”DEL 12

Statistik över värdepappersemissioner

Avsnitt 1: Inledning

Statistiken över värdepappersemissioner för euroområdet resulterar i två huvudaggregat:

—	Alla emissioner, oavsett valuta, av emittenter som har sin hemvist i euroområdet.

—	Alla emissioner i euro, oavsett var emittenten har sin hemvist, dvs. både inhemska och icke-inhemska emissioner.

En primär distinktion måste avse emittentens hemvist, där Eurosystemets nationella centralbanker gemensamt täcker alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet (1). Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) redovisar emissioner som görs av ’Övriga utlandet’, dvs. alla enheter som inte har sin hemvist i euroområdet (inklusive internationella organisationer som inte har sin hemvist i euroområdet).

Nedanstående tabell sammanfattar rapporteringskraven.

	Värdepappersemissioner
	Av enheter med hemvist i euroområdet (varje nationell centralbank rapporterar emissioner av dess inhemska enheter)	Av enheter i ’Övriga utlandet’ (BIS/NCB)
		Medlemsstater utanför euroområdet	Andra länder
I euro/nationella denomineringar av euron	Block A	Block B
I övriga valutor  (2)	Block C	Block D behövs inte

Avsnitt 2 – Inledning

Tabell 1

Block A, rapporteringsblankett för nationella centralbanker

	INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NAT. DENOM.
	Utestående belopp	Bruttoemissioner	Inlöst belopp	Nettoemissioner (4)
	A1	A2	A3	A4
1.   KORTFRISTIGA SKULDEBREV  (3)
Totalt	S1	S68	S135	S202
ECB/nationella centralbanker	S2	S69	S136	S203
MFI (utom centralbanker)	S3	S70	S137	S204
Andra finansförmedlare (OFI)	S4	S71	S138	S205
varav värdepapperiseringsinstitut	S5	S72	S139	S206
Finansiella servicebolag	S6	S73	S140	S207
Koncerninterna finansinstitut	S7	S74	S141	S208
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S8	S75	S142	S209
Icke-finansiella bolag	S9	S76	S143	S210
Staten	S10	S77	S144	S211
Delstater och kommuner	S11	S78	S145	S212
Sociala trygghetsfonder	S12	S79	S146	S213
2.   LÅNGFRISTIGA SKULDEBREV  (3)
Totalt	S13	S80	S147	S214
ECB/nationella centralbanker	S14	S81	S148	S215
MFI (utom centralbanker)	S15	S82	S149	S216
Andra finansförmedlare (OFI)	S16	S83	S150	S217
varav värdepapperiseringsinstitut	S17	S84	S151	S218
Finansiella servicebolag	S18	S85	S152	S219
Koncerninterna finansinstitut	S19	S86	S153	S220
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S20	S87	S154	S221
Icke-finansiella bolag	S21	S88	S155	S222
Staten	S22	S89	S156	S223
Delstater och kommuner	S23	S90	S157	S224
Sociala trygghetsfonder	S24	S91	S158	S225
2.1   varav emissioner med fast ränta:
Totalt	S25	S92	S159	S226
ECB/nationella centralbanker	S26	S93	S160	S227
MFI (utom centralbanker)	S27	S94	S161	S228
Andra finansförmedlare (OFI)	S28	S95	S162	S229
varav värdepapperiseringsinstitut	S29	S96	S163	S230
Finansiella servicebolag	S30	S97	S164	S231
Koncerninterna finansinstitut	S31	S98	S165	S232
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S32	S99	S166	S233
Icke-finansiella bolag	S33	S100	S167	S234
Staten	S34	S101	S168	S235
Delstater och kommuner	S35	S102	S169	S236
Sociala trygghetsfonder	S36	S103	S170	S237
2.2   varav emissioner med rörlig ränta:
Totalt	S37	S104	S171	S238
ECB/nationella centralbanker	S38	S105	S172	S239
MFI (utom centralbanker)	S39	S106	S173	S240
Andra finansförmedlare (OFI)	S40	S107	S174	S241
varav värdepapperiseringsinstitut	S41	S108	S175	S242
Finansiella servicebolag	S42	S109	S176	S243
Koncerninterna finansinstitut	S43	S110	S177	S244
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S44	S111	S178	S245
Icke-finansiella bolag	S45	S112	S179	S246
Staten	S46	S113	S180	S247
Delstater och kommuner	S47	S114	S181	S248
Sociala trygghetsfonder	S48	S115	S182	S249
2.3   varav nollkupongare:
Totalt	S49	S116	S183	S250
ECB/nationella centralbanker	S50	S117	S184	S251
MFI (utom centralbanker)	S51	S118	S185	S252
Andra finansförmedlare (OFI)	S52	S119	S186	S253
varav värdepapperiseringsinstitut	S53	S120	S187	S254
Finansiella servicebolag	S54	S121	S188	S255
Koncerninterna finansinstitut	S55	S122	S189	S256
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S56	S123	S190	S257
Icke-finansiella bolag	S57	S124	S191	S258
Staten	S58	S125	S192	S259
Delstater och kommuner	S59	S126	S193	S260
Sociala trygghetsfonder	S60	S127	S194	S261
3.   NOTERADE AKTIER  (5)
Totalt	S61	S128	S195	S262
ECB/NCB	S62	S129	S196	S263
MFI (utom centralbanker)	S63	S130	S197	S264
Andra finansförmedlare (OFI)	S64	S131	S198	S265
Finansiella servicebolag	S65	S132	S199	S266
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S66	S133	S200	S267
Icke-finansiella bolag	S67	S134	S201	S268

