BILAGA B
ÅRLIG ENERGISTATISTIK
I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrister och former för översändning för den årliga insamlingen av energistatistik.
Förklaringarna i bilaga A av termer är tillämpliga på sådana termer som inte uttryckligen förklaras i denna bilaga.
1. FASTA FOSSILA BRÄNSLEN OCH TILLVERKADE GASER
1.1 Tillämpliga energiprodukter
Om inte annat anges gäller insamlingen av dessa uppgifter samtliga följande energiprodukter:
|
Energiprodukt
|
Definition
|
|
|
Högvärdigt kol som används industriellt och i hushållen. Det har normalt en halt av mindre än 10 % flyktiga ämnen och hög kolhalt (omkring 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas.
|
|
|
Bituminöst kol av en kvalitet som medger framställning av koks lämplig för masugnscharger. Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas.
|
|
3.
|
Annat bituminöst kol
(flamkol)
|
|
Kol som används för ångbildning, innefattande allt bituminöst kol som inte inkluderas i kokskol eller antracit. Det kännetecknas av en högre halt av flyktiga ämnen än antracit (mer än 10 %) och lägre kolhalt (mindre än 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas. Om bituminöst kol används i koksugnar bör det redovisas som kokskol.
|
|
|
Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mellan 17 435 kJ/kg (4 165 kcal/kg) och 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.
|
|
|
Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mindre än 17 435 kJ/kg (4 165 kcal/kg) och innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas.
Oljeskiffer och tjärsand som framställs och förbränns direkt bör redovisas i denna kategori. Oljeskiffer och tjärsand som används som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser bör också redovisas i denna kategori.
Detta inkluderar den del av oljeskiffret eller tjärsanden som förbrukas under omvandlingsprocessen. Skifferolja och andra produkter som härleds från förvätskning bör redovisas på det årliga oljefrågeformuläret.
|
|
|
En brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög vattenhalt (upp till 90 % i obehandlat skick), lätt tillskuren, med ljusbrun till mörkbrun färg. Torv som används för andra syften än energi inkluderas inte.
Denna definition påverkar varken definitionen av förnybara energikällor enligt direktiv 2001/77/EG eller 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories.
|
|
|
Ett sammansatt bränsle tillverkat av hårdkolstybb med tillsats av ett bindemedel. Mängden framställt patentbränsle kan därför vara något större än den faktiska mängd kol som använts i omvandlingsprocessen.
|
|
|
Den fasta produkt som erhålls vid pyrolys av kol, främst kokskol, vid hög temperatur, med låg halt av vatten och flyktiga ämnen. Koksugnskoks används främst i stålindustrin som energikälla och kemiskt agens. Koksstybb och gjuterikoks ingår i denna kategori.
Halvkoks (en fast produkt som erhålles från förkolning av stenkol vid låg temperatur) bör redovisas under denna kategori. Halvkoks används som hushållsbränsle eller av omvandlingsanläggningen själv. Denna kategori omfattar också koks, koksstybb och halvkoks som framställs av lignit/brunkol.
|
|
|
Biprodukt av hårt kol som används för produktion av stadsgas i gasverk. Gaskoks används för uppvärmning.
|
|
|
Resultatet av destruktiv destillation av bituminöst kol. Koltjära är den flytande biprodukten av destillation av kol för tillverkning av koks i koksugnsprocessen eller framställd av brunkol (”lågtemperaturtjära”). Koltjära kan destilleras ytterligare till olika organiska produkter (t.ex. bensen, toluen, naftalen), vilka normalt redovisas som insatsvara i den petrokemiska industrin.
|
|
|
Brunkolsbriketter är ett sammansatt bränsle framställt av lignit/brunkol som produceras genom brikettering under högt tryck med tillsats av bindemedel. Här ingår torvbriketter samt torkat damm och pulver av lignit.
|
|
|
Omfattar alla slags gaser som framställs i sådana allmänna eller privata anläggningar vars huvudverksamhet är framställning, transport och distribution av gas. Här ingår gas som framställs genom förkolning (inklusive gas framställd vid koksugnar som överförs till gasverksgas), genom total förgasning med eller utan tillsats av oljeprodukter (LPG, resterande eldningsolja osv.) samt genom reformering och enkel blandning av gaser och/eller luft, redovisat under rubriken ”Från andra källor”. Inom omvandlingssektorn anges mängder gasverksgas som överförs till blandad naturgas som sedan distribueras och förbrukas via naturgasnätet.
Framställning av andra kolgaser (dvs. koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas) bör redovisas under de kategorier som avser sådana gaser, inte som framställning av gasverksgas. De kolgaser som överförs till gasverk bör sedan redovisas (under sin egen rubrik) inom omvandlingssektorn under rubriken för gasverk. Den totala mängden gasverksgas som uppkommer genom överföring av andra kolgaser bör redovisas på raden för framställning av gasverksgas.
|
|
|
Erhålls som biprodukt av tillverkning av koksugnsgas för produktion av järn och stål.
|
|
|
Produceras genom förbränning av koks i masugnar i stålindustrin. Den tas tillvara och används som bränsle dels inom anläggningen, dels i andra stålindustriprocesser eller i kraftverk som kan förbränna den. Mängden bränsle bör redovisas som bruttovärmevärde.
|
|
|
Biprodukt av stålframställning i syrgasugn som tillvaratas när den lämnar ugnen. Kallas även LD-gas.
|
|
|
Med hårt kol menas kol med ett bruttovärmevärde större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas och med en genomsnittlig slumpmässig reflektans för vitrinit på minst 0,6 . Hårt kol omfattar alla energiprodukter i kategorierna 1–3 (antracit, kokskol och annat bituminöst kol).
|
1.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.
1.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
|
|
|
1.1
|
varav: Under jord
Tillämplig endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit/brunkol.
|
|
|
1.2
|
varav: Ovan jord
Tillämplig endast för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol och lignit/brunkol.
|
|
|
2.
|
Från andra källor
Denna rubrik består av två delar:
|
—
|
Tillvaratagna suspensioner, kross och andra lågvärdiga kolprodukter som inte kan klassificeras efter typ av kol. Här ingår kol som återvinns från avfallshögar och andra avfallsbehållare.
|
|
—
|
Tillförsel av bränslen vars produktion ingår i en energibalans för andra bränslen men vars förbrukning ingår i kolenergibalansen.
|
|
|
|
2.1
|
varav: Från oljeprodukter
Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv.
T.ex. tillsats av petroleumkoks till kokskol för koksugnar.
|
|
|
2.2
|
varav: Från naturgas
Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv.
T.ex. tillsats av naturgas till gasverksgas för direkt slutförbrukning.
|
|
|
2.3
|
varav: Från förnybar energi
Ej tillämpligt för antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol samt lignit/brunkol och torv.
T.ex. industriavfall använt som bindemedel vid framställning av patentbränsle.
|
|
|
|
|
|
|
5.
|
Internationell bunkring
|
|
|
6.
|
Lagerförändringar
Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.
|
|
|
|
|
8.
|
Statistiska differenser
|
|
|
9.
|
Totalt, omvandlingssektorn
Mängder bränslen som används för primär eller sekundär omvandling av energi (t.ex. kol till el, koksugnsgas till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. kokskol till koks).
|
|
|
9.1
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk
|
|
|
9.2
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk
|
|
|
9.3
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk
|
|
|
9.4
|
varav: Egenproducenters elverk
|
|
|
9.5
|
varav: Egenproducenters kraftvärmeverk
|
|
|
9.6
|
varav: Egenproducenters värmeverk
|
|
|
9.7
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
9.9
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar
|
|
|
|
|
9.11
|
varav: Masugnar
Mängder av kokskol och/eller bituminöst kol samt koksugnskol som omvandlas i masugnar. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av masugnar (t.ex. masugnsgas) bör inte redovisas under omvandlingssektorn utan redovisas som förbrukning i energisektorn.
|
|
|
9.12
|
varav: Kolförvätskning
Skifferolja och andra produkter som härrör från förvätskning bör redovisas i enlighet med kapital 4 i denna bilaga.
|
|
|
9.13
|
varav: För blandad naturgas
Mängder av kolgaser som blandas med naturgas.
