ursprungsland, bevis på att timret är lagligt och exporthamn. Förfaranden för tillbörlig aktsamhet omfattar uppgiftsinsamling, riskanalys och riskreducering. Förfarandet genomförs med hjälp av skogsministeriets onlinesystem Silk. Ministeriet utfärdar en importrekommendation till handelsministeriet efter det att man har granskat en verksamhetsutövares enskilda åtgärder för att uppfylla aktsamhetsplikten.

När överensstämmelsebedömningsorganen kontrollerar importörerna granskar man dokumenten för att kontrollera tillämpningen av systemet för tillbörlig aktsamhet. Förfarandena för systemet för tillbörlig aktsamhet och tillhörande kontroller regleras utförligt i TLAS-vägledningen och motsvarande importbestämmelser.

5.5   Regeringens ansvar för verkställande

Skogsministeriet samt skogsstyrelserna på provins- och distriktsnivå har ansvar för kontroll av timmerförsörjningskedjan och relaterade dokument (t.ex. årlig arbetsplan, stockfällningsrapporter, balansräkningsrapporter för stockar, transporthandlingar, balansräkningsrapporter för stockar/råmaterial/bearbetade produkter och produktionens registreringsblanketter, s.k. Tally Sheets). Om avvikelser uppdagas får skogstjänstemännen vägra godkänna kontrolldokumenten, och då stoppas verksamheten tillfälligt.

Överträdelser som uppdagats av skogstjänstemän eller oberoende övervakare meddelas till överensstämmelsebedömningsorganet, som efter kontroll kan besluta om tillfälligt upphävande eller tillbakadragning av det beviljade laglighetscertifikatet. Skogstjänstemännen kan vidta lämpliga uppföljningsåtgärder i enlighet med lagstiftade förfaranden.

Skogsministeriet får också kopior av kontrollrapporterna och efterföljande övervakningsrapporter och rapporter om särskild kontroll från överensstämmelsebedömningsorganet. Överträdelser som har uppdagats av överensstämmelsebedömningsorganet, skogstjänstemän eller oberoende övervakare meddelas mellan de involverade aktörerna och hanteras i enlighet med administrativa och rättsliga förfaranden. Om det finns misstanke om att en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelserna, kan nationella myndigheter eller provins- eller distriktsmyndigheter fatta beslut om att tillfälligt upphäva eller stoppa den berörda verksamheten. Överensstämmelsebedömningsorgan återkallar omedelbart laglighetscertifikatet om kraven i laglighetsnormen inte längre är uppfyllda.

Skogsministeriet ska inrätta en särskilt arbetsgrupp som ansvarar för utredning av alla ärenden där överträdelser rapporterats i samband med utfärdande av ett laglighetscertifikat och/eller V-Legal-dokument/Flegtlicens (uppföljningsteam).

6.   Flegtlicensiering

Den indonesiska motsvarigheten till Flegtlicens kallas V-Legal-dokument (V-Legal-dokument). Dokumentet är en exportlicens som bevisar att de trävaruprodukter som exporteras uppfyller kraven i den indonesiska laglighetsnormen (se bilaga II) och härrör från en försörjningskedja som omfattas av tillräckliga kontroller av att det inte kommer in timmer från källor. som inte har verifierats som lagliga V-Legal-dokument utfärdas av LV-organ som agerar som licensieringsmyndighet och används som en Flegtlicens för sändningar till unionen förutsatt att parterna har avtalat om ett system med Flegtlicenser.

Förfarandena för utfärdandet av V-Legal-dokument/Flegtlicenser finns i TLAS-vägledningen.

Skogsministeriet har inrättat en licensinformationsenhet som upprätthåller en elektronis databas över alla V-Legal-dokument/Flegtlicenser och LA-organens rapporter om bristande efterlevnad. Licensinformationsenheten beviljar online-tillgång till sin databas till de behöriga myndigheterna i unionen. Om det finns en förfrågan om äktheten, fullständigheten och giltigheten hos en specifik Flegtlicens kan den behöriga myndigheten i unionen kontrollera licensinformationsenheten genom att använda online-databasen Silk. För ytterligare information kan de behöriga myndigheterna i unionen kontakta licensinformationsenheten, som kommunicerar med relevant LA vid behov.

V-Legal-dokument/Flegtlicens utfärdas på den plats där sändningen konsolideras före export. Det går till på följande sätt:

6.1	V-Legal-dokument/Flegtlicens utfärdas av den LA som slutit avtalet med exportören för den sändning av trävaruprodukter som ska exporteras.

6.2	Exportörens interna spårbarhetssystem ska kunna användas för att få bevis på timrets laglighet för exportlicensiering. Tidigare steg i försörjningskedjan ska ingå i exportörens interna spårbarhetssystem.

6.3	För utfärdande av V-Legal-dokument/Flegtlicens krävs att alla leverantörer i exportörens leveranskedja som ingår i sändningen ska ha omfattats av ett giltigt certifikat om laglighet, om SFM eller av en SDoC.

6.4

För att få V-Legal-dokument/Flegtlicens måste operatören vara registrerad som exportör (ETPIK-innehavare) och inneha ett giltigt laglighetscertifikat. ETPIK-innehavaren lämnar en ansökan till LA-organet och bifogar följande dokument som bevis på att produktens timmerråmaterial endast härrör från kontrollerade lagliga källor (SVLK-certifierade eller SDoC-deklarerade): 6.4.1 Sammanfattning av transporthandlingarna för allt timmer/alla råmaterial som mottagits vid anläggningen efter senaste övervakning (högst tolv månader). 6.4.2 Sammanfattningar av balansräkningsrapporterna för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporter för bearbetat timmer sedan senaste övervakning (högst tolv månader).

6.5

Därefter genomför LA-organet följande kontroller: 6.5.1 En bekräftelse av att operatörens laglighetscertifikat och ETPIK-registrering är giltiga, med hjälp av LA:s egen databas samt Silk. 6.5.2 Avstämning av uppgifterna på grundval av sammandragen av transporthandlingar, balansräkningsrapporten för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporten för bearbetat timmer. 6.5.3 Kontroll av utbytet för varje typ av produkt (endast primärindustri), på grundval av analysen av balansräkningsrapporten för timmer/råmaterial och balansräkningsrapporten för bearbetat timmer. 6.5.4 Vid behov kan LA göra besök på fältet efter avstämningen av uppgifter för att säkerställa överensstämmelsen med de uppgifter som ska anges i V-Legal-dokument/Flegtlicens. Detta kan göras genom stickprov av exportsändningar och inspektioner av anläggningens eller timmerupplagets verksamhet och bokföring.

