23.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 198/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 452/2007 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull, som varierar mellan 9,9 % och 38,1 % på import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och Ukraina, genom genomförandeförordning (EU) nr 12543/2010 (3) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor från Since Hardware (Guangzhou) Co, en kinesisk exporterande tillverkare av strykbrädor, efter en ny undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen (nedan kallade de ursprungliga undersökningarna).

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 270/2010 (4) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor från Guangzhou Power Team Houseware Co. Ltd., en kinesisk exporterande tillverkare av strykbrädor.

(3)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 580/2010 (5) ändrade rådet den gällande slutgiltiga antidumpningstullen för import av strykbrädor med ursprung i Ukraina till 7 %, efter en partiell interimsöversyn som endast omfattade dumpning enligt artikel 11.3 i grundförordningen.

(4)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 77/2010 (6) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor från Greenwood Houseware (Zhuhai) Ltd Co, en kinesisk exporterande tillverkare av strykbrädor, efter en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen.

(5)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 805/2010 (7) återinförde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor från Foshan Shunde Yongjian Housewares and Hardware Co. Ltd, Foshan Ltd, Foshan, en kinesisk exporterande tillverkare av strykbrädor, för att rätta sig efter domstolens dom i mål C-141/08 P (8).

(6)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 987/2012 (9) återinförde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina, tillverkade av Zhejiang Harmonic Hardware Products Co. Ltd för att rätta sig efter domstolens dom i mål T-274/07 (10).

(7)

Ovanstående undersökningar benämns fortsättningsvis också de tidigare undersökningarna.

(8)

Efter tillkännagivandet om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut (11) mottog kommissionen den 25 januari 2012 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(9)

Begäran ingavs av tre unionstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall över 40 %, av unionens totala produktion av strykbrädor (nedan kallade sökandena).

(10)

Denna begäran om översyn vid giltighetstidens utgång gällde alla länder som omfattas av de gällande åtgärderna, dvs. Kina och Ukraina, och grundades på att det var sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(11)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastslog kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 25 april 2012 i Europeiska unionens officiella tidning ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (12) (nedan kallat tillkännagivande om inledande av översyn vid giltighetstidens utgång).

(12)

Den 17 mars 2012 mottog kommissionen en begäran om inledande av en partiell interimsöversyn, begränsad till dumpning, enligt artikel 11.3 i grundförordningen. Begäran lämnades in av Eurogold Industries Ltd., den ende exporterande tillverkaren från Ukraina av den berörda produkten (nedan kallad sökanden).

(13)

Enligt sökanden hade omständigheterna som åtgärderna grundades på förändrats och förändringarna var av bestående natur. På grundval av dessa förändringar hävdade sökanden att de befintliga antidumpningsåtgärderna inte längre var nödvändiga för att motverka dumpning.

(14)

Kommissionen fann, efter samråd med rådgivande kommittén, att bevisningen var tillräcklig för att motivera att en partiell interimsöversyn inleds och kommissionen inledde denna översyn den 12 juni 2012 (13) (nedan kallad tillkännagivande om inledande av interimsöversyn).

(15)

Undersökningen av dumpning och skada vid översynen vid giltighetstidens utgång omfattade perioden 1 januari 2011–31 december 2011 (nedan kallad undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång). Undersökningen av skadeindikatorernas utveckling omfattade perioden från och med januari 2008 till och med slutet av undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(16)

Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer och användare i unionen som den visste var berörda och deras intresseorganisationer, samt företrädarna för de berörda exporterande länderna om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande av översyn vid giltighetstidens utgång skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(17)

Eftersom ett stort antal exporterande kinesiska tillverkare och unionstillverkare föreföll vara berörda, angavs det i tillkännagivandet om översyn vid giltighetstidens utgång att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(18)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett representativt urval ombads de kinesiska exporterande tillverkarna att ge sig till känna till kommissionen och lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande av översyn vid giltighetstidens utgång. Endast två exporterande tillverkare i Kina gav sig till känna och lämnade den begärda informationen till kommissionen. Det ansågs därför inte nödvändigt att genomföra ett stickprovsförfarande.

(19)

Den ende exporterande tillverkaren från Ukraina samarbetade i den parallella partiella interimsöversynen och begärde att uppgifter som kontrollerades och samlades in i samband med interimsöversynen skulle användas även i översynen vid giltighetstidens utgång (se skäl 31).

(20)

I tillkännagivandet om översyn vid giltighetstidens utgång meddelade kommissionen att den preliminärt hade gjort ett urval av unionstillverkare. Urvalet bestod av tre av de uppskattade 20-30 unionstillverkare som det var känt tillverkade en likadan produkt innan undersökningen inleddes. De tre företagen valdes ut på grundval av sin försäljnings- och produktionsvolym för den likadana produkten under 2011 samt för sitt geografiska läge i unionen. Urvalet stod för mer än 40 % av den sammanlagda uppskattade tillverkningen och försäljningen i unionen under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång och betraktades därför som representativt. Berörda parter uppmanades att ta del av handlingarna och inom femton dagar från offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter på huruvida ett lämpligt urval gjorts. Ingen berörd part kommenterade det föreslagna urvalet.

(21)

Inga icke-närstående importörer i unionen gav sig till känna och samarbetade i undersökningen.

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse.

(23)

Frågeformulär sändes till båda de kinesiska exporterande tillverkarna som gav sig till känna i stickprovsundersökningen. Endast en av dessa kinesiska exporterande tillverkare samarbetade och lämnade in svar på frågeformuläret.

(24)

Svar på frågeformulären mottogs från alla tre unionstillverkarna i stickprovet. Dessutom lämnade fyra samarbetsvilliga unionstillverkare allmänna uppgifter för skadeanalysen.

(25)

Kontrollbesök genomfördes på plats hos följande företag:

(26)

Med hänsyn till behovet av att fastställa ett normalvärde för exporterande tillverkare i Kina som inte beviljades marknadsekonomisk status i de ursprungliga undersökningarna, gjordes ett kontrollbesök på plats hos följande företag för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land:

(27)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka man avsåg att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av den berörda produkten med ursprung i Kina och avsluta undersökningen om antidumpningsåtgärderna som tillämpas på import av den berörda produkten med ursprung i Ukraina. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(28)

Undersökningsperioden för den partiella interimsöversynen enligt artikel 11.3 i grundförordningen rörande import med ursprung i Ukraina omfattade perioden 1 april 2011–31 mars 2012 (nedan kallad undersökningsperioden för interimsöversynen). En tidigare undersökningsperiod, som den som användes för översynen vid giltighetstidens utgång, skulle inte ha varit i överensstämmelse med kraven i artikel 6.1 i grundförordningen. Dessutom har en liknande undersökningsperiod använts i ett parallellt återbetalningsförfarande.