|
|
|
9.14
|
Varav: Ej angivet på annat håll – Omvandling
|
|
1.2.2 Energisektorn
|
|
|
1.1
|
varav: El-, kraftvärme och värmeverk
|
|
|
|
|
1.3
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
1.5
|
varav: Brunkolsbrikett/torvbrikettanläggningar
|
|
|
|
|
|
|
1.8
|
varav: Petroleumraffinaderier
|
|
|
1.9
|
varav: Kolförvätskning
|
|
|
1.10
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
2.
|
Distributionsförluster
Förluster på grund av transport och distribution, samt fackling av tillverkade gaser.
|
|
|
|
|
4.
|
Totalt, annan användning än för energi
|
|
|
4.1
|
varav: Industri-, omvandlings- och energisektorerna
Annan användning än för energi i alla delar av industri-, omvandlings och energisektorerna, t.ex. kol som används för tillverkning av metanol eller ammoniak.
|
|
|
4.1.1
|
Från 4.1, varav: I petrokemisk industri
Annan användning än för energi, tex. kol som används som insatsvara för tillverkning av gödselmedel eller som råmaterial för andra petrokemiska produkter.
|
|
|
4.2
|
varav: Transportsektorn
Annan användning än för energi i alla delar av transportsektorn.
|
|
|
4.3
|
varav: Andra sektorer
Annan användning än för energi inom företagstjänster och offentliga tjänster, hushåll, jordbruk och Ej redovisat på annat håll – Annat.
|
|
1.2.3 Uppgift om slutlig energiförbrukning
|
1.
|
Slutlig energiförbrukning
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
|
|
3.2
|
varav: Inhemsk sjöfart
|
|
|
3.3
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Annat
|
|
1.2.4 Import och export
Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.
Inte tillämpligt på torv, gaskoks, gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas eller konvertergas.
1.2.5 Insatsmaterial till egenproducenter av el och värme
Insatsmaterial till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.
Dessa insatsmaterial till egenproducenter ska delas upp efter de huvudsakliga verksamheter som förtecknas i följande tabell:
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
1.4
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar
|
|
|
|
|
|
|
1.7
|
varav: Petroleumraffinaderier
|
|
|
1.8
|
varav: Kolförvätskning
|
|
|
1.9
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraler
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobak
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
|
|
3.2
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll
|
|
1.3 Värmevärden
Både brutto- och nettovärmevärden ska redovisas för de energiprodukter som anges i avsnitt 1.1 för följande huvudsakliga aggregat.
Ej tillämpligt på gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6.
|
Använt i huvudverksamhetsproducenters el-, kraftvärme- och värmeverk
|
|
|
|
|
|
1.4 Produktion och lager i kolgruvor
Endast tillämpligt på hårt kol och lignit/brunkol.
Följande ska redovisas:
|
|
|
|
|
|
|
4.
|
Lager vid periodens slut
|
|
|
4.1
|
varav: Lager vid gruvorna
|
|
1.5 Måttenheter
|
|
103 ton
Undantag: för gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas, konvertergas) redovisas energiinnehållet direkt, varför enheten TJ ska användas (baserat på bruttovärmevärde).
|
|
|
MJ/ton
|
1.6 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
2. NATURGAS
2.1 Tillämpliga energiprodukter
Denna uppgiftsinsamling rör naturgas, vilket omfattar gaser som förekommer i underjordiska fyndigheter, i vätske- eller gasform, främst bestående av metan.
Här ingår både ”icke-associerad” gas med ursprung i fält som producerar kolväten endast i gasform och ”associerad” gas som produceras jämsides med råolja samt metan som tillvaratas från kolgruvor (gruvgas) eller kolflötser (flötsgas).
Här ingår inte gas som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa (t.ex. gas från avfall eller rötslam) eller gasverksgas.
2.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
2.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
Här ska redovisas mängder uttryckta i volym- och energienheter, inklusive brutto- och nettovärmevärde, för följande aggregat:
|
1.
|
Inhemsk produktion
All torr, marknadsfärdig produktion inom de nationella gränserna, inklusive produktion till havs. Produktionen mäts efter rening och avskiljning av naturgasvätskor och svavel.
Här ingår inte utvinningsförluster eller volymer som återinsprutas, släpps ut eller facklas.
Här ingår volymer som används i naturgasindustrin, i gasutvinning, rörsystem och behandlingsanläggningar.
|
|
|
1.1
|
varav: Associerad gas
Naturgas som produceras jämsides med råolja.
|
|
|
1.2
|
varav: Icke-associerad gas
Naturgas med ursprung i fält som producerar endast gasformiga kolväten.
|
|
|
1.3
|
varav: Gruvgas
Metan som produceras i kolgruvor eller från kolflötser, förs upp till ytan i rör och förbrukas vid gruvorna eller leds i rörsystem till konsumenterna.
|
|
|
2.
|
Från andra källor
Bränsle som blandas med naturgas och förbrukas som blandning.
|
|
|
2.1
|
varav: Från oljeprodukter
LPG för uppgradering av kvaliteten, t.ex. värmevärde.
|
|
|
2.2
|
varav: Från kol
Tillverkad gas för blandning med naturgas.
|
|
|
2.3
|
varav: Från förnybara källor
Biogas för blandning med naturgas.
|
|
|
|
|
|
|
5.
|
Internationell bunkring
|
|
|
6.
|
Lagerförändringar
Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.
|
|
|
|
|
8.
|
Statistiska differenser
Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.
|
|
|
9.
|
Återvinningsbar gas: ingående och utgående lager
Volymer av gas som finns tillgänglig för leverans under vilken inmatnings-/utmatningscykel som helst. Här ingår återvinningsbar naturgas lagrad i särskilda anläggningar (uttömda gas- eller oljefält, akviferer, salthåligheter, blandade bergrum eller annat) samt lagring av kondenserad naturgas. Buffertgas bör inte medräknas.
Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.
|
|
|
10.
|
Utsläppt gas
Volym gas som släpps ut i luften vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen.
Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.
|
|
|
11.
|
Facklad gas
Volym gas som förbränns (facklas) vid produktionsstället eller gasbehandlingsanläggningen.
Kravet att redovisa värmevärde är inte tillämpligt här.
|
|
|
12.
|
Totalt, omvandlingssektorn
Mängder av bränsle som används för primär eller sekundär energiomvandling (t.ex. naturgas till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. naturgas till metanol).
|
|
|
12.1
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk
|
|
|
12.2
|
varav: Egenproducenters elverk
|
|
|
12.3
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk
|
|
|
12.4
|
varav: Egenproducenters kraftvärmeverk
|
|
|
12.5
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk
|
|
|
12.6
|
varav: Egenproducenters värmeverk
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12.10
|
varav: Gas till vätska
Mängder av naturgas som används som insatsvara för omvandling till vätska, t.ex. mängder av bränsle som förs in i metanolproduktionsprocessen för omvandling till metanol.
|
|
|
12.11
|
varav: Ospecificerat – Omvandling
|
|
2.2.2 Energisektorn
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Olje- och gasutvinning
|
|
|
1.3
|
varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.7
|
varav: El-, kraftvärme och värmeverk
|
|
|
1.8
|
varav: Förvätskning (LNG) eller förgasning
|
|
|
1.9
|
varav: Gas till vätska
|
|
|
1.10
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
2.
|
Distributions- och transportförluster
|
|
2.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi
Förbrukning av naturgas ska redovisas separat för energianvändning och i tillämpliga fall annan användning än för energi, för följande aggregat:
|
1.
|
Total slutförbrukning
Slutlig energiförbrukning och annan användning än för energi redovisas separat under denna rubrik.
|
|
|
|
|
2.1
|
varav: Landsvägstransport
Här ingår både CNG och biogas.
|
|
|
2.1.1
|
varav: Biogasens andel av landsvägstransporter
|
|
|
2.2
|
varav: Transport i rörledningar
|
|
|
2.3
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
|
|
3.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
3.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
3.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
3.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
3.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
3.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
3.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
3.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
3.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
3.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
3.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Annat
|
|
2.2.4 Import och export
Här redovisas både totala mängder av naturgas och andel därav som utgörs av LNG, efter ursprungsland för import och efter bestämmelseland för export.
2.2.5 Insatsvaror till egenproducenter av el och värme
Insatsvaror till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för egenproducenters elverk, egenproducenters kraftvärmeverk samt egenproducenters värmeverk.