6.6

Resultat av kontrollen 6.6.1 Om en ETPIK-innehavare uppfyller kraven rörande laglighet och försörjningskedja, utfärdar LA-organet ett V-Legal-dokument/en Flegtlicens i det format som anges i bilaga IV. 6.6.2 En ETPIK-innehavare som uppfyller kraven enligt ovan får använda märkning om överensstämmelse (V-Legal-märkning) på produkter och/eller förpackningar. Nationella anvisningar om användning av märkning om överensstämmelse finns i TLAS-vägledningen. 6.6.3 Om en ETPIK-innehavare inte uppfyller kraven rörande laglighet och försörjningskedja utfärdar LA-organet en rapport om bristande överensstämmelse i stället för att utfärda ett V-Legal-dokument/en Flegtlicens. Rapport om bristande överensstämmelse stoppar förflyttningen av det berörda timret och/eller de berörda trävaruprodukterna. 6.6.4. Om en transport ändrar sammansättning innan den lämnar exporthamnen (t.ex. ändring av bestämmelseort, volym, arter enligt definitionen i TLAS-vägledningen) måste exportören begära att den utfärdande myndigheten återkallar den ursprungliga exportlicensen och utfärda nya tillstånd. Tillståndsmyndigheten ska underrätta LIU om alla makulerade exportlicenser. 6.6.5. Om en operatör missbrukar eller förfalskar laglighetscertifikat och/eller exportlicenser ska en påföljd åläggas av skogsministeriet enligt tillämpliga regler.

6.7

LA ska: 6.7.1 Vidaresända ett exemplar av V-Legal-dokument/Flegtlicensen eller rapporten om bristande överensstämmelse till skogsministeriet inom tjugofyra timmar efter fattat beslut, 6.7.2 Var tredje månad lämna en utförlig rapport och en offentlig sammandragsrapport om antalet utfärdade V-Legal-dokument/Flegtlicenser såväl som antalet och typen av uppdagad bristande överensstämmelse till skogsministeriet, med kopior till handelsministeriet och industriministeriet.

7.   Övervakning

Det indonesiska TLAS-systemet inbegriper övervakning som görs av civilsamhället (oberoende övervakning). För att ytterligare stärka systemet med tanke på avtalet med Flegtlicenser införs periodisk utvärdering (PE).

Civilsamhället gör den oberoende övervakningen för att bedöma hur verksamhetsutövare, LP-organ, LV-organ och LA-organ uppfyller de indonesiska TLAS-kraven, inbegripet ackrediteringsnormer och anvisningar. Civilsamhället definieras i detta sammanhang som indonesiska juridiska personer bland vilka ingår frivilligorganisationer, samhällen och enskilda indonesiska medborgare.

Syftet med de periodiska granskningarna är att på ett oberoende sätt säkerställa att det indonesiska TLAS-systemet fungerar som det ska, vilket ökar trovärdigheten för de Flegtlicenser som utfärdas. Vid dessa granskningar tas hänsyn till iakttagelser och rekommendationer från den oberoende övervakningen (IM). Specifikationerna för de periodiska granskningarna anges i bilaga VI.

Tillägg

Kontroll av försörjningskedjan

Som beskrivs i bilaga V ska det hela vägen utmed alla olika försörjningskedjor anges i operatörernas deklarationer och register (t.ex. i transporthandlingar eller balansräkningsrapporter) huruvida timmer eller trävaror är certifierade genom SVLK, har godkänts som lagliga genom leverantörsdeklarationer om överensstämmelse (SDoC) eller kommer från en beslagtagen källa.

1.   BESKRIVNING AV VERKSAMHETSKONTROLLEN AV FÖRSÖRJNINGSKEDJAN FÖR TIMMER FRÅN STATSÄGDA SKOGAR

Operativ kontroll av leveranskedjan för statligt ägda skogar (naturskog och skogsplanteringar) regleras av skogsministeriets förordningar P.41/Menhut-II/2014 och P.42/Menhut-II/2014 om timmerförvaltning. Detta inbegriper skogsbruksministeriets förordning P.43/Menhut-II/2014 om SVLK-standarder, som följs upp av den tekniska vägledningen från generaldirektoratet för skogsanvändning P.14/VI-BPPHH/2014 och generaldirektoratets rundbrev SE 8/VI-BPPHH/2014 från augusti 2014.

Alla nedan angivna förfaranden och regler för beslutsfattande som har att göra med kontroll, avstämning av data och hantering av bristande överensstämmelse i varje steg i försörjningskedjan gäller för alla typer av skogsbrukstillstånd som utfärdats för statligt ägda skogar: naturskogskoncessioner (IUPHHK-HA/HPH), koncessioner för industriell skogsplantering (IUPHHK-HT/HPHTI), koncessioner för återställande av skogsekosystem (IUPHHK-RE), förvaltningsrätt för skogsplanteringar (Perum Perhutani), koncessioner för samfälligheters skogsplanteringar (IUPHHK-HTR) och koncessioner för samfälligheters skogar (IUPHHK-HKM), koncessioner för byars skogar (IUPHHK-HD), koncessioner för användning av timmer från återbeskogningsområden (IUPHHK-HTHR) och användning av timmer från områden som inte är skogsbruksområden eller områden med omvandlingsbar produktion (IPK). Dessa förfaranden och regler beskrivs i den tekniska vägledningen i skogsbruksministeriets förordningar P.41/Menhut-II/2014 och P.42/Menhut-II/2014 om timmerförvaltning.

Alla operatörer med tillstånd för avverkning av timmer från naturskogskoncessioner måste i varje steg i försörjningskedjan från skogskoncession till mellanliggande upplag och primärindustrin deklarera alla sina produktionsuppgifter i det nationella systemet för online-spårning.

