BILAGA IX

SPEKTROFOTOMETRISK UNDERSÖKNING I ULTRAVIOLETT LJUS

INLEDNING

Spektrofotometrisk undersökning i ultraviolett ljus kan ge information om kvaliteten på ett fett, dess grad av konservering och förändringar i fettet till följd av tekniska processer.

Absorptionen vid de våglängder som anges i metoden beror på närvaron av konjugerade dien- och triensystem. Absorptionen uttrycks som den specifika absorptionen E 1 % 1 cm (absorptionen i en 1 % lösning av fettet i ett angivet lösningsmedel; tjocklek 1 cm) som konventionellt betecknas K (även kallad absorptionskoefficient).

1.   SYFTE

Metodbeskrivningen avser spektrofotometrisk undersökning av olivolja (vars egenskaper beskrivs i tillägget) i ultraviolett ljus.

2.   PRINCIP

Fettet i fråga löses i lämpligt lösningsmedel och lösningens absorption bestäms sedan vid de angivna våglängderna med rent lösningsmedel som referens. Specifika absorptioner beräknas ur spektrofotometervärdena. Den specifika absorbansen vid 232 nm och 268 nm i isooktan eller 232 nm och 270 nm i cyklohexan beräknas för en koncentration av 1 g/100 ml i en 10 mm kyvett.

3.   UTRUSTNING

3.1   En spektrofotometer för mätning av absorption i UV-området mellan 220 och 360 nm med en noggrannhet på 1 nm. Det rekommenderas att spektrofotometerns våglängds- och absorbansskalor kontrolleras före användning enligt följande.

3.1.1

Våglängdsskala: Denna kan kontrolleras med hjälp av ett referensmaterial bestående av ett optiskt glasfilter innehållande holmiumoxid som har distinkta absorptionsband. Referensmaterialet är utformat för kontroll och kalibrering av våglängdsskalor hos spektrofotometrar för synligt och ultraviolett ljus med nominella spektrala bandbredder på 5 nm eller mindre. Glasfiltrets absorbans mäts i förhållande till luft (tom kyvetthållare) i våglängdsområdet 640–240 nm. För varje spektral bandbredd (0,10 – 0,25 – 0,50 – 1,00 – 1,50 – 2,00 och 3,00) görs en grundkalibrering mot en tom kyvetthållare. Den spektrala bandbreddens våglängder anges i certifikatet för referensmaterialet i ISO 3656.

3.1.2

Absorbansskala: Denna kan kontrolleras med hjälp av ett referensmaterial som består av fyra lösningar av kaliumdikromat i perklorsyra förseglade i fyra UV-kvartskyvetter för mätning av linjäritet och fotometrisk noggrannhet som referens i UV-ljus. De kaliumdikromatfyllda kyvetterna (40 mg/ml, 60 mg/ml, 80 mg/ml och 100 mg/ml) mäts mot ett blankprov med perklorsyra. Nettoabsorbansvärden anges i certifikatet för referensmaterialet i ISO 3656.

3.2   Rektangulära kvartskyvetter med lock och med en optisk längd av 1 cm. När kyvetterna är fyllda med vatten eller annat lämpligt lösningsmedel bör deras absorption inte skilja sig mer än 0,01 enheter.

3.3   Mätkolvar, 25 ml.

3.4   Analysvåg med en noggrannhet av 0,0001 g.

4.   REAGENS

Använd endast reagens av analytisk kvalitet, om inte annat anges.

Lösningsmedel: Isooktan (2,2,4-trimetylpentan) för mätning vid 232 nm och 268 nm eller cyklohexan för mätning vid 232 nm och 270 nm, med en absorbans på mindre än 0,12 vid 232 nm och mindre än 0,05 vid 250 nm mot destillerat vatten, mätt i en 10 mm kyvett.

5.   UTFÖRANDE

5.1   Provet måste vara helt homogent och får inte innehålla några suspenderade föroreningar. Oljor som är flytande vid rumstemperatur ska filtreras genom filtrerpapper vid ca 30 °C, fetter i fast form ska homogeniseras och filtreras vid en temperatur av högst 10 °C över smältpunkten.

5.2   Väg upp ca 0,25 g (med en noggrannhet av 1 mg) av det beredda provet och överför till en 25 ml mätkolv, späd till märket med det angivna lösningsmedlet och homogenisera. Den erhållna lösningen måste vara helt klar. Vid opalescens eller grumlighet filtreras lösningen genom filtrerpapper.

