(1)

Den 18 mars 2009 meddelade Europeiska kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av vissa system för granskning av containrar med ursprung i Kina.

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingavs den 2 februari 2009 av gemenskapstillverkaren Smiths Detection Group Limited (nedan kallad klaganden), som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 80 %, av gemenskapens sammanlagda tillverkning av vissa system för granskning av containrar. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, andra kända gemenskapstillverkare, den enda kända exporterande tillverkaren i Kina, företrädare för det berörda exportlandet samt tillverkare i Amerikas förenta stater (USA), som planerades användas som jämförbart land. Dessutom tog kommissionen kontakt med alla kända användare i gemenskapen av den berörda produkten eller den likadana produkten. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

För att den enda kända exporterande tillverkaren i Kina skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlad som ett företag som är verksamt under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling om den önskade det, sände kommissionen ansökningsformulär till den exporterande tillverkare som den visste var berörd och till de kinesiska myndigheterna. Den enda kända exporterande tillverkaren i Kina begärde inte marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, men begärde individuell behandling.

(5)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till övriga parter som begärde det inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(6)

Svar på frågeformulären inkom från den enda kända kinesiska exporterande tillverkaren, från två gemenskapstillverkare, från en tillverkare i USA, som planerades användas som jämförbart land, samt från nio användare i gemenskapen.

(7)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för beviljandet av marknadsekonomisk status eller individuell behandling och för ett preliminärt avgörande när det gäller dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(8)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för den exporterande tillverkaren i Kina, som inte gjort anspråk på marknadsekonomisk status, genomfördes ett kontrollbesök på plats hos följande företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall USA:

Rapiscan Systems Inc., Torrance, CA, USA

(9)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2007 till och med den 31 december 2008 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2004 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). Beträffande undersökningsperiodens längd kan noteras att en period på 18 månader valdes på grund av särskilda egenskaper på marknaden för den berörda produkten och den likadana produkten, nämligen att det finns förfaranden för offentlig upphandling och inköpsrutiner med långa fördröjningar innan en transaktion genomförs, och att förhållandevis få transaktioner görs.

(10)

Den berörda produkten är system för granskning av containrar som bygger på användning av neutronteknik eller användning av röntgenstrålar med en röntgenkälla på minst 250 keV eller användning av alfa-, beta- eller gammastrålar och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 9022 19 00 , ex 9022 29 00 , ex 9027 80 17 och ex 9030 10 00 samt motorfordon utrustade med sådana system som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8705 90 90 med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten).

(11)

Dessa system utgör avancerad granskningsteknik för övervakning av godstrafik. De bidrar till ökad säkerhet och trygghet genom att uppspåra sändningar av bl.a. sprängämnen, vapen, radioaktiva ämnen, narkotika, smuggelgods och varumärkesförfalskade varor. De är centrala verktyg för tull- och hamnmyndigheter samt för vissa flygfraktföretag och andra privata aktörer specialiserade inom säkerhetsfrågor, för att identifiera misstänkt gods i oöppnade containrar som transiterats till sjöss, på landsväg, med luftfart eller på järnväg.

(12)

Den berörda produkten förekommer i olika konfigurationer beroende på vilka föremål som ska granskas och huruvida de måste vara mobila eller stationära. De viktigaste konfigurationerna är följande: stationära system (stadigvarande installerade på en därför avsedd plats), flyttbara system (lätta system som rör sig på räls och kan flyttas), rälssystem, mobila system (där systemet är monterat på ett motorfordon), genomförselsystem samt portalsystem. Inom samma konfiguration har system för granskning av containrar samma allmänna fysikaliska, tekniska och prestandamässiga egenskaper, används för exakt samma ändamål, säljs uteslutande till slutanvändare och tillverkas med hjälp av samma typ av utrustning.

(13)

Den enda samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren gjorde gällande att definitionen av den berörda produkten borde inskränkas drastiskt och bara inbegripa en del av granskningssystemen med röntgen, nämligen icke-mobila röntgensystem för granskning av containrar (med en röntgenkälla på mer än 450 keV) utom system för granskning av containrar med IDE, binokulär stereoskopi och teknik för snabbgranskning. Det anfördes att viss teknik inte är vetenskapligt eller tekniskt lämplig för granskning av containrar. Det hävdades att i vissa fall skiljer sig teknik, slutanvändning och konsumenternas uppfattning åt. Företaget hävdade att det inte är vetenskapligt eller tekniskt möjligt att använda alfa- eller betastrålning vid granskning av containrar. Företaget hävdade vidare att granskningssystem med neutron- eller gammateknik inte tillverkas i gemenskapen. Dessutom anfördes att vissa system är annorlunda (nämligen mobila system, system med teknik för snabbgranskning, system med IDE-teknik och system med binokulär stereoskopi samt system med en viss energinivå) och därför inte kan behandlas som den berörda produkten. Slutligen hävdades det att vissa produkttyper är annorlunda och att vissa produkttyper inte tillverkas i Kina eller gemenskapen.