1.1   Fällningsplats

a)

Centrala aktiviteter: — Tillståndsinnehavaren registrerar (numrerar) avverkningsbara träd för naturskogskoncessioner eller Perum Perhutani) eller timmerinventering (för koncessioner för skogsplanteringar eller för att föreslå en IPK). — Tillståndsinnehavaren utarbetar en rapport om registreringen av avverkningsbara träd eller en timmerinventering. — Distriktets skogstjänsteman kontrollerar och godkänner rapporten om registrering av avverkningsbara träd eller timmerinventeringen. — Tillståndsinnehavaren lämnar in ett förslag till årlig arbetsplan (eller en arbetsplan/Bagan Kerja för att föreslå en IPK). — Den årliga arbetsplanen (eller arbetsplanen/Bagan Kerja för IPK) godkänns av provinsens skogstjänsteman. Observera att en operatör som innehar ett giltigt SFM-certifikat som utfärdats inom ramen för SVLK-systemet för hållbart skogsbruk kan godkänna och utfärda sin egen årliga arbetsplan. Den årliga arbetsplanen ska kontrolleras av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. — Tillståndsinnehavaren gör avverkning, inbegripet lunning av stockar till upplaget.

b)

Förfaranden: — Tillståndsinnehavaren registrerar (numrerar) avverkningsbara träd för naturskogskoncessioner eller Perum Perhutani, och anbringar etiketter. Etiketterna består av tre delar av vilka en anbringas på stubben, en på den avverkade stocken och en på operatörens rapport. Varje del av etiketten innehåller den information som krävs för timmerspårning, inbegripet trädets nummer och belägenhet. Inventering av timmer för koncessioner för planterad skog eller IPK genomförs av tillståndsinnehavaren. — Tillståndsinnehavaren sammanställer en rapport över registrering av avverkningsbara träd eller över timmerinventering som innehåller information om antal, uppskattad volym, preliminär artidentifiering och belägenhet för de träd som ska avverkas (eller avverkningsplats för skogsplaneringar eller IPK) samt ett sammandrag, med användning av skogsbruksministeriets officiella blanketter. — Tillståndsinnehavaren översänder registreringsrapporten eller timmerinventeringen till distriktets skogstjänsteman. Skogstjänstemannen kontrollerar registreringsrapporten eller timmerinventeringen genom stickprov, genom kontroll av dokument och kontroller på fältet. Tjänstemannen godkänner rapporten om alla deklarerade uppgifter överensstämmer med fältobservationer. — Rapporten om registrering av avverkningsbart timmer (eller timmerinventeringen) utgör grunden för förslaget till årlig arbetsplan (eller arbetsplanen/Bagan Kerja), som utarbetas av tillståndsinnehavaren och översänds till distriktets skogstjänsteman och provinsens skogstjänsteman för kontroll och godkännande. Distriktets skogstjänsteman granskar och gör korskontroll av förslaget till årlig arbetsplan (eller arbetsplanen/Bagan Kerja) med den godkända registreringsrapporten (eller timmerinventeringen) och godkänner arbetsplanen om allt är i skick. Officiellt godkännande krävs inte för tillståndsinnehavare som har SFM-certifierats med gott betyg enligt TLAS-riktlinjerna. Efter att tjänstemannen har godkänt den årliga arbetsplanen (eller arbetsplanen/Bagan Kerja) får tillståndsinnehavaren inleda avverkningen. — Under avverkningen används etiketter för att säkerställa att stockarna härrör från en godkänd fällningsplats, enligt det som beskrivs ovan. För planterat träd eller träd som avverkats i koncessioner för planterad skog (för massa eller chip) krävs inga etiketter.

1.2   Upplag i skogen

a)

Centrala aktiviteter: — Vid behov kapar tillståndsinnehavaren stockarna och märker dem för att säkerställa överensstämmelse med produktionsrapporten. Märkning krävs inte för koncessioner för planterad skog för massa eller chips. — Tillståndsinnehavarens mätning och klassificering av stockarna. Klassificering krävs inte för koncessioner för planterad skog för massa eller chips. — Tillståndsinnehavaren upprättar en stockförteckning. — Tillståndsinnehavaren översänder förslaget till produktionsrapport. — Den statliga tekniska tillsynsmyndigheten godkänner produktionsrapporten (Wasganis).

b)

Förfaranden: — Tillståndsinnehavaren märker alla kapade stockar (gäller ej på koncessioner för skogsplanteringar för massa eller chips). — Den fysiskt permanenta märkning som anbringas stockarna består av trädets ID-nummer och andra märkningar med vars hjälp stockarna kan kopplas till den godkända fällningsplatsen (gäller ej på koncessioner för skogsplanteringar för massa eller chips). — Tillståndsinnehavaren mäter och klassificerar alla stockar och registrerar informationen på stockarna i en stockförteckning med användning av en officiell blankett från skogsbruksministeriet (gäller ej på koncessioner för skogsplanteringar för massa eller chips). — Tillståndsinnehavaren skickar stockförteckningsuppgifterna till det nationella elektroniska spårningssystemet. Unika streckkoder som utfärdats genom det elektroniska spårningssystemet ska märkas på motsvarande stockar och stammar, och tas upp i tillhörande transportdokument (endast tillämpligt för naturskogskoncessioner). — På grundval av stockförteckningen sammanställer tillståndsinnehavaren en periodisk stockproduktionsrapport och den tillhörande sammanfattningsrapporten med användning av officiella blanketter från skogsbruksministeriet. — Tillståndsinnehavaren översänder periodens produktionsrapport och tillhörande sammandrag till Wasganis för godkännande. — Wasganis gör en stickprovsbaserad fysisk kontroll av rapporterna. Resultatet av den fysiska kontrollen sammanfattas i en förteckning över stockkontroller med användning av en officiell blankett från skogsbruksministeriet. Förutsatt att den stickprovbaserade fysiska kontrollen godkänns godkänner Wasganis produktionsrapporterna. Om mer än 48 timmar gått sedan rapporten lämnats in kan tillståndsinnehavarens egen utsedda tekniska personal (Ganis) själv och på eget ansvar godkänna och utfärda produktionsrapporterna (gäller ej för IPK). — När Wasganis väl har kontrollerat stockarna måste de hållas åtskilda från okontrollerade stockar. — Produktionsrapporten för stockar används för att beräkna skogsresursavgifter och avgifter för återbeskogningsfonden (enligt det som är tillämpligt). — Varje månad översänder tillståndsinnehavaren de godkända produktionsrapporterna och tillhörande sammandrag till distriktets skogsstyrelse för godkännande.

c)

Avstämning av uppgifter:   För naturskogskoncessioner eller koncessioner för återställande av ekosystem eller koncessioner för samfällighetsskogar eller koncessioner för byskogar eller IPK: Distriktets skogstjänsteman kontrollerar antalet stockar, märkningarna och den totala kumulativa volymen stockar som har utvunnits och deklarerats i produktionsrapporten och jämför med den godkända kvoten enligt den årliga arbetsplanen. Etiketter används inte för IPK.   För koncessioner för industriell skogsplantering eller Perum Perhutani eller koncessioner för samfällighetsskogsplantering eller användning av timmer från koncessioner för återbeskogningsområden: Distriktets skogstjänsteman kontrollerar den totala kumulativa volymen för stockar som har utvunnits och deklarerats i produktionsrapporten och jämför med den godkända kvoten enligt den årliga arbetsplanen.   Produktionsrapporterna kontrolleras också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.   Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera att operatören, och vice versa.