5.3   Fyll en kvartskyvett med den erhållna lösningen och mät absorptionen vid lämplig våglängd mellan 232 och 276 nm, med lösningsmedlet som referens.

De uppmätta absorptionsvärdena måste ligga inom området 0,1 till 0,8. I annat fall måste mätningarna göras om med mer koncentrerad eller mer utspädd lösning.

Anm.: Absorbansen behöver inte alltid mätas i hela våglängdsområdet.

6.   REDOVISNING AV RESULTAT

6.1   Registrera specifik absorption (absorptionskoefficient) vid de olika våglängderna, beräknat enligt formeln

där

Κλ	=	specifik absorption vid våglängden λ
Ελ	=	absorption uppmätt vid våglängden λ
c	=	lösningens koncentration i g/100 ml
s	=	kvartskyvettens tjocklek i cm

Resultaten uttrycks med två decimaler.

6.2   Variation i specifik absorption (ΔΚ)

Vid spektrofotometrisk analys av olivolja i enlighet med den officiella metoden i unionslagstiftningen ska även variationen hos den specifika absorptionens absolutvärde (ΔΚ) bestämmas med hjälp av formeln

där Km är den specifika absorptionen vid våglängden m, varvid våglängden för maximal absorption beror på vilket lösningsmedel som används: 270 nm för cyklohexan och 268 nm för isooktan.

Tillägg

EGENSKAPER HOS OLIVOLJA

Kategori

Fettsyrametylestrar (FAME) och fettsyraetylestrar (FAEE)

Syrahalt (%) (*)

Peroxidvärde mEq 02/kg (*)

Vaxer mg/kg (**)

2-glycerilmonopalmitat (%)

Stigmastadien mg/kg (1)

Skillnad mellan ECN42 (HPLC) och ECN42 (teoretisk beräkning)

K232 (*)

K270 (*) ‧K 270 eller K 268 (5)‧

Delta-K (*) (5)

Organoleptisk bedömning Medianvärde för defekter (Md) (*)

Organoleptisk bedömning Medianvärde för fruktighet (Mf) (*)

1.

Extra jungfruolja

Σ FAME + FAEE ≤75 mg/kg eller 75 mg/kg <Σ FAME + FAEE ≤150 mg/kg och (FAEE/FAME) ≤1,5

≤ 0,8

≤ 20

≤ 250

≤ 0,9 om total palmitinsyra % ≤ 14 %

≤ 0,10

≤ 0,2

≤ 2,50

≤ 0,22

≤ 0,01

Md = 0

Mf > 0

≥ 1,0 om total palmitinsyra % > 14%

2.

Jungfruolja

—

≤ 2,0

≤ 20

≤ 250

≤ 0,9 om total palmitinsyra % ≤ 14%

≤ 0,10

≤ 0,2

≤ 2,60

≤ 0,25

≤ 0,01

Md ≤ 3,5

Mf > 0

≤ 1,0 om total palmitinsyra % > 14%

3.

Bomolja

—

> 2,0

—

≤ 300 (3)

≤ 0,9 om total palmitinsyra % ≤ 14 %

≤ 0,50

≤ 0,3

—

—

—

Md > 3,5 (2)

—

≤ 1,1 om total palmitinsyra % > 14%

4.

Raffinerad olivolja

—

≤ 0,3

≤ 5

≤ 350

≤ 0,9 om total palmitinsyra % ≤ 14 %

—

≤ 0,3

—

≤ 1,10

≤ 0,16

—

—

≤ 1,1 om total palmitinsyra % > 14%

5.

Olivolja bestående av raffinerad olivolja och jungfruolja

—

≤ 1,0

≤ 15

≤ 350

≤ 0,9 om total palmitinsyra % ≤ 14 %

—

≤ 0,3

—

≤ 0,90

≤ 0,15

—

—

≤ 1,0 om total palmitinsyra % > 14%

6.

Oraffinerad olivolja av pressrester

—

—

—

> 350 (4)

≤ 1,4

—

≤ 0,6

—

—

—

—

—

7.

Raffinerad olivolja av pressrester

—

≤ 0,3

≤ 5

> 350

≤ 1,4

—

≤ 0,5

—

≤ 2,00

≤ 0,20

—

—

8.