Tabell 2

Block C, rapporteringsblankett för nationella centralbanker

	INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I ÖVRIGA VALUTOR
	Utestående belopp	Bruttoemissioner	Inlöst belopp	Nettoemissioner
	C1	C2	C3	C4
4.   KORTFRISTIGA SKULDEBREV
Totalt	S269	S335	S401	S467
ECB/nationella centralbanker	S270	S336	S402	S468
MFI (utom centralbanker)	S271	S337	S403	S469
Andra finansförmedlare (OFI)	S272	S338	S404	S470
varav värdepapperiseringsinstitut	S273	S339	S405	S471
Finansiella servicebolag	S274	S340	S406	S472
Koncerninterna finansinstitut	S275	S341	S407	S473
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S276	S342	S408	S474
Icke-finansiella bolag	S277	S343	S409	S475
Staten	S278	S344	S410	S476
Delstater och kommuner	S279	S345	S411	S477
Sociala trygghetsfonder	S280	S346	S412	S478
5.   LÅNGFRISTIGA SKULDEBREV
Totalt	S281	S347	S413	S479
ECB/nationella centralbanker	S282	S348	S414	S480
MFI (utom centralbanker)	S283	S349	S415	S481
Andra finansförmedlare (OFI)	S284	S350	S416	S482
varav värdepapperiseringsinstitut	S285	S351	S417	S483
Finansiella servicebolag	S286	S352	S418	S484
Koncerninterna finansinstitut	S287	S353	S419	S485
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S288	S354	S420	S486
Icke-finansiella bolag	S289	S355	S421	S487
Staten	S290	S356	S422	S488
Delstater och kommuner	S291	S357	S423	S489
Sociala trygghetsfonder	S292	S358	S424	S490
5.1   varav emissioner med fast ränta:
Totalt	S293	S359	S425	S491
ECB/nationella centralbanker	S294	S360	S426	S492
MFI (utom centralbanker)	S295	S361	S427	S493
Andra finansförmedlare (OFI)	S296	S362	S428	S494
varav värdepapperiseringsinstitut	S297	S363	S429	S495
Finansiella servicebolag	S298	S364	S430	S496
Koncerninterna finansinstitut	S299	S365	S431	S497
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S300	S366	S432	S498
Icke-finansiella bolag	S301	S367	S433	S499
Staten	S302	S368	S434	S500
Delstater och kommuner	S303	S369	S435	S501
Sociala trygghetsfonder	S304	S370	S436	S502
5.2   varav emissioner med rörlig ränta:
Totalt	S305	S371	S437	S503
ECB/nationella centralbanker	S306	S372	S438	S504
MFI (utom centralbanker)	S307	S373	S439	S505
Andra finansförmedlare (OFI)	S308	S374	S440	S506
varav värdepapperiseringsinstitut	S309	S375	S441	S507
Finansiella servicebolag	S310	S376	S442	S508
Koncerninterna finansinstitut	S311	S377	S443	S509
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S312	S378	S444	S510
Icke-finansiella bolag	S313	S379	S445	S511
Staten	S314	S380	S446	S512
Delstater och kommuner	S315	S381	S447	S513
Sociala trygghetsfonder	S316	S382	S448	S514
5.3   varav nollkupongare:
Totalt	S317	S383	S449	S515
ECB/nationella centralbanker	S318	S384	S450	S516
MFI (utom centralbanker)	S319	S385	S451	S517
Andra finansförmedlare (OFI)	S320	S386	S452	S518
varav värdepapperiseringsinstitut	S321	S387	S453	S519
Finansiella servicebolag	S322	S388	S454	S520
Koncerninterna finansinstitut	S323	S389	S455	S521
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S324	S390	S456	S522
Icke-finansiella bolag	S325	S391	S457	S523
Staten	S326	S392	S458	S524
Delstater och kommuner	S327	S393	S459	S525
Sociala trygghetsfonder	S328	S394	S460	S526
6.   NOTERADE AKTIER
Totalt	S329	S395	S461	S527
MFI (utom centralbanker)	S330	S396	S462	S528
Andra finansförmedlare (OFI)	S331	S397	S463	S529
Finansiella servicebolag	S332	S398	S464	S530
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S333	S399	S465	S531
Icke-finansiella bolag	S334	S400	S466	S532

Tabell 3

Block A, memorandumposter, rapporteringsblankett för nationella centralbanker

	INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NAT. DENOM.
	Utestående belopp	Bruttoemissioner	Inlöst belopp	Nettoemissioner
	A1	A2	A3	A4
6.   NOTERADE AKTIER
Koncerninterna finansinstitut	S533	S544	S555	S566
7.   NOTERADE AKTIER
Totalt	S534	S545	S556	S567
MFI (utom centralbanker)	S535	S546	S557	S568
Andra finansförmedlare (OFI)	S536	S547	S558	S569
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S537	S548	S559	S570
Icke-finansiella bolag	S538	S549	S560	S571
8.   ANDRA ÄGARANDELAR
Totalt	S539	S550	S561	S572
MFI (utom centralbanker)	S540	S551	S562	S573
Andra finansförmedlare (OFI)	S541	S552	S563	S574
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S542	S553	S564	S575
Icke-finansiella bolag	S543	S554	S565	S576

1.   Emittentens hemvist

Emissioner av dotterbolag till enheter med hemvist utanför det rapporterande landet men som är verksamma inom det rapporterande landets ekonomiska territorium måste klassificeras som emissioner av inhemska enheter i det rapporterande landet.

