i)

Klimat och energi har blivit prioriteringar i och med att EU tar ledningen i arbetet för att bygga upp en global ekonomi med låga koldioxidutsläpp. I mars 2007 antog Europeiska rådet slutsatser (1) om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till 2020 jämfört med 1990 (30 % som en del av ett internationellt avtal om globala mål), och att fastställa ett bindande mål på 20 % för användandet av förnybara energikällor till 2020, inklusive att 10 % av förbrukningen av bensin och diesel för transport ska täckas av biobränsle. Jordbruk och skogsbruk kan spela en viktig roll som leverantörer av råvaror till produktionen av bioenergi, för koldioxidbindning och för ytterligare minskning av utsläppen av växthusgaser.

ii)

EU:s mål när det gäller vattenpolitiken fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (2) som kommer att börja genomföras fullt ut under perioden 2010–2012. Jordbruket och skogsbruket spelar i egenskap av storförbrukare av vatten och vattenresurser en viktig roll i arbetet med att både kvantitativt och kvalitativt uppnå en hållbar vattenförvaltning. Vattenförvaltning kommer att utgöra en allt större del av anpassningsstrategin för att hantera redan oundvikliga klimatförändringar.

iii)

Medlemsstaterna har åtagit sig att få minskningen av den biologiska mångfalden att avstanna till 2010, men det blir allt mindre troligt att detta mål kommer att nås. En stor del av den biologiska mångfalden i Europa är beroende av jordbruket och skogsbruket och insatserna för att skydda den biologiska mångfalden måste intensifieras, särskilt mot bakgrund av klimatförändringarnas förväntade negativa effekter och den ökande efterfrågan på vatten.

iv)

Mjölkproducenter bidrar väsentligt till att hålla landsbygden levande genom en hållbar jordbruksverksamhet, särskilt i mindre gynnade regioner. Med hänsyn till deras höga produktionskostnader och de strukturförändringar de ställs inför till följd av utfasningen av mjölkkvotsystemet, bör kompletterande stödåtgärder göras tillgängliga för mjölkproducenter så att de bättre kan anpassa sig till nya marknadsvillkor.

v)

Åtgärder för utveckling av landsbygden kan särskilt utnyttjas för att uppmuntra till innovation när det gäller vattenförvaltning, produktion och utnyttjande av förnybar energi, skydd av biologisk mångfald och hantering och anpassning till klimatförändringarna och att främja lösningar avseende konkurrenskraft och miljö som alla parter vinner på. För att främja ett fullt utnyttjande av innovation bör särskilt stöd ges för att göra innovativa åtgärder i anslutning till de nya utmaningarna tillgängliga.”.

i)

Framför allt kan investeringsstödet under axel 1 inriktas på maskiner och utrustning som kräver mindre energi, vatten och andra insatsvaror och på produktion av förnybar energi för användning på jordbruksföretaget. Inom lantbruks- och livsmedelssektorn och inom skogssektorn bör investeringsstödet kunna bidra till utvecklingen av mer innovativ och hållbar bearbetning av biobränslen.

ii)

Under axel 2 kan åtgärder för miljövänligare jordbruk och skogsbruk användas särskilt för att öka den biologiska mångfalden genom bevarande av artrika vegetationstyper och genom skydd och bevarande av gräsmarker och extensiva produktionsformer. Särskilda åtgärder under axel 2 som åtgärder för miljön eller beskogning kan också bidra till att höja kapaciteten att bättre förvalta vattenresurserna, både vad gäller kvantitet och kvalitet. Vidare bidrar vissa åtgärder för miljövänligare jordbruk och skogsbruk till att minska utsläppen av dikväveoxid (N2O) och metan (CH4) samt till att främja koldioxidbindningen.

iii)

Projekt och samarbete för förnybar energi på lokal nivå kan få stöd under axlarna 3 och 4. Här kan även diversifiering av jordbruk till produktion av bioenergi få stöd. Bevarandet av naturarvet kan bidra till att skydda livsmiljöer med högt naturvärde och värdefulla vattenområden.

iv)

Eftersom alla landsbygdsområden ställs inför klimatförändringar och frågor som rör förnybar energi kan medlemsstaterna uppmuntra lokala aktionsgrupper under axel 4 (Leader) att ta upp dessa frågor som ett tvärgående tema i sina lokala utvecklingsstrategier. Grupperna är rätt placerade för att kunna bidra till anpassningen till klimatförändringarna och till att finna lösningar avseende förnybar energi som är skräddarsydda för den lokala situationen.

v)

Innovation har potential att leda till särskilt positiva effekter när det gäller att möta de nya utmaningarna när det gäller klimatförändringarna, produktion av förnybar energi, mer hållbara metoder för vattenförvaltning och att vända nergången av den biologiska mångfalden. Stöd till innovation på dessa områden skulle kunna utformas som uppmuntran att utveckla, starta och tillämpa relevant teknik samt relevanta produkter och tillverkningsprocesser.

vi)

Som en allmän princip ska stödet inriktas på två typer av insatser som är förenliga med de mål och bestämmelser som fastställs i förordning (EG) nr 1698/2005 och som bidrar till att generera positiva potentiella effekter med avseende på nya utmaningar, såsom de utmaningar som anges i bilaga II till den förordningen.”.