Olivolja av pressrester

≤ 1,0

≤ 15

> 350

≤ 1,2

—

≤ 0,5

—

≤ 1,70

≤ 0,18

—

—

”BILAGA XVIII

BESTÄMNING AV SKILLNADEN MELLAN FAKTISKT OCH TEORETISKT INNEHÅLL AV TRIGLYCERIDER MED ECN 42

1.   SYFTE

Bestämning av den absoluta skillnaden mellan å ena sidan de experimentella värdena för triglycerider med ekvivalent koltal 42 (equivalent carbon number, ECN42HPLC) erhållna genom att oljan analyseras med vätskekromatografi (HPLC) och å andra sidan de teoretiska värdena för triglycerider med ekvivalent koltal 42 (ECN 42theoretical) beräknade utifrån fettsyrasammansättning.

2.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna standard gäller för olivoljor. Metoden används för att detektera små mängder fröoljor (som är rika på linolsyra) i alla olivoljeklasser.

3.   PRINCIP

Det genom HPLC-analys fastställda innehållet av triglycerider med ECN 42 och det teoretiska innehållet av triglycerider med ECN 42 (beräknat på grundval av fettsyrasammansättning bestämd genom gaskromatografi) överensstämmer inom vissa gränser för äkta olivoljor. Skillnader som är större än de värden som beslutats för varje typ av olja visar att oljan innehåller fröoljor.

4.   METOD

Beräkningen av det teoretiska innehållet av triglycerider med ECN 42 och av skillnaden jämfört med HPLC-data görs i huvudsak genom samordning av analysresultat som erhållits med hjälp av andra metoder. Tre faser kan urskiljas: bestämning av fettsyrasammansättningen genom kapillärgaskromatografi, beräkning av den teoretiska sammansättningen av triglycerider med ECN 42 samt HPLC-bestämning av triglycerider med ECN 42.

4.1   Utrustning

4.1.1   Rundkolvar, 250 och 500 ml.

4.1.2   Bägare, 100 ml.

4.1.3   Glaskolonn för kromatografi, inre diameter 21 mm, längd 450 mm, med kran och mattslipad övre mynning (hona).

4.1.4   Separertrattar, 250 ml, med mattslipad smal mynning som passar in i kolonnens överdel.

4.1.5   Glasstav, längd 600 mm.

4.1.6   Glastratt, diameter 80 mm.

4.1.7   Mätkolvar, 50 ml.

4.1.8   Mätkolvar, 20 ml.

4.1.9   Rotationsindunstare.

4.1.10   Vätskekromatograf (HPLC) med termostatstyrning av kolonnens temperatur.

4.1.11   Injektorer för provvolymer på 10 μl.

4.1.12   Detektor: differentialrefraktometer. Känsligheten över hela skalan bör inte vara sämre än 10–4 brytningsindexenheter.

4.1.13   Kolonn: rör i rostfritt stål, längd 250 mm och innerdiameter 4,5 mm, packad med partiklar av kiseldioxid med en diameter på 5 μm och med 22–23 % kol i form av oktadecylsilan.

4.1.14   Datorprogram.

4.1.15   Provbehållare, ca 2 ml, med teflonsepta och skruvlock.

4.2   Reagens

Reagensen ska vara av analytisk renhetsgrad. Elueringslösningarna ska vara avgasade och kan återanvändas flera gånger utan att det inverkar på separeringarna.

4.2.1   Petroleumeter 40–60 °C, av kromatografisk renhet, eller hexan.

4.2.2   Etyleter, peroxidfri, nydestillerad.

4.2.3   Elueringslösning för rening av oljan genom kolonnkromatografi, blandning petroleumeter/etyleter 87/13 (v/v).

4.2.4   Kiselgel, 70–230 mesh, av typen Merck 7734, standardiserad till ett vatteninnehåll på 5 viktprocent.

4.2.5   Glasull.

4.2.6   Aceton för HPLC.

4.2.7   Acetonitril eller propionitril för HPLC.

4.2.8   Elueringslösning för HPLC: acetonitril + aceton (proportionerna justeras så att man får den önskade separeringen, börja med blandning 50:50) eller propionitril.

4.2.9   Lösningsmedel: aceton.

4.2.10   Referenstriglycerider: antingen används kommersiellt tillgängliga triglycerider (tripalmitin, triolein etc.), varvid retentionstiderna ska redovisas i förhållande till ekvivalent koltal, eller också används referenskromatogram från sojaolja, blandning 30:70 sojaolja–olivolja samt ren olivolja (se noterna 1 och 2 samt figurerna 1–4).

4.2.11   Kolonn för fastfasextraktion med kiseldioxid, 1 g, 6 ml.

4.3   Beredning av prover

Eftersom interfererande ämnen kan ge upphov till felaktiga positiva resultat måste provet alltid renas i enlighet med IUPAC-metod 2.507 för bestämning av polära ämnen i oxiderade oljor.