Emissioner av huvudkontor som är belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som är verksamma internationellt måste också betraktas som emissioner av inhemska enheter. Emissioner av huvudkontor eller dotterbolag som är belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium men som ägs av enheter med hemvist i det rapporterande landet måste betraktas som emissioner av icke-inhemska enheter. Exempel: En emission som görs av ’Volkswagen Brasilien’ anses exempelvis ha gjorts av en enhet med hemvist i Brasilien och inte av en enhet inom det rapporterande landets territorium. Om ett företag inte har någon fysisk dimension fastställs dess hemvist med hänsyn till det ekonomiska territorium enligt vars lagar företaget bildats eller registrerats (6).

För att undvika att emissioner räknas dubbelt eller att det uppstår luckor i uppgifterna måste uppgifterna om specialföretagens emissioner hanteras bilateralt mellan rapportörerna. Emissioner av specialföretag som uppfyller hemvistkriteriet i ENS 2010 och klassificeras som enheter med hemvist i euroområdet måste rapporteras av de nationella centralbankerna och inte av BIS.

2.   Sektorvis uppdelning av emittenter

En emission ska klassificeras efter sektorstillhörigheten för den enhet som ådrar sig skulden avseende de emitterade värdepapperen. Sektorklassificeringen omfattar följande tolv typer av emittenter:

—	ECB/nationella centralbanker.

—	Andra monetära finansinstitut (MFI).

—	Andra finansförmedlare (OFI).

—	varav: finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (FVC).

—	Finansiella serviceföretag.

—	Koncerninterna finansinstitut.

—	Försäkringsföretag och pensionsinstitut (7).

—	Icke-finansiella företag.

—

Staten.

—	Delstater och kommuner.

—	Sociala trygghetsfonder.

—	Internationella institutioner.

Värdepapper som emitteras genom specialföretag, varvid den till emissionen knutna skulden belastar moderbolaget och inte specialföretaget, är det moderbolagets sektortillhörighet, inte specialföretagets, som avgör klassificeringen. Om t.ex. ett specialföretag emitterar ’AJAX Electronics’, ett icke-finansiellt företag med hemvist i eurolandet ’land A’, ska denna allokeras till sektorn icke-finansiella företag och rapporteras av land A. Specialföretaget och dess moderbolag måste dock ha sin hemvist i samma land. Om moderbolaget inte har hemvist i det rapporterande landet måste specialföretaget i stället ses som en ’konstruerad inhemsk enhet’ med hemvist i det rapporterande landet, och den emitterande sektorn anges enligt specialföretagets verksamhet. Om t.ex. ’ACME Motors’ är ett icke-finansiellt företag med hemvist i Japan som producerar bilar och ’ACME Motor Finance’ är ett dotterbolag med hemvist i euroområdets ’land B’, måste en emission av ACME Motor Finance anges som koncerninternt finansinstitut i land B eftersom moderbolaget ACME Motors inte har hemvist i samma land. Enda undantaget är om ett specialföretag ägs av staten – i detta fall anges att värdepapperet emitterats av staten i det land där moderorganisation har sin hemvist (8).

Ett offentligt bolag som privatiseras genom emission av noterade aktier ska allokeras till den sektorn icke-finansiella företag. På liknande sätt ska ett offentligt ägt kreditinstitut som privatiseras allokeras till sektorn monetära finansinstitut, utom centralbanker. Emissioner av hushåll eller hushållens icke-vinstdrivande organisationer ska anges som emissioner av icke-finansiella företag.

3.   Emissioners löptid

Kortfristiga skuldebrev omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av ett år eller mindre, även om de emitteras inom ramen för mer långfristiga faciliteter.

Långfristiga skuldebrev omfattar värdepapper med en ursprunglig löptid av mer än ett år. Emissioner med alternativa förfallodagar där den senaste förfallodagen ligger mer än ett år framåt i tiden, samt emissioner med obegränsad löptid, klassas som långfristiga.

Någon ytterligare löptidsuppdelning med två år som gräns, som i MFI-balansräkningsstatistiken, är inte nödvändig.

4.   Klassificering av långfristiga värdepapper efter räntesats

Långfristiga skuldebrev delas upp i:

Skuldebrev med fast ränta, dvs. skuldebrev som emitteras och återköps till nominellt värde samt skuldebrev som emitteras till underkurs eller överkurs i förhållande till nominellt värde.

Skuldebrev med rörlig ränta, dvs skuldebrev där kupongräntan och/eller kapitalbeloppet är kopplade till ett allmänt prisindex för varor och tjänster (t.ex. konsumentprisindex), en ränta eller priset för en tillgång, vilket resulterar i en rörlig nominell kupongbetalning under emissionens löptid. För statistiken över värdepappersemissioner ska skuldebrev med blandad ränta klassificeras som skuldebrev med rörlig ränta (9).

Nollkupongare som emitteras till underkurs, dvs. instrument som inte har några räntebetalningar och emitteras till kraftig underkurs jämfört med nominellt värde. Huvuddelen av underkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.

5.   Klassificering av emissioner

Emissionerna delas upp i två huvudkategorier: a) skuldebrev (10), och b) noterade aktier (11). Privatplaceringar täcks så långt som möjligt. Penningmarknadspapper ingår i kategorin skuldebrev utan att anges separat. Onoterade aktier (12) och andra ägarandelar (13) får rapporteras frivilligt som två separata memorandumposter. Aktier/andelar utgivna av penningmarknadsfonder och andra investeringsfonder exkluderas.