(14)

Undersökningen har visat att all teknik som omfattas av produktdefinitionen kan användas i system för granskning av containrar och att alla produkttyper har samma ändamål, nämligen att granska containrar, med samma huvudsakliga egenskap, nämligen avgivande av fokuserad strålning för granskning av containrar. Detta är anledningen till att olika energikällor eller energinivåer och det förhållandet att viss teknik är bättre lämpad för vissa typer av granskade föremål (t.ex. organiska föremål) inte föranledde att en viss produkttyp uteslöts från definitionen. Samtidigt tjänar alla produkttyper, oavsett teknik, samma ändamål för produktens slutanvändare, nämligen att granska containrar. I anbudsinfordringar i Europeiska unionen är det inte normalt att utesluta någon teknik, oavsett var den motsvarande produkten tillverkas. Det förefaller också som om alfa- och betastrålning kan användas för att granska vissa typer av gods. När det gäller produkttyper som inte tillverkas i Europeiska unionen, uppmärksammas att det saknar relevans i sig. Det framgår av EU-institutionernas fasta praxis att produktdefinitionens avgränsning bygger på huruvida de olika typerna har samma fysikaliska och tekniska egenskaper och väsentligen samma slutanvändning. Att begränsa produktdefinitionen till att omfatta enbart exakt samma produkttyper som de som gemenskapsindustrin tillverkar skulle göra produktdefinitionen och alla antidumpningsåtgärder omöjliga att tillämpa. Beträffande påståendet att vissa röntgensystem borde uteslutas enbart av den anledningen att de är kombinerade med vissa typer av teknik, bör noteras att förefintligheten av någon annan egenskap eller funktion hos ett röntgenbaserat system för granskning av containrar inte ifrågasätter förhållandet att denna produkt används på samma sätt som alla andra typer av den berörda produkten och har samma grundläggande fysikaliska och tekniska egenskaper. När det gäller distinktionen mellan mobila och icke-mobila system, bör det noteras att bägge har samma ändamål och använder samma grundläggande teknik och att granskningstekniken i bägge fallen är integrerad i en större struktur, oavsett om detta är en truck eller en permanent anläggning. När det slutligen gäller energinivåer bör det noteras att både låga och höga energinivåer används vid granskning av containrar och att alla produkttyper därför har samma huvudsakliga fysikaliska och tekniska egenskaper, förutsatt att energinivåerna ligger inom det intervall som anges i tillkännagivandet om inledande. Det förefaller därför ologiskt att undanta granskningssystem med vissa energinivåer, särskilt som det i anbudsinfordringar inte brukar specificeras någon energinivå och det är leverantörens sak att i sitt anbud avgöra vad som är en lämplig energinivå. Alla befintliga typer anses därför utgöra en och samma produkt för undersökningens syften.

(15)

Vidare anfördes att då klaganden inte tillverkar den huvudsakliga komponenten i den berörda produkten (dvs. acceleratorn) borde klaganden inte betraktas som tillverkare. Här bör uppmärksammas att system för granskning av containrar och acceleratorer är olika produkter. Tillverkningen av acceleratorer är en annan verksamhet, eftersom acceleratorer används i en lång rad sektorer och tillämpningar. Granskning av gods är bara en tillämpning för acceleratorer. På världsmarknaden är det inte brukligt att tillverkare av system för granskning av containrar också tillverkar acceleratorer. Enligt vad kommissionen erfar är det bara Nuctech som är vertikalt integrerad och även tillverkar insatsvaran.

(16)

Den berörda produkten i Kina, den produkt som tillverkas och säljs på den amerikanska marknaden, som användes som jämförbart land, samt den produkt som tillverkas och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin konstaterades vara identiska i fråga om de allmänna fysikaliska och tekniska egenskaperna. Det finns inte heller någon skillnad i användningsområde mellan produkterna. Detta bekräftas av att produkterna i allmänhet konkurrerar i offentlig upphandling och där måste uppfylla samma standardiserade krav. Upphandlingarna tillkännages av myndigheter (vanligtvis de tullmyndigheter som köper och använder produkten). Vid upphandlingarna offentliggörs detaljerade specifikationer för produkten, ibland med konkreta krav på installation, service och underhåll. Definitionsmässigt innebär i normalfallet att ett anbud som en tillverkare lämnar vid upphandling att de konkurrerande produkterna har samma grundläggande fysikaliska och tekniska egenskaper och användningsområden. Eftersom den aktuella marknaden är överskådlig (liten transaktionsvolym) och antalet aktörer är begränsat samtidigt som tydliga krav anges i anbudsinfordringarna är dessutom möjligheterna att differentiera produkterna avsevärt begränsade.

(17)

Preliminärt dras därför slutsatsen att alla typer av system för granskning av containrar är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(18)

Den allmänna metod som beskrivs nedan har tillämpats för den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina.

(19)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import med ursprung i Kina ska enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1–6 i den artikeln för de exporterande tillverkare som har visat att de uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(20)

Som sägs i skäl 4 begärde dock den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina endast individuell behandling. Inget avseende fästs därför vid dessa kriterier.

(21)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör som allmän regel en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen. Upplysningsvis är dessa kriterier i korthet följande:

(22)

Den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina ansökte om individuell behandling och lämnade all information som behövdes för bedömning av denna ansökan inom angiven tid.

(23)

På grundval av information som fanns tillgänglig och kontrollerades under besöket på plats, konstaterades att det var mycket sannolikt att staten blandade sig i företagets handelsverksamhet med avseende på den berörda produkten. Den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina kunde inte visa att man var tillräckligt oberoende av statlig inblandning, då dess kontrollerande aktieägare är ett dotterbolag till ett offentligt kinesiskt universitet. Dessutom måste alla ändringar av företagets aktiestruktur godkännas på förhand av statliga myndigheter, eftersom statliga tillgångar användes i företagets aktiekapital. Kommissionen noterade också att det finns ett avtal med anknytning till en mellanstatlig överenskommelse mellan Kina och ett annat tredjeland. Detta är ytterligare ett element som tyder på någon form av statlig inblandning i företagets affärsverksamhet, närmare bestämt möjligheten att fritt bestämma exportpriser, exportvolymer och försäljningsvillkor.