1.3   Upplag

Stockarna transporteras från upplaget i skogen till andra upplag och därifrån direkt till en bearbetningsanläggning, till ett mellanliggande upplag eller till en registrerad skogsbruksanläggning.

a)

Centrala aktiviteter: — Om produktionsrapporten ännu inte har godkänts vid upplaget: Tillståndsinnehavaren upprättar en stockförteckning. Tillståndsinnehavaren översänder förslaget till produktionsrapport. Wasganis godkänner produktionsrapporten. — Distriktets skogstjänsteman utfärdar en faktura och tillståndsinnehavaren betalar relevant belopp för skogsresursavgifter och för återbeskogningsfonden, utgående från de godkända produktionsrapporterna. — Ganis utfärdar transporthandlingar för stockarna, och bifogar en stockförteckning. — Tillståndsinnehavaren upprättar en balansräkningsrapport för stockar.

b)

Förfaranden: — Om det nationella elektroniska spårningssystemet för timmer används kan tillståndsinnehavaren lämna produktionsrapporterna och tillhörande sammanfattande rapport till Wasganis för godkännande. Wasganis gör en stickprovsbaserad fysisk kontroll av rapporterna om de inte redan är godkända på upplaget. Resultaten av fältbesiktningarna sammanfattas i en förteckning över stockkontroller på en officiell blankett som tagits fram av skogsbruksministeriet. Förutsatt att resultaten av fältbesiktningen är positiva godkänner tjänstemannen produktionsrapporterna. Om mer än 48 timmar gått sedan produktionsrapporten och den tillhörande sammanfattningsrapporten lämnats in kan Ganis själv och på eget ansvar godkänna och utfärda rapporterna (gäller ej för IPK). — Tillståndsinnehavaren lämnar en begäran om betalning av relevanta avgifter till distriktets skogstjänsteman med ansvar för fakturering, på grundval av stockförteckningen som bifogas förfrågan. — På grundval av denna begäran utfärdar distriktets skogstjänsteman en eller flera fakturor som tillståndsinnehavaren ska betala. — Om mer än 48 timmar gått efter inlämnande av begäran kan tillståndsinnehavaren utfärda tillhörande faktura eller fakturor på eget ansvar. — Tillståndsinnehavaren betalar det belopp som anges i fakturan för skogsavgifter och/eller återbeskogningsfonden och/eller rotvärdet, och distriktets skogstjänsteman utfärdar betalningskvitto. Rotvärde tillämpas endast för HTHR eller IPK. — Tillståndsinnehavaren skickar en förfrågan om utfärdande av stocktransporthandlingar, åtföljd av betalningskvitto, stockförteckning och balansräkningsrapport för stockar. — Ganis utfärdar stocktransporthandlingarna som ska följa med stockförteckningen. — Tillståndsinnehavaren utarbetar/uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar för att registrera mängden inkommande, lagrade och utgående stockar vid upplaget. — Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar till distriktets skogsstyrelse.

c)

Avstämning av uppgifter:   Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar och jämför inflöden, utflöden och lagring av stockar vid upplaget, på grundval av produktionsrapporterna och relevanta transporthandlingar för stockarna. Vid behov utför distriktets skogstjänsteman också fältbesiktningar för att kunna bedöma överensstämmelsen mellan de lagrade stockarna, balansräkningsrapporten och tillhörande transporthandlingar. Balansräkningsrapporten för stockar kontrolleras också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.   Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera att operatören, och vice versa.

1.4   Mellanliggande upplag

Mellanliggande upplag används om stockarna inte transporteras direkt från koncessionsområdet till bearbetningsanläggningen. Mellanliggande upplag används särskilt i samband med stocktransporter mellan öar eller vid byte av transportsätt.

Tillstånd för att etablera ett mellanliggande upplag i en statligt ägd skog beviljas av distriktets skogstjänsteman på grundval av ett förslag som tillståndsinnehavaren har lämnat in. Tillståndet för mellanliggande upplag gäller i tre år, men kan förlängas efter att skogstjänstemannen har gjort kontroll och gett godkännande. Inrättandet av ett mellanliggande upplag utanför statliga skogar kräver inte något särskilt tillstånd och sker på beslut av tillståndsinnehavaren.

a)

Centrala aktiviteter: — En distriktsskogstjänsteman avslutar giltigheten för stocktransporthandlingarna för timmer från naturskog. Om mer än 48 timmar gått efter inlämnandet av stocktransporthandlingar kan deras giltighet upphävas av Ganis. Därutöver kan Ganis endast upphäva giltigheten av stocktransporthandlingarna i följande fall: i) En operatör använder timmer från naturskog och deklarerar sin produktion via det elektroniska systemet för att spåra timmer. ii) En operatör använder timmer från planterad skog (gäller endast för koncessioner för planterad skog för massa eller chips). — Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapport för stockar. — Ganis upprättar stockförteckningen. — Ganis fyller i stocktransporthandlingarna enligt det format som skogsbruksministeriet fastställt.

b)

Förfaranden: — Wasganis gör fysisk kontroll av antal, arter och dimensionerna för inkommande stockar genom att räkna dem, eller på stickprovsbasis om antalet stockar överskrider 100. Om mer än 48 timmar gått efter inlämnandet av stocktransporthandlingar kan denna kontroll utföras av Ganis. Ganis kan också utföra denna kontroll i följande fall: i) En operatör använder timmer från naturskog och deklarerar sin produktion via det elektroniska systemet för att spåra timmer. ii) En operatör använder timmer från planterad skog (gäller endast för koncessioner för planterad skog för för massa eller chips). — Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat, makulerar Wasganis stocktransporthandlingarna för inkommande stockar och registrerar stockarna i balansräkningsrapport för stockar. — Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för stockar för att kontrollera inflöde och utflöde av stockar vid det mellanliggande upplaget. — För utgående stockar sammanställer Ganis en stockförteckning som är kopplad till föregående stocktransporthandlingar. — Stocktransporthandlingarna för flyttning av stockar från det mellanliggande upplaget fylls i av Ganis. — Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av stockar vid det mellanliggande upplaget, på grundval av relevanta stocktransporthandlingar. — Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar till distriktets skogsstyrelse.

c)

Avstämning av uppgifter:   Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar för att bedöma överensstämmelsen mellan stockar som transporteras från upplaget och stockar som kommer in till det mellanliggande upplaget. Vid behov utför distriktets skogstjänsteman också fältbesiktningar för att kunna bedöma överensstämmelsen mellan de lagrade stockarna, balansräkningsrapporten och tillhörande transporthandlingar.   Balansräkningsrapporten kontrolleras också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.

