17.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/3

(1)

Enligt artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen ska varje medborgare ha rätt att delta i unionens demokratiska liv och unionens institutioner bör på lämpligt sätt ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden samt föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället.

(2)

Med kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, vill unionen och medlemsstaterna åstadkomma tillväxt, sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning för det kommande decenniet.

(3)

Trots att det rent objektivt finns ett mervärde med att vara unionsmedborgare med fastställda rättigheter lyckas unionen inte alltid på ett effektivt sätt lyfta fram sambanden mellan lösningen av en rad ekonomiska och sociala problem och unionens politik. De imponerande framsteg som har uppnåtts i form av fred och stabilitet i Europa, långsiktig hållbar tillväxt, stabila priser, ett effektivt skydd för konsumenter och miljö och främjandet av grundläggande rättigheter har därför inte alltid resulterat i en stark känsla av samhörighet med unionen hos medborgarna.

(4)

För att föra Europa närmare medborgarna och göra det möjligt för dem att fullt ut delta i uppbyggnaden av en allt fastare sammanslutning krävs en rad insatser och samordnade ansträngningar via aktiviteter över gränserna och på unionsnivå. Det europeiska medborgarinitiativet är ett unikt tillfälle för medborgarna att direkt delta i unionslagstiftningens utveckling (3).

(6)

Halvtidsutvärderingen av programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2007–2013), tillsammans med ett offentligt samråd på internet och två på varandra följande samrådsmöten med intressenter har bekräftat att både det civila samhällets organisationer och enskilda deltagare anser att det vore relevant med ett nytt program ”Ett Europa för medborgarna”. Det ansågs även att det bör införas för att påverka organisationer genom kapacitetsuppbyggnad och enskilda individer genom att öka intresset för unionsfrågor. Denna förordning bör därför inrätta ett program ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (nedan kallat programmet).

(7)

När det gäller teman för projekten, deras koppling till ett lokalt eller regionalt sammanhang och sammansättningen av intressenter, bör det finnas betydande synergieffekter med andra unionsprogram på områden som allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom, idrott, kultur och den audiovisuella sektorn, grundläggande fri- och rättigheter, social integration, jämställdhet, insatser mot diskriminering samt forskning och innovation, informationssamhället, utvidgningen och unionens yttre åtgärder.

(8)

Programmet bör omfatta en mängd olika insatser, bl.a. möten, kontakter och debatter med medborgarna om medborgarskapsfrågor, evenemang på unionsnivå, initiativ för att öka kunskaperna, och att uppmuntra reflektion över avgörande ögonblick i Europas historia, initiativ för att göra EU-medborgarna, särskilt ungdomar, medvetna om unionens historia och hur unionens institutioner fungerar samt debatter om europeiska politiska frågor i syfte att stimulera alla delar av samhällslivet.

(9)

Europaparlamentets resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur och rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer i Europa understryker vikten av att hålla minnena av det förflutna vid liv för att vi ska kunna ta oss ut ur det förflutna och bygga upp en framtid och framhåller vilken viktig roll unionen spelar för att främja, dela och verka för det kollektiva minnet av dessa brott. Relevansen för historiska, kulturella och interkulturella aspekter och befintliga kopplingar mellan minne och europeisk identitet bör därför beaktas.

(10)

En övergripande dimension av programmet bör vara att se till att resultaten tillvaratas och kan överföras, så att dess effekter och långsiktiga hållbarhet förstärks. De aktiviteter som lanseras bör därför ha en koppling till unionens politiska agenda och kommuniceras på lämpligt sätt.

(11)

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt en balanserad integrering och ett balanserat deltagande av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater i gränsöverskridande projekt och insatser, varvid hänsyn ska tas till unionens flerspråkiga karaktär och behovet av att inkludera underrepresenterade grupper.

(12)

Anslutningsländerna, kandidatländerna och de potentiella kandidatländer som omfattas av föranslutningsstrategin samt de Eftaländer som är parter i EES-avtalet erkänns som potentiella deltagare i unionsprogrammen i enlighet med de avtal som ingåtts med dessa länder. I enlighet med rådets beslut 2001/822/EG (4) ska utomeuropeiska länder och territorier vara berättigade att delta i programmet.