Insatsvaror redovisas för följande anläggningar och verksamheter:
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Olje- och gasutvinning
|
|
|
1.3
|
varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.7
|
varav: Förvätsknings- (LNG) och återförgasningsanläggningar
|
|
|
1.8
|
varav: Gas till vätska
|
|
|
1.9
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
3.1
|
varav: Transporter i rörsystem
|
|
|
3.2
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll
|
|
2.2.6 Gaslagringskapacitet
|
1.
|
Namn
Namn på lageranläggningens belägenhet.
|
|
|
2.
|
Typ
Typ av lagring, såsom uttömt gasfält, saltgruva e.d.
|
|
|
3.
|
Nyttig kapacitet
Total gaslagringskapacitet minus buffertgas. Buffertgasen är den totala volym gas som krävs som stadigvarande mängd i systemet för att upprätthålla ett adekvat underjordiskt lagringstryck och en adekvat leveranstakt under hela utmatningscykeln.
|
|
|
4.
|
Topputmatning
Högsta takt i vilken gas kan matas ut från det aktuella lagret.
|
|
2.3 Måttenheter
|
|
Om inte annat anges redovisas naturgas efter energiinnehåll, dvs. i TJ, enligt bruttovärmevärdet.
Om fysisk volym avses är enheten 106 m3 under normalt tryck och temperatur (15 oC, 101,325 kPa).
|
|
|
KJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).
|
|
|
106 m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).
|
|
|
106 m3/dag, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa).
|
2.4 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
3. EL OCH VÄRME
3.1 Aktuella energiprodukter
Detta kapitel omfattar värme och el.
3.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i det här kapitlet. De definitioner och enheter som anges i kapitlen 1, 2, 4 och 5 är tillämpliga på energiprodukter inom fasta bränslen, tillverkade gaser, naturgas, olje- och petroleumprodukter samt förnybar energi och energi ur avfall.
3.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
Följande särskilda definitioner är tillämpliga på aggregaten för el och värme i detta kapitel:
|
—
|
bruttoelproduktion: summan av elektrisk energi från alla aktuella produktionsenheter (inklusive pumpad lagring) uppmätt vid huvudgeneratorernas uttagsterminaler.
|
|
—
|
bruttovärmeproduktion: det totala värmet som produceras av anläggningen, inklusive det värme som används av anläggningens hjälputrustning som drivs med en het fluid (uppvärmning av utrymmen, av flytande bränsle e.d.) och förluster i anläggningens eller nätets värmeväxlare samt värme från kemiska processer som används som en primär energiform.
|
|
—
|
nettoelproduktion: bruttoelproduktionen minus den elektriska energi som absorberas av generatorernas hjälputrustning och förluster i huvudgeneratorernas transformatorer.
|
|
—
|
nettovärmeproduktion: det värme som levereras till distributionssystemet, uppmätt som utgående och återvändande flöden.
|
De aggregat som anges i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Under dessa två typer ska brutto- och nettoproduktion av el och värme redovisas för enbart el, för kraftvärme samt för enbart värme där så är tillämpligt, för följande aggregat:
|
|
|
|
|
|
|
1.2.1
|
varav: Del av vattenkraft producerad genom pumpad lagring
|
|
|
|
|
|
|
1.5
|
varav: Tidvatten, vågenergi, havsenergi
|
|
|
|
|
1.7
|
varav: Förbränningsbara bränslen
Bränslen som kan antändas eller brinna, dvs. reagera med syre och orsaka en avsevärd temperaturökning, som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme.
|
|
|
1.8
|
varav: Värmepumpar
Värmeproduktion endast från värmepumpar där värmet säljs till tredje man (dvs. om produktionen sker i omvandlingssektorn).
|
|
|
1.9
|
varav: Elektriska ångpannor
Mängder värme från elektriska ångpannor där produktionen säljs till tredje man.
|
|
|
1.10
|
varav: Värme från kemiska processer
Värme med ursprung i processer utan tillförsel av energi, såsom kemiska reaktioner.
Här ingår inte spillvärme från energidrivna processer, vilket bör redovisas som värme producerat med det aktuella bränslet.
|
|
|
1.11
|
varav: Andra källor – El (ange närmare)
|
|
Aggregaten i nedanstående tabell ska redovisas som totala mängder, i förekommande fall separat för el och värme. För de första tre aggregaten i nedanstående tabell bör mängderna beräknas från och överensstämma med de värden som redovisats i föregående tabell.
|
1.
|
Total bruttoproduktion
|
|
|
2.
|
Egenförbrukning vid anläggningen
|
|
|
|
|
4.
|
Import
Se förklaringen under punkt 5, ”Export”.
|
|
|
5.
|
Export
Mängder av el betraktas som importerade eller exporterade när de har korsat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering ägt rum eller ej. Om el transiteras genom ett land bör mängden redovisas både som import och export.
|
|
|
6.
|
Använt för värmepumpar
|
|
|
7.
|
Använt för elektriska ångpannor
|
|
|
8.
|
Använt för pumpad lagring
|
|
|
9.
|
Använt för elproduktion
|
|
|
10.
|
Tillförd energi
För el: summan av den nettoelproduktion som tillförs av alla kraftverk i landet, minus den mängd som används samtidigt för värmepumpar, elektriska ångpannor, pumpad lagring samt minus eller plus export och import från utlandet.
För värme: summan av nettovärmeproduktionen för avsalu av alla värmeverk i landet, minus värme som används för elproduktion samt minus eller plus export och import från utlandet.
|
|
|
11.
|
Överförings- och distributionsförluster
Alla förluster på grund av transport och distribution av el och värme.
För el inkluderas förluster i transformatorer som inte betraktas som integrerade delar av kraftverken.
|
|
|
12.
|
Totalförbrukning (beräknad)
|
|
|
|
|
14.
|
Totalförbrukning (observerad)
|
|
Producerad el, såld värme och använda bränslemängder, inklusive motsvarande total energi (på grundval av deras nettovärmevärde, utom för naturgas där bruttovärmevärdet används) från de bränslen som förtecknas i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Inom dessa två typer ska el- och värmeproduktion i förekommande fall redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.
|
1.
|
Fasta bränslen och tillverkade gaser:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2.
|
Olje- och petroleumprodukter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2.8
|
Bensin/diesel (destillerad eldningsolja)
|
|
|
|
|
2.10
|
Bitumen (inklusive Orimulsion)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.
|
Förnybar energi och energi från avfall:
|
|
|
4.1
|
Industriavfall (ej förnybart)
|
|
|
4.2
|
Kommunalt avfall (förnybart)
|
|
|
4.3
|
Kommunalt avfall (ej förnybart)
|
|
|
4.4
|
Trä, träavfall och annat fast avfall
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.2.2 El- och värmeförbrukning i energisektorn
|
1.
|
Totalt, energisektorn
Här ingår inte anläggningens egenförbrukning, energi som används för pumpad lagring, värmepumpar och elektriska ångpannor.
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Olje- och gasutvinning
|
|
|
1.3
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
1.5
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar
|
|
|
|
|
|
|
1.8
|
varav: Petroleumraffinaderier
|
|
|
1.9
|
varav: Kärnteknisk industri
|
|
|
1.10
|
varav: Kolförvätskningsanläggningar
|
|
|
1.11
|
varav: Förvätsknings- (LNG)/återförgasningsanläggningar
|
|
|
1.12
|
varav: Förgasningsanläggningar (biogas)
|
|
|
1.13
|
varav: Gas till vätska
|
|
|
1.14
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
3.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
1.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
1.4
|
varav: Ickemetalliska mineraliska produkter
|
|
|
1.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
1.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
1.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
1.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
1.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
1.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
1.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
1.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Transport i rörsystem
|
|
|
2.3
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.
|
Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
5.
|
Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
7.
|
Ej redovisat på annat håll – Annat
|
|
3.2.4 Import och export
Import och export av energimängder av el och värme efter land.