(29)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden och företrädarna för det berörda exportlandet om att den partiella interimsöversynen hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande av interimsöversyn skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(30)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa dumpning för sökanden och behovet av fortsatta åtgärder.

(31)

Sökanden stod för all import av den berörda produkten från Ukraina. Ett frågeformulär sändes till detta företag som vederbörligen samarbetade och lämnade in svar. Ett kontrollbesök genomfördes på plats hos följande företag:

(32)

Alla berörda parter fick meddelande om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka man avser att avsluta undersökningen om antidumpningsåtgärderna som tillämpas på import av den berörda produkten med ursprung i Ukraina. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(33)

Den produkt som är föremål för såväl översynen vid giltighetstidens utgång som den partiella interimsöversynen är densamma som den som omfattas av rådets genomförandeförordning (EG) nr 452/2007 och rådets förordning (EU) nr 1243/2010, nämligen strykbrädor, fristående eller ej, med eller utan ångfunktion, uppvärmning eller blåsfunktion, inklusive ärmbrädor och väsentliga delar, dvs. ben, bräda och strykjärnsställ, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ukraina (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 3924 90 00, ex 4421 90 98, ex 7323 93 00, ex 7323 99 00, ex 8516 79 70 och ex 8516 90 00.

(34)

Liksom i de ursprungliga undersökningarna bekräftades det i de aktuella översynsundersökningarna att den berörda produkten och strykbrädor som tillverkas och säljs på de inhemska marknaderna i de berörda länderna, strykbrädor som tillverkas och säljs i unionen och de som tillverkas och säljs på den marknaden i det jämförbara landet Ukraina, har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden.

(35)

De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(36)

Såsom anges ovan var det bara en kinesisk exporterande tillverkare som samarbetade under undersökningen och denne stod för en försumbar del av den totala kinesiska exporten under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång. Slutsatserna för det här företaget ansågs därför inte vara representativa för landet.

(37)

De kinesiska myndigheterna och de icke-samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna underrättades därför om tillämpningen av artikel 18.1 i grundförordningen och gavs tillfälle att yttra sig i enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen. Inga synpunkter lämnades i detta hänseende.

(38)

I enighet med artikel 18.1 i grundförordningen blev man tvungen att grunda slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning på tillgängliga fakta, särskilt den information i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och statistik som kommissionen hade tillgång till och fann mest korrekt, dvs. de månatliga uppgifter som medlemsstaterna lämnar in enligt artikel 14.6 i grundförordningen (nedan kallad databas 14.6). Andra statistikkällor som den kinesiska exportdatabasen och Eurostat (8 siffror) ansågs otillförlitliga eftersom respektive nomenklaturkoder täcker andra produkter än den berörda produkten.

(39)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av de inhemska priserna eller det konstruerade normalvärdet på hemmamarknaden i ett jämförbart land.

(40)

Därför föreslog kommissionen i tillkännagivandet om översyn vid giltighetstidens utgång Ukraina som jämförbart land. Ukraina var ett av de länder som användes som lämpligt tredjeland med marknadsekonomi i de tidigare undersökningarna i syfte att fastställa ett normalvärde för Kina. Alla berörda parter gavs tillfälle att framföra sina synpunkter om det planerade valet av jämförbart land. Inga synpunkter lämnades i detta hänseende.

(41)

Kommissionen försökte dessutom få andra möjliga jämförbara länder att samarbeta, nämligen Malaysia, Bosnien och Hercegovina, Indien, Israel och Turkiet. Det var endast de turkiska myndigheterna som lämnade in en lista över kända tillverkare som kunde kontaktas, utan uppgift om huruvida någon av dem skulle samarbeta under undersökningen. Samtidigt accepterade den ende exporterande tillverkaren från Ukraina att uppgifter som lämnats in och kontrollerats i samband med den parallella interimsöversynen fick användas i översynen vid giltighetstidens utgång. Uppgifterna är representativa för hela landet.

(42)

Mot bakgrund av ovanstående fakta och kraven i artikel 2.7 a i grundförordningen drog man slutsatsen att Ukraina var ett lämpligt jämförbart land.

(43)

Den ende exporterande tillverkaren från Ukraina samarbetade inte i översynen vid giltighetstidens utgång men samarbetade i den parallella partiella interimsöversynen och gav tillgång till uppgifter som lämnats in och kontrollerats i samband med interimsöversynen så att dessa kunde användas i översynen vid giltighetstidens utgång.

(44)

Med tanke på den stora överlappningen mellan undersökningarna vid översynen vid giltighetstidens utgång och interimsöversynen, och med hänsyn till att den ukrainska exportören i fråga stod för 100 % av exporten från Ukraina till unionen, fastställdes normalvärdet på grundval av uppgifter som samlats in och kontrollerats inom ramen för den parallella partiella interimsöversynen (se skälen 77–83).

(45)

Exportpriset för de icke-samarbetsvilliga exporterande kinesiska tillverkarna fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Exportpriset fastställdes därmed på grundval av den importstatistik som kommissionen hade tillgång till (dvs. databas 14.6) och beräknades på grundval av ett vägt genomsnitt.

(46)

När det gäller den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(47)

För de icke-samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna gjordes jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes, i förekommande fall, för frakt- och transportkostnader, i de fall när detta har visat sig påverka prisjämförbarheten, och fastställdes på grundval av uppgifter som samlats in från den samarbetande kinesiske exporterande tillverkaren.

(48)

När det gäller den samarbetande kinesiske exporterande tillverkaren gjordes jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset som fastställts på grundval av rapporterade och kontrollerade uppgifter jämfört fritt fabrik per produkttyp och i samma handelsled. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar på upp till 5,9 % gjordes, i förekommande fall, för frakt- och transportkostnader, i de fall när detta har visat sig påverka prisjämförbarheten.

(49)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per typ och det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. Denna vägledande jämförelse påvisade ingen dumpning. Eftersom importen från detta företag endast utgjorde en marginell del av den totala kinesiska importen vad gäller volym, anses slutsatserna för detta företag inte som representativa för hela Kina.

(50)

När det gäller de icke-samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. På grund av den bristande samarbetsviljan gick det inte att göra någon jämförelse per produkttyp. I stället grundades jämförelsen på statistikuppgifter enligt vad som förklaras i skälen 44–45. Jämförelsen visade att det fanns en vägledande dumpningsmarginal på 11,5 %.

(51)

På grund av den låga samarbetsviljan fanns ingen information om den kinesiska inhemska marknaden tillgänglig under undersökningen. Den samarbetande kinesiske tillverkaren etablerades för att tillverka enbart för unionsmarknaden och hade ingen information om den inhemska situationen.

