31.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 354/70

(1)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (3) fastställs att statistikdelen i informationssystemet ska utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, vid behov med användning av gemenskapens statistikprogram för att främja synergi och undvika dubbelarbete. I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) (4) fastställs att dess mål att ta fram och sprida information och kunskap om hälsa ska eftersträvas genom åtgärder för att ytterligare utveckla ett hållbart system för hälsoövervakning med mekanismer för att samla in jämförbara uppgifter och information, med lämpliga indikatorer, och att som en del av gemenskapens statistikprogram utveckla den statistiska delen av detta system.

(2)

Gemenskapens information om folkhälsa har utvecklats systematiskt genom gemenskapens folkhälsoprogram. På denna grundval har det upprättats en förteckning över hälsoindikatorer för Europeiska gemenskapen (ECHI) som ger en översikt över hälsosituationen, hälsans bestämningsfaktorer och hälso- och sjukvårdssystemen. För att kunna tillhandahålla de minimiuppgifter som krävs för beräkningen av hälsoindikatorerna, bör ECHI, där så är möjligt och relevant, vara samstämmig med den utveckling som har ägt rum och de resultat som uppnåtts tack vare gemenskapens åtgärder på folkhälsoområdet.

(3)

I rådets resolution av den 3 juni 2002 om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen (2002–2006) (5) uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera det pågående arbetet för harmonisering av statistiken om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i syfte att få fram jämförbara data, varigenom man objektivt kan utvärdera konsekvenserna av och effektiviteten hos de åtgärder som vidtas inom ramen för gemenskapens nya arbetsmiljöstrategi; vidare framhålls i ett särskilt avsnitt behovet av att beakta den ökande andelen kvinnor på arbetsmarknaden och att tillgodose deras särskilda behov i politiken för hälsa och säkerhet i arbetet. I sin resolution av den 25 juni 2007 om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen (2007–2012) (6) uppmanade rådet dessutom kommissionen att samarbeta med de lagstiftande myndigheterna vid inrättandet av ett lämpligt europeiskt statistiskt system på arbetsmiljöområdet, varvid hänsyn ska tas till de olika nationella systemen och ytterligare administrativa bördor undvikas. I sin rekommendation av den 19 september 2003 om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar (7) rekommenderar kommissionen slutligen att medlemsstaterna gradvis anpassar den nationella statistiken över arbetssjukdomar till den europeiska förteckningen, i enlighet med det pågående arbetet för harmonisering av den europeiska statistiken över arbetssjukdomar.

(4)

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona den 15-16 mars 2002 fastställdes tre vägledande principer för reformen av hälso- och sjukvårdssystemen: tillgänglighet för alla, högkvalitativ vård och långsiktig ekonomisk hållbarhet. I kommissionens meddelande av den 20 april 2004 med titeln”Modernisera de sociala trygghetssystemen för att utveckla högkvalitativ, tillgänglig och hållbar vård och omsorg: stöd till de nationella strategierna genom den öppna samordningsmetoden” föreslås att man börjar kartlägga möjliga indikatorer för gemensamma mål för att utveckla hälso- och sjukvårdssystemen på grundval av de insatser som görs inom ramen för gemenskapens handlingsprogram på hälsoområdet, Eurostats hälsostatistik och samarbetet med internationella organisationer. Vid inrättandet av sådana indikatorer bör särskild uppmärksamhet ägnas användning och jämförbarhet vad gäller självbedömd hälsa såsom det framgår av undersökningarna.

(5)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (8) är miljö, hälsa och livskvalitet prioriterade miljöområden, och det slås fast att indikatorer för hälsa och miljö bör fastställas och utvecklas. Rådet begärde också i sina slutsatser från den 8 december 2003 om strukturella indikatorer att indikatorer för biologisk mångfald och hälsa skulle föras in under rubriken ”miljö” i databasen över strukturella indikatorer som används vid utarbetandet av den årliga vårrapporten till Europeiska rådet; även indikatorer för hälsa och säkerhet i arbetet finns med i denna databas, under rubriken ”sysselsättning”. Bland de indikatorer för hållbar utveckling som kommissionen antog 2005 finns även ett tema som rör folkhälsa.

