30.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 140/14

(1)

I artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1060/2009 föreskrivs att varje kreditvärderingsinstitut ska använda värderingsmetoder som är rigorösa, systematiska, konsekventa och som valideras på grundval av historiska erfarenheter, inklusive utfallstest.

(2)

Denna förordning krävs för att trygga insyn och öppenhet vid den bedömning som görs av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (2). Den krävs också för att få enhetliga regler med avseende på de krav som föreskrivs i artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1060/2009.

(3)

Esma ska bedöma om kreditvärderingsinstitut följer artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1060/2009 vid granskningen av registreringsansökningar enligt artikel 15 i den förordningen. Som del av sin löpande tillsyn ska Esma efter registreringen och närhelst den så finner lämpligt bedöma om kreditvärderingsinstitut fortsätter följa artikel 8.3.

(4)

Enligt förordning (EG) nr 1060/2009, särskilt artikel 23 i denna, får varken Esma, kommissionen eller andra offentliga myndigheter i medlemsstaterna ingripa när det gäller innehållet i kreditbetygen eller kreditvärderingsmetoderna. Det som därför föreskrivs i denna förordning är reglerna för hur dessa metoder ska bedömas, utan att dessa myndigheter därmed ska kunna avgöra om de kreditbetyg som tas fram med metoderna är korrekta.

(5)

I artikel 6.2, jämförd med avsnitt A.9 i bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009, föreskrivs att ett kreditvärderingsinstitut ska upprätta en översynsfunktion som ska ansvara för att periodiskt se över dess metoder, modeller och grundläggande antaganden, såsom matematiska antaganden eller korrelationsantaganden. Detsamma gäller eventuella väsentliga ändringar av dem samt dessa metoders, modellers och grundläggande antagandens lämplighet om de används eller avses att användas för bedömningen av nya finansiella instrument.

(6)

Denna förordning baseras på det utkast till tekniska tillsynsstandarder som Esma lämnat till kommissionen för godkännande i enlighet med förfarandet som föreskrivs i artikel 10 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(7)

Esma har genomfört öppna offentliga samråd om det utkast till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning baseras på. Den har även analyserat möjliga relaterade kostnader och fördelar samt begärt in ett yttrande av den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010. Dessutom begärde Esma i maj 2011 in synpunkter för att samla information från marknadsaktörer.

a)

innehåller klara och kraftfulla kontroller och rutiner för utveckling och motsvarande godkännanden, med möjlighet till avvisande,

b)

innehåller alla påverkande faktorer som anses relevanta för bedömningen av en kreditvärderad enhets eller ett finansiellt instruments kreditvärdighet, vilket ska underbyggas med statistik, historiska erfarenheter eller bevisning,

c)

tar hänsyn till modellrelationen mellan å ena sidan kreditvärderade enheter eller finansiella instrument med samma riskfaktor och å andra sidan riskfaktorer för kreditvärderingsmetoderna, och

d)

innehåller tillförlitliga, relevanta och kvalitetsrelaterade analysmodeller samt kreditvärderingens grundläggande antaganden och nyckelkriterier, om sådana har införts.

a)

Varje kvalitativ faktor, inklusive den kvalitativa bedömningens omfattning för den faktorn.

b)

Varje kvantitativ faktor, inklusive nyckelvariabler, uppgiftskällor, grundläggande antaganden, modeller och kvantitativ teknik.

a)

En framställning av betydelsen av varje kvalitativ eller kvantitativ faktor som används i den kreditvärderingsmetoden, om så är relevant även en beskrivning och motivering av faktorernas motsvarande viktning och deras påverkan på kreditbetygen.

b)

En bedömning av relationen mellan kreditvärderingsmetodens grundläggande antaganden och de kritiska riskfaktorer som framgår av makroekonomiska eller finansiella uppgifter.

c)

En bedömning av relationen mellan de grundläggande antaganden som används i kreditvärderingsmetoden och den volatilitet som metodens kreditbetyg har uppvisat över tid.

a)

Kreditvärderingsinstitutets oberoende ledamöter i ledningen eller bolagsstyrelsen.

b)

Kreditvärderingsinstitutets övervakningsfunktion.

c)

Annan relevant person eller kommitté som är involverad i övervakning och översyn av kreditvärderingsmetoder.

a)

kan fortsätta användas tills det finns objektiva skäl till att ändra eller sluta använda kreditvärderingsmetoden,

b)

snabbt kan integrera iakttagelser från löpande övervakning eller översyn, särskilt om förändrade makroekonomiska villkor eller villkor på finansmarknaden kan påverka kreditbetyg som tas fram med den metoden, och

c)

kan jämföra kreditbetyg mellan olika tillgångsklasser.

a)

Historisk stabilitet och prognosförmåga hos kreditbetyg som tagits fram med relevanta metoder, med lämpliga tidshorisonter och för olika tillgångsklasser.

b)

I vilken mån värderingsmodellens antaganden avviker från den faktiska graden av fallissemang eller obestånd respektive förluster.

a)

En granskning av kreditvärderingsmetodens känslighet för förändringar av de underliggande antagandena, inklusive kvalitativa och kvantitativa faktorer.

b)

En adekvat och lämplig utvärdering av historiska kreditbetyg som tagits fram med den kreditvärderingsmetoden.

c)

Användning av tillförlitliga ingångsdata, inklusive lämpligt stora urval.

d)

Vederbörlig hänsyn till de kreditvärderade enheternas eller finansiella instrumentens viktigaste geografiska områden för varje kreditvärderad kategori (som strukturerade instrument, statspapper, företag, finansinstitut, försäkringar, offentliga finanser).

a)

Regelbundna kreditbetygs- och resultatöversyner av kreditvärderade enheter och finansiella instrument.

b)

Tester med och utanför urval.

c)

Historiska uppgifter om validering eller utfallstester.

a)

säkerställer att kreditvärderingsmetoder har god prognosförmåga med avseende på kreditvärdighet,

b)

tillämpar interna förfaranden konsekvent och över såväl tid som olika marknadssegment,

c)

har fungerande system som genom utfallstester spårar systematiska kreditbetygsavvikelser och åtgärdar dessa på lämpligt sätt.