Nedanstående instrument omfattas av statistiken över värdepappersemissioner (ej uttömmande):

a)

Skuldebrev i) Kortfristiga skuldebrev Detta omfattar åtminstone följande instrument: — Statsskuldväxlar och andra kortfristiga värdepapper som emitteras av den offentliga sektorn. — Överlåtbara kortfristiga värdepapper som emitteras av finansiella och icke-finansiella företag. En mängd olika begrepp används för sådana papper, bl.a. företagscertifikat, växlar, reverser, handelsväxlar, finansväxlar och inlåningsbevis. — Kortfristiga värdepapper som emitterats med stöd av långfristiga löften om försäljning (note issuance facilities). — Bankaccepter. ii) Långfristiga skuldebrev Detta omfattar åtminstone följande instrument: — innehavarobligationer, — efterställda obligationer, — obligationer med alternativa förfallodagar, där den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden, — odaterade obligationer eller obligationer med obegränsad löptid (eviga), — skuldförbindelser med rörlig ränta, — konvertibla skuldebrev, — säkerställda obligationer, — indexerade värdepapper, vars kapitalbelopp är kopplat till ett prisindex, priset på en råvara eller ett valutakursindex, — diskonteringsobligationer som har små räntebetalningar och emitteras till underkurs jämfört med återköpsvärdet, — nollkupongare, — euroobligationer, — globala obligationer, — privat emitterade obligationer, — värdepapper som ett resultat av konvertering av lån, — lån som de facto har blivit överlåtbara, — förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier antingen i det emitterande bolaget eller i ett annat bolag, så länge de inte har konverterats. Om konverteringsoptionen/teckningsoptionen kan skiljas från det underliggande papperet, betraktas den som ett finansiellt derivat och ingår inte. — aktier som ger rätt till fast avkastning men som inte ger rätt till någon andel av resterande värde vid upplösning av bolag, inklusive preferensaktier utan äganderätt, — finansiella tillgångar som emitterats i samband med värdepapperiseringen av lån, inteckningslån, kreditkortsfordringar, utestående fordringar och andra tillgångar. Följande instrument ingår inte: — transaktioner i värdepapper som ingår i återköpsavtal, — emissioner av värdepapper som inte är överlåtbara, — lån som inte är överlåtbara.

b)

Noterade aktier Noterade aktier omfattar följande: — kapitalandelar emitterade av aktiebolag, — inlösta aktier i aktiebolag, — utdelningsaktier emitterade av aktiebolag, — preferensaktier som ger rätt till del i utdelningen av det resterande värdet vid upplösning av ett bolag. De kan vara noterade eller onoterade på en erkänd börs. — Privatplaceringar där så är möjligt. Om ett företag privatiseras och staten behåller en del av aktierna medan övriga aktier noteras på en reglerad marknad, registreras hela värdet av företagets kapital under utestående belopp i kategorin ’Noterade aktier’ eftersom samtliga aktier vid varje tidpunkt teoretiskt sett skulle kunna handlas till marknadsvärde. Detsamma gäller om en del av aktierna säljs till stora placerare och endast återstoden, s.k. free float, handlas på börsen. Noterade aktier omfattar inte: — utbjudna men inte tecknade aktier, — förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier; de omfattas dock när de har konverterats till aktier, — andelar som har tecknats av komplementärerna i kommanditbolag, — statens tillskott av kapital till internationella organisationer som juridiskt sett är aktiebolag, — emissioner av fondaktier (endast vid emissionstidpunkten) och splitemissioner. Fondaktier och splitemissioner medtas emellertid utan separat angivelse i totalstocken av de noterade aktierna.

6.   Emissionsvaluta

Obligationer med två valutor måste klassificeras efter den valuta som obligationen är denominerad i. Obligationer med två valutor är obligationer där inlösen eller kupongutbetalning sker i en annan valuta än den som obligationen är denominerad i. Om globala obligationer emitteras i fler än en valuta, ska varje del rapporteras som en separat emission, efter emissionsvaluta. Emissioner som är uttryckta i två valutor, till exempel 70 procent i euro och 30 procent i US-dollar, ska där så är möjligt rapporteras som två separata delar som motsvarar varje valutas andel. I detta exempel måste således 70 procent av emissionen rapporteras som emission i ’euro/nationella denomineringar av euro’ (14) och 30 procent som emissioner i ’övriga valutor’. Om en sådan uppdelning efter valutakomponenter inte kan göras, måste det rapporterande landet i sina nationella förklaringar ange hur uppdelningen har gjorts.

7.   Tidpunkt för emissionsregistrering

En emission anses äga rum när emittenten erhåller betalning, inte när syndikatet åtar sig emissionsuppdraget.

8.   Avstämning av stockar och flöden

De nationella centralbankerna måste rapportera information om utestående belopp, bruttoemissioner, inlösen och nettoemissioner av kort- och långfristiga skuldebrev samt om noterade aktier.

