27.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 189/50

(1)

Unionen har ingått ett antal multilaterala, regionala och bilaterala internationella handelsavtal genom vilka rättigheter och skyldigheter till parternas ömsesidiga nytta har skapats.

(2)

Det är viktigt att unionen förfogar över lämpliga instrument för att se till att unionens rättigheter enligt internationella handelsavtal verkningsfullt kan utövas, så att dess ekonomiska intressen skyddas. Detta gäller särskilt situationer, när tredjeländer vidtar handelsbegränsande åtgärder som minskar de fördelar som unionens ekonomiska aktörer åtnjuter enligt internationella handelsavtal. Unionen bör kunna reagera skyndsamt och flexibelt enligt de förfaranden och tidsfrister som anges i de internationella handelsavtal som den har ingått. Det behövs därför regler som anger ramarna för utövandet av unionens rättigheter i vissa särskilda situationer.

(3)

Syftet med de tvistlösningsmekanismer som inrättats enligt avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) och enligt andra internationella handelsavtal, inklusive regionala och bilaterala avtal, är att på ett konstruktivt sätt lösa eventuella tvister som uppkommer mellan unionen och andra parter i dessa avtal. Unionen bör trots det kunna tillfälligt upphäva medgivanden eller andra skyldigheter i enlighet med dessa tvistlösningsmekanismer, när andra sätt att finna en lösning på tvisten visat sig verkningslösa. Unionens åtgärder i sådana fall bör tjäna syftet att få det berörda tredjelandet att följa relevanta internationella handelsregler, så att en situation med ömsesidiga fördelar kan återupprättas.

(4)

Enligt WTO-avtalet om skyddsåtgärder ska en WTO-medlem som avser att vidta en skyddsåtgärd eller en förlängning av en skyddsåtgärd sträva efter att upprätthålla en väsentligen likvärdig nivå för medgivanden och andra skyldigheter mellan sig själv och de exporterande medlemmar som skulle påverkas av en sådan åtgärd. Liknande regler finns i andra internationella handelsavtal som unionen har ingått, inklusive regionala och bilaterala avtal. Unionen bör vidta motåtgärder genom att tillfälligt upphäva medgivanden eller andra skyldigheter, om det berörda tredjelandet inte genomför några adekvata och proportionella. Unionens åtgärder i de fallen bör tjäna syftet att få tredjeländer att införa handelsbefrämjande åtgärder så att en situation med ömsesidiga fördelar kan återupprättas.

(5)

I artikel XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994) och den därtill hörande överenskommelsen regleras ändringar och upphävanden av medgivanden i WTO-medlemmarnas tulltaxor. WTO-medlemmar som berörs av sådana ändringar har på vissa villkor rätt att upphäva väsentligen likvärdiga medgivanden. Unionen bör i sådana fall vidta motåtgärder, om inte enighet kan uppnås om kompenserande justeringar. Unionens åtgärder bör ha som mål att få tredjeländer att införa handelsbefrämjande åtgärder.

(6)

Unionen bör ha möjlighet att hävda sina rättigheter inom området offentlig upphandling, om en handelspartner underlåter att följa sina åtaganden enligt WTO-avtalet om offentlig upphandling eller andra internationella handelsavtal. I WTO-avtalet om offentlig upphandling sägs det att en tvist som uppstår med anledning av avtalet inte får leda till tillfälligt upphävande av medgivanden eller andra skyldigheter enligt andra angivna WTO-avtal. Unionens åtgärder bör syfta till att säkerställa att en väsentligen likvärdig nivå på medgivandena upprätthålls, i enlighet med vad som fastställs i de relevanta internationella handelsavtalen.

(7)

Medlemsstaterna bör se till att handelspolitiska åtgärder inom området offentlig upphandling tillämpas på deras respektive territorium på det sätt som är bäst lämpat för deras förvaltningsstruktur och förvaltningspraxis, under iakttagande av unionsrätten.

(8)

Handelspolitiska åtgärder som antas enligt denna förordning bör väljas och utformas på grundval av objektiva kriterier, inbegripet åtgärdernas ändamålsenlighet för att få tredjeländer att följa internationella handelsregler, deras potential att gottgöra ekonomiska aktörer i unionen som påverkas av tredjelandets åtgärder, och målet att minimera de negativa ekonomiska följderna för unionen, inklusive med avseende på viktiga råvaror.

(9)

Denna förordning bör inriktas på sådana åtgärder som unionen har erfarenhet av att utforma och tillämpa. Möjligheten att utvidga dess tillämpningsområde, så att det blir möjligt att anta åtgärder med avseende på immateriella rättigheter och ytterligare åtgärder som avser tjänster, bör bedömas som ett led i översynen av hur förordningen fungerar, med vederbörlig hänsyn tagen till varje områdes särdrag.