(52)

Slutsatserna beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning grundades huvudsakligen på information som lämnats vid begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång och information som kontrollerats och offentliggjorts inom ramen för den översyn vid giltighetstidens utgång i juni 2010 som genomfördes av USA:s internationella handelskommission (nedan kallad US sunset review) (14) som kommissionen betraktade som relevant för undersökningen.

(53)

Trots de gällande åtgärderna och trots en minskning i kinesisk import under skadeundersökningsperioden enligt vad som fastställdes nedan (se skäl 106), hade denna import ändå en betydande marknadsandel på unionsmarknaden, cirka 15–20 % under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång och understeg unionspriserna med närmare 20 % under samma period (se skäl 109).

(54)

Med tanke på den betydande marknadsandelen och det fortsatta stora prisunderskridandet under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång, kan det rimligen förväntas att den kinesiska importen i stora volymer skulle fortsätta att utöva en betydande prispress på unionsindustrin om åtgärderna upphävs.

(55)

De uppgifter som offentliggjordes i US sunset review visar på betydande kapacitet i Kina, motsvarande cirka 80 % av förbrukningen i unionen (2009). Kommissionen identifierade inte någon nyare information som skulle motsäga den information som samlades in av den amerikanska undersökningsmyndigheten. På grund av den bristande samarbetsviljan gick det inte att fastställa den exakta outnyttjade kapaciteten.

(56)

Enligt information i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, förblev antalet befintliga tillverkare i Kina högt. Därför kunde inga tecken på minskad tillverkningskapacitet i Kina konstateras.

(57)

På grundval av den information som kommissionen inhämtade från US sunset review och som bekräftades av resultatet från den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång vad gäller den samarbetande exporterande kinesiske tillverkaren, kan kapaciteten lätt ökas för att möta ökad efterfrågan eftersom tillverkningen huvudsakligen är arbetskraftsbaserad. Undersökningen visade också att tillverkare som även tillverkar andra produkter än den berörda produkten lätt kan växla mellan tillverkning av andra produkter och tillverkning av den berörda produkten, beroende på efterfrågan. Om antidumpningstullen dras in skulle de kinesiska tillverkarna troligtvis relativt snabbt kunna öka tillverkningen av strykbrädor utan att det skulle kräva några större investeringar.

(58)

På grundval av tillgänglig information drogs därför slutsatsen att det åtminstone potentiellt finns hög kapacitet i Kina, som skulle kunna omriktas till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(59)

På grund av den låga samarbetsviljan och den dåliga tillgången på tillförlitliga uppgifter kunde ingen prisjämförelse mellan import till unionen och till andra tredjeländers exportmarknader genomföras och inte heller av de kinesiska inhemska priserna. Den vägledande jämförelsen på grundval av tillgängliga fakta visade på betydande prisunderskridande av de genomsnittliga unionspriserna för kinesisk import (se skäl 109). Unionsmarknaden anses därför som attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare vad gäller priset.

(60)

Utifrån resultatet från US sunset review, till vilken ingen motsägande information påträffades, kan det konstateras att unionen för närvarande är den största exportmarknaden för kinesiska tillverkare. Den näst största exportmarknaden, USA, förblir stängd för de kinesiska exporterande tillverkarna eftersom antidumpningstullarna är höga och nyligen har förlängts till 2015.

(61)

Den kinesiska importens relativt stabila och betydande marknadsandel trots de införda åtgärderna tyder på att unionen fortsätter att vara en attraktiv exportmarknad för de kinesiska exporterande tillverkarna. Stängningen av den amerikanska marknaden, den näst största exportmarknaden, visar att absorptionsförmågan på tredjeländers marknader är begränsad. Det är därför troligt att de kinesiska exporterande tillverkarna siktar på unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna mot Kina upphävs.

(62)

Informationen som samlades in inom ramen för US sunset review visar att de kinesiska tillverkarna är ytterst exportinriktade. Detta verkar delvis bekräftas av resultatet i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång, där den ende exporterande tillverkaren inte var aktiv på den kinesiska markanden utan enbart exportinriktad.

(63)

Förlängningen av antidumpningsåtgärderna i USA efter US sunset review är ett tecken på att de kinesiska exporterande tillverkarnas dumpningsverksamhet på andra marknader kan komma att upprepas på unionsmarknaden om de befintliga åtgärderna inte längre skulle gälla.

(64)

Beteendet från en kinesisk exportör, Since Hardware (Guangzhou) Co, som tidigare hade haft en tullsats på 0 %, kan anses som en tydlig indikation på hur de kinesiska exportörerna troligen skulle uppträda om tullarna skulle avlägsnas. Since Hardware, en av de största exporterande kinesiska tillverkarna, ökade sin marknadsandel på unionsmarknaden med ungefär 64 % i volym, med fastställd dumpning på cirka 52 % och ett prisunderskridande av unionspriserna med 16 % (15). Med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft och den tillgängliga kapaciteten i Kina, tyder detta tidigare beteende på att dumpad import troligen skulle återkomma i betydande volymer om åtgärderna inte längre skulle gälla.

(65)

Mot bakgrund av de resultat som beskrivits ovan kan slutsatsen dras att med tanke på den betydande tillverkningskapaciteten i Kina, de kinesiska tillverkarnas förmåga att snabbt öka sina tillverkningsvolymer och rikta dem mot export, den höga dumpningsnivån och prisunderskridandet för sådan export samt unionsmarknadens attraktionskraft för sådan export, är det rimligt att anta att ett återkallande av åtgärderna skulle leda till ökad export till dumpade priser av strykbrädor från Kina till unionen.

(66)

När det gäller Ukraina var den ende kände exporterande tillverkaren inte samarbetsvillig i översynen vid giltighetstidens utgång och det blev därför nödvändigt att använda tillgängliga fakta. Med tanke på den stora överlappningen mellan perioderna för översynen vid giltighetstidens utgång och interimsöversynen, och med hänsyn till att den ukrainska exporterande tillverkaren stod för 100 % av importen från Ukraina, användes de uppgifter som samlats in och kontrollerats inom ramen för interimsöversynen som fakta även i den parallella översynen vid giltighetstidens utgång för den tillverkaren.

(67)

Resultatet av interimsöversynen som beskrivs i avsnitt 6 användes som fakta i översynen vid giltighetstidens utgång.

(68)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per typ och det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. Jämförelsen påvisade ingen dumpning.

(69)

Beträffande sannolikheten för återkommande dumpning analyserades följande delar: Volym och priser för den dumpade importen från Ukraina, attraktionskraften för unionsmarknaden och andra tredjeländers marknader samt produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet tillgänglig för export för den ukrainske tillverkaren.

(70)

Importen av strykbrädor med ursprung i Ukraina ökade med 24 %. Motsvarande marknadsandel ökade något från 8 % 2008 till 10 % under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång.

(71)

Under hela skadeundersökningsperioden följde importpriserna samma utveckling som unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden. Totalt sett ökade importpriserna från 2008 till undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång med 14 %.

