”BILAGA

Testprogram som krävs för att kontrollera om gemenskapsmålet om minskning av Salmonella Enteritidis, Salmonella Hadar, Salmonella Infantis, Salmonella Typhimurium och Salmonella Virchow i vuxna avelsflockar av Gallus gallus uppnåtts

1.   URVALSRAM

Urvalsramen omfattar samtliga vuxna djur i avelsflockar av tamfjäderfä (Gallus gallus) bestående av minst 250 fåglar (’avelsflockar’).

2.   ÖVERVAKNING AV AVELSFLOCKAR

2.1   Plats för provtagning, provtagningsfrekvens och provtagningsstatus

Provtagningen av avelsflockar ska ske på företagarens initiativ och ingå i de officiella kontrollerna.

2.1.1   Provtagning på företagarens initiativ

Provtagning ska ske varannan vecka på den plats som den behöriga myndigheten valt av följande två möjliga alternativ:

a)	kläckeriet, eller

b)	anläggningen.

Den behöriga myndigheten kan välja ett av de ovanstående alternativen a eller b för hela testprogrammet för alla avelsflockar med slaktkycklingar och det andra alternativet för avelsflockar med värphönor. Provtagning på anläggningar som huvudsakligen exporterar kläckägg till eller handlar med kläckägg med andra medlemsstater, ska under alla omständigheter ske på anläggningen. Den behöriga myndigheten ska införa ett förfarande så att påvisande av de salmonellaserotyper som avses i artikel 1.1 (nedan kallat relevant salmonella) under provtagningen på företagarens initiativ genast anmäls till den behöriga myndigheten av det laboratorium som utför analyserna. Ansvaret för i rätt tid att anmäla påvisande av salmonella, inklusive serotyp, förblir hos företagaren och det laboratorium som utför analyserna.

Om gemenskapsmålet har uppnåtts i minst två på varandra följande kalenderår, får den behöriga myndigheten genom undantag besluta att provtagningen på anläggningen endast behöver ske var tredje vecka. Den behöriga myndigheten får besluta att återuppta kontrollerna varannan vecka om en flock på anläggningen ger positivt utslag och/eller om den anser en sådan åtgärd lämplig i något annat fall.

2.1.2   Provtagning som ett led i den officiella kontrollen

Utan att det påverkar tillämpningen av del C.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 2160/2003 ska officiell provtagning omfatta följande:

2.1.2.1

Om provtagning på företagarens initiativ äger rum på kläckeriet: a) Rutinprovtagning var sextonde vecka på kläckeriet. b) Rutinprovtagning på anläggningen vid två tillfällen under produktionscykeln: första gången inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen och andra gången mot slutet av värpperioden, men tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut. c) Kontrollprov på anläggningen när relevant salmonella har påvisats vid provtagning i kläckeriet.

2.1.2.2

Om provtagning på företagarens initiativ äger rum på anläggningen ska rutinprovtagning ske vid tre tillfällen under produktionscykeln, nämligen: a) inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen, b) mot slutet av värpperioden, men tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut, c) under produktionen vid en tidpunkt på tillräckligt avstånd från den provtagning som avses i a och b.

2.1.2.3

Genom undantag från 2.1.2.1 och 2.1.2.2 och om gemenskapsmålet har uppnåtts under minst två på varandra följande kalenderår, får den behöriga myndigheten ersätta rutinprovtagningarna med provtagning a) på anläggningen vid ett tillfälle när som helst under produktionscykeln och en gång om året på kläckeriet, eller b) på anläggningen vid två tillfällen när som helst under produktionscykeln, men på tillräckligt avstånd från varandra. Provtagning som utförs av den behöriga myndigheten får ersätta provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ.

2.2   Provtagningsprotokoll

2.2.1   Provtagning på kläckeriet

Minst ett prov ska tas per avelsflock vid varje provtagningstillfälle. Provtagningen bör ske på en kläckningsdag då prover från alla avelsflockar finns tillgängliga, och allt material från alla äggkläckare som de nykläckta kycklingarna flyttas från på provtagningsdagen bör ingå i provet i proportionell omfattning. Om det finns över 50 000 ägg från en flock i äggkläckarna ska ytterligare ett prov tas från den berörda flocken.

Urvalet ska åtminstone bestå av något av följande alternativ:

a)

Ett samlingsprov från äggbackens synligt nedsmutsade ram slumpmässigt utvalt från fem olika äggbackar eller ställen i äggkläckaren så att provet omfattar minst 1 m2; om kläckäggen från en avelsflock fyller mer än en äggkläckare ska dock ett sådant samlingsprov tas från alla äggkläckare, upp till fem äggkläckare.

b)

Ett prov taget med en eller flera fuktade tygsvabbar från en total ytareal på minst 900 cm2, från hela ytarealen av minst totalt fem kläckbacksbottnar omedelbart efter flytten av kycklingarna, eller från dun från fem ställen, även från golvet, i totalt upp till fem äggkläckare med kläckta ägg från flocken, samtidigt som man säkerställer att minst ett prov tas per flock som äggen härstammar ifrån.

c)	10 g knäckta äggskal som tas från totalt 25 olika äggbackar (dvs. ett ursprungligt prov på 250 g) i upp till fem äggkläckare med kläckta ägg från flockarna, och som krossas, blandas och fördelas i delprov på 25 g för undersökning.