Nedanstående tabell visar sambandet mellan stockar (dvs. utestående belopp) och flöden (dvs. bruttoemissioner, inlösta belopp och nettoemissioner). I praktiken är sambandet mer komplicerat på grund av omvärderingar till följd av pris- och växelkursförändringar, återinvestering av (upplupen) ränta, omklassificeringar, revideringar och andra justeringar.

i)	Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut	≈	Utestående emissioner per föregående rapporteringsperiods slut	+	Bruttoemissioner under rapporteringsperioden	–	Inlöst belopp under rapporteringsperioden	+	Omklassificeringar och andra ändringar
ii)	Utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut	≈	Utestående emissioner per föregående rapporteringsperiods slut	+	Nettoemissioner under rapporteringsperioden			+	Omklassificeringar och andra ändringar

a)   Bruttoemissioner

Bruttoemissionerna under rapporteringsperioden måste omfatta alla emissioner av skuldebrev och noterade aktier där emittenten säljer nyutfärdade värdepapper mot kontant betalning. Vad som avses är att nya instrument skapas på sedvanligt sätt. En emission anses vara slutförd när betalning sker; registreringen av emissioner ska därför så nära som möjligt återspegla tidpunkten för betalningen av den underliggande emissionen.

För noterade aktier ingår i bruttoemissionerna sådana nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning av bolag som börsnoterats för första gången, inbegripet nybildade bolag och privata bolag som blir publika bolag. I bruttoemissionerna ingår också nyutfärdade aktier som emitteras mot kontant betalning i samband med privatisering av publika bolag i de fall där aktierna i bolaget börsnoteras. Däremot ingår inte emission av fondaktier (15). Bruttoemissioner ska inte rapporteras om ett företag endast börsnoteras utan att det tillförs nytt kapital.

Byte eller överlåtelse av befintliga värdepapper i samband med övertaganden och fusioner ingår inte (16) i rapporterade bruttoemissioner eller inlösta belopp annat än om nya instrument skapas och emitteras mot kontant betalning av en enhet med hemvist i euroområdet.

Emissioner av värdepapper som efter emissionsdagen kan konverteras till andra instrument måste till en början bokföras som emissioner i den kategori som det ursprungliga instrumentet tillhör. Vid konvertering ska de bokföras som en inlösen i den instrumentkategorin och behandlas sedan som bruttoemission med samma belopp i den nya kategorin (17).

b)   Inlösen

Inlöst belopp under rapporteringsperioden omfattar alla fall där emittenten mot kontant betalning köper tillbaka skuldebrev och noterade aktier av placerare. Här avses reguljär annullering av instrument. Detta omfattar alla skuldebrev som förfaller till inlösen liksom alla fall av förtida inlösen. Företags återköp av egna aktier ingår i de fall där företaget antingen återköper samtliga aktier mot kontant betalning innan dess associationsform ändras, eller återköper en del av sina aktier mot kontant betalning och därefter annullerar dem, vilket medför att eget kapital minskar. Däremot ingår inte företags återköp av egna aktier i fall där de utgör en investering i egna aktier (18).

Inlösen får inte rapporteras endast för en avregistrering från börsen.

c)   Nettoemissioner

Nettoemissioner är saldot av beloppet för de emissioner som gjorts och den inlösen som skett under rapporteringsperioden.

De utestående beloppen för noterade aktier måste täcka marknadsvärdet för de inhemska enheternas samtliga noterade aktier. De utestående belopp för noterade aktier som rapporteras av ett land i euroområdet kan därför öka eller minska efter en börsnoterad enhets omlokalisering. Samma sak gäller också i samband med övertaganden och fusioner där inga instrument skapas och emitteras mot kontant betalning/eller inlöses mot kontant betalning och annulleras. För att undvika att skuldebrev och noterade aktier räknas två gånger eller att det uppstår luckor i uppgifterna i samband med en emittents omlokalisering till ett annat hemvistland måste de berörda nationella centralbankerna samordna rapporteringstillfället för en sådan händelse bilateralt.

9.   Värderingens kurs/pris

Värdet av en värdepappersemission har en kurs- eller priskomponent och – om emissionen inte är uttryckt i rapporteringsvalutan – en växelkurskomponent.

De nationella centralbankerna måste rapportera kortfristiga skuldebrev till återköpsvärdet (19) och noterade aktier till marknadsvärdet. För långfristiga skuldebrev kan olika värderingsmetoder användas beroende på typ av ränta, vilket ger en blandad värdering för totalbeloppet. Exempelvis värderas emissioner med fast eller rörlig ränta oftast till återköpsvärdet, medan nollkupongare däremot till nominella värdet. Eftersom nollkupongare i allmänhet utgör bara en liten del av totalbeloppet finns det ingen kod för blandad värdering i kodlistan – totalbeloppet av långfristiga värdepapper rapporteras med koden för återköpsvärdet. I fall där de ovannämnda företeelserna har väsentlig omfattning används koden ’Z’ (’ospecificerat’). I situationer där blandad värdering förekommer redovisar de nationella centralbankerna mer detaljerad information på attributnivå i enlighet med attributen i bilaga III.

a)

Värdering Stockar och flöden av noterade aktier ska redovisas till marknadsvärde. Undantag från regeln om att stockar och flöden av skuldebrev ska rapporteras till återköpsvärdet görs när det gäller diskonteringsobligationer och nollkupongare där utestående belopp och bruttoemissioner bokförs till nominellt belopp, dvs. till den diskonterade kursen vid emissionstillfället plus upplupen ränta, och inlösen på förfallodagen bokförs till återköpsvärdet. Det nominella värdet av utestående belopp av nollkupongare kan beräknas enligt nedan. där A = nominellt värde = erlagt belopp och upplupen ränta E = diskonterat pris vid emissionstillfället (belopp som betalats vid emissionstillfället) P = återköpsvärde (återbetalas på förfallodagen) T = tid till förfallodagen från emissionsdagen (i dagar) t = tid som gått sedan emissionsdagen (i dagar) Det kan förekomma vissa skillnader mellan olika länder i fråga om värderingens kurs/pris. Prisvärdering enligt ENS 2010, där det krävs att flöden av skuldebrev och aktier ska bokföras till transaktionsvärdet och stockar därav till marknadsvärdet, tillämpas inte i det här sammanhanget. För diskonteringsobligationer och nollkupongare måste de rapporterande nationella centralbankerna göra en beräkning av upplupen ränta där detta är möjligt.