(72)

Under skadeundersökningsperioden var de ukrainska exportpriserna till tredjeländer i allmänhet lägre än de inhemska priserna. Denna prisskillnad uppgick till över 10 % av exportprisnivå under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång.

(73)

De ukrainska exportpriserna till tredjeländer var i allmänhet lägre än priset på export från Ukraina till unionen, vilket stöder slutsatsen att unionsmarknaden är attraktiv eftersom den kan ge högre lönsamhet.

(74)

Under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång var det endast en liten del av Ukrainas tillverkningskapacitet som var tillgänglig för export.

(75)

Enligt den information som samlades in under undersökningen förväntas den ukrainska kapaciteten inte öka ytterligare. Det är därför inte sannolikt att exporten till unionen skulle öka om åtgärderna skulle upphävas.

(76)

Mot bakgrund av ovanstående, särskilt resultatet för den förväntade kapacitetsutvecklingen, ansågs det inte sannolikt att den ukrainske exporterande tillverkaren skulle återuppta exporten av skadevållande kvantiteter till dumpade priser till unionsmarknaden på kort till medellång sikt om åtgärderna upphävdes.

(77)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersöktes om den totala inhemska försäljningen av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ under interimsöversynsperioden, dvs. om den totala försäljningsvolymen för sådan försäljning utgjorde minst 5 % av deras exportförsäljningsvolym av den berörda produkten till unionen. Mot den bakgrunden ansågs att den inhemska försäljningen för den samarbetande ukrainske tillverkaren överlag var representativ.

(78)

Därefter identifierades de på hemmamarknaden sålda produkttyper som var identiska eller jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(79)

För varje produkttyp som den exporterande tillverkaren sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara identisk eller jämförbar med den produkttyp som såldes på export till unionen, granskades det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Inhemsk försäljning av en särskild produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ när den totala volymen av den produkt som säljs på den inhemska marknaden till oberoende kunder under undersökningsperioden för interimsöversynen stod för minst 5 % av den totala volymen av den jämförbara produkten som säljs på export till unionen.

(80)

Vidare undersöktes om den inhemska försäljningen av den likadana produkten kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen, genom att man för varje produkttyp fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden.

(81)

I de fall där försäljningsvolymen för en produkttyp som såldes till ett nettopris som motsvarade eller översteg den beräknade tillverkningskostnaden utgjorde mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen för den typen, och där det vägda genomsnittliga försäljningspriset för den typen var detsamma som eller översteg tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid inhemsk försäljning, beräknat som det vägda genomsnittet av priserna vid all inhemsk försäljning av den typen under undersökningsperioden vid interimsöversynen, oavsett om denna försäljning varit lönsam eller inte.

(82)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den totala försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden vid interimsöversynen.

(83)

För de produkttyper som inte var lönsamma, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. Normalvärdet konstruerades genom att ukrainske tillverkaren produktionskostnad under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång ökades med vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vägda genomsnittliga vinsten för de lönsamma produkttyperna vid normal handel.

(84)

Eftersom den samarbetsvillige exporterande tillverkaren ägnade sig åt exportförsäljning direkt till oberoende kunder i unionen, fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(85)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar för transport, försäkring, hantering och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt bankavgifter och provisioner beviljades i samtliga fall där de visat sig påverka prisjämförbarheten.

(86)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per typ och det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten. Jämförelsen påvisade ingen dumpning.

(87)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersökte kommissionen även om de förändrade omständigheterna rimligen kunde anses vara av bestående karaktär.

(88)

Den ukrainske tillverkaren har omstrukturerat sin försäljningsorganisation och sedan december 2010 har därför all exportförsäljning av den berörda produkten från företaget till unionen skett direkt till den oberoende kunden utan inblandning av något närstående försäljningsföretag. Beräkningen av exportpriset justerades därför med hänsyn till dessa nya omständigheter.

(89)

Ändringarna betraktas ha bestående karaktär eftersom de uppgifter som det närstående företaget tidigare utförde har varit överförda till den ukrainske tillverkaren under en period av ungefär ett år. Det finns inget som tyder på några möjliga framtida förändringar i försäljningsstrukturen. Därmed dras slutsatsen att de förändrade omständigheterna är av bestående karaktär.

(90)

Den likadana produkten tillverkades av uppskattningsvis 20–30 tillverkare i unionen. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(91)

Unionsindustrins årliga tillverkning beräknades på grundval av resultatet från den undersökning som nämndes i skäl 1 om import av strykbrädor från Since Hardware (Guangzhou) Co, en kinesisk exporterande tillverkare av strykbrädor, och på grundval av de uppgifter som samarbetsvilliga unionstillverkare lämnade. Som nämndes i skäl 65 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 1243/2010 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor tillverkade av ovan nämnde exporterande tillverkare, uppskattades unionstillverkningen av strykbrädor till över 5 miljoner enheter under 2009. Därför, och i brist på annan information, ansågs det rimligt att anta att den totala årliga unionstillverkningen uppgick till 5 miljoner enheter i början av skadeundersökningsperioden för den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång (2008). Utvecklingen för tillverkningsvolymen under skadeundersökningsperioden fastställdes på grundval av utvecklingen i tillverkningsvolym för de samarbetsvilliga unionstillverkarna. Den sålunda fastställda volymen för unionstillverkningen uppgick till 5,2 miljoner enheter under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång.

(92)

Såsom framgår i skäl 20 valdes tre unionstillverkare ut till urvalet, vilka står för över 40 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten. Tillverkarna i urvalet lämnade in svar på frågeformuläret.

(93)

Dessutom lämnade fyra andra unionstillverkare grundläggande information om sin tillverkning och försäljning.

(94)

Ovanstående sju tillverkare befanns stå för mer än 55 % av unionens totala tillverkning av den likadana produkten.

(95)

Unionsmarknaden för strykbrädor kännetecknas av mestadels små och medelstora tillverkare i ett antal medlemsstater, däribland Tyskland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Spanien och Förenade kungariket.

(96)

Eftersom det bara finns en enda exporterande tillverkare i Ukraina, presenteras förbrukningen inom unionen och en del av de makroekonomiska indikatorerna i indexerad form eller intervall för att skydda sekretessen i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(97)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden såsom beskrivs i skäl 100 samt på grundval av den importvolym som registrerats i databas 14.6.