4.3.1   Förberedelse av kromatografikolonn

Fyll kolonnen (4.1.3) med cirka 30 ml elueringslösning (4.2.3). För ned en propp av glasull (4.2.5) till botten av kolonnen med hjälp av glasstaven (4.1.5).

Slamma upp 25 g kiselgel (4.2.4) i 80 ml elueringsblandning (4.2.3) i en 100 ml glasbägare. För över uppslamningen till kolonnen med hjälp av en glastratt (4.1.6).

För att vara säker på att all kiselgel förts över till kolonnen, skölj glasbägaren med elueringsblandningen och för över sköljvätskan till kolonnen.

Öppna kolonnens kran och låt lösningen rinna genom kolonnen tills vätskenivån är cirka 1 cm ovanför kiselgelen.

4.3.2   Kolonnkromatografi

Väg med en noggrannhet av 0,001 g upp 2,5 ± 0,1 g filtrerad, homogeniserad och – om nödvändigt – avvattnad olja i en 50 ml mätkolv (4.1.7).

Lös oljan i ca 20 ml elueringslösning (4.2.3). Värm försiktigt vid behov för att underlätta upplösningen. Låt svalna till rumstemperatur och späd till märket med elueringslösningen.

Tillsätt med mätpipett 20 ml lösning i den enligt 4.3.1 iordningställda kolonnen. Öppna kranen och låt lösningen eluera tills den står i nivå med kiselgelen.

Eluera med 150 ml elueringslösning (4.2.3) i en takt av cirka 2 ml/minut (det tar då 60–70 min för 150 ml att passera genom kolonnen).

Samla upp eluatet i en 250 ml rundkolv (4.1.1) som i förväg kalibrerats i ugn och noggrant vägts. Avlägsna lösningsmedlet vid reducerat tryck i en rotationsindunstare (4.1.9) och väg den erhållna återstoden. Denna ska sedan användas vid beredning av lösningen för HPLC-analys och för beredningen av metylestrar.

Vad gäller kategorierna extra jungfruolja, jungfruolja, raffinerad olivolja och olivolja måste minst 90 % av provet passera genom kolonnen. För bomolja och olivolja av pressrester måste minst 80 % passera.

4.3.3   Rening genom fastfasextraktion

Fastfaskolonnen med kiseldioxid aktiveras genom att man låter 6 ml hexan (4.2.3) passera under vakuum, varvid kolonnen inte tillåts torka.

Väg med en noggrannhet av 0,001 g upp 0,12 g i en 2 ml provbehållare (4.1.15) och lös i 0,5 ml hexan (4.2.3).

Tillför lösningen till fastfaskolonnen och eluera med 10 ml hexandietyleter (87:13 v/v) (4.2.3) under vakuum.

Låt den uppsamlade fraktionen indunsta till torrhet i en rotationsindunstare (4.1.9) under reducerat tryck vid rumstemperatur. Återstoden löses upp i 2 ml aceton (4.2.6) för bestämning av triglycerider.

4.4   HPLC-analys

4.4.1   Beredning av proverna för kromatografisk analys

Bered en 5 % lösning av det prov som ska analyseras genom att väga upp 0,5 ± 0,001 g av provet i en 10 ml mätkolv och späd med lösningsmedlet (4.2.9) till 10 ml.

4.4.2   Förfarande

Gör i ordning kromatografisystemet. Pumpa elueringslösningen (4.2.8) genom kolonnen med en hastighet av 1,5 ml/min för att rensa hela systemet. Vänta tills baslinjen stabiliserats.

Injicera 10 μl av det prov som beretts enligt punkt 4.3.

4.4.3   Beräkning och redovisning av resultat

Använd metoden med inre standard, dvs. antag att den sammanlagda arean av de toppar som motsvarar triglyceriderna från ECN 42 till ECN 52 är lika med 100 %.

Beräkna den relativa andelen för varje triglycerid med hjälp av formeln

.

Resultaten ska anges med minst två decimaler.

Se noterna 1–4.

4.5   Beräkning av triglyceridsammansättning (molprocent) från data om fettsyrasammansättning (areaprocent)

4.5.1   Bestämning av fettsyrasammansättning

Fettsyrasammansättningen bestäms enligt ISO 5508 med hjälp av en kapillärkolonn. Metylestrarna bereds enligt COI/T.20/Doc. No 24.