(13)

Programmet och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 (5) bör ha de gemensamma målen att upprätta en djupgående och hållbar demokrati och utveckla ett blomstrande civilt samhälle. Unionen erbjuder privilegierade förbindelser, som bygger på ett ömsesidigt erkännande av gemensamma värderingar och principer, till de länder som omfattas av det europeiska grannskapsinstrumentet.

(14)

De resurser som anslås till kommunikationsinsatser inom ramen för denna förordning kan även bidra till institutionell kommunikation av Europeiska unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till förordningens allmänna mål.

(15)

Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om regelbunden övervakning och oberoende utvärdering av programmet för att möjliggöra de anpassningar som krävs för att åtgärderna ska kunna genomföras på rätt sätt.

(16)

Under hela utgiftscykeln bör unionens finansiella intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder, som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att vid behov fastställa administrativa och finansiella sanktioner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6) (nedan kallad budgetförordningen) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (7) .

(17)

Projekt som oavsett storlek kan få stor inverkan, i synnerhet projekt som har en direkt koppling till unionens politik och syftar till att påverka utformningen av unionens politiska program, bör ha företräde vid beviljandet av bidrag. I enlighet med principen om sund finansiell förvaltning bör genomförandet av programmet förenklas ytterligare genom tillämpning av engångsbelopp, finansiering baserad på schablonsatser och enhetskostnader.

(18)

För att säkerställa kontinuitet i det finansieringsstöd som detta program ska omfatta bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2014. På grund av frågans brådskande karaktär bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(19)

Eftersom denna förordnings mål, nämligen att bidra till medborgarnas kunskaper om unionen, dess historia och mångfald, att främja det europeiska medborgarskapet och förbättra villkoren för medborgerligt och demokratiskt deltagande, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den gränsöverskridande och mångsidiga arten hos programmet, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(20)

Ett finansiellt referensbelopp för programmet, enligt punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (8), är inkluderat i denna förordning för hela den tid programmet pågår utan att detta påverkar Europaparlamentets och rådets budgetbefogenheter så som de anges i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(21)

Denna förordning bör ange övergångsbestämmelser för övervakning av insatser som påbörjades före den 31 december 2013 i enlighet med beslut 2004/2006/EG.

(22)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter inom ramen för programmet och i enlighet med dess mål. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (9).

a)

Att bidra till medborgarnas kunskaper om unionen, dess historia och mångfald.

b)

Att främja ett europeiskt medborgarskap och förbättra möjligheterna till medborgarnas demokratiska medborgerliga och deltagande på unionsnivå.

a)

Att öka medvetenheten om hågkomst, unionens gemensamma historia och gemensamma värderingar samt unionens syfte, nämligen att främja freden, unionens värden och folkens välfärd, genom att stimulera debatt, reflektion och utvecklingen av nätverk.

b)

Uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang, interkulturellt engagemang och frivilligarbete på unionsnivå.

a)

”Europeisk hågkomst”.

b)

”Demokratisk deltagande och medborgarengagemang”.

a)

Ömsesidigt lärande och samarbete, såsom

b)

Strukturellt stöd till organisationer, såsom

c)

Analytisk verksamhet på unionsnivå, såsom

d)

Medvetandehöjande åtgärder och informationsspridning utformade för att använda och ytterligare tillvarata resultaten av de initiativ som får stöd och framhäva god praxis, såsom

a)

Medlemsstaterna.

b)

Anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram enligt respektive ramavtal, beslut i associeringsråd eller liknande överenskommelser.

c)

De Eftaländer som är parter i EES-avtalet, i enlighet med det avtalet.

a)

En utvärderingsrapport efter halva tiden om resultaten och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet, senast den 31 december 2017.

b)

Ett meddelande om fortsättningen av programmet, senast den 31 december 2018.

c)

En utvärderingsrapport efter programmets avslutning, senast den 1 juli 2023.