3.2.5 Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter
Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för kraftvärmeverk, enbart elverk och enbart värmeverk inom följande anläggningar eller verksamheter:
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Olje- och gasutvinning
|
|
|
1.3
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
1.5
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar
|
|
|
|
|
|
|
1.8
|
varav: Petroleumraffinaderier
|
|
|
1.9
|
varav: Kolförvätskningsanläggningar
|
|
|
1.10
|
varav: Förvätsknings- (LNG)/återförgasningsanläggningar
|
|
|
1.11
|
varav: Förgasningsanläggningar (biogas)
|
|
|
1.12
|
varav: Gas till vätska
|
|
|
1.13
|
varav: Träkolsproduktionsanläggningar
|
|
|
1.14
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
2.
|
Alla andra sektorer: identisk med aggregatförteckningen under punkt 3.2.3, Uppgift om slutförbrukning av energi.
|
|
3.2.6 Insatsvaror till egenproducenter av el och värme
Insatsvaror till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för egenproducenters elverk, egenproducenters kraftvärmeverk och egenproducenters värmeverk.
|
1.
|
Beträffande fasta bränslen och tillverkade gaser som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit/brunkol, torv, patentbränsle, koksugnskoks, gaskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter/torvbriketter, gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas samt konvertergas. Insatsmängderna ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
1.4
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettsanläggningar
|
|
|
|
|
|
|
1.7
|
varav: Petroleumraffinaderier
|
|
|
1.8
|
varav: Kolförvätskning
|
|
|
1.9
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
|
|
3.2
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll
|
|
|
|
2.
|
Beträffande oljeprodukter som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: råolja, NGL, raffinaderigas, LPG, nafta, flygfotogen, annan fotogen, bensin/diesel (destillerad eldningsolja), tung eldningsolja, bitumen (inklusive Orimulsion), petroleumkoks och andra oljeprodukter. Insatsmängderna ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Olje- och gasutvinning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.6
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
3.1
|
varav: Transport i rörsystem
|
|
|
3.2
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll
|
|
|
|
3.
|
För naturgas som används av egenproducenter ska mängder redovisas för anläggningar med följande verksamheter:
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Olje- och gasutvinning
|
|
|
1.3
|
varav: Insatsvaror till oljeraffinaderier
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.7
|
varav: Förvätsknings- (LNG) och återförgasningsanläggningar
|
|
|
1.8
|
varav: Gas till vätska
|
|
|
1.9
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
3.1
|
varav: Transport i rörsystem
|
|
|
3.2
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll
|
|
|
|
4.
|
Beträffande förnybar energi och energi från avfall som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: jordvärme, solvärme, industriavfall (ej förnybart), kommunalt avfall (förnybart), kommunalt avfall (ej förnybart), trä/träavfall/annat fast avfall, deponigas, rötslamsgas, annan biogas och flytande biobränslen. Dessa insatsmängder ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:
|
|
|
1.1
|
varav: Förgasningsanläggningar
|
|
|
|
|
1.3
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
1.5
|
varav: Petroleumraffinaderier
|
|
|
1.6
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettsanläggningar
|
|
|
|
|
|
|
1.9
|
varav: Träkolsframställningsanläggningar
|
|
|
1.10
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
|
|
3.2
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll
|
|
|
3.3 Strukturella uppgifter om el- och värmeproduktion
3.3.1 Största nettoelkapacitet och toppbelastning
Kapaciteten bör redovisas den 31 december det år uppgifterna avser.
Här ingår elektrisk kapacitet för både rena elverk och kraftvärmeverk.
Största nettoelkapacitet är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt under en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med alla anläggningar i drift vid anslutningspunkten till nätet. Toppbelastning definieras som det största effektvärdet som tas upp av eller levereras av ett nät eller en kombination av nät i det aktuella landet.
Följande mängder ska redovisas endast för nätet:
|
|
|
|
|
|
|
3.1
|
varav: pumpad lagring
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8.
|
Förbränningsbara bränslen
|
|
|
|
|
8.2
|
varav: Inre förbränning
|
|
|
|
|
8.4
|
varav: Kombinerad cykel
|
|
|
8.5
|
varav: Annan
Ange närmare, om denna rubrik utnyttjas.
|
|
|
|
|
10.
|
Tillgänglig kapacitet vid tidpunkten för toppbelastningen
|
|
|
11.
|
Datum och klockslag då toppbelastningen inträffade
|
|
3.3.2 Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen
Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter, separat för varje typ av anläggningar med ett eller flera bränslen som anges i nedanstående tabell. Uppgift om vilken typ av bränsle som används som primärt respektive alternativt bränsle ska anges för alla anläggningar med flera bränslen.
|
1.
|
Eldade med ett bränsle:
|
|
|
1.1
|
Eldade med kol eller kolprodukter
Här ingår kapacitet från koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas.
|
|
|
1.2
|
Eldade med flytande bränslen
Här ingår kapacitet från raffinaderigas.
|
|
|
1.3
|
Eldade med naturgas
Här ingår kapacitet från gasverksgas.
|
|
|
|
|
1.5
|
Eldade med förbränningsbara förnybara bränslen och avfall
|
|
|
2.
|
Flera bränslen, fasta och flytande
|
|
|
3.
|
Flera bränslen, fasta och naturgas
|
|
|
4.
|
Flera bränslen, flytande och naturgas
|
|
|
5.
|
Flera bränslen, fasta, flytande och naturgas
|
|
System för flera bränslen innefattar endast enheter som kan bränna mer än en bränsletyp kontinuerligt. Anläggningar med separata enheter som använder olika bränslen bör delas upp på aktuella individuella bränslekategorier.
3.4 Måttenheter
|
|
El: GWh
Värme: TJ
Fasta bränslen och tillverkade gaser: måttenheterna i kapitel 1 i denna bilaga är tillämpliga.
Naturgas: måttenheterna i kapitel 2 i denna bilaga är tillämpliga.
Olje- och petroleumprodukter: måttenheterna i kapitel 4 i denna bilaga är tillämpliga.
Förnybar energi och avfall: måttenheterna i kapitel 5 i denna bilaga är tillämpliga.
|
|
|
Kapacitet för elproduktion: MWe
Kapacitet för värmeproduktion: MWt
|
3.5 Avvikelser och undantag
Frankrike har ett undantag från redovisning av de aggregat som rör värme. Detta undantag ska löpa ut så snart Frankrike kan lämna in denna redovisning, och under alla omständigheter inte senare än 4 år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
4. OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER
4.1 Aktuella energiprodukter
Om inte annat anges ska uppgifter samlas in för alla följande energiprodukter:
|
Energiprodukt
|
Definition
|
|
|
Råolja är en mineralolja av naturligt ursprung omfattande en blandning av kolväten och tillhörande orenheter, såsom svavel. Den föreligger i flytande form vid normalt tryck och temperatur vid jordytan, och dess fysikaliska egenskaper (densitet, viskositet osv.) varierar starkt. Den här kategorin omfattar även kondensat som tillvaratas från associerad och icke-associerad gas där denna är uppblandad med det kommersiella råoljeflödet.
|
|
2.
|
NGL (naturgas-vätskor)
|
|
NGL är flytande eller förvätskade kolväten som tillvaratas från naturgas i separatoranläggningar eller gasbehandlingsanläggningar. Naturgasvätskor omfattar etan, propan, butan (normalt och isobutan), (iso-)pentan och tyngre alkaner (kallas ibland naturbensin eller kondensat).
|
|
3.
|
Insatsvaror till raffinaderi
|
|
Insatsvaror till raffinaderi är behandlad olja avsedd för ytterligare behandling (t.ex. straight run-olja eller vakuumgasolja) utom blandning. Med ytterligare behandling kan den omvandlas till en eller flera komponenter eller färdiga produkter. Definitionen täcker också återflöden från den petrokemiska industrin till raffinaderiindustrin (t.ex. pyrolysbensin, C4-fraktioner, gasolja och eldningsoljefraktioner).
|
|
|
Tillsatser är andra ämnen än kolväten som tillsätts eller blandas med en produkt för att ändra bränslets egenskaper (oktantal, cetantal, kallstartsegenskaper osv.):
|
—
|
oxygenater, såsom alkoholer (metanol, etanol), etrar (såsom MTBE (metyl-tertiär-butyleter), ETBE (etyl-tertiär-butyleter), TAME (tertiär amylmetyleter)),
|
|
—
|
estrar (t.ex. rapsolja eller dimetylester),
|
|
—
|
kemiska ämnen (t.ex. TML, TEL och tensider).
|
Anm.: Mängder tillsatser/oxygenat (alkoholer, etrar, estrar och andra kemiska ämnen) som redovisas i denna kategori bör avse mängder som är avsedda att blandas i bränslen eller för bränsleanvändning.
|
|
|
Biobensin och biodiesel. Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.