(98)

När det gäller importvolymer från Kina kunde uppgifterna från den ende samarbetsvillige kinesiske exportören inte användas för att extrapolera den totala importmängden från Kina eftersom denne stod för en mycket liten del av den totala importen från Kina. Den totala importvolymen fastställdes därför på grundval av tillgängliga fakta i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Eftersom de relevanta KN-numren i Eurostat täcker fler produkter än den berörda produkten, ansågs Eurostat inte som lämpligt för att fastställa importvolymer från Kina. Mot bakgrund av den extremt låga samarbetsviljan från kinesiska exporterande tillverkare och det bristande samarbetet från icke-närstående importörer, var informationen i databas 14.6 den enda tillförlitliga statistikkälla som fanns för att fastställa importvolymer. Eftersom importvolymerna i databas 14.6 endast rapporteras i kilo, blev man tvungen att omvandla uppgifterna till enheter med hjälp av en konverteringssats som fastställdes för import från Ukraina under den parallella interimsöversynen. Detta ansågs rimligt eftersom importen för det kinesiska samarbetande företaget inte ansågs representativt och som nämndes i skäl 36 användes Ukraina också som jämförbart land för att fastställa normalvärde för Kina och därför ansågs uppgifterna vara representativa för att fastställa nivån på den kinesiska importen.

(99)

När det gäller import från Ukraina användes de kontrollerade uppgifter som rapporterats i svaret på frågeformuläret vid den parallella interimsöversynen. Även om undersökningsperioden för interimsöversynen angavs från 1 april 2011 till 31 mars 2012 och därmed inte täckte det första kvartalet av undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång, ansågs det ändå att informationen var lämplig för att fastställa importvolymer. Den informationen hade kontrollerats och befunnits korrekt och representativ för att fastställa importvolymer från Ukraina under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång.

(100)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden uppskattades med hjälp av extrapolering av förhållandet mellan de sju samarbetande unionstillverkarnas totala tillverkningsvolym och totala försäljningsvolym mot unionsindustrins totala uppskattade tillverkningsvolym för varje år under skadeundersökningsperioden.

(101)

På grundval av detta minskade unionens förbrukning med 11 % mellan 2008 och undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång. Den synliga efterfrågan minskade med 7 procentenheter mellan 2008 och 2009,för att sedan öka med 9 procentenheter mellan 2009 och 2010. Under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång uppgick förbrukningen i unionen till mellan 9 och 10 miljoner enheter, vilket utgör en minskning med 13 procentenheter jämfört med föregående år.

Tabell 1

(102)

I den ursprungliga undersökningen 2007 gjordes en sammantagen bedömning av importen med ursprung i Kina och Ukraina i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. Det undersöktes om en sammantagen bedömning var lämplig även i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång.

(103)

I detta avseende fann man att den dumpningsmarginal som fastställts för import från Kina låg över miniminivån (11,5 %) som anges i artikel 9.3 i grundförordningen. Vad gäller import från Ukraina hade ingen dumpningsmarginal fastställts för undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång och det förelåg ingen sannolikhet för att dumpningen skulle återkomma. Mot denna bakgrund bör importen från Ukraina inte bedömas i en sammantagen bedömning med importen från Kina, eftersom kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen inte är uppfyllda.

(104)

I skäl 98 angavs att på grund av den extremt låga samarbetsviljan från de kinesiska exporterande tillverkarna, fastställdes den totala importvolymen från Kina på grundval av de tillgängliga uppgifterna i databas 14.6 i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(105)

På grundval av detta minskade importen av den berörda produkten från Kina i absoluta tal från 4–4,5 miljoner enheter 2008 till 1,5–2,0 miljoner enheter under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång, vilket utgjorde en minskning på 59 % under skadeundersökningsperioden. Minskningen var särskilt uttalad mellan 2010 och undersökningsperioden då importen från Kina minskade från 3–3,5 miljoner 2010 till 1,5–2,0 miljoner enheter under undersökningsperioden, dvs. 36 procentenheter. Denna minskning sammanfaller med återinförandet av antidumpningstull på Since Hardware i december 2010 (se skäl 64).

(106)

Medan marknadsandelarna för kinesiska importörer minskade med 22 procentenheter under skadeundersökningsperioden, var marknadsandelen under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång betydande, nämligen 15–20 %.

Tabell 2

(107)

På grund av den extremt låga samarbetsviljan från de kinesiska exporterande tillverkarna, fastställdes det genomsnittliga importpriset från Kina på grundval av de tillgängliga uppgifterna i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. på grundval av den information som fanns i databas 14.6. Informationen som registrerats där omvandlades till pris/enhet enligt ovan nämnda metod (se skäl 104). Importpriserna som fastställdes med den metoden ökade från 7,0 EUR/enhet under 2008 till 8,2 EUR/enhet under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång, dvs. med 17 %.

Tabell 3

(108)

I syfte att fastställa prisunderskridandet under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång jämfördes det vägda genomsnittliga försäljningspris som unionstillverkarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i unionen och efter rabatter och avdrag, med motsvarande vägda genomsnittliga importpriser som fastställts i skäl 107 fritt fabrik med lämpliga justeringar för tullar.

(109)

Jämförelsen visade att importen från Kina, när den uttrycktes som en procentsats av de utvalda unionstillverkarnas omsättning under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång, understeg unionsindustrins priser med närmare 20 %.

(110)

Såsom anges i skäl 99 fastställdes importvolymer och priser från Ukraina på grundval av de kontrollerade svaren i frågeformuläret som den ukrainske exporterande tillverkaren lämnade in vid den pågående parallella interimsöversynen.

(111)

Följande tabell visar hur importen från Ukraina utvecklades under skadeundersökningsperioden när det gäller volym och marknadsandelar.

Tabell 4

(112)

Importen av strykbrädor med ursprung i Ukraina ökade med 24 % mellan 2008 och 2011. Ukraina kunde öka sin import huvudsakligen på grund av den högre antidumpningstullen på strykbrädor med ursprung i Kina. Till den här utvecklingen bidrog också ändringen av antidumpningstullen från 9,9 % till 7,7 % för Ukraina i juli 2010, eftersom det gjorde den ukrainska importen konkurrenskraftigare på unionsmarknaden.

(113)

Följande tabell visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna cif vid EU:s gräns på den import från Ukraina som omfattas av åtgärder.

Tabell 5

(114)

Såsom framgår av tabell 5 ökade det genomsnittliga importpriset med 10–15 % under skadeundersökningsperioden, och nådde nästan upp till den unionsindustrins prisnivå på unionsmarknaden under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång.

(115)

Importvolymer från andra tredjeländer som inte omfattas av åtgärder fastställdes på grundval av databasen 14.6 omvandlat till enheter enligt samma metod som vid fastställandet av importvolymer från Kina som beskrevs i skäl 98. Detta ansågs rimligt eftersom de relevanta KN-numren i Eurostat också täckte andra produkter än den berörda produkten och ansågs därför inte lämpliga för att fastställa importvolymer från andra tredjeländer.

(116)

Följande tabell visar hur importen från andra tredjeländer utvecklades under skadeundersökningsperioden när det gäller volym, marknadsandel och genomsnittspris.