(24)

I detta avseende erinras om att det aktuella kinesiska företaget är den enda exporterande tillverkaren i Kina av den berörda produkten. Därför blir en eventuell individuell tull också en landsomfattande tull, eftersom antidumpningstullen ska införas utan diskriminering på importen av den berörda produkten från den enda källa som tillverkar den berörda produkten i Kina, om dumpning och vållande av skada konstateras.

(25)

Med anledning av ovanstående samt det faktum att exakt import- och exportstatistik för den berörda produkten inte kan erhållas från Harmoniserade systemet eller Kombinerade nomenklaturen, konstateras preliminärt att individuell behandling i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen inte kan beviljas den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(26)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för import från länder som inte är marknadsekonomier och, om marknadsekonomisk status inte beviljats, från de länder som anges i artikel 2.7 b fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(27)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen sin avsikt att använda USA som ett lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet för Kina och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta.

(28)

Den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina lämnade synpunkter och uttryckte sin skepsis mot användningen av USA som jämförbart land. Det huvudsakliga argumentet mot USA som jämförbart land var den starkt skyddade marknaden för offentlig upphandling i USA, kännetecknad av ”köp amerikanskt”, vilket skulle leda till artificiella priser på den amerikanska marknaden.

(29)

Kommissionen strävade efter samarbete från tillverkare i USA. Brev och frågeformulär skickades till fem kända företag som nämndes i klagomålet. Av dessa företag var det bara en tillverkare som inom tidsfristen lämnade all nödvändig information för att fastställa normalvärdet och som slutligen samtyckte till att samarbeta i undersökningen.

(30)

Kommissionen skickade påminnelser till de amerikanska företag som kontaktats inledningsvis. Kommissionen bad också klaganden och den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina om synpunkter på valet av tredjeland med marknadsekonomi.

(31)

Den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina uppgav att ett företag i USA, som var närstående klaganden, inte samarbetade med undersökningen i det planerade jämförbara landet. Det anfördes att på grund av bristande samarbetsvilja från dotterbolaget i det jämförbara landet borde klaganden förklaras icke-samarbetsvillig och förfarandet avslutas. Klaganden uppgav att dess närstående företag i USA inte kunde betraktas som tillverkare i den mening som avses i Europeiska unionens antidumpningsregler, och man hade därför inte nämnt det i klagomålet.

(32)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens argument är inte övertygande. Enbart det faktum att det finns kopplingar i form av aktieägande mellan gemenskapstillverkare och tillverkare i eventuella jämförbara länder kan inte i sig betraktas som avgörande vid valet av jämförbart land. Det som har betydelse är huruvida tillverkning och försäljning i ett land som övervägs som jämförbart land kan anses vara representativ för exporten från det berörda landet vid fastställandet av normalvärdet. En tillverkare i ett jämförbart land har ingen skyldighet att samarbeta i kommissionens antidumpningsundersökningar. Inte heller lämnades någon särskild information som visade att den bristande samarbetsviljan hos det klaganden närstående amerikanska företaget på ett otillbörligt sätt skulle ha påverkat undersökningens resultat. Detta är desto uppenbarare då en icke-närstående amerikansk tillverkare faktiskt samarbetade i undersökningen.

(33)

Undersökningen visade att USA är den enda marknaden utanför Kina och gemenskapen där den berörda produkten eller den likadana produkten tillverkas. Dessutom visades att USA har en konkurrensutsatt marknad för den likadana produkten. Den likadana produkten säljs till både privata kunder och offentliga organ.

(34)

All försäljning till den amerikanska regeringen regleras i den federala inköpsförordningen (Federal Acquisition Regulation), där det hänvisas till ”köp amerikanskt”-lagen (Buy American Act) vad gäller inköp av utländska varor. Genom denna lag ger den amerikanska regeringen företräde till inhemska produkter vid upphandling, om inte exportlandet undertecknat det plurilaterala WTO-avtalet om offentlig upphandling. ”Köp amerikanskt”-lagen innehåller undantag från den generella regeln om inhemsk upphandling om allmänintresset kräver det eller produkten inte finns tillgänglig. Den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina anförde att den federala inköpsförordningen och ”köp amerikanskt”-lagen snedvrider inköp av råvaror, ökar inköpskostnaderna särskilt för utlandsbaserade företag och hindrar verkningsfull konkurrens på den amerikanska marknaden.

(35)

På grundval av tillgänglig information konstaterades att den enda samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren hade deltagit i en offentlig upphandling i USA. Undersökningen har inte visat något som tyder på att utländska tillverkare, från länder som undertecknat det plurilaterala WTO-avtalet om offentlig upphandling, inte får delta i offentlig upphandling i USA på samma villkor. Därför avvisas argumentet att USA inte kan användas som jämförbart land på grund av den federala inköpsförordningen.

(36)

Undersökningen visade dessutom att den samarbetsvilliga amerikanska tillverkarens tillverkningsvolym utgör avsevärt med än 5 % av volymen av den kinesiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen. När det gäller kvalitet, tekniska specifikationer och standarder för den likadana produkten i USA kunde man inte finna några större skillnader i förhållande till de kinesiska produkterna. Den amerikanska marknaden ansågs därför vara tillräckligt representativ för fastställandet av normalvärdet för Kina.