(6)

I den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010 konstateras att uppgifternas kvalitet, jämförbarhet och tillgänglighet måste förbättras när det gäller hälsosituationen i fråga om miljörelaterade sjukdomar, med hjälp av gemenskapens statistikprogram.

(7)

I rådets resolution av den 15 juli 2003 om främjande av sysselsättning och social integrering för personer med funktionshinder (9) uppmanades medlemsstaterna och kommissionen att samla statistisk information om situationen för personer med funktionshinder, inklusive om utveckling av tjänster och förmåner för denna grupp. I kommissionens meddelande av den 30 oktober 2003 med titeln ”Lika möjligheter för personer med funktionshinder – En europeisk handlingsplan”, anges det dessutom att kommissionen avser att utveckla kontextindikatorer som kan jämföras medlemsstaterna emellan för att bedöma handikappolitikens effektivitet. Där anges också att man i så stor utsträckning som möjligt bör använda Europeiska statistiksystemets källor och strukturer, i synnerhet genom att man utvecklar harmoniserade undersökningsmoduler för att kunna få de internationellt jämförbara statistiska uppgifter som behövs för att följa utvecklingen.

(8)

För att kunna få fram relevanta och jämförbara uppgifter och undvika dubbelarbete bör kommissionens (Eurostat) statistiska verksamhet i fråga om statistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet, där så är lämpligt och möjligt, bedrivas i samarbete med FN och dess särskilda organisationer, t.ex. Världshälsoorganisationen (WHO) och Internationella arbetsorganisationen (ILO), och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

(9)

Kommissionen (Eurostat) samlar redan regelbundet in statistiska uppgifter om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet från medlemsstaterna som frivilligt tillhandahåller dessa uppgifter. Eurostat samlar också in uppgifter på dessa områden från andra källor. Insatserna utvecklas i nära samarbete med medlemsstaterna. Särskilt när det gäller folkhälsostatistiken styrs och organiseras utvecklingen och genomförandet genom ett partnerskap mellan kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna. Vad gäller redan insamlade uppgifter krävs dock fortfarande ökad noggrannhet och tillförlitlighet, samstämmighet och jämförbarhet, täckning, aktualitet och punktlighet; det är också nödvändigt att se till att ytterligare uppgiftsinsamlingar som beslutas och utvecklas tillsammans med medlemsstaterna genomförs på ett sådant sätt att man får fram de statistiska minimiuppgifter som krävs på gemenskapsnivå i fråga om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet.

(10)

Framställningen av särskild gemenskapsstatistik regleras i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (10).

(11)

Denna förordning står i fullständig överensstämmelse med rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (11).

(12)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (12), liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (13), är tillämpliga i samband med den här förordningen. De behov av statistiska uppgifter som uppstår på grund av gemenskapens åtgärder på folkhälsoområdet, nationella strategier för att utveckla en tillgänglig och hållbar hälso- och sjukvård av hög kvalitet och gemenskapens arbetsmiljöstrategi samt de behov som rör arbetet med strukturella indikatorer, indikatorer för hållbar utveckling och ECHI samt andra indikatorer som behöver utvecklas för att övervaka gemenskapens och nationella politiska åtgärder och strategier på områdena folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet, utgör ett viktigt allmänintresse.

(13)

Överföring av insynsskyddade uppgifter regleras av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 322/97 och i rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor (14). Åtgärder som vidtas enligt dessa förordningar säkerställer det fysiska och logiska skyddet för insynsskyddade uppgifter och förhindrar att uppgifter röjs olagligen eller används i andra syften än för statistik när gemenskapsstatistik framställs och sprids.

(14)

Vid framställning och spridning av gemenskapsstatistik enligt denna förordning bör medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheter beakta de principer som fastställts i den europeiska uppförandekoden avseende statistik som antogs av kommittén för det statistiska programmet den 24 februari 2005.

(15)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen upprättande av en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(16)

I denna förordning konstateras att organisation och förvaltning av hälso- och sjukvårdsystemen ingår i den nationella behörigheten och att ansvaret för genomförandet av gemenskapslagstiftning som rör arbetsplatser och arbetsförhållanden primärt ligger hos medlemsstaterna samt säkerställs ett fullständigt beaktande av medlemsstaternas behörighet i fråga om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet.