Mängder flytande biobränslen som redovisas i denna kategori avser biobränslet, inte den totala vätskevolym i vilken biobränslena blandas.
Här ingår inte handel med biobränslen som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form), vilka i stället bör redovisas i enlighet med kapitel 5. De biobränslen som saluförs som en del av transportbränslen bör redovisas under aktuell produkt med angivande av andelen biobränsle.
|
|
|
Syntetisk råolja från tjärsand, skifferolja osv., vätskor från kolförvätskning (se kapitel 1), produktion av vätskor från omvandling av naturgas till bensin (se kapitel 2), vätgas och emulsifierade oljor (t.ex. Orimulsion).
Här ingår inte oljeskifferproduktion, där kapitel 1 är tillämpligt.
Produktion av skifferolja (sekundär produkt) ska redovisas som ”Från andra källor” i kategorin ”Andra kolväten”.
|
|
6.
|
Raffinaderigas (ej förvätskad)
|
|
Raffinaderigas inbegriper en blandning av icke-kondenserbara gaser, främst bestående av vätgas, metan, etan och olefiner, som erhålls genom destillation av råolja eller behandling av oljeprodukter (t.ex. krackning) i raffinaderier. Här ingår också gaser som återförs från den petrokemiska industrin.
|
|
|
Ett naturligt gasformigt ogrenat kolväte (C2H6) som utvinns från flöden av naturgas och raffinaderigas.
|
|
|
LPG är lätta paraffinkolväten som erhålls från raffinaderiprocesser, råoljestabilisering och naturgasbehandling. De består främst av propan (C3H8) och butan (C4Hl0) eller en blandning av dem. De kan också innehålla propen, buten, isopropen och isobuten. LPG är normalt kondenserade under tryck för transport och lagring.
|
|
|
Nafta är en insatsvara avsedd för antingen den petrokemiska industrin (t.ex. produktion av eten eller aromatiska kolväten) eller för bensinproduktion genom reformering eller isomerisering vid raffinaderiet.
Nafta innehåller ämnen i destillationsintervallet 30 oC till 210 oC eller en del av detta intervall.
|
|
|
Motorbensin består av en blandning av lätta kolväten som har en kokpunkt på mellan 35 oC och 215 oC. Den används som bränsle i landbaserade glödtändningsmotorer. Motorbensin kan innehålla tillsatser, oxygenater och oktantalshöjare, inklusive blyföreningar såsom tetrametylbly eller tetraetylbly.
Här ingår blandningskomponenter för motorbensin (exklusive tillsatser/oxygenater), t.ex. alkylater, isomerat, reformat, krackad bensin avsedd för användning som färdig motorbensin.
|
|
|
Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.
|
|
|
Bensin som är framställd särskilt för kolvmotorer i luftfartyg, med ett oktantal avpassat till motorn, en fryspunkt på -60 oC och vanligen ett kokpunktsintervall på 30 oC till 180 oC.
|
|
12.
|
Jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77)
|
|
Här ingår alla lätta kolväteoljor för användning i turbinmotorer i luftfartyg, med ett kokpunktsintervall på 100 oC till 250 oC. De erhålls genom blandning av fotogen, bensin och nafta så att halten aromater inte överskrider 25 volymprocent och ångtrycket ligger mellan 13,7 kPa och 20,6 kPa.
|
|
13.
|
Jetbränsle av fotogentyp
|
|
Destillat som använts för turbinmotorer i luftfartyg. Det har samma kokpunkt mellan 150 oC och 300 oC (normalt inte över 250 oC) och flampunkt som fotogen. Dessutom har det särskilda egenskaper (såsom fryspunkt) som fastställs av IATA (Internationella luftfartsförbundet).
Här ingår blandningsämnen för fotogen.
|
|
|
Raffinerat petroleumdestillat som används i andra sektorer än luftfart. Dess kokpunkt ligger mellan 150 oC och 300 oC.
|
|
15.
|
Gasolja/dieselolja (destillerad eldningsolja)
|
|
Gasolja/dieselolja är främst ett medeltungt destillat med ett kokpunktsintervall på 180 oC–380 oC. Här ingår blandningsämnen. Flera kvaliteter finns tillgängliga beroende på användningsområde:
|
|
15.1
|
varav: Transportdiesel
|
|
Landsvägsdieselolja för dieseldrivna kompressionsmotorer (bilar, lastbilar m.m.), vanligtvis med låg svavelhalt.
|
|
15.1.1
|
Från 15.1, varav: Biodiesel
|
|
Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller.
|
|
15.2
|
varav: Uppvärm-nings- och annan gasolja
|
|
Lätt eldningsolja för industri och handel, sjöfartsdiesel och järnvägsdiesel, annan gasolja, inklusive tunga gasoljor med kokpunktsintervall på 380 oC–540 oC som används som insatsvaror i petrokemisk industri.
|
|
|
Alla återstående (tunga) bränsleoljor (inklusive de som erhålls genom blandning). Kinematisk viskositet överstiger 10 cSt vid 80 oC. Flampunkten ligger alltid över 50 oC och densiteten är alltid över 0,90 kg/l.
|
|
|
Tung eldningsolja med en svavelhalt på mindre än 1 %.
|
|
|
Tung eldningsolja med en svavelhalt på 1 % eller mer.
|
|
17.
|
Industribensin, lacknafta
|
|
Raffinerade destillationsmellanprodukter med kokpunktsintervall som nafta/fotogen. De delas in i följande:
|
—
|
Lacknafta: Lätta oljor med kokpunktsintervall på 30 oC–200 oC. Det finns 7–8 kvaliteter lacknafta beroende på gränsen i kokpunktsintervallet. Kvaliteterna definieras enligt temperaturskillnaden mellan kokpunkterna för 5 volymprocent och 90 volymprocent (som inte överstiger 60 oC).
|
|
—
|
Industribensin: Lacknafta med en flampunkt på över 30 oC. Kokpunktsintervallet för industribensin är 135 oC–200 oC.
|
|
|
|
Kolväten som framställs från destillationsbiprodukter och främst används för att minska friktionen mellan belastade ytor.
Här ingår alla färdiga kvaliteter av smörjolja, från spindelolja till cylinderolja, och de som används i konsistensfetter, motoroljor och alla kvaliteter av utgångsmaterial för smörjolja.
|
|
|
Fast, halvflytande eller trögflytande kolväte med kolloidal struktur, med brun till svart färg, som erhålls som rest vid destillation av råolja, eller vakuumdestillation av oljerester från atomsfärisk destillation. Bitumen kallas också asfalt och används främst vid vägbyggen och som takmaterial.
Här ingår bitumenlösningar och bitumenemulsioner.
|
|
|
Mättade alifatiska kolväten. Dessa vaxer är återstoder som tillvaratas när smörjoljor avvaxas. De har en kristallstruktur som är fin eller grov beroende på kvalitet. Deras huvudegenskaper är följande: de är färglösa, luktlösa och genomskinliga med en smältpunkt på mer än 45 oC.
|
|
|
Svart fast biprodukt som främst erhålls genom krackning och förkolning av insatsvaror med ursprung i petroleum, vakuumrester, tjära och beck från processer som fördröjd förkoksning eller vätskecoker. Det består främst av kol (90–95 %) och har låg askhalt. Det används som insatsvara i koksugnar inom stålindustrin, för uppvärmning, för elektrodtillverkning och för kemikalieproduktion. De viktigaste kvaliteterna är ”ofullständigt avgasad koks” och ”kalcinerad koks”.
Här ingår katalystkoks som avsätts på katalysten under raffinaderiprocesserna. Denna kokssort kan inte tas tillvara och förbränns normalt som bränsle i raffinaderiet.
|
|
|
Alla produkter som inte uttryckligen nämns ovan, såsom tjära och svavel.