4.5.2   Fettsyror för beräkning

Glycerider grupperas efter sina ekvivalenta koltal (ECN), varvid hänsyn tas till följande ekvivalensförhållanden mellan ECN och fettsyror. Enbart fettsyror med 16 och 18 kolatomer beaktas, eftersom endast dessa är av betydelse för olivolja. Fettsyrorna bör normaliseras till 100 %.

Fettsyra	Förkortning	Molekylvikt (MW)	ECN
Palmitinsyra	P	256,4	16
Palmitoleinsyra	Po	254,4	14
Stearinsyra	S	284,5	18
Oljesyra	O	282,5	16
Linolsyra	L	280,4	14
Linolensyra	Ln	278,4	12

4.5.3   Omvandling av areaprocent till mol för alla fettsyror (1)

4.5.4   Normalisering av mol fettsyror till 100 % (2)

Resultatet visar andelen av varje fettsyra i molprocent av triglyceridernas samtliga ställningar (1, 2, 3).

Sedan beräknas summan av de mättade fettsyrorna P och S (SFA) och de omättade fettsyrorna Po, O, L och Ln (UFA) (3)

4.5.5   Beräkning av fettsyrasammansättning i triglyceridernas 2- och 1,3-ställningar

Fettsyrorna fördelas i tre grupper enligt följande: en för 2-ställning och två identiska för 1- och 3-ställning, med olika koefficienter för de mättade (P och S) och omättade fettsyrorna (Po, O, L och Ln).

4.5.5.1   Mättade fettsyror i 2-ställning [P(2) och S(2)] (4)

4.5.5.2   Omättade fettsyror i 2-ställning [Po(2), O(2), L(2) och Ln(2)] (5)

4.5.5.3   Fettsyror i 1,3-ställning [P(1,3), S(1,3), Po(1,3), O(1,3), L(1,3) och Ln(1,3)] (6)

4.5.6   Beräkning av triglycerider

4.5.6.1   Triglycerider med en fettsyra (AAA, här LLL, PoPoPo) (7)

4.5.6.2   Triglycerider med två fettsyror (AAB, här PoPoL, PoLL) (8)

4.5.6.3   Triglycerider med tre olika fettsyror (ABC, här OLLn, PLLn, PoOLn, PPoLn) (9)

4.5.6.4   Triglycerider med ECN 42

Triglycerider med ECN 42 beräknas i enlighet med formlerna 7, 8 och 9 och anges alltefter deras förväntade eluering i HPLC (vanligtvis endast tre toppar).

LLL

PoLL och ställningsisomeren LPoL

OLLn och ställningsisomererna OLnL och LnOL

PoPoL och ställningsisomeren PoLPo

PoOLn och ställningsisomererna OPoLn och OLnPo

PLLn och ställningsisomererna LLnP och LnPL

PoPoPo

SLnLn och ställningsisomeren LnSLn

PPoLn och ställningsisomererna PLnPo och PoPLn

Triglyceriderna med ECN 42 erhålls som summan av de nio triglyceriderna, inklusive deras ställningsisomerer. Resultaten ska anges med minst två decimaler.

5.   UTVÄRDERING AV RESULTATEN

Det beräknade teoretiska innehållet jämförs med innehållet enligt HPLC-bestämningen. Om skillnaden i absolutvärde mellan HPLC-värdet och det teoretiska värdet är större än det värde som anges i standarden för motsvarande kategori olivolja, innehåller provet fröolja.

Resultaten ska anges med två decimaler.

6.   EXEMPEL (SIFFRORNA AVSER PUNKTER I METODDELEN)

— 4.5.1   Beräkning av molprocent fettsyror från gaskromatografiska data (areaprocent)

Följande uppgifter erhålls för fettsyrornas sammansättning genom gaskromatografi:

FA	P	S	Po	O	L	Ln
MW	256,4	284,5	254,4	282,5	280,4	278,4
Area %	10,0	3,0	1,0	75,0	10,0	1,0

— 4.5.3   Omvandling av areaprocent till mol för alla fettsyror (se formel [1])

mol P	=
mol S	=
mol Po	=
mol O	=
mol L	=
mol Ln	=
Total	=	0,35821 mol TAGs

— 4.5.4   Normalisering av mol fettsyror till 100 % (se formel [2])

molprocent P(1,2,3)	=
molprocent S(1,2,3)	=
molprocent Po(1,2,3)	=
molprocent O(1,2,3)	=
molprocent L(1,2,3)	=
molprocent Ln(1,2,3)	=
Summa molprocent	=	100 %

