16.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 129/1

(1)

Unionens ekonomiska välmående bygger på långsiktigt hållbar kreativitet och innovation. Därför bör åtgärder vidtas för att effektivt skydda dem om unionens framtida välstånd ska kunna säkerställas.

(2)

Immateriella rättigheter är vitala tillgångar för företagen som hjälper dem att se till att upphovsmän och uppfinnare får en rimlig ersättning för sitt arbete och att deras investeringar i forskning och nya idéer skyddas.

(3)

En sund, harmoniserad och progressiv strategi för immateriella rättigheter är grundläggande för arbetet för att nå målsättningen i Europa 2020-strategin inbegripet en digital agenda för Europa.

(4)

Den ständiga ökningen av intrång i de immateriella rättigheterna utgör ett reellt hot, inte bara mot unionens ekonomi, utan i många fall också mot unionskonsumenternas hälsa och säkerhet. Därför bör effektiva, omedelbara och samordnade åtgärder på nationell, europeisk och global nivå genomföras för att framgångsrikt bekämpa detta fenomen.

(5)

I den övergripande strategi för immateriella rättigheter som förutsågs i rådets resolution av den 25 september 2008 om en heltäckande europeisk plan mot varumärkesförfalskning och piratkopiering (3) uppmanade rådet kommissionen att inrätta ett europeiskt observationscentrum för varumärkesförfalskning och piratkopiering. Kommissionen bildade därför ett nätverk av experter från offentlig och privat sektor och beskrev nätverkets uppgifter i sitt meddelande om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden. Namnet på Europeiska observationscentrumet för varumärkesförfalskning och piratkopiering bör ändras till Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter (nedan kallat observatoriet).

(6)

Enligt meddelandet bör observatoriet fungera som en central resurs för insamling, övervakning och rapportering av information och uppgifter i samband med alla typer av intrång i immateriella rättigheter. Det bör användas som en plattform för samarbete mellan företrädare för nationella myndigheter och intressenter för att utbyta idéer och expertkunskaper om bästa praxis och lämna rekommendationer till beslutsfattare om gemensamma strategier för säkerställande av skyddet. Enligt meddelandet skulle observatoriet inrymmas i och ledas av kommissionens enheter.

(7)

I sin resolution av den 1 mars 2010 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden (4) uppmanade rådet kommissionen, medlemsstaterna och industrin att ge observatoriet tillgängliga pålitliga och jämförbara data om varumärkesförfalskning och piratkopiering och att gemensamt utveckla och fatta beslut om planer för hur ytterligare information kan samlas in till observatoriet. Rådet uppmanade också observatoriet att varje år offentliggöra en uttömmande årsrapport om varumärkesförfalskningens och piratkopieringens omfattning, storlek och huvudsakliga former samt dess konsekvenser för den inre marknaden. Den årsrapporten bör utarbetas med användande av den relevanta information som medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och den privata sektorn har lämnat i detta avseende, inom gränserna för lagstiftningen om uppgiftsskydd. Rådet bekräftade också vikten av att det utvecklas nya konkurrenskraftiga affärsmodeller som breddar det lagliga utbudet av kulturellt och kreativt innehåll samtidigt som intrång i immateriella rättigheter förhindras och bekämpas, som en nödvändig åtgärd för att främja ekonomisk tillväxt, sysselsättning och kulturell mångfald.

(8)

I sina slutsatser av den 25 maj 2010 om den framtida översynen av varumärkessystemet i Europeiska unionen (5) uppmanade rådet kommissionen att fastställa en rättslig grund för att knyta Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (nedan kallad byrån) till aktiviteter för säkerställande av skyddet, inklusive kampen mot varumärkesförfalskning, framför allt genom att främja dess samarbete med de nationella kontoren för varumärkesskydd och observatoriet. I det avseendet föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (6) bland annat vissa åtgärder för att främja samarbetet, inklusive utbytet av information, mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(9)

I sin rekommendation av den 26 mars 2009 om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på Internet (7) rekommenderade Europaparlamentet att rådet skulle upprätthålla fullständig och säker tillgång till internet och samtidigt uppmuntra till samarbete mellan privata och offentliga aktörer för att förstärka samarbetet för brottsbekämpning.