(10)

Vid genomdrivandet av unionens rättigheter bör varors ursprung fastställas i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (2). Vid genomdrivandet av unionens rättigheter efter tvistlösning inom området offentlig upphandling bör en tjänsts ursprung fastställas på grundval av ursprunget för den fysiska eller juridiska person som tillhandahåller den. Upphandlande myndigheter eller enheter bör iaktta normal försiktighet och tillbörlig aktsamhet, när de bedömer information och garantier som anbudsgivare lämnar angående varors och tjänsters ursprung.

(11)

Kommissionen bör se över denna förordnings tillämpningsområde, sätt att fungera och effektivitet, inbegripet eventuella åtgärder med avseende på immateriella rättigheter och ytterligare åtgärder som avser tjänster, senast tre år efter det att den tillämpades för första gången eller senast fem år efter den dag den trädde i kraft, beroende på vad som infaller först. Kommissionen bör lämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet. Översynen får åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag.

(12)

Det är viktigt att säkerställa en effektiv kommunikation och ett effektivt åsiktsutbyte mellan kommissionen, å ena sidan, och Europaparlamentet och rådet, å andra sidan, särskilt i fråga om tvister med anledning av internationella handelsavtal som kan leda till att åtgärder antas enligt denna förordning.

(13)

Rådets förordning (EG) nr 3286/94 (3) bör ändras, så att den hänvisar till den här förordningen i fråga om genomförandet av handelspolitiska åtgärder.

(14)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här förordningen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4).

(15)

Med tanke på att det är en mycket komplex process att utreda de olika effekter som handelspolitiska åtgärder som antas enligt denna förordning kan ha, bör kommissionen, för att det ska finnas tillräckliga möjligheter att erhålla största möjliga stöd, inte anta genomförandeakter om, undantagsvis, den kommitté som avses i denna förordning inte avger något yttrande om kommissionens utkast till genomförandeakt.

(16)

För att skydda unionens intressen bör kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall med avseende på behovet av att anpassa den handelspolitiska åtgärden till den berörda tredje partens beteende, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(17)

Denna förordning påverkar inte det eventuella antagandet av handelspolitiska åtgärder på grundval av andra relevanta unionsakter eller bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, under iakttagande av tillämpliga bestämmelser i internationella handelsavtal om tillfälligt eller slutgiltigt upphävande av medgivanden eller andra skyldigheter.

a)

reagera på tredjeländers överträdelser av internationella handelsregler som påverkar unionens intressen och på så sätt sträva efter en tillfredsställande lösning som återupprättar fördelarna för unionens ekonomiska aktörer, och

b)

vidta motåtgärder i fråga om medgivanden eller andra skyldigheter i handelsförhållandena med tredjeländer, när behandlingen av varor från unionen ändras på ett sådant sätt som påverkar unionens intressen.

a)

efter utslag i handelstvister enligt WTO-överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning (nedan kallad WTO-överenskommelsen om tvistlösning), när unionen har bemyndigats att tillfälligt upphäva medgivanden eller andra skyldigheter enligt de multilaterala och plurilaterala avtal som omfattas av WTO-överenskommelsen om tvistlösning,

b)

efter utslag i handelstvister enligt andra internationella handelsavtal, inklusive regionala och bilaterala avtal, när unionen har rätt att tillfälligt upphäva medgivanden eller andra skyldigheter enligt sådana avtal,

c)

i händelse av motåtgärder i fråga om medgivanden eller andra skyldigheter, som kan vara berättigade på grund av att ett tredjeland har vidtagit en skyddsåtgärd enligt artikel 8 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder eller enligt bestämmelserna om skyddsåtgärder i andra internationella handelsavtal, inklusive regionala eller bilaterala avtal,

d)

om en WTO-medlem ändrar sina medgivanden eller skyldigheter enligt artikel XXVIII i GATT 1994 och inga kompenserande justeringar har överenskommits.

a)

Om medgivanden eller andra skyldigheter tillfälligt upphävs efter ett utslag i en handelstvist enligt WTO-överenskommelsen om tvistlösning, får deras nivå inte överstiga den nivå som WTO:s tvistlösningsorgan har fastställt.

b)

Om medgivanden eller andra skyldigheter tillfälligt upphävs efter utslag i ett internationellt tvistlösningsförfarande enligt andra internationella handelsavtal, inklusive regionala och bilaterala avtal, får deras nivå inte överskrida den upphävnings- eller minskningsnivå som följer av det berörda tredjelandets åtgärd, enligt vad som fastställs av kommissionen eller fastställts genom skiljeförfarande, beroende på vad som är tillämpligt.

c)