2.   BESKRIVNING AV VERKSAMHETSKONTROLLEN AV FÖRSÖRJNINGSKEDJAN FÖR TIMMER FRÅN PRIVATÄGDA SKOGAR

Timmeravverkning på privatägd skogsmark/mark regleras av skogsbruksministerns förordning P.30/Menhut-II/2012 (nedan kallad förordningen).

Det finns inga lagstadgade krav för privata ägare till skog/mark att anbringa ID-märkning på träd som inventerats för avverkning. Upplag i skogen och mellanliggande upplag används i allmänhet inte för timmer som avverkats från privatägda skogar/marker.

Kontrollförfarandena för timmer från privatägda skogar/marker avviker från förfarandena för stockar från träd som fanns på platsen när besittningsrätten till marken förvärvades och stockar från träd som har planterats efter att besittningsrätten förvärvades. Förfarandena beror också på vilken art av träd som avverkas. Betalning av skogsresursavgifter, avgift till återbeskogningsfonden och rotavgifter gäller för stockar från träd som redan fanns på platsen när besittningsrätten till marken beviljades, men gäller inte stockar från träd som planterades efter det.

För stockar från träd som planterats efter beviljandet av besittningsrätten till marken gäller två scenarier:

—	För arter som förtecknas i artikel 5.1 i förordningen (såsom gummi, sengon och fruktträd) sammanställer ägaren en faktura enligt det formulär som fastställts av skogsbruksministeriet: denna faktura fungerar som transporthandling.

—	För andra arter (som teak, mahogny, tall) utfärdar bychefen eller utnämnd tjänsteman transporthandlingarna.

För stockar som avverkats från träd som fanns på platsen innan besittningsrätten till marken beviljades, utfärdar distriktets skogstjänsteman transporthandlingarna. Sådant timmer måste vara SVLK-certifierat.

2.1   Fällningsplats/upplag i skogen

a)

Centrala aktiviteter: — Erkännande av äganderätt. — Kapning (vid behov). — Mätning. — Sammanställning av stockförteckning. — Distriktets skogsstyrelse utfärdar faktura för skogsresursavgifter och avgift till återbeskogningsfonden, och ägaren betalar berört belopp. — Transporthandlingarna utfärdas eller sammanställs. — Leverantörsdeklarationer om överensstämmelse (SDoC) utfärdas eller sammanställs, om inte operatören deltar i SVLK-certifieringen.

b)

Förfaranden: — Ägaren till privat skog/mark ansöker om erkännande av sin äganderätt. — Efter att äganderätten till skogen/marken har erkänt av staten (den statliga markmyndigheten), sammanställer ägaren en stockförteckning efter mätning av stockarna. Om stockarna har avverkats från träd som fanns på platsen innan besittningsrätten till marken beviljades, gäller följande: — Ägaren översänder en stockförteckning och ansökan om betalning av skogsresursavgifter, avgift till återbeskogningsfonden och rotavgift till distriktets skogstjänsteman. — Tjänstemannen kontrollerar dokumenten och gör fysisk kontroll av stockarna (mått, art och antalet stockar). — Förutsatt att dokumentkontrollen och den fysiska kontrollen får godkänt resultat, utfärdar distriktets skogstjänsteman faktura för skogsresursavgift och avgift till återbeskogningsfonden för ägaren att betala. — Markägaren översänder betalningsbeviset för dessa avgifter till distriktets skogstjänsteman, tillsammans med ansökan om stocktransporthandlingar. — Distriktets skogstjänsteman kontrollerar dokumenten och gör fysisk kontroll av stockarna (mått, art och antalet stockar). — Därefter utfärdar distriktets skogstjänsteman stocktransporthandlingarna. För stockar från träd som planterats efter att besittningsrätten till marken beviljades gäller följande:   Arter förtecknade i artikel 5.1 i förordningen: — Ägaren märker stockarna och identifierar arterna. — Ägaren sammanställer en stockförteckning. — På grundval av det som anges ovan sammanställer ägaren en faktura enligt skogsbruksministeriets format och fakturan tjänar också som transporthandling.   Övriga arter som inte förtecknas i artikel 5.1 i förordningen: — Ägaren märker stockarna och identifierar arterna. — Ägaren sammanställer en stockförteckning. — Ägaren översänder stockförteckningen och en begäran om stocktransporthandling till bychefen eller utnämnd tjänsteman. — Bychefen eller utsedd tjänsteman kontrollerar dokumenten och gör fysisk kontroll av stockarna (art, antalet stockar, markering/numrering på varje enskild stock, och avverkningsplats). — Därefter utfärdar bychefen eller utsedd tjänsteman stocktransporthandlingarna i det format som skogsbruksministeriet har fastställt. För allt timmer som avverkats från träd som planterats och som inte certifierats genom SVLK ska ägaren utfärda ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruksministeriet.

c)

Avstämning av uppgifter:   Bychefen eller en tjänsteman som utses av distriktets skogstjänsteman, eller distriktets skogstjänsteman (när det gäller timmer från naturskog) jämför volymen avverkade stockar med uppgifterna i stockförteckningen.   Om verksamhetsutövaren deltar i SVLK-certifieringen kontrollerar det nationella ackrediteringsorganet även överensstämmelsen mellan volymen avverkade stockar och uppgifterna i stockförteckningen under inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis.   Om avvikelser upptäcks informerar bychefen eller utsedd tjänsteman eller distriktets skogstjänsteman (när det gäller timmer från naturskog) det nationella ackrediteringsorganet som ansvarar för att verifiera verksamhetsutövarens efterlevnad och vice versa.

3.   BESKRIVNING AV VERKSAMHETSKONTROLLEN AV FÖRSÖRJNINGSKEDJOR FÖR TIMMER FÖR SKOGSBRUKSANLÄGGNINGAR OCH FÖR INDUSTRIN.

Registrerade skogsbruksanläggningar och anläggningar för bearbetat timmer utgör särskilda aktörer i försörjningskedjan. I egenskap av näringsidkare köper och säljer dessa aktörer timmer och trävaror till andra aktörer utan att vara involverade i produktion eller bearbetning.

Det finns tre olika typer av tillstånd för registrerade skogsbruksanläggningar och anläggningar för bearbetat timmer:

—	Anläggningar som uteslutande använder timmer (stockar) som härrör från statsägda skogar och/eller import (TPT-KB).