b)

Rapporteringsvaluta och värderingens växelkurskomponent De nationella centralbankerna måste rapportera alla uppgifter till ECB uttryckta i euro, inbegripet historiska serier. Vid omräkning till euro av värdepapper som emitterats av inhemska enheter i övriga valutor (block C) (20) måste de nationella centralbankerna så noggrant som möjligt följa nedanstående principer för växelkursrelaterad värdering, vilka bygger på ENS 2010 (21): i) Utestående emissioner måste omräknas till ’euro/nationella denomineringar av euron’ med användning av marknadens mittkurs vid rapporteringsperiodens slut, dvs. per stängningsdags sista bankdagen i rapporteringsperioden. ii) Bruttoemissioner och inlösta belopp måste omräknas till ’euro/nationella denomineringar av euro’ med användning av marknadens mittkurs vid betalningstillfället. Om det inte är möjligt att exakt fastställa den växelkurs som gäller för denna omräkning, får den kurs som vid betalningstillfället ligger närmast marknadens mittkurs användas.

10.   Begreppsmässig enhetlighet

Statistiken över värdepappersemissioner stämmer överens med MFI-balansräkningsstatistiken när det gäller MFI:s emissioner av överlåtbara instrument. Det råder begreppsmässig enhetlighet i fråga om vilka instrument och MFI-emittenter som täcks, liksom i fråga om indelningen av instrumenten i löptidskategorier och uppdelningen efter valuta. Däremot finns det skillnader i värderingsprinciper (dvs. återköpsvärdet används för statistiken över skuldebrev och marknadsvärdet för MFI-balansräkningsstatistiken). Bortsett från dessa skillnader redovisas för varje rapporterande land i statistiken över värdepappersemissioner det utestående beloppet för värdepapper emitterade av MFI som motsvarar post 11 (’Emitterade skuldebrev’) på skuldsidan av balansräkningen för MFI-sektorn. Definitionen av kortfristiga skuldebrev enligt statistiken över värdepappersemissioner motsvarar emitterade skuldebrev upp till 1 år. Långfristiga skuldebrev enligt definitionen i statistiken över värdepappersemissioner är lika med summan av emitterade värdepapper över 1 år och upp till 2 år, samt emitterade skuldebrev över 2 år.

De nationella centralbankerna måste se över täckningen för statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken, och i förekommande fall redovisa begreppsmässiga skillnader dem emellan till ECB. Enhetligheten kontrolleras på tre olika plan i fråga om emissioner av a) nationella centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron, b) monetära finansinstitut, utom centralbanker i euro/nationella denomineringar av euron samt c) monetära finansinstitut, utom centralbanker i övriga valutor. Mindre begreppsmässiga skillnader får förekomma mellan statistiken över värdepappersemissioner och MFI-balansräkningsstatistiken eftersom de statistiska uppgifterna hämtas från nationella rapporteringssystem som tjänar olika syften.

11.   Krav på uppgifter

Statistiska uppgifter ska lämnas från varje land för varje tillämplig tidsserie. Om en viss post inte är tillämplig i ett visst land, ska den nationella centralbanken omedelbart skriftligen informera ECB om detta och lämna en förklaring. Om en viss företeelse inte existerar kan de nationella centralbankerna få ett tillfälligt undantag från kravet att rapportera denna tidsserie. Sådana fall och andra avvikelser från den rapporteringsordning som beskrivs i bilaga III måste också anmälas. De nationella centralbankerna ska också informera ECB varje gång en revidering med tillhörande förklaring rapporteras.

Avsnitt 3: Nationella förklaringar

Varje nationell centralbank måste lämna en rapport där den beskriver de uppgifter som lämnas i detta sammanhang. Rapporten ska omfatta de aspekter som beskrivs nedan och i största möjliga utsträckning följa den föreslagna utformningen. De nationella centralbankerna ska lämna tilläggsinformation i de fall där de rapporterade uppgifterna avviker från denna riktlinje eller där inga uppgifter lämnas, samt beskriva orsakerna för detta. Rapporten får inte sändas senare än uppgifterna.

1.   Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling: här redovisas information om vilka uppgiftskällor som har använts för att sammanställa statistiken över värdepappersemissioner: förvaltningskällor för statliga emissioner, direktrapportering från MFI och andra institut, tidningar samt dataleverantörer som International Financial Review etc. De nationella centralbankerna måste ange om uppgifterna samlas in och lagras emissionsvis och vilka kriterier som har använts. Om uppgifterna i stället samlas in och lagras i form av totalbelopp för enskilda emittenters emissioner under rapporteringsperioden, vilket kan förekomma i system för direktrapportering, ska detta anges. Där direktrapportering förekommer måste de nationella centralbankerna redovisa vilka kriterier som används för att identifiera rapporterande enheter och vilken information som måste lämnas.

2.   Sammanställningsmetoder: här beskrivs kortfattat den metod som använts för att sammanställa uppgifterna, t.ex. aggregering av information om enskilda värdepappersemissioner, hur befintliga tidsserier framställs och om de offentliggörs eller ej.