Här ingår aromater (t.ex. BTX eller bensen, toluen och xylen) och olefiner (t.ex. propen) som produceras vid raffinaderier.
|
4.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
4.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
Nedanstående tabell är tillämplig endast på råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderi, tillsatser, biobränslen och andra kolväten:
|
1.
|
Inhemsk produktion
Ej tillämpligt för insatsvaror till raffinaderi och biobränslen.
|
|
|
2.
|
Från andra källor
Tillsatser, Biobränslen och Andra kolväten för vilka produktionen redan har redovisats i andra bränslebalanser.
Ej tillämpligt på råolja, NGL och insatsvaror till raffinaderi.
|
|
|
2.1
|
varav: Från kol
Här ingår vätskor som produceras i kolförvätskningsanläggningar och flytande produkter från koksugnar.
|
|
|
2.2
|
varav: Från naturgas
Tillverkning av syntetisk bensin kan kräva naturgas som insatsvara. Mängden av gas för metanoltillverkning redovisas enligt kapitel 2, medan inkommande metanol redovisas här.
|
|
|
2.3
|
varav: Från förnybara källor
Här ingår biobränslen avsedda för blandning med transportbränslen.
Produktionen redovisas enligt kapitel 5, medan mängder avsedda för blandning redovisas här.
|
|
|
3.
|
Återflöden från petrokemisk industri
Färdiga eller halvfärdiga produkter som återkommer från slutförbrukarna till raffinaderierna för behandling, blandning eller försäljning. Det är vanligen biprodukter från petrokemiska processer.
Endast tillämpligt på insatsvaror till raffinaderi.
|
|
|
4.
|
Överförda produkter
Importerade petroleumprodukter som omklassificeras som insatsvaror för vidare behandling i ett raffinaderi utan leverans till slutförbrukarna.
Endast tillämpligt på insatsvaror till raffinaderi.
|
|
|
5.
|
Import och export
Här ingår mängder råolja och produkter som importeras eller exporteras enligt behandlingsavtal (dvs. uppdragsraffinering). Råolja och NGL bör redovisas efter det första ursprungslandet, och insatsvaror till raffinaderi och färdiga produkter bör redovisas efter det slutliga bestämmelselandet.
Här ingår alla gasvätskor (t.ex. LPG) som tillvaratas under återförgasning av importerad kondenserad naturgas och petroleumprodukter som importeras eller exporteras direkt av den petrokemiska industrin.
Anm.: All handel med biobränsle som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form) bör redovisas i frågeformuläret om förnybara energikällor.
Återexport av olja som importerats för behandling inom tullager bör inkluderas som export av en produkt från behandlingslandet till det slutliga bestämmelselandet.
|
|
|
6.
|
Direktförbrukning
Råolja, NGL, Tillsatser/oxygenater (och andel biobränslen därav) samt andra kolväten som förbrukas direkt utan att behandlas i petroleumraffinaderier.
Här ingår råolja som förbränns för elproduktion.
|
|
|
7.
|
Lagerförändringar
Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.
|
|
|
8.
|
Beräknad insats i raffinaderier
Total mängd av produkter som beräknas ha trätt in i raffinaderiprocessen. Den definieras som:
Inhemsk produktion + Från andra källor + Återflöden från petrokemisk industri + Överförda produkter + Import – Export – Direktförbrukning + Lagerförändringar
|
|
|
9.
|
Statistisk differens
Definieras som beräknad insats i raffinaderier minus observerad.
|
|
|
10.
|
Observerad insats i raffinaderier
Uppmätta mängder som insats i raffinaderier.
|
|
|
11.
|
Raffinaderiförluster
Differensen mellan Observerad insats i raffinaderier och Bruttoraffinaderiproduktion. Förluster kan uppkomma under destillationsprocessen på grund av avdunstning. Redovisade förluster är positiva. Volymen kan öka, men inte massan.
|
|
|
12.
|
Inkommande och utgående totalt lager på det nationella territoriet
Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagrande organisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med inkommande och utgående avses rapportperiodens första respektive sista dag.
|
|
|
13.
|
Nettovärmevärde
Produktion, import och export samt övergripande medelvärde.
|
|
Nedanstående tabell är endast tillämplig på färdiga produkter (raffinaderigas, etan, LPG, nafta, motorbensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp, annat fotogen, gasolja/dieselolja, lågsvavlig och högsvavlig eldningsolja, industrisprit och lacknafta, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter). Råolja och NGL som förbränns direkt bör inkluderas i tillförsel av färdiga produkter och överföringar mellan produkter:
|
1.
|
Tillförsel av primära produkter
Här ingår mängder av inhemsk eller importerad råolja (inklusive kondensat) och inhemsk NGL som förbrukas direkt utan att behandlas i ett petroleumraffinaderi och mängder av Återflöden från petrokemisk industri som även om de inte är primära bränslen förbrukas direkt.
|
|
|
2.
|
Bruttoraffinaderiproduktion
Produktion av färdiga produkter vid ett raffinaderi eller en blandningsanläggning.
Här ingår inte Raffinaderiförluster, men däremot ingår Raffinaderibränsle.
|
|
|
3.
|
Återvunna produkter
Färdiga produkter som passerar en andra gång genom försäljningsnätet efter att tidigare ha levererats till slutförbrukarna (t.ex. använda smörjmedel som återbehandlats). Dessa mängder bör skiljas från Återflöden från petrokemisk industri.
|
|
|
4.
|
Raffinaderibränsle
Petroleumprodukter som förbrukas till stöd för driften av ett raffinaderi.
Här ingår inte produkter som används av oljeprodukter utanför raffinaderiprocessen, t.ex. bunkring eller oljetanker.
Här ingår bränslen som förbrukas i produktion vid raffinaderiet av el och värme för avsalu.
|
|
|
4.1
|
varav: Förbrukas för elproduktion
Mängder som förbrukas för produktion av el i elverk vid raffinaderier.
|
|
|
4.2
|
varav: Förbrukas för kraftvärmeproduktion
Mängder som förbrukas i kraftvärmeverk vid raffinaderier.
|
|
|
|
|
6.
|
Internationell bunkring
|
|
|
7.
|
Överföring mellan produkter
Mängder som omklassificeras antingen för att deras specifikation har ändrats eller för att de blandas in i en annan produkt.
En negativ post för en produkt motsvaras av en positiv post (eller flera poster) för en eller flera produkter och omvänt, varvid den totala effekten bör vara noll.
|
|
|
8.
|
Överförda produkter
Importerade petroleumprodukter som omklassificerats som insatsvaror för vidare behandling i raffinaderiet, utan leverans till slutförbrukarna.
|
|
|
9.
|
Lagerförändringar
Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.
|
|
|
10.
|
Beräknad inhemsk bruttotillförsel
Detta definieras som:
Tillförsel av primära produkter + Bruttoraffinaderiproduktion + Återvunna produkter - Raffinaderibränsle + Import - Export - Internationell bunkring + Överföring mellan produkter - Överförda produkter + Lagerförändringar
|
|
|
11.
|
Statistisk differens
Definieras som beräknad inhemsk bruttotillförsel minus observerad.
|
|
|
12.
|
Observerad inhemsk bruttotillförsel
Observerad tillförsel av färdiga petroleumprodukter från primära källor (t.ex. raffinaderier, blandningsanläggningar osv.) till den inhemska marknaden.
Denna uppgift kan skilja sig från den beräknade uppgiften t.ex. på grund av skillnader i omfattning och/eller olika definitioner i olika rapporteringssystem.
|
|
|
12.1
|
varav: Bruttotillförsel till den petrokemiska industrin
Mängder bränsle som levereras till den petrokemiska industrin.
|
|
|
12.2
|
varav: Energiförbrukning i den petrokemiska industrin
Mängder olja som förbrukas som bränsle för petrokemiska processer såsom ångkrackning.
|
|
|
12.3
|
varav: Annan användning än energi i den petrokemiska industrin
Mängder olja som används i den petrokemiska industrin för produktion av eten, propen, buten, syntetisk gas, aromater, butadien och andra kolvätebaserade råmaterial i processer som ångkrackning, aromatprocesser och ångreformering. Här ingår inte mängder olja som används som bränsle.
|
|
|
13.
|
Återflöden från petrokemisk industri till raffinaderier
|
|
|
14.
|
Inkommande och utgående lager
Alla lager på nationellt territorium, inklusive lager som tillhör staten, storförbrukare eller lagrande organisationer, lager ombord på inkommande havsgående fartyg, lager som hålls i tullager och lager som hålls för annans räkning, även enligt bilaterala avtal mellan regeringar. Med inkommande och utgående avses rapportperiodens första respektive sista dag.
|
|
|
15.
|
Lagerförändringar vid allmänna verk
Förändringar av lager som hålls av allmänna verk och inte ingår i Lagernivåer och Lagerförändringar som redovisas på annat håll. Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.