(37)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att USA är ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen.

(38)

Efter det att USA valts till jämförbart land beräknades normalvärdet på grundval av uppgifter som hade kontrollerats på plats hos den enda samarbetsvilliga amerikanska tillverkaren.

(39)

Den amerikanska tillverkaren av den likadana produkten hade en försäljning på hemmamarknaden som konstaterades vara representativ i förhållande till den berörda produkten som exporterades till gemenskapen av den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina.

(40)

Kommissionen undersökte också om försäljningen på hemmamarknaden kunde anses ha ägt rum vid normal handel och fastställde för det ändamålet hur stor andel av försäljningen som utgjordes av lönsam försäljning till oberoende kunder. Det framgick av kontrollen hos den amerikanska tillverkaren att den del av företagets försäljning som avsattes till ett nettoförsäljningspris som minst motsvarade styckkostnaden utgjorde mer än 80 % av dess totala försäljningsvolym. Normalvärdet baserades därför på det faktiska priset på hemmamarknaden efter produkttyp, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av den produkttypen under undersökningsperioden, oavsett om försäljningen var lönsam eller inte.

(41)

Det noteras att den samarbetsvilliga amerikanska tillverkaren tillverkade och på den amerikanska marknaden saluförde enbart en typ av likadan produkt under undersökningsperioden.

(42)

Beträffande de typer av den berörda produkten som inget normalvärde kunde beräknas för på grundval av tillgängliga uppgifter från det jämförbara landet, fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerad information från gemenskapsindustrin för samma produkttyper. Detta gjordes med stöd av artikel 2.7 a i grundförordningen, där det sägs att gemenskapsindustrins kostnader och priser får användas som någon annan skälig grund vid fastställandet av normalvärdet om importen härrör från länder som inte är marknadsekonomier.

(43)

Den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina exporterade till gemenskapen enbart till myndigheter inom ramen för offentlig upphandling.

(44)

Undersökningen visade att företagets redovisning var bristfällig, så att de exakta uppgifterna om exportförsäljning och exportpriser inte kunde fastställas med säkerhet vid en rad transaktioner. Avtal om tilldelning av uppdrag inkluderade byggarbeten på plats, och installations- och servicekostnader i gemenskapen som inte alltid kunde spåras i företagets redovisning, trots att de normalt borde ha varit tillgängliga. Dessutom framgick inte vissa exportrelaterade kostnader korrekt av företagets redovisning, vilket föranleder tvivel på att de är fullständiga. Således kunde man inte med önskvärd precision fastställa vissa nödvändiga justeringar av exportpriserna i syfte att säkerställa en rättvis jämförelse med normalvärdet.

(45)

Företaget underrättades om dessa tillkortakommanden och om möjligheten att tillämpa artikel 18 i grundförordningen för att fastställa den berörda produktens exportpris. Företaget uppmanades att lämna synpunkter på detta, men synpunkterna var av allmän karaktär som inte ifrågasatte de konstaterade problemen.

(46)

Med anledning av ovanstående fastställdes den berörda produktens exportpriser i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen på grundval av de priser som betalats för den berörda produkten.

(47)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(48)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. För den undersökta exporterande tillverkaren i Kina har justeringar för skillnader i transport- och försäkringskostnader, förpackningskostnader, kreditkostnader, garantikostnader, kommissioner, anläggnings- och installationskostnader samt servicekostnader gjorts där så varit tillämpligt och motiverat. I detta sammanhang har, som sägs i skäl 45, tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen använts för fastställande av servicekostnader.

(49)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes den enda samarbetsvilliga exporterande kinesiska tillverkarens dumpningsmarginal på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp fastställt enligt ovan.

(50)

Enligt uppgift i klagomålet och från den samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren finns inga andra kända tillverkare av den berörda produkten i Kina. Därför bör den landsomfattande dumpningsmarginal som fastställs för Kina vara lika med den dumpningsmarginal som fastställs för den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina.

(51)

Den preliminära dumpningsmarginalen för Kina, uttryckt som andel av cif-priset vid gemenskapens gräns före tull, uppgår således till 36,6 %.

(52)

Undersökningen visade att den likadana produkten tillverkas i gemenskapen av två gemenskapstillverkare med tillverkningsanläggningar i Frankrike, Tyskland och Förenade kungariket.

(53)

De ovannämnda företagens produktion utgör hela tillverkningen i gemenskapen.

(54)

Det erinras om att det i detta fall bara finns två tillverkare i gemenskapen och en exporterande tillverkare som står för den största delen av gemenskapsmarknaden. För att skydda företagshemligheten kan därför inga exakta uppgifter anges. Under dessa förutsättningar anges indikatorerna i indexform eller intervall.

(55)

Klagomålet ingavs för en tillverkare i gemenskapen som står för över 80 % av den totala kända tillverkningen i gemenskapen av den likadana produkten.

(56)

Den andra tillverkaren i gemenskapen samarbetade inledningsvis i undersökningen genom att svara på frågeformuläret, men slutade senare att aktivt samarbeta i undersökningen.