3.   Emittentens hemvist: här måste de nationella centralbankerna ange om det är möjligt att fullständigt tillämpa definitionen av hemvist/inhemsk enligt ENS 2010 (och IMF) vid klassificeringen av emissioner. Om detta inte eller bara delvis är möjligt, måste de ge en fullständig förklaring av de kriterier som faktiskt använts.

4.   Sektorvis uppdelning av emittenter: här måste de nationella centralbankerna ange avvikelser från den sektorklassificering av emittenter som redovisas i avsnitt 2.2. Både upptäckta avvikelser och eventuella gråzoner måste förklaras.

5.   Emissionsvaluta: här måste de nationella centralbankerna förklara avvikelser från vad som sägs i dessa anvisningar i de fall där det är omöjligt att dela upp en emission i dess olika valutakomponenter. Nationella centralbanker som inte för alla värdepapper kan göra åtskillnad mellan emissioner i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron och i övriga valutor, måste beskriva hur de olika emissionerna har klassificerats och ange totalbeloppet av emissioner som inte fördelats på vederbörligt sätt för att indikera missvisningens omfattning.

6.   Klassificering av emissioner: de nationella centralbankerna måste här lämna heltäckande information om vilken typ av värdepapper som omfattas av de nationella uppgifterna, inbegripet deras nationella benämningar. Om det är känt att täckningen är ofullständig, måste de nationella centralbankerna förklara luckorna. De nationella centralbankerna måste lämna följande information:

—   privatplaceringar: de nationella centralbankerna måste ange om dessa ingår i de rapporterade uppgifterna eller ej.

—   bankaccepter: om dessa är överlåtbara och ingår i de rapporterade uppgifterna för kortfristiga skuldebrev, ska den rapporterande nationella centralbanken i sina nationella förklaringar redovisa hur dessa instrument registreras och vilka egenskaper de har.

—   noterade aktier: de nationella centralbankerna ska ange om onoterade aktier eller andra ägarandelar ingår i de rapporterade uppgifterna samt redovisa en skattning av beloppet för onoterade aktier och/eller andra ägarandelar, så att det blir möjligt att bedöma omfattningen av den missvisning som uppstår. De nationella centralbankerna måste i sina nationella förklaringar ange om det finns några kända luckor i täckningen av noterade aktier.

7.   Uppdelning av långfristiga värdepapper: om summan av värdepapper med fast ränta, rörlig ränta och nollkupongare avviker från totalbeloppet för de långfristiga skuldebreven, ska de nationella centralbankerna redovisa för vilka typer av långfristiga värdepapper det saknas uppdelning och vilka belopp detta motsvarar.

8.   Emissionernas löptider: om det är omöjligt att strikt följa definitionen kortfristiga och långfristiga värdepapper, måste de nationella centralbankerna ange var de rapporterade uppgifterna avviker.

9.   Inlösen: de nationella centralbankerna måste redovisa hur de får fram informationen om inlöst belopp och om detta sker genom direktrapportering eller genom beräkning av restvärde.

10.   Värderingens kurs/priskomponent: i de nationella förklaringarna ska de nationella centralbankerna i detalj ange vilket förfarande de använder för värdering av a) kortfristiga skuldebrev, b) långfristiga skuldebrev, c) diskonteringsobligationer och d) noterade aktier. Om stockar och flöden värderas på annat sätt måste detta förklaras.

11.   Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och räckvidd: här måste de nationella centralbankerna ange i vilken utsträckning de sammanställda uppgifterna har tillhandahållits i enlighet med användarkraven, dvs. en tidsfrist på fem veckor för månatliga uppgifter. Information om längden på tidsserien måste också lämnas här. Dessutom ska här i förekommande fall rapporteras avbrott i serier, exempelvis förändringar i fråga om vilka värdepapper som omfattas.

12.   Revideringar: för gjorda revideringar förklaras här kortfattat orsak och omfattning.

13.   Skattning av täckningen per instrument efter inhemska emittenter: De nationella centralbankerna måste redovisa nationella skattningar av täckningen för varje instrumentkategori med inhemska emittenter, dvs. för emissioner av kortfristiga värdepapper, långfristiga värdepapper samt noterade aktier i den lokala valutan, i andra denomineringar i euro/nationella denomineringar av euron, inbegripet ecu, och i övriga valutor, i enlighet med nedanstående tabell. I skattningarna av ’täckning i %’ ska man ange täckningen för varje kategori som procentuell andel av det totala emissionsbeloppet, som ska anges under respektive rubrik enligt rapporteringsanvisningarna. Korta beskrivningar kan lämnas under ’kommentarer’. De nationella centralbankerna måste också ange förändringar i täckningen som föranletts av deltagande i valutaunionen.

			Täckning i procent:	Kommentarer:
Emissioner i euro/nationella denomineringar av euro	Lokal denominering	STS
		LTS
		QUS
	Euro/övriga nationella denomineringar av euron än den lokala valutan, inbegripet ecu	STS
		LTS
I övriga valutor		STS
		LTS
STS = kortfristiga skuldebrev. LTS = långfristiga skuldebrev. QUS = noterade aktier.