Summa mättade och omättade fettsyror i 1, 2, 3-ställning hos triglyceriderna (se formel [3]):

— 4.5.5   Beräkning av fettsyrasammansättning i 2- och 1,3-ställning i triglyceriderna

— 4.5.5.1   Mättade fettsyror i 2-ställning [P(2) och S(2)] (se formel [4])

— 4.5.5.2   Omättade fettsyror i 2-ställning [Po(1,3), O(1,3), L(1,3) och Ln(1,3)] (se formel [5])

— 4.5.5.3   Fettsyror i 1,3-ställning [P(1,3), S(1,3), Po(1,3), O(1,3), L(1,3) och Ln(1,3)] (se formel [6])

— 4.5.6   Beräkning av triglycerider

Från den beräknade sammansättningen av fettsyror i sn-2- och sn-1,3-ställning

Fettsyra i	1,3-ställning	2-ställning
P	16,004 %	0,653 %
S	4,325 %	0,177 %
Po	1,015 %	1,262 %
O	68,526 %	85,296 %
L	9,204 %	11,457 %
Ln	0,927 %	1,153 %
Totalt	100,0 %	100,0 %

beräknas följande triglycerider:

LLL

PoPoPo

PoLL med 1 ställningsisomer

SLnLn med 1 ställningsisomer

PoPoL med 1 ställningsisomer

PPoLn med 2 ställningsisomerer

OLLn med 2 ställningsisomerer

PLLn med 2 ställningsisomerer

PoOLn med 2 ställningsisomerer

— 4.5.6.1   Triglycerider med en fettsyra (LLL, PoPoPo) (se formel [7])

— 4.5.6.2   Triglycerider med två fettsyror (PoLL, SLnLn, PoPoL) (Se formel [8])

0,03210 mol PoLL

0,00094 mol SLnLn

0,00354 mol PoPoL

— 4.5.6.3   Triglycerider med tre olika fettsyror (PoPLn, OLLn, PLLn, PoOLn) (se formel [9])

0,00761 mol PPoLn

0,43655 mol OLLn

0,06907 mol PLLn

0,04812 mol PoOLn

ECN42 = 0,69512 mol triglycerider

Anm.: 1: Elueringsordningen kan bestämmas genom att man beräknar de ekvivalenta koltalen, som ofta definieras genom formeln , där CN är koltalet och n antalet dubbelbindningar. Koltalet kan beräknas mer exakt genom att hänsyn tas till dubbelbindningens ursprung. Om no, nl och nln är antalet dubbelbindningar i olje-, linol- respektive linolensyra kan det ekvivalenta koltalet beräknas med hjälp av formeln

där koefficienterna do, dl och dln kan beräknas med hjälp av referenstriglyceriderna. Under de förutsättningar som anges för denna metod kan det förhållande som erhålls approximeras av formeln

Anm.: 2: Om man använder sig av flera referenstriglycerider är det också möjligt att beräkna upplösningen med avseende på triolein

triolein

med hjälp av den reducerade retentionstiden

Grafen för log α som funktion av f (antalet dubbelbindningar) möjliggör bestämning av retentionsvärdena för alla triglycerider i referenstriglyceriderna – se figur 1.

Anm.: 3: Kolonnen bör vara så beskaffad att den möjliggör en tydlig separering av toppen för trilinolein från topparna för de triglycerider som har närliggande retentionstider. Eluering görs fram till ECN 52-toppen.

Anm.: 4: För att få ett korrekt mått på arean av alla de toppar som är av intresse för denna undersökning måste den andra toppen, vilken motsvarar ECN 50, motsvara 50 % av skrivarens fulla skala.

Figur 1

log α i förhållande till f (antal dubbelbindningar)

Figur 2

Olivolja med låg halt av linolsyra

a

b

Figur 3

Olivolja med hög halt av linolsyra

a

b

”BILAGA XXI

Resultat av kontroller av överensstämmelse som utförs på olivolja enligt artikel 8.2

Märkning

Kemiska parametrar

Organoleptiska egenskaper (4)

Slutsats

Prov

Kategori

Ursprungsland

Inspektionsort (1)

Officiellt namn

Ursprungsbeteckning

Lagringsförhållanden

Felaktig information

Läslighet

C/NC (3)

Parametrar utanför gränser J/N

Om ja, ange vilka (2)

C/NC (3)

Medianvärde defekt

Medianvärde fruktighet

C/NC (3)

Åtgärd som krävs

Påföljd