(57)

Det bör noteras att det inte finns någon Eurostat-statistik över importen av den berörda produkten. Alla berörda parter ombads lämna information om förbrukningen i gemenskapen. Informationen kontrollerades där så var möjligt i förhållande till alla tillgängliga uppgifter från tillverkare av den berörda produkten i Kina och USA, från användare i Europeiska unionen samt med uppgifter om upphandlingar på gemenskapsmarknaden som gemenskapsindustrin vunnit och förlorat. Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av försäljningsvolymen i gemenskapen av den likadana produkten som tillverkades av gemenskapsindustrin, försäljningsvolymen i gemenskapen av den likadana produkten som tillverkades av den andra kända gemenskapstillverkaren och volymen av importen av den berörda produkten från tredjeländer. Datum för underskriften av försäljningsavtal inom ramen för upphandlingsförfaranden användes som datum för att avgöra om en transaktion ägde rum under en viss period.

På denna grundval utvecklades förbrukningen i gemenskapen på följande sätt:

(58)

Förbrukningen av den berörda produkten och den likadana produkten i gemenskapen fördubblades under skadeundersökningsperioden på grund av ökad oro för säkerhet, bedrägeri och brott. Köp av några system finansierades med EU-medel inom ramen för en rad initiativ för bedrägeribekämpning eller gränsskydd.

(59)

Importvolymen av den berörda produkten ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. Importen under undersökningsperioden hade ökat betydligt sedan 2004.

(60)

Medelimportpriset varierar avsevärt mellan olika importtillfällen, eftersom systemets konfiguration har stor inverkan på medelstyckepriset. Därför är medelstyckprisets utveckling inte relevant i sig.

(61)

Marknadsandelen för importen från det berörda landet mer än fyrdubblades under skadeundersökningsperioden. Det bör här också noteras att importen från det berörda landet stod för en överväldigande majoritet av importen till Europeiska unionen under skadeundersökningsperioden.

(62)

Vid analysen av prisunderskridandet jämfördes priserna på importen från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren med gemenskapsindustrins priser vid upphandlingar under undersökningsperioden, på grundval av jämförbara produktkonfigurationer. Denna jämförelse gjordes för alla transaktioner där både gemenskapsindustrin och den exporterande tillverkaren lämnat anbud och där anbuden lämnats på samma villkor och godtagits av den upphandlande myndigheten. Gemenskapsindustrins priser justerades till nettonivån fritt fabrik och jämfördes med importpriserna cif vid Europeiska unionens gräns plus tillämpliga tullar.

(63)

På grundval av den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens priser uppgick den vägda genomsnittliga marginalen för prisunderskridandet, uttryckt som andel av gemenskapsindustrins priser, till 20–25 %.

(64)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

(65)

Det bör noteras att det är fråga om kunskapsintensiv verksamhet snarare än kapitalintensiv och att den bygger på tillverkning enligt beställningar. Detta bör hållas i åtanke vid tolkningen av ett antal skadeindikatorer och bestämningen av deras betydelse i skadeanalysen. Ovannämnda indikatorer inbegriper uppgifter om genomsnittliga priser, avkastning på investeringar, lagerindikatorer, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande. När det gäller genomsnittliga priser anses informationen inte väsentlig på grund av de låga volymerna och skillnaderna mellan olika typer av granskningssystem från ett år till ett annat. När det gäller avkastnings- och lagerindikatorerna ger den lämnade informationen inte en rättvisande bild, eftersom avkastningen bygger på redan avskrivna tillgångar medan lagerindikatorerna avspeglar en marknad som bygger på beställningsarbete. Tillverkningskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet är också indikatorer av begränsad relevans eftersom produkterna normalt tillverkas först när avtal ingåtts efter upphandling.

(66)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins tillverkning med 66 %. Denna positiva tendens beror främst på god exportförsäljning av den likadana produkten. Gemenskapsindustrin mer än fördubblade sin produktionskapacitet under skadeundersökningsperioden av samma anledning. Gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande minskade med 25 % under skadeundersökningsperioden.

Lager

(67)

Gemenskapsindustrins lager fluktuerade under hela skadeundersökningsperioden. Tillverkning av den likadana produkten sker dock på beställning, och lagren hålls alltid på lägsta möjliga nivå.

Försäljningsvolym, försäljningspris och marknadsandel

(68)

Gemenskapsindustrins försäljning minskade under skadeundersökningsperioden och låg under undersökningsperioden på nästan hälften av den ursprungliga volymen. Gemenskapsindustrin förlorade 73 % av sin marknadsandel mellan 2004 och slutet av undersökningsperioden.

(69)

Gemenskapsindustrins medelförsäljningspris för sin egen produktion är starkt beroende av det sålda systemets konfiguration och antal system som säljs per avtal under varje period. Det är därför inte meningsfullt att jämföra uppgifterna under hela skadeundersökningsperioden.

Lönsamhet

(70)

Under skadeundersökningsperioden började gemenskapsindustrin gå med förlust. Läget var särskilt negativt under undersökningsperioden. Det är uppenbart att lönsamheten 2007 och under undersökningsperioden äventyrar gemenskapsindustrins överlevnad.

Investeringar, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital

(71)

Investeringarna förblev låga under skadeundersökningsperioden. En stor del av investeringarna gick till att upprätthålla gemenskapsindustrins driftsanläggningar. Den högre investeringsnivån 2007 beror på ett nytt patent för ökade prestanda hos den berörda produkten. Det bör framhållas att branschen är kunskapsintensiv.

(72)

Avkastningen på investeringar, uttryckt som gemenskapsindustrins nettovinst och nettobokföringsvärdet på dess investeringar, sjönk under skadeundersökningsperioden, men är inte en lämplig skadeindikator eftersom den främst avspeglar redan avskrivna tillgångar.

(73)

Gemenskapsindustrins kassaflöde försämrades drastiskt under skadeundersökningsperioden.