Vid motåtgärder i fråga om medgivanden eller andra skyldigheter enligt bestämmelser om skyddsåtgärder i internationella handelsavtal ska unionens åtgärd vara väsentligt likvärdig med nivån för medgivanden eller andra skyldigheter som påverkas av skyddsåtgärden, i enlighet med villkoren i WTO-avtalet om skyddsåtgärder eller bestämmelserna om skyddsåtgärder enligt andra internationella handelsavtal, inklusive regionala och bilaterala avtal, enligt vilka skyddsåtgärden vidtas.

d)

Om medgivanden upphävs i handeln med ett tredjeland i enlighet med artikel XXVIII i GATT 1994 och den därtill hörande överenskommelsen (5), ska de vara väsentligen likvärdiga med de medgivanden som har ändrats eller upphävts av tredjelandet, i enlighet med villkoren i artikel XXVIII i GATT 1994 och den därtill hörande överenskommelsen.

a)

Åtgärdernas ändamålsenlighet när det gäller att få tredjeländer att följa internationella handelsregler.

b)

Åtgärdernas potential att gottgöra ekonomiska aktörer i unionen som påverkas av tredjelandets åtgärder.

c)

Tillgång till alternativa källor till de berörda varorna eller tjänsterna, i syfte att undvika eller minimera negativa följder för industrier i efterföljande handelsled, upphandlande myndigheter eller enheter eller slutkonsumenter i unionen.

d)

Undvikande av oproportionerlig administrativ komplexitet och oproportionerliga kostnader vid tillämpningen av åtgärderna.

e)

Alla särskilda kriterier som kan vara angivna i internationella handelsavtal i samband med de fall som avses i artikel 3.

a)

Tillfälligt upphävande av tullmedgivanden och införande av nya eller höjda tullar, inbegripet återinförande av tullar på mest gynnad nation-nivå eller införande av tullar utöver mest gynnad nation-nivå, eller införande av ytterligare avgifter på import eller export av varor.

b)

Införande eller ökning av kvantitativa begränsningar av import eller export av varor, oavsett om detta sker i form av kvoter, import- eller exportlicenser eller andra åtgärder.

c)

Tillfälligt upphävande av medgivanden avseende varor, tjänster eller leverantörer inom området offentlig upphandling genom

a)

inbegripa trösklar i enlighet med de berörda varornas eller tjänsternas egenskaper, från och med vilka uteslutningen och/eller det obligatoriska prispåslaget ska tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i det berörda handelsavtalet och upphävnings- eller minskningsnivån,

b)

fastställa de sektorer eller kategorier av varor eller tjänster på vilka de är tillämpliga och eventuella tillämpliga undantag,

c)

fastställa de upphandlande myndigheter eller enheter eller kategorier av upphandlande myndigheter eller enheter, förtecknade per medlemsstat, vilkas upphandling omfattas. Som grundval för detta fastställande ska varje medlemsstat inge en förteckning över lämpliga upphandlande myndigheter eller enheter eller kategorier av upphandlande myndigheter eller enheter. Åtgärderna ska säkerställa att en lämplig nivå för tillfälligt upphävande av medgivanden eller andra skyldigheter och en rättvis fördelning mellan medlemsstaterna uppnås.

a)

För en fysisk person det land där personen är medborgare eller har permanent uppehållstillstånd.

b)

För en juridisk person något av följande:

a)

När ett tredjeland vars åtgärder konstaterades strida mot internationella handelsregler i ett tvistelösningsförfarande självmant återgår till att följa reglerna eller om en ömsesidigt tillfredsställande lösning har nåtts på annat sätt.

b)

Vid motåtgärder i fråga om medgivanden eller skyldigheter efter det att ett tredjeland har antagit en skyddsåtgärd, när skyddsåtgärden upphävs eller löper ut eller när det berörda tredjelandet ger unionen adekvat och proportionerlig kompensation efter antagandet av en genomförandeakt enligt artikel 4.1.

c)

I fall där en WTO-medlem har ändrat sina medgivanden enligt artikel XXVIII i GATT 1994, när det berörda tredjelandet ger unionen adekvat och proportionerlig kompensation efter antagandet av en genomförandeakt enligt artikel 4.1.

a)

Den internationella utvecklingen med avseende på tillfälligt upphävande av andra skyldigheter enligt allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats).

b)

Utvecklingen i unionen med avseende på antagandet av gemensamma bestämmelser för tjänstesektorer.

c)

Ändamålsenligheten i eventuella ytterligare handelspolitiska åtgärder som ett medel att hävda unionens rättigheter enligt internationella handelsavtal.

d)

Tillgängliga mekanismer för att säkerställa ett praktiskt genomförande av eventuella ytterligare handelspolitiska åtgärder avseende tjänster på ett enhetligt och effektivt sätt.

e)

Konsekvenser för tjänsteleverantörer som är verksamma i unionen vid tidpunkten för antagande av genomförandeakterna enligt denna förordning.