(10)

I sin resolution av den 22 september 2010 om säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden (8) uppmanade Europaparlamentet medlemsstaterna och kommissionen att utvidga samarbetet mellan byrån och de nationella kontoren för immateriella rättigheter till att också omfatta bekämpandet av intrång i immateriella rättigheter.

(11)

I sin resolution av den 12 maj 2011 om att ta till vara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (9) uppmanade Europaparlamentet kommissionen att beakta de särskilda problem som små och medelstora företag möter när det gäller hävdandet av sina immateriella rättigheter och att främja bästa praxis och effektiva metoder för respekten för dessa rättigheter.

(12)

I sin resolution av den 6 juli 2011 om ett samlat grepp på skyddet av personuppgifter i Europeiska unionen (10) uppmanade Europaparlamentet kommissionen att se till att man åstadkommer en fullständig harmonisering och rättslig förutsebarhet, med ett enhetligt och starkt skydd för enskilda under alla omständigheter.

(13)

Mot bakgrund av de många uppgifter som tilldelats observatoriet bör det finnas en lösning för att säkra en adekvat och hållbar infrastruktur så att observatoriet kan fullgöra sina uppgifter.

(14)

Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (11) innehåller föreskrifter om administrativt samarbete mellan byrån och medlemsstaternas domstolar eller myndigheter samt utbyte av publikationer mellan byrån och medlemsstaternas centrala kontor för industriella rättigheter. Byrån har med denna utgångspunkt inlett ett samarbete med de nationella kontor som arbetar med skyddet av immateriella rättigheter. Byrån förfogar därför redan i stor utsträckning över nödvändig erfarenhet och expertkunskap för att kunna tillhandahålla en adekvat och hållbar infrastruktur för observatoriets uppgifter.

(15)

Byrån är därför väl lämpad för att ta ansvaret för att genomföra de uppgifterna.

(16)

Uppgifterna bör avse samtliga immateriella rättigheter som omfattas av direktiv 2004/48/EG, eftersom intrång i många fall drabbar en hel uppsättning olika immateriella rättigheter. Dessutom behövs det uppgifter och utbyte av bästa praxis om samtliga ovannämnda typer av immateriella rättigheter för att kunna få en fullständig bild av läget och kunna utforma heltäckande strategier för att minska intrången i immateriella rättigheter.

(17)

De uppgifter som byrån bör utföra kan knytas till de åtgärder för säkerställande och rapportering som anges i direktiv 2004/48/EG. Byrån bör med andra ord erbjuda tjänster åt nationella myndigheter eller operatörer som framför allt påverkar ett enhetligt genomförande av direktivet och som kan tänkas underlätta dess tillämpning. Byråns uppgifter bör därför betraktas som nära knutna till ämnet för rättsakter som tillnärmar medlemsstaternas lagar, förordningar och administrativa bestämmelser.

(18)

Observatoriet utformas av byrån och är tänkt att genom tillgången till byråns expertkunskaper, erfarenheter och resurser bli ett expertcentrum för information och data om intrång i immateriella rättigheter.

(19)

Byrån bör erbjuda ett forum där offentliga myndigheter och den privata sektorn sammanförs och som står för insamling, analys och spridning av relevanta objektiva, jämförbara och pålitliga uppgifter om värdet av immateriella rättigheter och intrång i de rättigheterna, kartläggning och främjande av bästa praxis och strategier för att säkerställa immateriella rättigheter och för att öka allmänhetens kunskap om konsekvenserna av intrång i immateriella rättigheter. Byrån bör dessutom fullgöra ytterligare uppgifter, till exempel höja förståelsen av värdet av immateriella rättigheter, främja utbyte av information om nya konkurrenskraftiga affärsmodeller som breddar det lagliga utbudet av kulturellt och kreativt innehåll, öka kunskaperna hos de personer som arbetar med skyddet av immateriella rättigheter genom lämpliga utbildningsåtgärder, öka kunskaperna om olika tekniker för att förebygga förfalskning och förbättra samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer. Kommissionen bör knytas till den verksamhet som byrån bedriver enligt denna förordning.