Sysselsättning, produktivitet och löner

(74)

Antalet anställda i gemenskapsindustrin som sysslade med den likadana produkten ökade under skadeundersökningsperioden på grund av klagandens goda exportresultat. Den genomsnittliga arbetskostnaden per arbetstagare ökade, på grund av lönenivån för högre kvalificerad personal.

(75)

Produktiviteten, uttryckt som produktion per anställd, ökade med 21 % under skadeundersökningsperioden. Detta beror på ökad verksamhet på marknader utanför EU.

(76)

Med hänsyn till volymen av och priserna på den dumpade importen från det berörda landet kan verkningarna av den faktiska dumpningsmarginalen på gemenskapsmarknaden inte anses vara försumbara.

(77)

Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade lågprisimporten från Kina kraftigt. Räknat som volym nådde importen från det berörda landet mycket höga nivåer mot slutet av skadeundersökningsperioden. Den berörda produktens marknadsandel i gemenskapen ökade med 440 % under samma period.

(78)

Analysen av gemenskapsindustrins ekonomiska indikatorer visade att det föreligger skada i form av minskad försäljningsvolym (– 47 %), lägre försäljningspriser och en mindre marknadsandel (– 73 %). Detta fick en ytterligare direkt negativ inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation. De ekonomiska indikatorerna bekräftar att gemenskapsindustrins framtid är hotad och att den dumpade importen från det berörda landet hindrar gemenskapsindustrin från att öka sina försäljningsvolymer och/eller priser till nivåer som skulle kunna återställa dess ekonomiska situation.

(79)

Skadan bedömdes för gemenskapsindustrin som helhet (makroekonomiska indikatorer). På denna grund kunde inga beaktansvärda skillnader märkas mellan klaganden och resten av gemenskapsindustrin.

(80)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att en väsentlig del av gemenskapsindustrin led skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(81)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen med ursprung i Kina hade vållat gemenskapsindustrin skada i så stor omfattning att skadan skulle kunna anses som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt med denna kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada undersöktes också, för att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(82)

För det första bör erinras om att undersökningen visat att system för granskning av containrar som importerats från det berörda landet direkt konkurrerar med de produkter som gemenskapsindustrin tillverkar och säljer, inte minst för att de konkurrerar i upphandlingar.

(83)

Den betydande volymökningen av dumpad import från det berörda landet ledde till en försämring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Denna försämring visade sig bl.a. i form av lägre försäljnings- och prisnivåer för det som gemenskapsindustrin tillverkade och sålde i gemenskapen under samma period.

(84)

Marknadsandelen för den dumpade importen ökade med 440 % under skadeundersökningsperioden, medan gemenskapsindustrins marknadsandel sjönk med mer än två tredjedelar. Dessa negativa förändringar för gemenskapsindustrin skedde mot en bakgrund av en förbrukning i gemenskapen som i princip fördubblades mellan 2004 och undersökningsperioden.

(85)

Den dumpade importen underskred gemenskapsindustrins priser, varför man rimligen kan dra slutsatsen att den orsakade den prissänkning som låg till grund för den förvärrade ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin.

(86)

Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan den kraftiga plötsliga ökningen av dumpad import till priser som underskred gemenskapsindustrins priser och å andra sidan gemenskapsindustrins minskade försäljning och tillverkning, förlust av marknadsandelar samt sänkta priser, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen spelade en avgörande roll för den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(87)

Gemenskapsindustrins exportvolym ökade under skadeundersökningsperioden. Exporten stod för den överväldigande majoriteten (90–95 %) av den totala gemenskapstillverkningen under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden sålde gemenskapsindustrin den berörda produkten till såväl närstående som oberoende kunder. Gemenskapsindustrins försäljning utanför EU utgörs av identiska produkttyper som de som säljs i EU. Gemenskapsindustrins export var normalt lönsam under skadeundersökningsperioden, även om lönsamheten visar en nedåtgående tendens. Exportpriserna sjönk men förblev dock högre än försäljningspriserna i gemenskapen. De starka exportresultaten antyder att denna typ av industri är livsduglig och konkurrenskraftig.

(88)

Således bidrog gemenskapsindustrins exportresultat till att hålla verksamheten igång, och bidrog inte till den väsentliga skada som vållats.

(89)

Den andra tillverkaren i gemenskapen är närstående en väletablerad amerikansk tillverkare av den berörda produkten. Denna tillverkare tillverkade inte den berörda produkten i början av skadeundersökningsperioden. Den gav sig inte in på marknaden förrän 2007 och tog hem två kontrakt under undersökningsperioden. Här bör noteras att de tilldelade kontrakten rörde en upphandling där enbart denna tillverkare deltog och en tilldelning av kontrakt som följde av rättslig prövning. Dessutom följde de relaterade skadeindikatorerna för den andra gemenskapstillverkaren ett liknande mönster som för klaganden. Den skada som klaganden vållats, och som tydligt framgår av de försämrade skadeindikatorerna under skadeundersökningsperioden, kan således inte sägas bero på denna nya aktör på gemenskapsmarknaden.

(90)

Import från tredjeländer var så gott som obefintlig under både undersökningsperioden och skadeundersökningsperioden. Detta är en slutsats som kan dras från de berörda parternas inlagor, då relevant statistik från Eurostat inte är tillräckligt detaljerad för att visa enbart den berörda produkten eller en rimlig skattning. Den relevanta informationen visar att det förekom enbart sporadisk import från USA, som inte kunde skada gemenskapsindustrin på grund av sin ringa omfattning.