Tabell 6

(117)

Importvolymen från andra tredjeländer ökade totalt under skadeundersökningsperioden. Även om den ökade och till och med mer än fördubblades mellan 2008 och 2010, minskade den igen mellan 2010 och undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång. På grundval av detta ökade importen från andra tredjeländer avsevärt under skadeundersökningsperioden och nådde 1,5–1,9 miljoner enheter under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång, vilket innebar en marknadsandel i intervallet 15-20 % under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång. Det mesta av den här importen kom från Turkiet där importen ökade från 0,3–0,5 miljoner enheter 2008 till 0,8–1,0 miljoner enheter under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång.

(118)

De genomsnittliga importpriserna från andra tredjeländer som inte omfattades av åtgärder ökade från 7,7 EUR/enhet 2008 till 9,0 EUR/enhet under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång, dvs. 17 %.

(119)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden.

(120)

Som nämndes i skäl 20 användes ett stickprovsförfarande för att undersöka den eventuella skada som unionsindustrin lidit.

(121)

För skadeanalysen fastställdes skadeindikatorer på två nivåer:

(122)

Unionens totala produktion beräknades på det sätt som anges i skäl 91. På grundval av detta ökade unionens tillverkning med 4 % mellan 2008 och undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång. Mer specifikt minskade den med 2 % mellan 2008 och 2009, för att sedan öka med 6 % mellan 2009 och undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång till cirka 5,2 miljoner enheter.

Tabell 7

(123)

Produktionskapaciteten uppskattades genom att jämföra förhållandet mellan den totala tillverkningsvolymen och den totala kapaciteten för de sju samarbetande unionstillverkarna för varje år under skadeundersökningsperioden med den totala tillverkningsvolymen för unionsindustrin enligt vad som fastställdes i skäl 122.

(124)

Unionsindustrins produktionskapacitet ökade med 17 % under hela skadeundersökningsperioden. Denna ökning gäller dock bara en av unionstillverkarna medan de andra samarbetsvilliga tillverkarna hade stabil kapacitet under hela skadeundersökningsperioden. Resultatet från undersökningen tyder på att någon av de icke-samarbetsvilliga unionstillverkarna kan ha lagt ner sin tillverkningsanläggning och därmed minskat den totala produktionskapaciteten i unionen under skadeundersökningsperioden, vilket inte framgår i tabell 8. Undersökningen visade vidare att unionsindustrin tillverkade andra produkter än den berörda produkten (så som hårtorkar) delvis på samma tillverkningslinjer. Undersökningen har också visat att unionstillverkarna lätt kan växla mellan tillverkning av den berörda produkten och andra produkter. Det gick därför inte att tydligt fastställa produktionskapaciteten för den berörda produkten.

(125)

Kapacitetsutnyttjandet uppgick till 66 % under 2008 och sjönk något till 58 % under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång. Såsom anges i föregående skäl kunde den totala produktionskapaciteten i unionen inte fastställas på ett tillförlitligt sätt. Eftersom kapacitetsutnyttjandet fastställts utifrån total kapacitet, kan den i det här fallet inte nödvändigtvis betraktas som en meningsfull skadeindikator.

Tabell 8

(126)

Försäljningsvolymen för unionsindustrin fastställdes såsom beskrevs i skäl 100. Unionsindustrins försäljning till ej närstående kunder på unionsmarknaden ökade med 10 % mellan 2008 och undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång. Ökningen var särskilt uttalad mellan 2010 och undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång, då försäljningen ökad med 7 procentenheter. Detta sammanfaller med en minskning av importen från Kina på grund av införandet av antidumpningstullen för Since Hardware (Guangzhou) Co.

Tabell 9

(127)

Under skadeundersökningsperioden återvann unionsindustrin sin marknadsandel, som ökade från 40–45 % 2008 till 50–55 % under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång, dvs. med 24 %. Ökningen beror främst på minskad förbrukning men också på den kinesiska importvolymen och den samtidiga ökningen i försäljningsvolym för unionsindustrin.

Tabell 10

(128)

Unionsförbrukningen sjönk mellan 2008 och undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång. Samtidigt ökade unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden med 10 % och dess marknadsandel ökade med 24 %. Unionsindustrins tillverkning ökade med 4 %, investeringarna mer än fördubblades (skäl 141) och sysselsättningen ökade med 10 % (skäl 129) under samma period. Därför kan slutsatsen dras att unionsindustrin hade en viss tillväxt under skadeundersökningsperioden.

(129)

Sysselsättningen och utvecklingen inom detta område för hela unionsindustrin uppskattades genom att tillgängliga siffror extrapolerades för de samarbetande unionstillverkarna. I linje med försäljningsökningen visade sysselsättningsnivån i unionsindustrin en ökning med 10 % mellan 2008 och undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång.

Tabell 11

(130)

Produktiviteten hos de anställda i unionsindustrin, mätt som produktion (enheter) per anställd och år, minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Detta hör ihop med att produktionen ökade i mindre omfattning än sysselsättningen.

Tabell 12

(131)

Dumpningsmarginalen som fastställdes översteg väsentligt miniminivån. Med hänsyn till volymen och priserna på den dumpade importen från Kina kan verkan av den faktiska dumpningsmarginalen på unionsindustrin inte anses vara försumbar.

(132)

Med hänsyn till effekterna efter dumpningen och även om de undersökta indikatorerna visar en viss förbättring, tyder de också på att unionsindustrin fortfarande är bräcklig och sårbar.

(133)

De utvalda unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på det sätt som visas i tabellen nedan. Genomsnittspriserna förblev relativt stabila under skadeundersökningsperioden, om än med en svag ökning under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång. Även denna ökning sammanföll med införandet av antidumpningsåtgärder mot Since Hardware (Guangzhou) Co.

Tabell 13

(134)

Försäljningspriset följer prisutvecklingen för de främsta råvarorna (dvs. stål). Försäljningspriser och kostnader förblev relativt stabila under skadeundersökningsperioden, även om kostnaderna ökade något mer än försäljningspriserna, vilket påverkade unionsindustrins lönsamhetssituation negativt mellan 2008 och undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång. Unionsindustrin kunde dock inte höja sina priser till hållbara nivåer utan tvingades anpassa priserna efter lågprisimporten från Kina för att återvinna marknadsandelar under en period med vikande förbrukning.

(135)

Medellönerna var stabila under skadeundersökningsperioden, medan tillverkningskostnaden per enhet ökade med 3 % (tabell 13).

Tabell 14

(136)

Lagervolymen ökade under skadeundersökningsperioden. Lagernivån var 56 % högre under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång jämfört med nivåerna 2008.