Det tillvägagångssätt som anges i a, b och c ska följas både vid provtagning på företagarens initiativ och vid officiell provtagning. Det är inte obligatoriskt att inkludera en äggkläckare med ägg från olika flockar om åtminstone 80 % av äggen är i andra äggkläckare som ingår i provtagningen.

2.2.2   Provtagning på anläggningen

2.2.2.1   Rutinprovtagning på företagarens initiativ

Provtagning sker huvudsakligen på träckprov och ska syfta till att påvisa en prevalens på 1 % i flocken med ett 95-procentigt konfidensintervall. Detta betyder att proverna ska omfatta ett av följande alternativ:

a)

Poolad träck som består av separata prov av färsk träck som vart och ett väger minst 1 g och som tagits slumpmässigt från ett antal platser i den byggnad där fåglarna hålls, eller från varje byggnadskomplex på den anläggning där fåglarna hålls, om fåglarna kan röra sig fritt i mer än en byggnad på en viss anläggning. Träckproverna får poolas till minst två prov. Det antal platser från vilka separata träckprov ska tas för ett poolat prov framgår av följande: Antal fåglar som hålls i flocken Antal träckprover som ska tas i flocken 250–349 200 350–449 220 450–799 250 800–999 260 1 000 eller fler 300

b)

Sockprover och/eller dammprover: De sockprov som används ska ha tillräckligt hög absorptionsförmåga för att kunna suga upp fukt. ’Sockor’ av gasväv ska också godtas för det ändamålet. Ytan på sockorna ska fuktas med lämpligt förtunningsmedel (t.ex. 0,8 % natriumklorid med 0,1 % pepton i sterilt avjoniserat vatten eller endast sterilt vatten, eller något annat förtunningsmedel som godkänts av den behöriga myndigheten). Proverna ska samlas upp under en runda i byggnaden där provtagaren följer en väg som ger representativa prov för alla delar av byggnaden eller respektive sektor. Detta ska omfatta strö- och spaltytor om stavarna är säkra att gå på. Samtliga enskilda utrymmen i ett stall ska provtas. Efter avslutad provtagning i en sektor ska sockproven avlägsnas försiktigt så att inte vidhäftat material lossnar. Proverna ska bestå av något av följande: i) Fem par sockprover, som vart och ett motsvarar ca 20 % av byggnadens ytareal. Sockproven får poolas till minst två prov. ii) Minst ett par sockprover som motsvarar hela byggnadens ytareal, och ett kompletterande dammprov som uppsamlas från många olika ställen i byggnaden från ytor med synlig dammförekomst. En eller flera fuktade tygsvabbar motsvarande en ytareal på totalt minst 900 cm2 ska användas för uppsamlingen av dammprovet.

c)

För avelsflockar i burhållning får proverna bestå av naturligt blandad träck från gödselmattor, skrapor eller gödselkällare, beroende på typ av stall. Två prover på minst 150 g ska samlas in för individuell testning. i) Gödselmattor placerade under varje våning av burar som körs regelbundet och töms i en skruv eller ett transportbandsystem. ii) System där träck på deflektorplåtar under burarna skrapas ned i en gödselkällare under stallet. iii) System i ett stall med trappstegsburar där burarna är överhängande och träcken faller direkt ner i en gödselkällare.

Det finns vanligen flera burrader i ett stall. Poolad träck från varje burrad ska ingå i det totala poolade provet. Två poolade prover ska tas från varje flock enligt beskrivningen i tredje till sjätte styckena nedan:

I system med band eller skrapor ska dessa köras på dagen för provtagningen innan provtagningen påbörjas.

I system med deflektorplåtar under burarna och skrapor ska den poolade träck som fastnat på skrapan efter det att skrapan har körts samlas in.

I system med trappstegsburar som saknar system med band eller skrapor är det nödvändigt att samla in den poolade träcken från hela gödselkällaren.

System med gödselmattor: poolad träck från bandens ändar där tömningen sker ska samlas in.