Här ingår råolja och NGL som används för direkt förbränning, om så är tillämpligt.
|
|
|
16.
|
Nettovärmevärde för inhemsk bruttotillförsel
|
|
Beträffande omvandlingssektorn är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):
|
1.
|
Totalt, omvandlingssektorn
Totala bränslemängder som används för primär eller sekundär omvandling av energi.
|
|
|
1.1
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk
|
|
|
1.2
|
varav: Egenproducenters elverk
|
|
|
1.3
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk
|
|
|
1.4
|
varav: Egenproducenters kraftvärmeverk
|
|
|
1.5
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk
|
|
|
1.6
|
varav: Egenproducenters värmeverk
|
|
|
1.7
|
varav: Gasverk/förgasningsanläggningar
|
|
|
1.8
|
varav: Blandad naturgas
|
|
|
|
|
|
|
1.11
|
varav: Petrokemisk industri
|
|
|
1.12
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
1.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling
|
|
4.2.2 Energisektorn
Beträffande energisektorn är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):
|
1.
|
Totalt, energisektorn
Total mängd som förbrukas som energi i energisektorn
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Olje- och gasutvinning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.6
|
varav: Kraftverk
Elverk, kraftvärmeverk och värmeverk.
|
|
|
1.7
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
2.
|
Distributionsförluster
Förluster uppkomna utanför raffinaderiet på grund av transport och distribution.
Här ingår förluster i rörsystem.
|
|
4.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi
Beträffande uppgift om slutförbrukning av energi är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):
|
1.
|
Slutförbrukning av energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
3.1
|
varav: Internationell luftfart
|
|
|
3.2
|
varav: Inhemsk luftfart
|
|
|
|
|
|
|
3.5
|
varav: Inhemsk sjöfart
|
|
|
3.6
|
varav: Transport i rörsystem
|
|
|
3.7
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Annat
|
|
|
5.
|
Total annan användning än för energi
Mängder som används som råmaterial i de olika sektorerna och varken förbrukas som bränsle eller omvandlas till ett annat bränsle. Dessa mängder ingår i de aggregat som förtecknas ovan.
|
|
|
5.1
|
varav: Omvandlingssektorn
|
|
|
|
|
5.3
|
varav: Transportsektorn
|
|
|
5.4
|
varav: Industrisektorn
|
|
|
5.4.1
|
Industrisektorn varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
5.5
|
varav: Andra sektorer
|
|
4.2.4 Import och export
Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Se anmärkningarna till 4.2.1, aggregat nr 5.
4.2.5 Tillförsel till egenproducenter av el och värme
Tillförsel till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, för kraftvärmeverk och för enbart värmeverk.
Här ingår inte följande energiprodukter: insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen, andra kolväten, etan, motorbensin, biobensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77), industrisprit och lacknafta samt smörjmedel.
Tillförsel avser följande anläggningar eller verksamheter:
|
1.
|
Totalt, energisektorn
Total mängd som förbrukas som energi i energisektorn
|
|
|
|
|
1.2
|
varav: Olje- och gasutvinning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.6
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
3.1
|
varav: Transport i rörsystem
|
|
|
3.2
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Annat
|
|
4.3 Måttenheter
4.4 Avvikelser och undantag
Cypern har undantag från kravet att redovisa aggregaten i punkt 4.2.3 i avsnitt 4 (Andra sektorer) och 5 (Total annan användning än energi); endast de totala värdena behöver uppges.
Cypern har undantag i tre år efter denna förordnings ikraftträdande för redovisning av aggregaten i punkt 4.2.3 i avsnitt 2 (Industri) och 3 (Transport); endast de totala värdena behöver uppges under denna undantagsperiod.
5. FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGI FRÅN AVFALL
5.1 Aktuella energiprodukter
Om inte annat anges avser denna uppgiftsinsamling samtliga följande energiprodukter:
|
Energiprodukt
|
Definition
|
|
|
Vattnets läges- och rörelseenergi omvandlas till el i vattenkraftverk. Pumpad lagring måste ingå. Produktionen ska redovisas för anläggningarnas storlek på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW och från pumpad lagring.
|
|
|
Energi tillgänglig som värme avgivet från jordskorpan, vanligen i form av hetvatten eller ånga. Denna energiproduktion är differensen mellan entalpin för den fluid som produceras i produktionsborrhålet och den fluid som slutligt bortskaffas. Det utnyttjas på lämpliga platser
|
—
|
för elproduktion med hjälp av torr ånga eller saltlösning med hög entalpi efter nedpumpning,
|
|
—
|
direkt som värme för fjärrvärme, jordbruk osv.
|
|
|
|
Solstrålning som utnyttjas för produktion av hetvatten och el. Energiproduktionen är det värme som är tillgängligt för värmeöverföringsmediet, dvs. inströmmande solenergi minus förluster i optik och solfångare. Passiv solenergi för direkt uppvärmning, nedkylning och belysning av bostäder eller andra byggnader ingår inte.
|
|
|
Solljus som omvandlas till el i solceller, vanligen tillverkade av halvledarmaterial som alstrar el när det belyses.
|
|
|
Värme från solstrålning. Kan bestå av:
|
a)
|
soldrivna termoelektriska anläggningar
|
|
b)
|
utrustning för produktion av varmvatten för hushåll eller för säsongsbunden uppvärmning av simbassänger (t.ex. platta solfångare, främst av termosifontyp).
|
|
|
4.
|
Tidvatten, vågenergi, havsenergi
|
|
Mekanisk energi från tidvattenrörelser, vågrörelser eller havsströmmar som används för elproduktion.
|
|
|
Vindens rörelseenergi utnyttjas för elproduktion i vindturbiner.
|
|
6.
|
Industriavfall (ej förnybart)
|
|
Redovisa avfall av industriellt icke-förnybart ursprung (fast eller flytande) som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Förnybart industriavfall bör redovisas i kategorierna Fast biomassa, Biogas och/eller Flytande biobränslen.
|
|
|
Avfall från hushåll, sjukhus och tjänstesektorn som förbränns i särskilda anläggningar, enligt nettovärmevärde.
|
|
|
Den andel kommunalt avfall som är av biologiskt ursprung.
|
|
|
Den andel kommunalt avfall som är av icke-biologiskt ursprung.
|
|
|
Omfattar organiskt, icke-fossilt material av biologiskt ursprung som kan användas som bränsle för produktion av värme eller el. Här ingår:
|
|
|
Den fasta återstoden av destruktiv destillation och pyrolys av trä och annat vegetabiliskt material.
|
|
8.2
|
varav: Trä, träavfall, annat fast avfall
|
|
Särskilt odlade energigrödor (poppel, pilträd osv.), en rad vedmaterial som uppkommer vid industriprocesser (särskilt i trä- och pappers-industrin) eller direkt från skogsbruk och jordbruk (ved, flis, träpelletar, bark, sågspån, hyvelspån, kross, trätjära osv.) samt avfall som strå, risskal, nötskal, fjäderfäströ, krossade druvrester osv. Förbränning är den vanligaste tekniken för dessa fasta bränslen. Mängden av bränsle bör redovisas enligt nettovärmevärdet.
|
|
|
Gas bestående främst av metan och koldioxid som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa.
|
|
|
Biogas som bildas genom nedbrytning av avfall i deponier.
|
|
|
En biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av rötslam.
|
|
|
Biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av animalisk suspension och avfall i slakthus, bryggerier och annan livsmedelsindustri.
|
|
|
De mängder av flytande biobränslen som redovisas i denna kategori bör avse mängden biobränsle, inte den totala volym vätska i vilken biobränslena blandas. När det gäller import och export av flytande biobränslen avses endast handel med mängder som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form); handel med flytande biobränslen som blandats med transportbränslen bör redovisas med oljeuppgifterna i kapitel 4.