Avsnitt 4: Krav avseende Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)

BIS rapporteringskrav följer samma principer som kraven för den nationella centralbankerna i avsnitt 1–3, med följande undantag:

Tabell 4

Block B Rapporteringsblankett för BIS

	ICKE-INHEMSKA EMITTENTERS EMISSIONER I EURO/NAT. DENOM.
	Utestående belopp	Bruttoemissioner	Inlöst belopp
	B1	B2	B3
9.   KORTFRISTIGA SKULDEBREV
Totalt	S577	S642	S707
NCB	S578	S643	S708
MFI (utom centralbanker)	S579	S644	S709
Andra finansförmedlare (OFI)	S580	S645	S710
varav värdepapperiseringsinstitut	S581	S646	S711
Finansiella servicebolag	S582	S647	S712
Koncerninterna finansinstitut	S583	S648	S713
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S584	S649	S714
Icke-finansiella bolag	S585	S650	S715
Staten	S586	S651	S716
Delstater och kommuner	S587	S652	S717
Sociala trygghetsfonder	S588	S653	S718
Internationella organisationer	S589	S654	S719
10.   LÅNGFRISTIGA SKULDEBREV
Totalt	S590	S655	S720
NCB	S591	S656	S721
MFI (utom centralbanker)	S592	S657	S722
Andra finansförmedlare (OFI)	S593	S658	S723
varav värdepapperiseringsinstitut	S594	S659	S724
Finansiella servicebolag	S595	S660	S725
Koncerninterna finansinstitut	S596	S661	S726
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S597	S662	S727
Icke-finansiella bolag	S598	S663	S728
Staten	S599	S664	S729
Delstater och kommuner	S600	S665	S730
Sociala trygghetsfonder	S601	S666	S731
Internationella organisationer	S602	S667	S732
10.1   varav emissioner med fast ränta:
Totalt	S603	S668	S733
NCB	S604	S669	S734
MFI (utom centralbanker)	S605	S670	S735
Andra finansförmedlare (OFI)	S606	S671	S736
varav värdepapperiseringsinstitut	S607	S672	S737
Finansiella servicebolag	S608	S673	S738
Koncerninterna finansinstitut	S609	S674	S739
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S610	S675	S740
Icke-finansiella bolag	S611	S676	S741
Staten	S612	S677	S742
Delstater och kommuner	S613	S678	S743
Sociala trygghetsfonder	S614	S679	S744
Internationella organisationer	S615	S680	S745
10.2   varav emissioner med rörlig ränta:
Totalt	S616	S681	S746
NCB	S617	S682	S747
MFI (utom centralbanker)	S618	S683	S748
Andra finansförmedlare (OFI)	S619	S684	S749
varav värdepapperiseringsinstitut	S620	S685	S750
Finansiella servicebolag	S621	S686	S751
Koncerninterna finansinstitut	S622	S687	S752
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S623	S688	S753
Icke-finansiella bolag	S624	S689	S754
Staten	S625	S690	S755
Delstater och kommuner	S626	S691	S756
Sociala trygghetsfonder	S627	S692	S757
Internationella organisationer	S628	S693	S758
10.3   varav nollkupongare:
Totalt	S629	S694	S759
NCB	S630	S695	S760
MFI (utom centralbanker)	S631	S696	S761
Andra finansförmedlare (OFI)	S632	S697	S762
varav värdepapperiseringsinstitut	S633	S698	S763
Finansiella servicebolag	S634	S699	S764
Koncerninterna finansinstitut	S635	S700	S765
Försäkringsbolag och pensionsinstitut	S636	S701	S766
Icke-finansiella bolag	S637	S702	S767
Staten	S638	S703	S768
Delstater och kommuner	S639	S704	S769
Sociala trygghetsfonder	S640	S705	S770
Internationella organisationer	S641	S706	S771

Emissionernas löptider

Vad gäller löptid så betraktar BIS alla euro-företagscertifikat (ECP) och andra euroväxlar utställda inom ramen för ett kortfristigt program som kortfristiga instrument, och alla instrument utställda inom ramen för ett långfristigt program som långfristiga instrument, oavsett ursprunglig löptid.

Sektoruppdelning av emittenterna

BIS tillämpar vad som visas i nedanstående tabell när det gäller förhållandet mellan sektoruppdelningen av emittenter i BIS databas och den uppdelning som krävs enligt rapporteringsblanketterna.

Sektorvis uppdelning i BIS databas		Klassificering i rapporteringsblanketterna
Centralbank	→	Nationella centralbanker och ECB
Affärsbanker	→	Monetära finansinstitut (MFI)
OFI	→	Andra finansförmedlare (OFI)
Staten	→	Staten
Annan offentlig förvaltning Statliga organ	→	Delstater och kommuner
Företag	→	Icke-finansiella bolag
Internationella institutioner	→	Internationella institutioner (övriga utlandet)

Klassificering av emissioner

Följande instrumentkategorier i BIS-databasen klassificeras som skuldebrev i statistiken över värdepappersemissioner:

—	inlåningsbevis,

—	företagscertifikat,

—	statsskuldväxlar,

—	obligationer,

—	euro-företagscertifikat (ECP),

—	medelfristiga skuldförbindelser,

—	andra kortfristiga instrument.

Värdering

Enligt BIS nuvarande värderingsregler värderas skuldebrev till återköpspriset och noterade aktier till emissionskursen.

BIS rapporterar till ECB alla emissioner uttryckta i euro/nationella denomineringar av euron (block B) som görs av enheter med hemvist i ’Övriga utlandet’. Dessa uppgifter uttrycks i US-dollar utifrån växelkurser per periodens slut för utestående belopp och periodens växelkursgenomsnitt för emissioner och inlösen. ECB räknar om alla uppgifter till euro enligt samma princip som BIS använder. För tiden före den 1 januari 1999 måste i stället växelkursen mellan ECU och US-dollar användas.”