(91)

Det erinras om att gemenskapsmarknadens behov främst tillgodoses genom upphandling. Med tanke på marknadens öppenhet har det uppmärksammats att vissa upphandlingsdokument är följden av ett meningsutbyte mellan den upphandlande myndigheten och tillverkarna innan själva upphandlingen utlyses. I sådana fall kan villkoren för upphandlingen förefalla avskräcka andra aktörer från att delta i upphandlingen. Undersökningen har bekräftat att varken gemenskapsindustrin eller den enda samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren lämnade anbud i varenda upphandling. Gemenskapsindustrin bjöd enbart när den kunde lämna ett rimligt affärsmässigt anbud. Inget ovedersägligt element framkom som tydde på att den tydligt observerade skadan under skadeundersökningsperioden beror på att gemenskapsindustrin inte deltog i upphandlingar som inte ansågs vara rimliga affärsmöjligheter.

(92)

Undersökningen har visat att upphandlingar ibland inte bara omfattar den berörda produkten utan också andra saker som underhåll, tjänster eller anläggningsarbeten. Priset är inte heller alltid det enda tilldelningskriteriet. De upphandlande myndigheterna kan införa andra kriterier än pris, t.ex. för kompletterande tekniska funktioner hos produkten eller andra element som inte direkt har med produkten att göra. Även om tilldelningskriterierna innehåller sådana element har undersökningen dock visat att prisrelaterade poäng utgör en väsentlig del av de poäng som kan tilldelas. Undersökningen visade också att ingen upphandlande myndighet uteslutit ett anbud för att det inte innehöll vissa extra funktioner. Med andra ord var de väsentliga kraven alltid uppfyllda. Ytterligare funktioner brukar normalt inte tillhandahållas kostnadsfritt. Det förhållandet att den berörda exportören i vissa fall erbjudit ytterligare funktioner utöver kraven är helt enkelt ett exempel på den dumpade importens låga, skadevållande prisnivå.

(93)

Med hänsyn till ovanstående kan bara importen från det berörda landet ha vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(94)

Sammanfattningsvis bekräftas det preliminärt att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit och som kännetecknas av minskad försäljning i EU, minskad marknadsandel på gemenskapsmarknaden och negativa ekonomiska resultat, har vållats av den berörda dumpade importen. Gemenskapsindustrins exportresultat, importen från tredjeländer, konkurrensen mellan gemenskapstillverkare och de ovannämnda upphandlingsrelaterade övervägandena hade ingen väsentlig inverkan på gemenskapsindustrins kräftgång.

(95)

Med hänsyn till ovanstående analys, som tydligt klarlagt och gjort en åtskillnad mellan alla andra kända faktorers inverkan på gemenskapsindustrins situation och den dumpade importens skadevållande verkningar, bekräftas det att dessa andra faktorer inte i sig ändrar slutsatsen att den skada som konstaterats måste tillskrivas den dumpade importen.

(96)

Kommissionen undersökte huruvida det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde kommissionen på grundval av all inlämnad bevisning vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla parter som berörs av detta förfarande samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs.

(97)

Skadeanalysen visade tydligt att den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin skada. Ökningen av dumpad import under de senaste åren ledde till att gemenskapsindustrins försäljningspriser och -volymer sjönk på gemenskapsmarknaden och till att gemenskapsindustrin tappade marknadsandelar. Detta innebar att gemenskapsindustrin inte kunde uppnå en sådan lönsamhetsnivå som motsvarar dess konkurrensförmåga.

(98)

Om inga åtgärder införs skulle den redan dåliga ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin uppenbart försämras ytterligare och slutligen leda till att gemenskapsindustrin får lägga ner sin verksamhet. Åtgärder skulle förhindra en fortsatt kraftig ökning av dumpad import från det berörda landet, vilket skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att åtminstone upprätthålla sin nuvarande ställning på marknaden. Undersökningen har visat att alla ökningar när det gäller marknadsandelen för dumpad import från det berörda landet vinns på gemenskapsindustrins direkta bekostnad. Dessutom bör det noteras att marknaden för den berörda produkten torde växa ytterligare på medellång och lång sikt på grund av säkerhetspolitikens ökande vikt och det kommande kravet från länder utanför EU (främst USA) på obligatorisk granskning av export innan denna lämnar Europeiska unionen. Därför har gemenskapsindustrin ett tydligt intresse av att inte se sitt läge förvärras ytterligare, så att den kan dra nytta av denna positiva utveckling på marknaden.

(99)

Om åtgärder införs leder detta till att importpriserna återställs till icke skadevållande nivåer och till att gemenskapsindustrin kommer att kunna konkurrera på rättvisa handelsvillkor på grundval sin komparativa fördel.

(100)

Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder tydligt ligger i gemenskapsindustrins intresse.

(101)

Åtgärdernas sannolika inverkan på importörer och distributörer har inte beaktats, eftersom det inte finns någon känd icke-närstående importör eller distributör av den berörda produkten i gemenskapen.

(102)

Inga leverantörer i tidigare led har gett sig till känna eller lämnat upplysningar i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(103)

Konsumentorganisationerna inlämnade inga synpunkter efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Därför, och eftersom den berörda produkten inte används för tillverkning av konsumentvaror, begränsades analysen till åtgärdernas verkan på användarna.