—	Anläggningar som uteslutande använder timmer och/eller bearbetat timmer från privatägda skogar/marker (TPT).

—	Anläggningar som uteslutande använder bearbetat timmer från statsägda skogar och/eller import (TPT-KO).

3.1   Registrerade skogsbruksanläggningar för timmer från statsägda skogar och importerade trävaruprodukter (TPT-KB)

Registrerade skogsbruksanläggningar för timmer från statsägda skogar och importerade trävaruprodukter (TPT-KB) används om stockarna inte transporteras direkt till bearbetningsanläggningen från koncessionsområdet och/eller mellanliggande upplag och/eller andra TPT-KB, eller när det gäller importerade trävaruprodukter (stockar).

Tillstånd för att etablera ett TPT-KB beviljas av skogstjänstemannen på grundval av ett förslag som tillståndsinnehavaren har lämnat in. TPT-KB-tillståndet gäller i tre år, men kan förlängas efter att skogstjänstemannen har gjort kontroll och gett godkännande.

TPT-KB-aktörer kan använda SDoC endast om de uteslutande använder importerat timmer och/eller Perum Perhutani-trävaruprodukter som certifierats genom SVLK. Om endast en av deras timmerkällor innehåller timmer från statsägda skogar (utom det certifierade Perum Perhutani-timret) måste de vara SVLK-certifierade.

a)

Centrala aktiviteter: — Wasganis makulerar stocktransporthandlingarna för inkommande stockar. — Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapporten för stockar. — Tillståndsinnehavaren eller Ganis utarbetar stockförteckningen för utgående stockar. — Tillståndsinnehavaren eller Ganis fyller i stocktransporthandlingarna för utgående stockar enligt det formulär som skogsbruksministeriet fastställt. — SDoC utfärdas eller sammanställs (endast i fråga om importerat timmer och/eller certifierat Perum Perhutani-timmer om operatören inte är SVLK-certifierad)

b)

Förfaranden: — Wasdganis makulerar stocktransporthandlingarna för inkommande stockar. — Wasganis gör fysisk kontroll av antal, arter och dimensionerna för inkommande stockar genom att räkna dem alla, eller på stickprovsbasis om antalet stockar överskrider 100. — Förutsatt att kontrollen ger godkänt resultat registrerar tillståndsinnehavaren timret i balansräkningsrapporten för stockar. — Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för stockar för att kontrollera inflöde och utflöde av stockar vid den registrerade skogsbruksanläggningen. — För utgående stockar sammanställer tillståndsinnehavaren eller Ganis en stockförteckning som är kopplad till föregående stocktransporthandlingar. — Stocktransporthandlingarna för utgående stockar fylls i av tillståndsinnehavaren eller Ganis. — Om tillståndsinnehavaren inte är SVLK-certifierad och enbart använder importerat timmer och/eller certifierat Perum Perhutani-timmer ska tillståndsinnehavaren utfärda ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruksministeriet. — Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av stockar vid den registrerade skogsbruksanläggningen, på grundval av relevanta stocktransporthandlingar. — Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar till distriktets skogsstyrelse.

c)

Avstämning av uppgifter:   Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar och överensstämmelsen mellan antalet stockar som transporteras från upplaget eller det mellanliggande upplaget och stockar som kommer in till den registrerade skogsbruksanläggningen genom att jämföra stocktransporthandlingarna och stockförteckningen för inkommande stockar. Distriktets skogstjänsteman gör fältbesiktningar när så behövs.   Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräkningsrapporten för stockar också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.   Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstämmelse, och vice versa.

3.2   Registrerade skogsbruksanläggningar och anläggningar för bearbetat timmer för timmer från privatägda skogar/marker (TPT)

Registrerade skogsbruksanläggningar och anläggningar för bearbetat timmer för timmer från privatägda skogar/marker (TPT) används om stockar och/eller bearbetat timmer inte transporteras direkt till bearbetningsanläggningen, från privatägda skogar/marker och/eller andra TPT.

Tillstånd för att etablera ett TPT beviljas av skogstjänstemannen på grundval av ett förslag som tillståndsinnehavaren har lämnat in. En TPT-tillstånd granskas och godkänns av skogstjänstemannen.

Aktörer som driver TPT kan använda SDoC endast om de inte omfattas av SVLK-certifiering.

Aktörer som driver TPT får endast använda timmer och/eller bearbetat timmer från planterade träd från privatägda skogar/marker.

a)

Centrala aktiviteter: — Tillståndsinnehavarens kontroll av giltigheten av transportdokument för stockar och/eller bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapporten för stockar och/eller bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren upprättar förteckningen över stockar och/eller bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren fyller i transportdokument för stockar och/eller bearbetat timmer. — Leverantörsdeklarationer om överensstämmelse (SDoC) utfärdas eller sammanställs (om inte operatören omfattas av SVLK-certifiering).

b)

Förfaranden: — Tillståndsinnehavaren kontrollerar giltigheten av transportdokument för inkommande stockar och/eller bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för stockar och/eller bearbetat timmer för att kontrollera inflöde och utflöde av stockar vid det mellanliggande upplaget. — För utgående stockar sammanställer tillståndsinnehavaren en stockförteckning eller förteckning över bearbetat timmer som kan vara kopplad till föregående transporthandlingar för stockar och/eller bearbetat timmer. — transportdokument för stockar och/eller bearbetat timmer fylls i av tillståndsinnehavaren. — Om tillståndsinnehavaren inte omfattas av SVLK-certifiering utfärdar tillståndsinnehavaren ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruksministeriet. — Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för stockar och/eller bearbetat timmer med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av stockar och/eller bearbetat timmer vid den registrerade skogsbruksanläggningen, på grundval av relevanta stocktransporthandlingar för stockar och/eller bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar och/eller bearbetat timmer till distriktets skogsstyrelse.

c)

Avstämning av uppgifter:   Distriktets skogstjänsteman kontrollerar balansräkningsrapporterna för stockar och/eller bearbetat timmer och överensstämmelsen mellan stockar och/eller bearbetat timmer som transporteras från privatägda skogar eller andra TPT och stockar och/eller bearbetat timmer som förs in i TPT genom att jämföra transportdokumenten för stockar och/eller bearbetat timmer med förteckningen över inkommande stockar och/eller bearbetat timmer. Distriktets skogstjänsteman gör fältbesiktningar när så behövs.   Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräkningsrapporten för stockar och/eller bearbetat timmer också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.   Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstämmelse, och vice versa.