(20)

Byrån bör således underlätta och stödja de nationella myndigheternas, den privata sektorns och unionsinstitutionernas arbete avseende säkerställandet av skydd för de immateriella rättigheterna, i synnerhet deras arbete för att bekämpa intrång i dessa rättigheter. Byråns utövande av sina befogenheter enligt denna förordning ska inte hindra medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter. Byråns uppgifter och aktiviteter enligt denna förordning omfattar inte deltagande i enskilda insatser eller utredningar som genomförs av behöriga myndigheter.

(21)

För att kunna fullgöra dessa uppgifter på ett så effektivt sätt som möjligt bör byrån samråda och samarbeta med andra myndigheter på nationell, europeisk och, när så är lämpligt, internationell nivå, skapa synergieffekter med den verksamhet som bedrivs av sådana myndigheter och undvika överlappning av åtgärder.

(22)

Byrån bör genomföra de uppgifter och aktiviteter som avser säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter med hjälp av egna budgetmedel.

(23)

När byrån sammankallar observatoriet i samband med sina aktiviteter bör den, vad gäller företrädare för den privata sektorn, involvera ett representativt urval av de ekonomiska sektorer, inbegripet kreativa sektorer, som i första hand berörs eller har mest erfarenhet av kampen mot intrång i immateriella rättigheter, framför allt företrädare för rättighetshavare, inbegripet upphovsmän och andra kreatörer, och mellanhänder på internet. Konsumenter och små och medelstora företag bör också vara väl företrädda.

(24)

De informationskrav som denna förordning ålägger medlemsstaterna och den privata sektorn bör inte skapa onödiga administrativa bördor och bör sträva efter att i möjligaste mån undvika dubbelarbete i fråga om uppgifter som medlemsstaterna och den privata sektorn redan har försett unionsinstitutionerna med enligt de befintliga rapporteringskraven inom unionen.

(25)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att tilldela byrån uppgifter i samband med säkerställande av skydd för immateriella rättigheter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av dess verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

a)

Att öka förståelsen för värdet av immateriella rättigheter.

b)

Att öka förståelsen för omfattningen och konsekvenserna av intrång i immateriella rättigheter.

c)

Att stärka kunskapen om bästa praxis i offentlig och privat sektor för att skydda immateriella rättigheter.

d)

Att bidra till att öka allmänhetens medvetenhet om konsekvenserna av intrång i immateriella rättigheter.

e)

Att öka kunskapen hos personer som arbetar med skyddet av immateriella rättigheter.

f)

Att stärka kunskaperna om tekniska verktyg för att förhindra och hantera intrång i immateriella rättigheter, inklusive olika system för uppföljning och spårning som kan bidra till att skilja äkta produkter från förfalskade.

g)

Att tillhandahålla mekanismer som bidrar till att förbättra utbytet online av information om säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter mellan de myndigheter i medlemsstaterna som arbetar med sådana rättigheter samt främja ett samarbete med och mellan dessa myndigheter.

h)

Att i samråd med medlemsstaterna arbeta för att främja det internationella samarbetet med byråerna för immateriella rättigheter i tredjeländer för att bygga strategier och utveckla tekniker, kunskaper och verktyg för säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter.

a)

Fastställa en transparent metod för insamling, analys och rapportering av oberoende, objektiva, jämförbara och tillförlitliga uppgifter om intrång i immateriella rättigheter.

b)

Samla in, analysera och sprida relevanta objektiva, jämförbara och pålitliga data om intrång i immateriella rättigheter.

c)

Samla in, analysera och sprida relevanta objektiva, jämförbara och pålitliga data om det ekonomiska värdet av immateriella rättigheter och deras bidrag till ekonomisk tillväxt, välfärd, innovation, kreativitet, kulturell mångfald, skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet och utvecklingen av produkter och tjänster av god kvalitet inom unionen.

d)

Tillhandahålla regelbundna utvärderingar och specialrapporter per ekonomisk sektor, geografiskt område och typ av immateriell rättighet som utsätts för intrång och då bland annat utvärdera konsekvenserna av intrången i immateriella rättigheter för samhället och ekonomin, inbegripet en analys av följderna för små och medelstora företag, samt för hälsa, miljön, säkerhet och trygghet.