Tabell 15

(137)

Unionsindustrin kunde öka sin lönsamhet något mellan 2008, då den hade nollresultat, och 2009 då den ökade till 2 %. Lönsamheten minskade dock något igen 2010 och ännu mer under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång då den nådde – 1,7 %. Lönsamheten minskade med närmare 2 % under skadeundersökningsperioden. Såsom anges i skäl 134 berodde detta främst på att unionsindustrin inte kunde öka sina försäljningspriser i takt med kostnadsökningarna eftersom den tvingades anpassa priserna efter lågprisimporten från Kina för att återvinna sin marknadsandel.

(138)

Räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, följde i stort sett lönsamhetsutvecklingen. Den ökade mellan 2008 och 2009, men från 2009 till undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång minskade den. Den minskade räntabiliteten var mer uttalad än de minskade lönsamhetsnivåerna till följd av ökade investeringar, vilket visas i skäl 141.

Tabell 16

(139)

Nettokassaflödet från den löpande verksamheten, som är industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, uttryckt som en procentsats av omsättningen för den likadana produkten, ökade i takt med lönsamheten från nollresultat 2008 till 5 % 2009. Det sjönk till 3 % 2010 och var negativt under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång.

Tabell 17

(140)

Det förekom inga särskilda indikationer på att unionsindustrin skulle ha haft svårt att anskaffa kapital.

(141)

De utvalda tillverkarnas årliga investeringar i tillverkningen av den likadana produkten mer än fördubblades mellan 2008 och undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång. De ökade kraftigt mellan 2008 och 2009. De ökade investeringarna kan förklaras med omstruktureringar som unionsindustrin gjorde genom att investera i sin tillverkningsprocess för att göra den konkurrenskraftigare. Mellan 2010 och undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång minskade investeringsnivåerna något men var ändå avsevärt högre än 2008.

Tabell 18

(142)

Analysen av de makroekonomiska indikatorerna visade tecken på förbättring, särskilt vad gäller produktion och försäljningsvolymer men även vad gäller unionsindustrins markandsandel under skadeundersökningsperioden. Under samma tid minskade några av de relevanta mikroekonomiska indikatorerna, till exempel lönsamhet och räntabilitet. Försäljningspriset ökade något men kunde ändå inte nå hållbara nivåer och matcha ökningen för tillverkningskostnaden. Detta förklaras främst av att marknadsandelen för den kinesiska importen låg kvar på höga nivåer under hela skadeundersökningsperioden, och samtidigt höll låga priser som unionsindustrin tvingades följa för att återvinna sin marknadsandel.

(143)

Åtgärderna mot Kina hjälpte därför endast delvis unionsindustrin att återhämta sig från den skada som vållats.

(144)

Mot bakgrund av ovanstående analys har unionsindustrins situation förbättrats och ingen väsentlig skada har vållats. Trots den uppenbarligen positiva utvecklingen och den betydande omstruktureringen är unionsindustrin fortfarande bräcklig och sårbar.

(145)

Såsom anges i skälen 51 och 52 blev det på grund av den låga samarbetsviljan från de kinesiska exporterande tillverkarna nödvändigt att grunda analysen av den kinesiska inhemska marknaden och exporten från Kina till andra tredjeländer på tillgänglig information, dvs. den information som offentliggjordes inom ramen för US sunset review från juni 2010 som genomfördes av US International Trade Commission.

(146)

Under skadeundersökningsperioden befann sig unionsindustrin i en bräcklig och sårbar situation och var fortsatt utsatt för den skadevållande effekten av dumpad import från Kina.

(147)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bedömdes importen från det berörda landet för att man skulle fastställa om det var sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(148)

När det gäller importen från Kina var det, såsom anges ovan, sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna inte längre skulle gälla. Utan åtgärder skulle troligtvis importvolymerna av den berörda produkten från Kina öka till priser som avsevärt understeg unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden. Undersökningen har visat att unionsindustrins främsta kunder är detaljhandeln, dvs. stormarknader som har en stark förhandlingsställning och som kommer att köpa allt fler strykbrädor från Kina, sannolikt till mycket låga, dumpade priser. Prispressen på unionen skulle troligen förvärras och unionsindustrin skulle bli tvungen att sänka sina priser med förödande effekt på lönsamheten som var negativ redan under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång.

(149)

Mot bakgrund av unionsindustrins bräckliga och sårbara situation skulle inverkan från ökade volymer och priser från den dumpade importen från Kina leda till stora ekonomiska förluster och minskad marknadsandel.

(150)

Beteendet från den kinesiske exportören Since Hardware (Guangzhou) Co, som tidigare hade haft en tullsats på 0 %, kan betraktas som en tydlig indikation på hur de kinesiska exportörerna troligen skulle uppträda om tullarna inte längre gällde. Det erinras om att Since Hardware (Guangzhou) Co, som tidigare hade haft en tullsats på 0 % (från april 2007 till december 2010), avsevärt ökade sin export till unionen till väsentligt dumpade priser som underskred unionsindustrins priser under den perioden. Som angavs tidigare, bland annat i skäl 1, ledde en antidumpningsundersökning avseende detta företag till att en slutlig antidumpningstull på 35,8 % infördes. I den här undersökningen drogs också slutsatsen att importvolymen från företaget under undersökningsperioden (2009) hade fördubblats jämfört med samma företags import under den ursprungliga undersökningen som avslutades 2007 (2005). Vid undersökningen avseende Since Hardware (Guangzhou) Co drogs slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada.

(151)

Undersökningen visade också att innan denna översyn vid giltighetstidens utgång inleddes, hade kinesiska exporterande tillverkare redan tagit kontakt med potentiella kunder i unionen med priserbjudanden som väsentligt underskred unionsindustrins försäljningspriser. Det visar att det är mycket sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle försöka komma in på unionsmarknaden med ökade kvantiteter genom att sänka sina aktuella prisnivåer om åtgärderna inte längre gäller.

(152)

Såsom anges i skälen 55–57 är den kinesiska strykbrädsindustrin ytterst exportinriktad och unionen är deras största och attraktivaste marknad även efter det att åtgärder införts.

(153)

För de kinesiska exporterande tillverkarna är USA den näst största exportmarknaden. Tillträdet till den amerikanska marknaden är dock begränsat på grund av höga antidumpningstullar, vars giltighet har förlängts till 2015. Detta ökar sannolikheten för att ökade kvantiteter av import från Kina skulle omriktas till unionsmarknaden om åtgärderna inte längre gällde.

(154)

Enligt den information som kommissionen inhämtade från US sunset review, finns det stor potentiell outnyttjad kapacitet i Kina och kapaciteten kan lätt ökas ytterligare om antidumpningstullarna återkallas, eftersom tillverkningen av strykbrädor i Kina är arbetskraftsintensiv och en eventuell tillverkningsökning inte kräver några större investeringar eller specifik kompetens. På grundval av all tillgänglig information drogs därför slutsatsen att det åtminstone potentiellt finns hög outnyttjad kapacitet i Kina, som skulle kunna omriktas till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna upphör att gälla.