2.2.2.2   Officiell provtagning

a)	Rutinprovtagning ska ske enligt beskrivningen i punkt 2.2.2.1.

b)

Kontrollprovtagning ska ske enligt beskrivningen i 2.2.2.1 när relevant salmonella har påvisats vid provtagning i kläckeriet. Kompletterande prover kan insamlas för ett eventuellt test för påvisande av antimikrobiella eller bakterietillväxthämmande ämnen enligt följande: slumpartat utvalda fåglar insamlas från varje stall på anläggningen, vanligen upp till fem fåglar per stall, såvida inte myndigheten anser det nödvändigt att ta prover från ett större antal fåglar. Om smittkällan inte bekräftas ska ett antimikrobiellt test göras eller ett nytt bakteriologiskt test företas för salmonella hos flockarna eller dessas avkomma innan handelsrestriktionerna upphävs. Om det påvisas antimikrobiella eller bakterietillväxthämmande ämnen anses salmonellainfektionen vara bekräftad.

c)	Misstänkta fall I särskilda fall där den behöriga myndigheten har skäl att ifrågasätta resultatet (falskt positiva eller falskt negativa resultat) får den besluta att upprepa provtagningen i enlighet med punkt b.

3.   UNDERSÖKNING AV PROVERNA

3.1   Beredning av proverna

3.1.1   Äggramar:

a)	Lägg proverna i 1 liter buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur och blanda försiktigt.

b)	Fortsätt odlingen av provet med den detektionsmetod som beskrivs i 3.2.

3.1.2   Sockprover och dammprover:

a)

Par av sockprover och dammprover (tygsvabb) ska packas upp försiktigt så att man undviker att vidhäftad träck lossnar eller dammaterial går förlorat, och därefter läggas i 225 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur. Sockprovet och tygsvabbarna ska vara helt täckta av buffrat peptonvatten, så att det finns tillräckligt mycket fri vätska omkring provet för att salmonellan ska kunna migrera bort från provet, och därför kan det bli nödvändigt att tillföra mer buffrat peptonvatten. Sockproven och tygsvabbarna ska testas var för sig.

b)	När fem par sockprover poolas i två prov ska varje enskilt samlingsprov placeras i 225 ml (eller om nödvändigt mer) buffrat peptonvatten, så att provet är helt täckt och det finns tillräckligt mycket fri vätska omkring provet för att salmonellan ska kunna migrera bort från provet.

c)	Rör om så att provet blir helt mättat och fortsätt sedan odlingen enligt den detektionsmetod som beskrivs i 3.2.

3.1.3   Andra träckprov:

a)	Träckproverna poolas och blandas noga och ett delprov på 25 g tas för odling.

b)	Delprovet på 25 g läggs i 225 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur.

c)	Odlingen av provet fortsätts enligt den detektionsmetod som beskrivs i 3.2.

Om det fastställs ISO-standarder för beredning av relevanta prover för påvisande av salmonella ska dessa tillämpas och ersätta bestämmelserna ovan om beredning av prov.

3.2   Detektionsmetod

Påvisningen av Salmonella spp. ska utföras i enlighet med ändring 1 av EN/ISO 6579:2002/Amd1:2007. ’Microbiology of food and animal feeding stuffs – Horizontal method for the detection of Salmonella spp. – Cor. 1’ Bilaga D: ’Detection of Salmonella spp. in animal faeces and in samples of the primary production stage’.

Vad gäller sockproverna, dammproverna och de övriga träckproven i punkt 3.1 är det möjligt att poola inkuberad anrikningsbuljong med buffrat peptonvatten för framtida odling. I så fall inkuberas båda proverna i buffrat peptonvatten som vanligt. Ta 1 ml inkuberad buljong från varje prov och blanda noga. Ta sedan 0,1 ml av blandningen och inokulera MSRV-plattorna i vanlig ordning.

Proverna i buffrat peptonvatten får inte skakas, snurras eller på något annat vis omröras efter inkubationen, då detta utlöser partiklar med inhiberande effekt och minskar efterföljande isolering i halvfast medium (MSRV).

3.3   Serotypning

Minst ett isolat från varje positivt prov ska typas enligt Kauffmann–White-schemat.

4.   RESULTAT OCH RAPPORTERING

En avelsflock ska anses infekterad för ändamålet att kontrollera om gemenskapsmålet har uppnåtts, om relevant salmonella (bortsett från vaccinstammar) påvisats i minst ett prov (eller, om det föreligger ytterligare en officiell bekräftelse i medlemsstaten, i de relevanta träckproverna eller organproverna från fåglar) som tagits på anläggningen, även om salmonella endast påvisats i dammprovet. Detta ska i undantagsfall inte gälla för misstänkta avelsflockar där salmonella som påvisats på anläggningen vid provtagning på företagarens initiativ inte har bekräftats genom officiell provtagning.

För statistiska ändamål ska en infekterad flock räknas endast en gång, oavsett hur ofta Salmonella har påvisats i denna flock under produktionsperioden.

Rapporteringen ska omfatta följande:

a)	Närmare beskrivning av val av metod för provtagning och typ av prov som tagits.

b)	Antal existerande avelsflockar och antal avelsflockar som prov har tagits ifrån.

c)	Resultatet av testningen.

d)	Förklaringar till resultaten, särskilt när det gäller undantagsfallen.”