(104)

Frågeformulär sändes till alla tullmyndigheter i gemenskapen. Inga andra användare gav sig till känna efter offentliggörandet av undersökningen. Tullmyndigheter och hamnmyndigheter i Malta, Belgien, Nederländerna, Förenade kungariket, Spanien, Portugal, Tjeckien, Lettland och Slovakien samarbetade i undersökningen i varierande grad. Dessa användare står för nästan 6 miljoner i omsättning av den berörda produkten och 15 % av gemenskapens förbrukning under undersökningsperioden. Undersökningen har visat att under undersökningsperioden köpte dessa användare fem stycken av den berörda produkten av den enda samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkaren, en av en amerikansk tillverkare och inga av gemenskapsindustrin.

(105)

Det noteras att några användare hade flera leverantörer under skadeundersökningsperioden. En av användarna uttryckte farhågor över möjligheten att upphandla den berörda produkten snabbt och i enlighet med sina behov. Här bör framhållas att gemenskapsindustrin uppenbarligen skulle kunna leverera, som den gjort tidigare, till alla användares europeiska verksamhet, eftersom tiden mellan utlysandet av en upphandling och tilldelningen av kontraktet ger gemenskapsindustrin möjlighet att tillgodose alla önskemål utan märkbara problem.

(106)

Två samarbetsvilliga användare oroade sig för den negativa inverkan som åtgärderna kunde få för dels konkurrensen, dels främjandet av innovativa lösningar, men inga konkreta belägg lades fram till stöd för detta påstående. Här bör också noteras att eventuella antidumpningsåtgärder syftar till att motverka otillbörliga handelsmetoder, inte begränsa konkurrensen. Dessutom medför antalet aktörer på den här marknaden och den typ av kunskapsintensiva produkter det är fråga om att innovationen kommer att förbli högt prioriterad för marknadsaktörerna.

(107)

Gemenskapsanvändarnas största bekymmer är att åtgärder kan ha en negativ inverkan på deras budgetmedel och öka tullmyndigheternas investeringskostnader. Några användare uppger dock att säljaren av den berörda produkten bör stå för alla tullförfaranden, och således alla antidumpningstullar. Detta kan utgöra absorption enligt artikel 12 i grundförordningen. Under alla omständigheter torde den berörda produktens totala andel av användarnas budget vara liten.

(108)

Dessutom betraktas den berörda produkten som en fast anläggningstillgång eftersom den har lång livstid (normalt över tio år). Därför torde eventuella betalda antidumpningstullar spridas ut över systemets livstid.

(109)

Under undersökningen har det inte framkommit något som tyder på att åtgärder skulle påverka användarnas verksamhet eller antalet operatörer för denna typ av system, antalet tulltjänstemän eller antalet ansvariga för eventuella kringtjänster.

(110)

Vidare anfördes att myndigheterna i EU följer stränga regler för offentlig upphandling som garanterar öppna upphandlingsförfaranden. I detta avseende kan anföras att förfarandena för offentlig upphandling inte är utformade för att motverka dumpning. Tvärtom gör det faktum att det finns en öppen marknad att försök till otillbörliga handelsmetoder syns desto tydligare, och framhäver behovet av att ombesörja lika spelregler på marknaden.

(111)

Gemenskapsindustrin skulle utan tvekan kunna dra nytta av eventuella åtgärder genom ökade stordriftsfördelar till följd av ökad produktion och försäljning.

(112)

Med hänsyn till ovanstående anses det att införandet av åtgärder beträffande Kina under nuvarande förhållanden inte i någon större omfattning kommer att påverka användarna i gemenskapen.

(113)

Efter en granskning av de olika intressen som berörs dras den preliminära slutsatsen att det ur ett allmänt gemenskapsperspektiv inte finns något intresse som väger tyngre än gemenskapsindustrins intresse av det införs provisoriska åtgärder för att undanröja handelssnedvridande verkningar av dumpad import.

(114)

Mot bakgrund av ovanstående preliminära slutsatser beträffande dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas beträffande import av den berörda produkten från Kina för att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(115)

De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållar gemenskapsindustrin.

(116)

Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som användes för denna beräkning låg i intervallet 12–16 % (exakt uppgift kan inte lämnas av sekretesskäl) av omsättningen. Det har visats att detta var den vinst som rimligen kunde förväntas i avsaknad av skadevållande dumpning, eftersom denna vinstmarginal överensstämmer med vad gemenskapsindustrin kunde uppnå innan kinesisk import gjorde sin entré på gemenskapsmarknaden. På denna grundval beräknades ett icke skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Det icke skadevållande priset erhölls genom att den ovan nämnda vinstmarginalen lades till produktionskostnaden.

(117)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom detta fastställts i samband med beräkningen av prisunderskridandet, och det genomsnittliga icke skadevållande priset för gemenskapsindustrins produkter vid försäljning på gemenskapsmarknaden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan som andel av det genomsnittliga importvärdet cif. Denna skillnad överskred för den enda samarbetsvilliga exporterande kinesiska tillverkaren den konstaterade dumpningsmarginalen.

(118)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import med ursprung i Kina på nivån för konstaterad dumpningsmarginal.

(119)

På grundval av ovanstående uppgår den preliminära antidumpningstullen för Kina till 36,6 %.

(120)

Det erinras om att marknaden i Europeiska unionen karakteriseras av offentlig upphandling, begränsad storlek och ett litet antal aktörer. För ökad öppenhet och noggrann övervakning av åtgärdernas verkan, anses det lämpligt att be de berörda myndigheterna i medlemsstaterna att regelbundet och konfidentiellt förse kommissionen med uppgifter om tilldelning av kontrakt.

(121)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan behöva omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.