3.3   Primär/integrerad industri

a)

Centrala aktiviteter: — Bearbetningsanläggningen upprättar balansräkningsrapport för stockar. — En skogstjänsteman för distriktet makulerar stocktransporthandlingarna. — Distriktets skogstjänsteman gör fysisk kontroll av stockarna. — Om verksamhetsutövaren använder ett elektroniskt system för att spåra timmer registreras uppgifterna med hjälp av en streckkod och laddas upp till systemet. — Anläggningsoperatören fyller i registreringsblankett (Tally Sheet) för råmaterial och produkter. — Anläggningsoperatören upprättar balansräkningsrapport för bearbetat timmer. — Anläggningsoperatören fyller i transporthandlingarna för trävaror enligt det format som skogsbruksministeriet fastställt. — Anläggningens försäljningsrapport sammanställs. — SDoC utfärdas eller sammanställs (om operatören uteslutande använder trä från privatägda skogar/marker och som inte används i SVLK-certifieringen).

b)

Förfaranden: — Anläggningsoperatören sammanställer ett utkast till en stockbalansräkningsrapport för att registrera flödet av stockar som anläggningen mottagit (upplaget) och stockar som förs in i anläggningen (produktionslinjer). — Anläggningsoperatören översänder kopior av stocktransporthandlingarna för varje sändning som anläggningen mottagit till distriktets skogstjänsteman. — Distriktets skogstjänsteman makulerar stocktransporthandlingarna. — Om operatören använder ett officiellt elektroniskt system för att spåra timmer makuleras stocktransporthandlingarna av den registrerade tekniska personalen. — Distriktets skogstjänsteman jämför uppgifterna i stocktransporthandlingarna med de faktiska produkterna. Detta kan göras genom stickprov om det finns fler än 100 stockar att kontrollera. — Distriktets skogstjänsteman kontrollerar informationen i balansräkningsrapporter för stockar. — Förutsatt att kontrollresultaten är positiva registreras timret i den slutgiltiga balansräkningsrapporten för stockar. — Distriktets skogs tjänsteman arkiverar kopior av stocktransporthandlingarna och sammanställer en sammanfattande förteckning över dem, enligt det format som fastställts av skogsbruksministeriet. — Kopior av de stocktransporthandlingar som tjänstemannen har makulerat överlämnas till företaget för arkivering. — En sammanfattning av stocktransporthandlingarna översänds till distriktets skogsstyrelse i slutet av varje månad. — Anläggningsoperatören sammanställer register över råmaterial och produkter (Tally Sheets) per produktionslinje i syfte att kontrollera inflöde av stockar och utflöde av trävaror och för beräkning av utbytesgrad. — Anläggningsoperatören sammanställer en balansräkningsrapport för bearbetat timmer i syfte att rapportera flödet av trävaror och stockar som kommer in till eller lämnar anläggningen. — Anläggningsoperatören sammanställer anläggningens försäljningsrapporter för bokföringen. — Om tillståndsinnehavaren uteslutande använder timmer från privatägd skog/mark och inte omfattas av SVLK-certifiering, utfärdar tillståndsinnehavaren ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruksministeriet. — Tillståndsinnehavaren översänder varje månad balansräkningsrapporten för stockar och för bearbetat timmer till skogsstyrelsen.

c)

Avstämning av uppgifter:   Skogstjänstemannen kontrollerar balansräkningsrapporten för stockar och för bearbetat timmer och jämför inflöden, utflöden och lagring av stockar på grundval av stocktransporthandlingar.   Produktionsregistreringsblanketten (Tally Sheet) används för avstämning av produktionslinjernas inflöde och utflöde och utbytesgraden jämförs med det offentliggjorda genomsnittet.   Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräkningsrapporten för stockar och/eller bearbetat timmer också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar också vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.   Om avvikelser upptäcks informerar skogstjänstemannen det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstämmelse, och vice versa.

3.4   Registrerade skogsbruksanläggningar för bearbetat timmer från statliga skogar och/eller från import (TPT-KO)

Registrerade skogsbruksanläggningar för timmer som härrör från statsägda skogar och/eller import (TPT-KO) är anläggningar för bearbetat timmer från primära bearbetningsanläggningar och/eller från andra TPT-KO och/eller för importerat bearbetat timmer. Trävaror från TPT-KO säljs till sekundära bearbetningsenheter, andra TPT-KO, hemmaindustrier, registrerade exportörer och/eller slutanvändare.

Tillstånd för att etablera ett TPT-KO beviljas av distriktsskogstjänstemannen på grundval av ett förslag som tillståndsinnehavaren har lämnat in. Tillstånd för TPT-KO gäller i tre år, men kan förlängas efter att skogstjänstemannen har gjort kontroll och gett godkännande.

TPT-KO-operatörer får endast använda SDoC om de uteslutande använder trävaror som härstammar från importerat bearbetat timmer. Om en enda av deras produkter av bearbetat timmer innehåller bearbetat timmer från naturskogar måste dessa vara SVLK-certifierade.

a)

Centrala aktiviteter: — Ganis makulerar transporthandlingarna för trävaror. — Tillståndsinnehavaren upprättar balansräkningsrapport för bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren upprättar en förteckning över bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren fyller i transporthandlingarna för trävaror enligt det format som skogsbruksministeriet fastställt. — SDoC utfärdas eller sammanställs (när det gäller bearbetat timmer uteslutande från importerat timmer och med en operatör som inte omfattas av SVLK-certifiering).

b)

Förfaranden: — Ganis makulerar transporthandlingarna för inkommande bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren sammanställer en balansräkningsrapport för bearbetat timmer för att kontrollera inflöde och utflöde av bearbetat timmer vid den registrerade skogsbruksanläggningen för bearbetat timmer. — För utgående bearbetat timmer sammanställer tillståndsinnehavaren en förteckning som är kopplad till föregående transporthandlingar för bearbetat timmer. — Tillståndsinnehavaren fyller i transportdokument för trävaror. — Om tillståndsinnehavaren inte är SVLK-certifierad och enbart använder importerat bearbetat timmer ska tillståndsinnehavaren utfärda ett SDoC i det format som fastställts av skogsbruksministeriet. — Tillståndsinnehavaren uppdaterar balansräkningsrapporten för bearbetat timmer med uppgifter inflöde, utflöde och lagring av trävaror vid den registrerade skogsbruksanläggningen, på grundval av relevanta transporthandlingar för trävaror.

c)

Avstämning av uppgifter:   Ganis kontrollerar balansräkningsrapporten för bearbetat timmer och överensstämmelsen mellan det inkommande bearbetade timret och tillhörande transportdokument och importhandlingar för trävaror.   Distriktets skogstjänsteman gör fältbesiktningar när så behövs.   Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräkningsrapporten för bearbetat timmer också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.   Om avvikelser upptäcks informerar distriktets skogstjänsteman det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstämmelse, och vice versa.