(155)

Såsom anges ovan påträffades ingen dumpning under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång för den ende samarbetsvillige kinesiske exportören som hade en individuell tullsats på 22,7 %. Eftersom importen från detta företag endast stod för en minimal del av den totala kinesiska importvolymen kunde den inte anses betydande och inte anses ha bidragit till unionsindustrins bräckliga situation under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång.

(156)

Det fastställdes också att importen från detta företag inte såldes under unionsindustrins priser under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång.

(157)

Såsom anges ovan ökade importen av strykbrädor med ursprung i Ukraina med 24 %. Det gav en lätt ökning av motsvarande marknad under skadeundersökningsperioden.

(158)

Det genomsnittliga importpriset ökade dock med 14 % från 2008 till undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång, och nådde upp till unionsindustrins prisnivå på unionsmarknaden under undersökningsperioden vid översyn vid giltighetstidens utgång.

(159)

Unionsindustrins bräckliga situation kan därför inte förklaras med import av strykbrädor från Ukraina. Det är heller inte sannolikt att importen från Ukraina skulle bidra till återkommande skada om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(160)

Importvolymen från andra tredjeländer som inte omfattas av åtgärder ökade under skadeundersökningsperioden, även om det var en lätt nedgång mellan 2010 och undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång. Denna ökning i importvolym överfördes också till en ökning i marknadsandel under samma period, från 5–10 % till 15–20 %.

(161)

Även om prisnivåerna på andra tredjeländers import låg under unionsindustrins genomsnittspriser, låg de över de genomsnittliga importpriserna från Kina, vilket framkom under den aktuella undersökningen.

(162)

Trots detta skulle troligen den kinesiska importen öka avsevärt till dumpade priser som understiger unionsindustrins priser. Undersökningen visade att de genomsnittliga importpriserna från Kina utan antidumpningstull understeg unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden med ungefär 20 %. Kinesisk import förväntas därmed komma in på unionsmarknaden till priser som är lägre än genomsnittspriset på import från andra tredjeländer om åtgärderna inte längre skulle gälla, vilket var fallet redan under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång. Därför blev slutsatsen att även om import från tredjeländers marknader har haft viss påverkan på unionsindustrins situation, kan den inte ändra slutsatsen om sannolikheten för att den skadliga dumpningen från Kina skulle återkomma om åtgärderna inte längre gäller.

(163)

Det ska noteras att den uppenbara minskningen i förbrukning mellan 2010 och undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång främst är en statistisk effekt av den minskade importen på grund av antidumpningsåtgärderna mot Since Hardware (Guangzhou) Co. Under samma period kunde unionsindustrin öka sin försäljningsvolym och marknadsandel. Den minskade förbrukningen kan därför inte ha haft någon effekt på unionsindustrins situation.

(164)

Undersökningen visade på sannolikhet för att skadan skulle återkomma om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(165)

Med hänsyn till nivån på den dumpning som de kinesiska exporterande tillverkarna fortfarande utövar, unionsmarknadens attraktionskraft, den kinesiske exporterande tillverkarens Since Hardware (Guangzhou) Co tidigare beteende som styrktes i undersökningen som avslutades i december 2010, möjligheten för kinesiska tillverkare att lätt öka kapaciteten vid ökad efterfrågan samt de kinesiska tillverkarnas starka inriktning på export och deras prisstrategier, är det troligt att unionsindustrin skulle ställas inför en ökning av dumpad kinesisk import som avsevärt underskrider unionsindustrins priser om åtgärderna inte längre skulle gälla. I sådana fall förväntas unionsindustrins redan svåra situation beträffande lönsamhet förvärras men en del av förbättringarna i unionsindustrins resultat på senare tid skulle troligen också gå tillbaka.

(166)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett införande av antidumpningsåtgärder på import av strykbrädor med ursprung i Kina efter resultaten i denna översyn vid giltighetstidens utgång inte skulle ligga i unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen. Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter enligt artikel 21.2 i grundförordningen.

(167)

Den aktuella undersökningen är en översyn som analyserar en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft. Därför är det möjligt att bedöma de eventuella oönskade negativa verkningar som de gällande antidumpningsåtgärderna kan ha haft för de berörda parterna.

(168)

Det ska också noteras det föreslås att antidumpningsförfarandet avseende import av strykbrädor med ursprung i Ukraina ska avslutas, vilket leder till ökad tillgång till import från tredjeländer utan begränsningar på unionsmarknaden.

(169)

Man undersökte därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna mot import med ursprung i Kina.

(170)

Unionsindustrin har visat sig vara en livskraftig industri. Detta bekräftas av den positiva utvecklingen av dess ekonomiska situation under skadeundersökningsperioden, vilket delvis berodde på satsningar att bli mer konkurrenskraftig och på de införda åtgärderna. Det kan rimligen förväntas att unionsindustrin kommer att fortsätta att gynnas av bibehållna åtgärder. Om åtgärderna mot import med ursprung i Kina inte bibehålls, är det sannolikt att unionsindustrin återigen kommer att lida väsentlig skada till följd av omfattande volymer av dumpad import från Kina, vilket allvarligt kommer att försämra dess ekonomiska situation med tanke på de underskridandemarginaler som fastställts under undersökningsperioden för översyn vid giltighetstidens utgång. De för närvarande redan negativa lönsamhetsnivåerna, räntabiliteten och lagren kommer att sjunka ytterligare och slutligen leda till att unionsindustrin troligen försvinner.

(171)

Slutsatsen blir därför att det helt klart ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna mot Kina bibehålls.

(172)

Ingen av de femton importörer/handlarna som kontaktades var samarbetsvillig. Ingen av övriga potentiella berörda parter gav sig till känna under undersökningen. Det finns inga bevis för att de gällande åtgärderna väsentligt skulle påverka importörer eller konsumenter av den berörda produkten. I detta sammanhang kan det rimligen antas att de främsta kunderna, dvs. stora detaljhandlare, kommer att kunna lägga över eventuella prisökningar på grund av antidumpningstullar på slutkunden utan att det påverkar konsumenterna i någon högre utsträckning.

(173)

Utifrån detta kan slutsatsen dras att det inte finns några tvingande skäl som tydligt visar på att det skulle vara mot unionens intresse som helhet att bibehålla åtgärderna mot Kina.

(174)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna mot import av den berörda produkten med ursprung i Kina bibehålls och att de gällande åtgärderna på import av den berörda produkten med ursprung i Ukraina upphävs. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter.

(175)

Av ovanstående följer, i enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen, att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina bör bibehållas och att den gällande antidumpningstullen på import av strykbrädor med ursprung i Ukraina bör tillåtas att upphöra.