(1)

Enligt artikel 126.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i sina offentliga finanser.

(2)

Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning.

(3)

Beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott följer det förfarande vid alltför stora underskott som anges i artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och förtydligas i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (1) (som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten). I förordning (EG) nr 1467/97 fastställs även bestämmelser för genomförandet av artikel 104 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, numera artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, som är fogat till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, innehåller ytterligare bestämmelser om genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott. I rådets förordning (EG) nr 479/2009 (2) anges närmare regler och definitioner för tillämpningen av bestämmelserna i det protokollet.

(4)

Stabilitets- och tillväxtpakten ändrades 2005 för att stärka dess effektivitet och ekonomiska underbyggnad samt för att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Syftet var särskilt att hela den ekonomiska och finanspolitiska bakgrunden ska beaktas under alla steg av förfarandet vid alltför stora underskott. Därigenom blir stabilitets- och tillväxtpakten ett ramverk till stöd för politiska åtgärder för att snabbt återgå till sunda offentliga finanser, samtidigt som den ekonomiska situationen beaktas.

(5)

Enligt artikel 104.5 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, numera artikel 126.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, skulle kommissionen avge ett yttrande till rådet, om den ansåg att det förelåg eller kunde uppstå ett alltför stort underskott i en medlemsstat. Efter att ha tagit hänsyn till sin rapport enligt artikel 104.3 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, numera artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande enligt artikel 104.4 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, numera artikel 126.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, drog kommissionen slutsatsen att det förelåg ett alltför stort underskott i Tyskland. Kommissionen lämnade därför ett sådant yttrande om Tyskland till rådet den 11 november 2009 (3).

(6)

I artikel 126.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs det att rådet ska beakta eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, innan det efter en allsidig bedömning avgör om ett alltför stort underskott föreligger. I Tysklands fall leder denna allsidiga bedömning till de slutsatser som anges i detta beslut.

(7)

Enligt uppgifter som de tyska myndigheterna lämnade i oktober 2009, väntas underskottet i de offentliga finanserna under 2009 uppgå till 3,7 % av BNP, dvs. överskrida och inte ligga nära referensvärdet på 3 % av BNP. Det väntade överskridandet av referensvärdet kan inte betecknas som ett undantagsfall i den mening som avses i fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt kommissionens höstprognos 2009 väntas Tysklands reala BNP sjunka kraftigt med 5 % under 2009. Vidare kan överskridandet av referensvärdet inte betraktas som övergående, eftersom underskottet enligt kommissionens höstprognos 2009 med oförändrad politik beräknas öka till 5,0 % år 2010 och sedan minska till 4,6 % av BNP år 2011. Underskottskriteriet i fördraget är inte uppfyllt.

(8)

Enligt de uppgifter som de tyska myndigheterna lämnade i oktober 2009 beräknas den offentliga bruttoskulden uppgå till 74,2 % av BNP år 2009 (den har sedan 2002 legat över referensvärdet på 60 %). I kommissionens höstprognos 2009 väntas skuldkvoten stiga till 73,1 % av BNP år 2009 och hamna på 79,7 % år 2011. Skuldkvoten kan inte anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet i tillfredsställande takt, i den mening som avses i fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten. Fördragets skuldkriterium är inte uppfyllt.

(9)

Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 ska hänsyn till ”faktorer av betydelse” endast tas i de steg som leder fram till rådets beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott i enlighet med artikel 126.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om de båda villkoren – att underskottet fortsätter att ligga nära referensvärdet och att referensvärdet endast tillfälligt överskrids – helt uppfylls. I Tysklands fall uppfylls inte dessa båda villkor. Därför beaktas inte faktorer av betydelse i de steg som leder fram till detta beslut.