Följande flytande biobränslen avses:
|
|
|
Denna kategori omfattar bioetanol (etanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), biometanol (metanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), bio-ETBE (etyl-tertiär-butyleter framställd av bioetanol; volymandelen bio-ETBE som beräknas som biobränsle är 47 %) samt bio-MTBE (metyl-tertiär-butyleter framställd av biometanol: volymandelen bio-MTBE som beräknas som biobränsle är 36 %).
|
|
|
Denna kategori omfattar biodiesel (en metylester framställd från vegetabilisk eller animalisk olja av dieselkvalitet), biodimetyleter (dimetyleter framställd av biomassa), Fischer Tropsch (Fischer Tropsch framställd av biomassa), kallpressad bioolja (olja som framställts av oljefrön endast genom mekanisk behandling) samt alla andra flytande biobränslen som tillsätts, blandas med eller används direkt som transportdiesel.
|
|
10.3
|
varav: Andra flytande biobränslen
|
|
Flytande biobränslen som används direkt som bränsle, men inte ingår i biobensin eller biodiesel.
|
5.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som förtecknas i ovanstående avsnitt, om inte annat anges.
5.2.1 Bruttoproduktion av el och värme
El och värme som produceras från de energiprodukter som anges i punkt 5.1 (exklusive träkol och inklusive endast totalsumman av flytande biobränslen) ska i förekommande fall redovisas separat:
|
—
|
för huvudverksamhetsproducenters och för egenproducenters anläggningar,
|
|
—
|
för enbart elverk, för enbart värmeverk och för kraftvärmeverk.
|
5.2.2 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i tillförsel- och omvandlingssektorerna ska redovisas för följande aggregat:
|
|
|
|
|
|
|
4.
|
Lagerförändringar
Lageruppbyggnad redovisas som ett negativt tal, medan lagerminskning redovisas som ett positivt tal.
|
|
|
|
|
6.
|
Statistiska differenser
|
|
|
7.
|
Totalt, omvandlingssektorn
Mängder av förnybar energi och avfall som används för omvandling av primära energiformer till sekundära (t.ex. deponigaser till el) eller används för omvandling till härledda energiprodukter (t.ex. biogas som används för blandad naturgas).
|
|
|
7.1
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters elverk
|
|
|
7.2
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk
|
|
|
7.3
|
varav: Huvudverksamhetsproducenters värmeverk
|
|
|
7.4
|
varav: Egenproducenters elverk
|
|
|
7.5
|
varav: Egenproducenters kraftvärmeverk
|
|
|
7.6
|
varav: Egenproducenters värmeverk
|
|
|
7.7
|
varav: Patentbränsleanläggningar
Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera patentbränsle. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.
|
|
|
7.8
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar
Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera brunkolsbriketter. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.
|
|
|
7.9
|
varav: Gasverksgas
Mängder av förnybara bränslen och avfall som används för att producera gasverksgas. Förnybara bränslen och avfall som används för uppvärmning och drift av utrustning ska redovisas som förbrukning i energisektorn.
|
|
|
7.10
|
varav: För blandad naturgas
Mängder av biogas som blandas med naturgas.
|
|
|
7.11
|
varav: För blandning i motorbensin/diesel
Mängder av flytande biobränslen som inte levereras för slutförbrukning utan används med andra petroleumprodukter som redovisas enligt kapitel 4 i denna bilaga.
|
|
|
7.12
|
varav: Träkolsproduktionsanläggningar
Mängder av trä som används för produktion av träkol.
|
|
|
7.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Omvandling
|
|
5.2.3 Energisektorn
Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i energisektorn ska redovisas för följande aggregat:
|
1.
|
Totalt, energisektorn
Förnybar energi och avfall som förbrukas i energiindustrin till stöd för omvandlingsverksamhet. Här ingår t.ex. förnybar energi och avfall som används för uppvärmning, belysning eller drift av pumpar eller kompressorer.
Mängder av förnybar energi och avfall som omvandlas till en annan energiform bör redovisas inom omvandlingssektorn.
|
|
|
1.1
|
varav: Förgasningsanläggningar
|
|
|
1.2
|
varav: Allmänna el-, kraftvärme- och värmeverk
|
|
|
|
|
1.4
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
1.6
|
varav: Petroleumraffinaderier
|
|
|
1.7
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar
|
|
|
|
|
|
|
1.10
|
varav: Träkolsproduktionsanläggningar
|
|
|
1.11
|
varav: Ej redovisat på annat håll
|
|
|
2.
|
Distributionsförluster
Alla förluster på grund av transport och distribution.
|
|
5.2.4 Slutförbrukning av energi
Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:
|
1.
|
Slutförbrukning av energi
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.3
|
varav: Inhemsk sjöfart
|
|
|
3.4
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Annat
|
|
5.2.5 Anläggningarnas tekniska egenskaper
Följande elproduktionskapacitet ska redovisas vid utgången av rapporteringsåret:
|
1.
|
Vattenkraft
Kapaciteten ska redovisas för anläggningsstorlekar på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW, från pumpad lagring samt för alla storlekar sammantaget. De individuella storlekarna bör redovisas exklusive pumpad lagring.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.
|
Tidvatten, vågenergi, havsenergi
|
|
|
|
|
7.
|
Industriavfall (ej förnybart)
|
|
|
|
|
9.
|
Trä, träavfall, annat fast avfall
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Total yta installerade solfångare ska redovisas.
Följande kapaciteter för biobränsleproduktion ska redovisas:
|
|
|
|
|
|
|
1.3
|
varav: Andra flytande biobränslen
|
|
5.2.6 Tillförsel till egenproducenter av el och värme
Tillförsel till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, för kraftvärmeverk och för enbart värmeverk.
Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:
|
|
|
1.1
|
varav: Förgasningsanläggningar
|
|
|
|
|
1.3
|
varav: Patentbränsleanläggningar
|
|
|
|
|
1.5
|
varav: Petroleumraffinaderier
|
|
|
1.6
|
varav: Brunkolsbrikett-/torvbrikettanläggningar
|
|
|
|
|
|
|
1.9
|
varav: Träkolsproduktionsanläggningar
|
|
|
1.10
|
varav: Ej redovisat på annat håll
|
|
|
|
|
|
|
2.2
|
varav: Kemisk och petrokemisk industri
|
|
|
2.3
|
varav: Andra metaller än järn
|
|
|
2.4
|
varav: Icke-metalliska mineraliska produkter
|
|
|
2.5
|
varav: Transportmedel
|
|
|
|
|
2.7
|
varav: Utvinning och stenbrytning
|
|
|
2.8
|
varav: Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
|
|
|
2.9
|
varav: Massa, papper och förlagsverksamhet
|
|
|
2.10
|
varav: Trävarutillverkning
|
|
|
2.11
|
varav: Byggverksamhet
|
|
|
2.12
|
varav: Textil och läder
|
|
|
2.13
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Industri
|
|
|
|
|
|
|
3.2
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Transport
|
|
|
|
|
4.1
|
varav: Företagstjänster och offentliga tjänster
|
|
|
|
|
4.3
|
varav: Jordbruk och skogsbruk
|
|
|
|
|
4.5
|
varav: Ej redovisat på annat håll – Annat
|
|
5.3 Värmevärden
Medelvärden för nettovärmevärde ska redovisas för följande produkter:
|
|
|
|
|
3.
|
Andra flytande biobränslen
|
|
|
|
5.4 Måttenheter
|
|
MWh
|
|
|
TJ
|
|
3.
|
Förnybara energiprodukter
|
|
Biobensin, biodiesel och andra flytande biobränslen: ton
Träkol: 1 000 ton
Övriga: TJ (enligt nettovärmevärde).
|
|
|
1 000 m2
|
|
|
Biobränslen: ton/år
Övriga: MWe
|
|
|
kJ/kg (nettovärmevärde).
|
5.5 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
6. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER
Följande bestämmelser är tillämpliga på uppgiftsinsamlingen enligt samtliga föregående kapitel:
|
1.
|
Rapporteringsperiod:
Ett kalenderår (1 januari–31 december).
|
|
3.
|
Tidsfrist för översändning av uppgifter
Den 30 november året efter rapporteringsperioden.
|
|
4.
|
Format och metod för översändning
Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat.
Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat.
|
In force: This act has been changed. Current consolidated version:
07/02/2024