3.5   Sekundärindustri

a)

Centrala aktiviteter: — Anläggningsoperatören sammanställer balansräkningsrapporter för bearbetat timmer (halvfabrikat) och bearbetade produkter. — Anläggningsoperatören sammanställer fakturor enligt det format som fastställts av skogsbruksministeriet; dessa tjänar även som transporthandlingar för bearbetade trävaror. — Anläggningsoperatören upprättar balansräkningsrapport för bearbetat timmer. — Företagets operatör eller anläggningsoperatören sammanställer försäljningsrapport. — SDoC utfärdas eller sammanställs (om operatören uteslutande använder trä från privatägda skogar/marker och som inte används i SVLK-certifieringen).

b)

Förfaranden: — Anläggningsoperatören arkiverar transporthandlingarna för bearbetat timmer (inkommande material) och sammanställer ett sammandrag. — Anläggningsoperatören använder registreringsblanketter (Tally Sheet) för bearbetat timmer och bearbetade produkter per produktionslinje, för rapportering av materialflöden till anläggningen och utflödet av produkter samt beräkning av utbytesgraden för råmaterial. — Anläggningsoperatören sammanställer en balansräkningsrapport för bearbetat timmer i syfte att kontrollera materialflöden in till anläggningen, utflödet av trävaror och stockar i lager. Anläggningsoperatören sammanställer fakturor för bearbetade produkter enligt det format som fastställts av skogsbruksministeriet; dessa tjänar även som transporthandlingar. Anläggningsoperatören arkiverar sedan kopior av fakturorna. En förteckning över trävaror bifogas varje faktura. — Anläggningsaktören sammanställer försäljningsrapporter för sitt register. — Om anläggningsaktören vill återtransportera de sågade trävarorna ska företaget även registreras som en registrerad skogsbruksanläggning, och operatören ska ta fram transportdokument för bearbetat timmer för de utgående sågade trävarorna. — Där uteslutande bearbetat timmer från privatägda skogar/mark används ska den icke-ETPIK-certifierade tillståndsinnehavaren, om denne inte omfattas av SVLK-certifiering, utfärda SDoC enligt det format som fastställts av skogsbruksministeriet.

c)

Avstämning av uppgifter:   Anläggningsoperatören jämför balansräkningsrapporten för trävaruprodukter mot inflöden, utflöden och lagring av material på grundval av transporthandlingarna för trävaruprodukter och registreringsblanketterna (Tally Sheet) för bearbetat timmer.   Produktionens registreringsblanketter används för att kontrollera produktionslinjernas inflödes- och utflödesvolymer, och utbytesgraden utvärderas.   Företagets operatör jämför balansräkningsrapporten för bearbetade produkter mot inflöden, utflöden och lagring av produkter på grundval av fakturor.   Skogstjänstemannen gör fältbesiktningar när så behövs.   Om tillståndshavaren omfattas av SVLK-certifiering kontrolleras balansräkningsrapporten för bearbetat timmer också av det nationella ackrediteringsorganet i samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner. Det nationella ackrediteringsorganet anordnar vid behov fältbesiktningar på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.   Om avvikelser upptäcks informerar skogstjänstemannen det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstämmelse, och vice versa.

4.   EXPORT

De förfaranden och uppgiftsavstämningsförfaranden som används för export av timmer som härrör från statsägda skogar och privatägda skogar/marker är identiska.

a)

Centrala aktiviteter: — Handelsministeriet utfärdar certifikat om registrerad exportör av skogsindustriprodukter (ETPIK) till exportören. — Exportören ansöker om V-Legal-dokument/Flegt-licens för varje exportsändning. — Om en ETPIK-innehavare uppfyller kraven i fråga om laglighet och försörjningskedjan, utfärdar LA-organet ett V-Legal-dokument/en Flegt-licens. Flegt-licenserna ska utfärdas i det format som anges i bilaga IV. — Exportören upprättar en exportdeklaration (PEB) på det formulär som tillhandahålls av tullen, och översänder detta till tullen. — Tullen utfärdar exportgodkännande för tullklarering.

b)

Förfaranden: — Exportören begär att LA utfärdar ett V-Legal-dokument/en Flegt-licens genom att lämna in en ansökan och bifoga dokument som bevis på att träråvarorna i produkterna endast kommer från kontrollerade lagliga källor (SVLK-certifierade eller som omfattas av SDoC). — LA-organet utfärdar vid behov V-Legal-dokument/Flegt-licens efter dokumentbaserad och fysisk kontroll av uppgifternas samstämmighet för att säkerställa att trävarorna kommer från lagligen kontrollerade källor och således har producerats i överensstämmelse med laglighetsdefinitionen i bilaga II. LA ska utfärda exportlicensen via onlinedatabasen Silk. Detta garanterar att operatören innehar giltiga exportcertifikat (ETPIK) och certifikat om laglighet. — Exportören översänder en exportdeklaration (PEB) till vilken bifogas faktura, packsedel, exportavgiftsverifikat (om lagstadgat), ETPIK-certifikat, V-Legal-dokument/Flegt-licens, exporttillstånd (om lagstadgat), inspektörsrapport (om lagstadgat) och Cites-dokument (i förekommande fall) till tullen för godkännande. — Förutsatt att exportdeklarationen godkänns efter kontroll utfärdar tullen ett exportgodkännande.

c)

Avstämning av uppgifter   Skogstjänstemannen gör fältbesiktningar när så behövs.   Det nationella ackrediteringsorganet och LA kontrollerar överensstämmelsen av inflöden, utflöden och lagring på grundval av balansräkningsrapporten för bearbetat timmer. I samband med inledande revisioner och övervakningsrevisioner gör det nationella ackrediteringsorganet också korskontroll av dessa uppgifter med den volym som anges i fakturan. Vid behov anordnar det nationella ackrediteringsorganet fältbesiktningar och LA organiserar fysisk kontroll av överensstämmelse mellan uppgifter på ad hoc-basis, i enlighet med beskrivningen i TLAS-vägledningen.   Om avvikelser upptäcks informerar skogstjänstemannen det nationella ackrediteringsorganet som är ansvarigt för att kontrollera operatörens överensstämmelse, och vice versa.