(17)

Det är viktigt att kön och ålder ingår i variablerna i samband med uppdelningen, så att hänsyn kan tas till köns- och åldersskillnaders inverkan på hälsa och säkerhet i arbetet.

(18)

De åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (15).

(19)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta genomförandeåtgärder för uppgifter om vissa områden och uppgifternas uppdelning, referensperioder, intervall och tidsfrister för uppgiftsinlämningen samt tillhandahållande av metauppgifter. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas enligt det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(20)

Kompletterande finansiering för insamling av uppgifter om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet kommer att tillhandahållas inom ramarna för det andra gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) och gemenskapsprogrammet för sysselsättning och social solidaritet (Progress) (16). Inom dessa ramar bör finansiella resurser användas för att hjälpa medlemsstaterna att bygga upp ytterligare nationell kapacitet, så att de kan genomföra förbättringar och skapa nya verktyg för insamling av statistiska uppgifter om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet.

(21)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts.

(22)

Kommittén för det statistiska programmet har hörts i enlighet med artikel 3.1 i beslut 89/382/EEG, Euratom (17).

—

Hälsosituation och hälsans bestämningsfaktorer, enligt bilaga I.

—

Hälso- och sjukvård, enligt bilaga II.

—

Dödsorsaker, enligt bilaga III.

—

Olycksfall i arbetet, enligt bilaga IV.

—

Arbetssjukdomar och andra arbetsrelaterade hälsoproblem och sjukdomar, enligt bilaga V.

a)

gemenskapsstatistik: enligt definitionen i artikel 2 första strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97.

b)

framställning av statistik: enligt definitionen i artikel 2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97.

c)

folkhälsa: alla aspekter som rör hälsosituationen, dvs. allmänhetens hälsotillstånd, inbegripet sjuklighet och funktionshinder, hälsans bestämningsfaktorer, hälso- och sjukvårdsbehov, resurser inom hälso- och sjukvården, tillhandahållande av och allmän tillgång till hälso- och sjukvård, utgifter för och finansiering av hälso- och sjukvården samt dödsorsaker.

d)

hälsa och säkerhet i arbetet: alla aspekter som rör förebyggande åtgärder och skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet vad gäller nuvarande och tidigare verksamhet, särskilt avseende olycksfall i arbetet, arbetssjukdomar och andra arbetsrelaterade hälsoproblem och sjukdomar.

e)

mikrouppgifter: enskilda statistiska uppgifter.

f)

överföring av insynsskyddade uppgifter: överföring mellan medlemsstaternas myndigheter och gemenskapsmyndigheten av insynsskyddade uppgifter som inte medger direkt identifiering i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 322/97 och förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90.

g)

personuppgifter: varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person i enlighet med artikel 2 a i direktiv 95/46/EG.

a)

relevans: i hur hög grad statistiken uppfyller användarnas nuvarande och potentiella behov.

b)

tillförlitlighet: i hur hög grad uppskattningarna överensstämmer med okända sanna värden.

c)

aktualitet: tiden mellan uppgifternas tillgänglighet och den företeelse eller situation som de beskriver.

d)

punktlighet: tiden mellan det datum då uppgifterna skulle ha funnits tillgängliga och det datum då de faktiskt offentliggörs.

e)

tillgänglighet och tydlighet: under vilka villkor och former som användare kan få tillgång till, använda och tolka uppgifterna.

f)

jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp och mätningsverktyg eller mätningsförfaranden som används, när man jämför statistiken från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder.

g)

samanvändbarhet: i hur hög grad uppgifterna tillförlitligt kan kombineras på olika sätt och användas för olika ändamål.

a)

Uppgifterna, dvs. variabler, definitioner och klassificeringar när det gäller de områden som omfattas av bilagorna I–V.

b)

Uppdelningen av uppgifterna.

c)

Referensperioder, intervall och tidsfrister för uppgiftslämningen.

d)

Tillhandahållande av metauppgifter.