e)

Samla in, analysera och sprida information om bästa praxis mellan de företrädare som möts i observatoriet och när så är tillämpligt lämna rekommendationer om strategier som bygger på sådan praxis.

f)

Utarbeta rapporter och publikationer för att öka unionsmedborgarnas kunskap om konsekvenserna av intrång i immateriella rättigheter och i detta syfte organisera konferenser, evenemang och möten på europeisk och internationell nivå samt bistå nationella och paneuropeiska åtgärder, inklusive online- och offlinekampanjer, i huvudsak genom att tillhandahålla uppgifter och information.

g)

Övervaka utvecklandet av nya konkurrenskraftiga affärsmodeller som breddar det lagliga utbudet av kulturellt och kreativt innehåll, samt uppmuntra till informationsutbyte och öka konsumenternas medvetenhet i detta hänseende.

h)

Utveckla och organisera onlineutbildningar och andra typer av utbildningar för nationella tjänstemän som arbetar med att skydda immateriella rättigheter.

i)

Organisera särskilda möten med experter, bl.a. akademiska experter och berörda företrädare för det civila samhället, för att stödja observatoriets arbete enligt denna förordning.

j)

Identifiera och främja tekniska verktyg för fackkunniga och tekniker för jämförelse, inklusive system för uppföljning och spårning som kan bidra till att skilja äkta produkter från förfalskade.

k)

Samarbeta med nationella myndigheter och kommissionen för att utveckla ett onlinenätverk som underlättar utbytet av information om intrång i immateriella rättigheter mellan offentliga förvaltningar, organ och organisationer i medlemsstaterna som arbetar med att skydda och säkerställa dessa rättigheter.

l)

Samarbeta med och skapa synergieffekter mellan medlemsstaternas centrala kontor för industriella rättigheter, inklusive Beneluxbyrån för immateriell äganderätt och andra medlemsstaters myndigheter som arbetar med immateriella rättigheter, för att utveckla och främja tekniker, kunskaper och verktyg med anknytning till säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter, inklusive utbildningsprogram och kampanjer för att öka medvetenheten.

m)

I samarbete med medlemsstaterna utveckla program för tillhandahållande av tekniskt stöd till tredjeländer samt utveckla och leverera särskilda utbildningsprogram och evenemang för tjänstemän från tredjeländer som arbetar med att skydda immateriella rättigheter.

n)

På begäran av kommissionen lämna rekommendationer till denna i frågor som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

o)

Arrangera liknande aktiviteter som krävs för att byrån ska kunna utföra de uppgifter som anges i punkt 1.

a)

företrädare för offentliga förvaltningar, organ och organisationer i medlemsstaterna, eller

b)

företrädare för den privata sektorn.

a)

informera byrån om den övergripande policyn och strategierna för säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter och alla eventuella förändringar av dessa,

b)

tillhandahålla tillgängliga statistiska uppgifter om intrång i immateriella rättigheter,

c)

informera byrån om viktig rättspraxis.

a)

informera byrån om policyn och strategierna för säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter och alla eventuella förändringar av dessa, inom sina respektive verksamhetsområden,

b)

tillhandahålla statistiska uppgifter om intrång i immateriella rättigheter inom sina respektive verksamhetsområden.

a)

En granskning av de viktigaste aktiviteter som utförts under föregående kalenderår.

b)

De resultat som uppnåtts under föregående kalenderår, i förekommande fall åtföljda av sektorsvisa rapporter som analyserar situationen i de olika bransch- och produktsektorerna.

c)

En övergripande utvärdering av hur byråns uppgifter enligt denna förordning och enligt det arbetsprogram som utarbetats i enlighet med punkt 1 har fullföljts.

d)

En översikt över de aktiviteter som byrån avser genomföra i framtiden.

e)

Synpunkter på säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter och möjliga framtida politiska åtgärder och strategier, inbegripet på hur ett effektivt samarbete med och mellan medlemsstaterna skulle kunna stärkas.

f)

En allmän bedömning av hur samtliga aktörer som nämns i artikel 4.2 bör vara företrädda i observatoriet.